Publicité
Publicité

Wing Chun - Siu Nim Tao (Swedish)

  1. Siu Nim Tao Wing Chun (C) International Wing Chun Organization Sweden 1 International Wing Chun Organization
  2. Grundläggande koncept • Siu Nim Tao är den grundläggande formen i Wing Chun • 80% av alla Wing Chun tekniker finns i Siu Nim Tao • Formen kan sammanfattas med att ”följa centrumlinjen” • Namnsättningen på tekniker är verb (C) International Wing Chun Organization Sweden 2
  3. Grundläggande koncept • När vi ser på formen ska vi se den som en bok, de olika detaljerna talar om olika principer och idéer för dig som utövaren • Siu Nim Tao lära utövaren att o Att vara vänd mot motståndaren o Hålla kropp kvadratisk o Centrumlinjen (Chung Seen / Jee Ng Seen) o Statisk armbåge o Avslappnad och spiral kraft o Anfall och försvar kommer samtidigt. (C) International Wing Chun Organization Sweden 3
  4. Andningen Andningen i Wing Chun kan sammanfattas till att • Andningen i första sektionen håll normal för att bygga upp Qi • Andningen i de följande sektionerna hjälper dig att frigöra Qi o Andas in genom att expandera bröstkorgen o Andas ut genom att expandera magen (C) International WIng Chun Organization Sweden 4
  5. YJKYM Yee Jee Kim Yeung Ma är den grundposition som allt fotarbete kommer ifrån • Vikten hålls lika på båda benen • Höften rullar lätt uppått • Knäna böjs och pekar snett innåt • Tårna pekar snett innått (C) International WIng Chun Organization Sweden 5
  6. Chung Seen Chung Seen är centrumlinjen som skär vertikalt rakt igenom din kropp • I Wing Chun försöker vi bryta motståndarens vertikala centrumlinje • Chung Seen är universal och använd för att hålla balans i kroppen (C) International WIng Chun Organization Sweden 6
  7. Jee Ng Seen Jee Ng Seen är den horisontella centrumlinjen och är den kortaste vägen mellan dig och din motståndare • Alla Wing Chun tekniker följer Jee Ng Seen • Genom Jee Ng Seen försöker du att bryta motståndarens Chung Seen (C) International WIng Chun Organization Sweden 7
  8. Fyra portar eller sex portar? I SNT talar vi enbart om fyra portar. Det beror på att du enbart använder händerna, de nedersta portarna skyddas av benen • Kroppen delas vertikalt på mitten och vid mellangärdet. Du får då fyra portar • I Chum Kiu lägger man även till ett streck vid höften. Benen räknas då som de nedre portarna (C) International WIng Chun Organization Sweden 8
  9. Jik Kuen Jik Kuen, Wing Chuns grundläggande slag • Slaget är stigande • Knytnäven knyts i träffögonblicket • Träffar med de tre nedersta knogarna • Använd handleden för att gräva in knogarna (C) International WIng Chun Organization Sweden 9
  10. Jik Kuen vs Jik Kuen Jik Kuen mot Jik Kuen är en grundläggande övning för att • Lära sig ”ta” centrumlinjen • Stärka armarna • Utveckla kraft i slagen • Tränas även med spiral in/out (C) International WIng Chun Organization Sweden 10
  11. Tan Sao Tan Sao används för att styra motståndaren mot axellinjen • Armbågen sänks • Axeln sjunker och musklerna separeras • Pekfingret pekar dit kraften ska gå • Kan användas på utsidan och insidan (C) International WIng Chun Organization Sweden 11
  12. Tan Sao Tan Sao på utsidan • Pekar mot motståndarens centrumlinje (C) International WIng Chun Organization Sweden 12
  13. Tan Sao Tan Sao på insidan • Pekar mot motståndarens axel (C) International WIng Chun Organization Sweden 13
  14. Jut Sao Jut Sao innebär att motståndaren kraft förs snett nedåt • I SNT presenteras 2 olika sätt att utföra Jut Sao • I den första roteras handen med en kort stöt nedåt (C) International WIng Chun Organization Sweden 14
  15. Fook Sao I Fook Sao använder du insidan av armen för att styr anfallet mot axellinjen. • Handen slappnar av • Armbåge och sänkning av axeln används • Övas 3 gånger (C) International WIng Chun Organization Sweden 15
  16. Pak Sao Pak Sao innebär att klappa händer • Kan utföras mjukt genom att kroppen vrider sig • Eller rakt in mot motståndarens centrum • Utförs vid axeln i SNT för att understryka att du ska vrida dig (C) International WIng Chun Organization Sweden 16
  17. Pak Sao Mjuk Pak Sao med vridning • Motståndaren styrs på axellinjen (C) International WIng Chun Organization Sweden 17
  18. Chung Jeung (C) International WIng Chun Organization Sweden 18 Chung Jeung är ett rakt slag med handloven • Träffen måste ske med handloven • Fingrarna används inte
  19. Gum Sao Gum Sao innebär att trycka något nedåt • I SNT presenteras 3 olika sätt att utföra Gum Sao • Känslan i Gum Sao ska vara som att du lyfter dig själv genom att trycka ned handflatorna • Gum sao bryter kraftriktningen och drar ur kraften ur anfallet (C) International WIng Chun Organization Sweden 19
  20. Fak Sao Fak Sao innebär att handen används som en piska. Vi utför 2 dubbla Fak Sao för att understryka att tekniken anses extra viktig. • Armbågen hålls lägre än handleden • I slutet på rörelsen snärtar handleden till • Att Fak Sao övas med båda armarna samtidigt (C) International WIng Chun Organization Sweden 20
  21. Jum Sao Jum Sao styr motståndarens kraft mot din axel genom att skära av vägen • Armbåge och axel sänks • Armen roteras lätt innått • Jum Sao går framåt (C) International WIng Chun Organization Sweden 21
  22. Jut Sao Jut Sao innebär att motståndaren kraft förs snett nedåt • I den andra typen av Jut Sao används handled och båtbenet för att föra motståndarens kraft mot dig och snett nedåt • Detta drar ur kraften från anfallet • Används traditionellt mot långa tekniker (C) International WIng Chun Organization Sweden 22
  23. Biu Sao Biu Sao är inget anfall utan ett försvar. Den är väldigt lik och blandas ofta ihop med Biu Jee (som är ett anfall med fingrarna) • Motståndarens väg skärs av och styrs mot axeln • Lätt vinkel utåt på armbåge vilket hjälper motståndaren att ”kana” av armen (C) International WIng Chun Organization Sweden 23
  24. Lap Sao Lap Sao innebär att dra motståndaren kraft nedåt • Kan utföras mjukt genom att armen hålls sträck och förs rakt ned • Eller med mer kraft då kroppen vrider sig och armbågen låses mot höften (C) International WIng Chun Organization Sweden 24
  25. Ding Sao I Ding Sao används ovansidan av handleden för att slå med • Används på nära håll • Armen behöver inte föras tillbaka för att generera kraft • Övas med Pak Sao - Ding Sao (C) International WIng Chun Organization Sweden 25
  26. Wang Jeung (C) International WIng Chun Organization Sweden 26 Wang Jeung är ett slag med handen vriden åt sidan • Träffar med nedre delen av handen och handloven
  27. Bong Sao Bong Sao används för att skydda den mellersta porten. Den används inte över axelhöjd och inte heller för att skydda benen. De olika typera av Bong Sao är: • Sae Bong Sao • Biu Bong Sao • Pau Bong Sao • Dai Bong Sao • Sec Bong Sao (C) International Wing Chun Organization Sweden 27
  28. Bong Sao - Sae Bong Sao Nyckelpunkter: • Undanfallande • Handleden lägre än armbågen • Leder motståndaren mot axellinjen • Axeln måste ligga ovanför höften (C) International WIng Chun Organization Sweden 28
  29. Bong Sao – Biu Bong Sao Nyckelpunkter: • Trycker in mot motståndarens centrum • Handled och armbåge i samma höjd • Kraften kommer från armbågen • Axeln måste ligga ovanför höften (C) International WIng Chun Organization Sweden 29
  30. Fan Jeung (C) International WIng Chun Organization Sweden 30 Fan Jeung är ett slag med handloven, fingrarna är riktade nedåt • Används för låga anfall
  31. Tui Sao (C) International WIng Chun Organization Sweden 31 Tui Sao • Kan användas som losstagning • Den fasthållna underarmen roterar samtidigt som den övre armen korsar
  32. Tui Sao (C) International WIng Chun Organization Sweden 32 Tui Sao • Kan användas högt för att visa Yin & Yang konceptet i Wing Chun • Den fasthållna handen roteras uppåt och innåt • Den övre armen gör en Fak Sao
  33. Siu Nim Tao (C) International WIng Chun Organization Sweden 33
Publicité