Vag850 lexivision c 2016 02 07

1. W850 Falun – Svärdsjö En typisk svensk medelväg som bör klassas som primär länsväg, Falun – Svärdsjö - Enviken. Rune Fredriksson pensionär, tidigare Svevia och Vägverket Flera av OH-bilderna användes vid information och diskussion med LRF - Sundborn i Karlsbyhedens Folkets Hus 2016 – 02 – 11.

2. Utmärkande för Svärdsjövägen • Sekundär länsväg som borde klassats som primär länsväg. • Närortspendeltrafik. • Viktig för skogs- och lantbruk, industri och handel. • Viktig för såväl landsbygd som Falu tätort. • Byggd på underlag från lera och silt till grus och normalblockig sandig moig morän. • Utbyggd i etapper från mitten av 1950-talet till mitten av 1980-talet. • Ojämnare än motsvarande vägar i landet.

3. Svärdsjövägen - en primär länsväg som felaktigt klassats som sekundär. Primär länsväg • Vägar som utgör förbindelser mellan kommuncentra och större tätorter om förbindelserna bedömts vara av stor betydelse. • Vägar som förbinder kommun- eller kommundelscentra med överordnade centra. • Vägar som är viktiga för kommunikationerna till och inom primära rekreationsområden. • Vägar som förbinder närbelägna regionala centra. Sekundär länsväg • Vägar med tätort med minst 200 invånare längs vägen. • Vägar med ett trafikflöde större än 500 ÅDT. • Vägar som har eller väntas uppnå ett större godsflöde än ca 100 000 ton per år i genomsnitt de närmaste 5 åren.

4. Kommunalrådet om Svärdsjöbygdens centralort - Borgärdet Borgärdets roll som kommersiellt centrum för hela norra kommundelen, inklusive Enviken, Toftbyn, Linghed, Lumsheden, Vintjärn och Svartnäs, är betydelsefull. Ett attraktivt centrum är viktigt för att det ska kunna fortsätta att bära den rollen, säger kommunalrådet Jonny Gahnshag (S). Anm. Svärdsjöbygdens centralort Borgärdet skyltas Svärdsjö.

5. Hela väg W850 • Väg 850 börjar vid Gruvrondellen i Falun, går genom centrala Falun till Svärdsjö och fortsätter via Svartnäs till länsgränsen W/X-län öster Vällingbäck. • Hela sträckan är 58 km, vilket motsvarar ca 1 promille av det statligt belagda vägnätet. • Trafikarbetet motsvarar också 1 promille av trafikarbetet på det statligt belagda vägnätet. • Begreppet ”normalvägen” har blivit allmänt vedertaget.

6. Svärdsjöbygdens centralort - Borgärdet

7. Uttag ur STRADA för Svärdsjö tätort. C=cyklist/mopedist, G=gående Olyckor i Borgärdet 2006 - 2011

8. Uppmätta hastigheter genom Borgärdet 2010 • 85 % av fordonen hade en hastighet på ca 60 km/tim, vilket visar att en sänkning av skyltad hastighet från 50 till 40 km/tim inte fungerar. • Det krävs fysiska åtgärder som smalare körbana, bredare gång- och cykelbana och en ”port” där landsbygdsdelen övergår i tätort för att hastigheten generellt skall reduceras till 50 km/tim genom tätorten. • Längs vissa partier krävs hastighetsgräns på 30 km/tim.

9. W850 Falun – Svärdsjö Grafens utbredning Norslund (Falun) – Höganäs (Svärdsjö) Se Trafikverkets vägnätsmätning 2015-08-19

10. E-mejl till enhetschefen för Region Mitt 31/1 2016 • Vägen ger hälsoproblem och fördubblar bussars reparationskostnader. (se artikel i Falu Kuriren 21/12 2015) • Tillståndsmätningar – Trafikverket resp. VTI • Tjälkänsliga jordar längs vägen. • Tillståndet motiverar ny beläggning 2017 och dessförinnan åtgärd av partier med stora ojämnheter när vägen är genomfrusen.

11. Trafikverkets vägnätsmätningar • Trafikverkets vägnätsmätningar utförs när vägarna är som bäst, alltså under sommarhalvåret. • Trafikverkets vägnätsmätningar fångar inte tillståndet när vägarna är genomfrusna eller när de är delvis urtjälade.

12. Trafikverkets vägnätsmätning Falun- Svärdsjö 2015 – 08 - 19 IRI högra personbilshjulet

13. VTI:s objektmätningar 2011-04-05 och 2011-06-29 Källänge Boda Karlsbyheden Danholn Sveden

14. Vägytemätningars användningsområden • Värdera vägs tillstånd avseende spår och ojämnheter – Spår för högtrafikerade vägar med dubbslitage • Spår mäts på hösten och våren – Ojämnheter för övriga vägar • Ojämnheter mäts i båda hjulspåren före resp. efter tjällossningen • Ojämnheter mäts också tvärs och längs vägen • Undersöka hur en vägsektion påverkas av tjäle • Undersöka hur en vägsektion bryts ner • Underlag för att bestämma var beläggningsunderhåll resp. rehabilitering ger den bästa avkastningen Teknikavdelningen, upphovsman Rune Fredriksson 96.10.22

15. Testsektionernas lägen

16. Testsektionerna Mätningar, analyser, rapportering och utbildning • På de sex testsektionerna har mätningar med fallvikt (FWD), rullande deflektionstester (RDT), georadar, provgrävningar, provtagningar och labanalyser utförts vid flera tillfällen under den 20-åriga perioden. • Resultaten har rapporterats i examensarbeten, andra publikationer och vid konferenser i Sverige, Norge, Portugal och USA. • Resultaten har använts vid utbildningar på KTH, Högskolan Dalarna, Svevia, Vägverket och Asfaltskolan. • Flera examensarbeten har utförts vid KTH och Högskolan Dalarna baserade på tester, mätningar och analyser.

17. Väg 850 Falun - Svärdsjö Längsprofil Norslund - Höganäs Högsta kustlinjen ligger på 180 m i området.

18. FALUN DANHOLN SUNDBORN 50 80 80 80 80 844 844 844 844848 850850 850 850 850 850 850 850 850 850 851 851 851 853 854 855 862 862 862 862 862 862 863 864 864.01 865 865 865 866 867 874 875 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Vägytans inverkan på körkomforten Bilisters monetära värdering av komfort 1998 Anita Ihs, m. fl.

19. Sambandet mellan teststräckornas IRI-värde och medelvärdet av försökspersonernas bedömning* av körkomforten. y = -0,3162x + 4,0667 R 2 = 0,786 y = -1,3275Ln(x) + 4,2543 R 2 = 0,9034 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 0 2 4 6 8 10 12 IRI (mm/m) Bedömning(skala1-5) *Den fysiska påverkan orsakad av teststräckornas tillstånd har också mätts med vibrationsmätning på sätet, vilket stämmer bra med försökspersonernas upplevelse.

20. Viktigast för en komfortabel* bilfärd enligt försökspersonerna. • Inga hål/gropar i beläggningen • Inga spår • Inga ojämnheter som ger upphov till vibrationer samt gupp och sättningar *Den fysiska påverkan orsakad av teststräckornas tillstånd har också mätts med vibrationsmätning på sätet, vilket stämmer bra med försökspersonernas upplevelse. Min anm. I komfortbegreppet ingår förutom vibrationer även buller, risk för olycka, förutsägbarhet etc.

21. Betalningsvilja* för att åka på en jämn beläggning • Att få åka på den jämnaste vägen var värt 2,1 - 14,4 kr per mil istället för att åka på den ojämnaste. • Att få åka på den ”medeljämna” vägen istället för på den ojämnaste var värt 1,1 - 6,1 kr per mil. *Beroende av vald metod Stated Preference (SP) eller Contigent Valuation Method (CVM). SP ger den högsta betalningsviljan.

22. Väg- och Transportforskningsinstitutet om trafiksäkerhetsarbete • Effektivt trafiksäkerhetsarbete måste bygga på två parallella strategier nämligen olycksprevention och skadeprevention. • VTI biträder inte grundföreställningen att studier av krockvåld vid dödsolyckor utgör vår viktigaste kunskapskälla när det gäller att utforma effektiva åtgärder i vår strävan att fortlöpande minska antalet svårt skadade och dödade i trafiken.

23. 0 100 200 300 400 500 600 700 0,9 1,1 1,3 1,5 1,7 1,9 2,1 2,3 2,5 2,7 2,9 IRI mm/m (medelvärde av 20 meters medelvärden) Olyckorper1000Mapkm Hela året VTI notat 67-1997 Vinter VTI notat 67-1997 Sommar VTI notat 67-1997 W850-bred, bra sikt, bra anslutningar W850-smal, dålig sikt, dåliga anslutningar W850-hela vägen Sannolikhet och konsekvens Enligt VTI meddelande 909-2002 är 1/3 personskadeolyckor och 12% svårt skadade eller dödade. Två dödade vid IRI 1 och fyra dödade vid IRI 3 per miljard axelparkilometer.

24. Sannolikhet att kollision inträffar • Dålig vägstandard och dåligt vägtillstånd har större betydelse än hastigheten om en olycka skall inträffa. • Längs vägsträckan mellan Falun och Svärdsjö har olycksrisken varit 1,5 ggr större på den äldre, sämre och delvis hastighetsbegränsade delen. • Trots att trafikanterna sänkte hastigheten med 7 á 8 km/tim inträffade 50 procent fler olyckor på den sämre vägdelen.

25. Trafiksäkerhet • Risken att dödas eller allvarligt skadas längs väg W850 har varit 10 ggr större för cyklister och gående jämfört med för bilförare och passagerare. • I trafiksäkerhetsdebatten nämns ofta sänkt hastighet som ett kraftfullt verktyg för att minska allvarliga olyckor. • För väg 850 visar uppföljning och analys att höjd vägstandard är en mer verkningsfull metod att höja trafiksäkerheten.

26. Väg 850 genom Boda Byggd i början av 1960-talet På den smalare och kurvigare delen av vägen har inträffat 50 % fler olyckor trots lägre hastigheter än på den bredare och rakare delen mellan Falun och Svärdsjö.

27. Boda/Bengtsheden Byggd i slutet av 1960-talet Vägskador norr skogsdunge p.g.a felaktig konstruktion. Det naturliga vattenflödet från skogen skars av när vägen byggdes.

28. Trafik och vägbredd Trafikverket 2004 Ny starttidpunkt i början av 2000-talet

29. Totalkostnad Landsbygdsväg Enligt VTI 1985

30. Intäkter och kostnader • Intäkter för staten; energiskatt, moms, co2-skatt, fordonsskatt och vägavgifter för hela väg 850 beräknades år 2000 till drygt 33 mkr/år vid ojämn väg och 32 mkr/år vid jämn väg. • Kostnaderna för trafikanterna beräknades till 194 mkr/år vid ojämn väg och 184 mkr/år vid jämn väg. • Drift och underhållskostnaden beräknades till 3 mkr/år. • Rekonstruktion av vägen beräknades till 5 mkr/år baserat på 4% räntefot.

31. Skyltad hastighet Hastighetsgränsen 80 km/tim infördes 2009-12. Dessförinnan var hastighetsgränsen 90 km/tim. Hastighetsgränsen 60 km/tim infördes 2010. Dessförinnan var hastighetsgränsen 70 km/tim.

32. Konstruktion Väg 850 Falun - Svärdsjö Norslund Danholn Blixbo – Boda Boda - Svärdsjö k:a

33. Felaktig dränering 2015 Onödig kostnad, förstörd fauna, ökad spridning av föroreningar, risk för erosion etc. Ca 30 % av det avrinnande vattnet från vägbanan vänder in ca 1 meter under beläggningen och medverkar till skador vid häftiga skyfall.

34. Trafikverkspublikationer • Dikning och dikesjord Dokument 88866 • Vägdikenas funktion och utformning Publ 2003:103 • Hantering av dikesmassor Publ 2007:101 Det finns ytterligare publikationer som beskriver hantering av dagvatten etc.

35. Ojämnhet i olika delar av landet under olika årstider (2000 – 4000 ÅDT) Trafikverkets statistik baseras på sommarmedelvärden och inte på årsmedelvärden.

36. Ojämnhet i olika delar av landet under olika årstider (4000 – 8000 ÅDT) Trafikverkets statistik baseras på sommarmedelvärden och inte på årsmedelvärden.

37. Falun-Svärdsjö, ojämnhetsutveckling Vårarna 1994-04 – 2011-04 Den svenska normalvägen 2012-01-31

38. Falun-Svärdsjö, ojämnhetsutveckling Somrarna 1992-10 – 2010-06 Den svenska normalvägen 2012-01-31

39. Falun – Svärdsjö, spårutveckling Vårarna 1996-04 –2011-04 Den svenska normalvägen 2012-01-31

40. Falun – Svärdsjö, spårutveckling Somrarna 1995-06 –2011-06 Den svenska normalvägen 2012-01-31

41. Väg 850 Falun - Svärdsjö Ojämnheter längs hela vägen 1992 – 2011

42. Väg 850 Falun - Svärdsjö Ojämnheter längs 7-metersvägen 1992 - 2011

43. Väg 850 Falun - Svärdsjö Ojämnheter längs 9-metersvägen 1992 - 2011

44. Väg 850 Svärdsjö – Falun Ojämnheter längs hela vägen 1992 – 2011 Riktning Svärdsjö – Falun är ojämnast

45. Andel större än IRI 3 mm/m

46. Andel större än IRI 4 mm/m

47. Konsekvens av vägojämnheter • ”Tid-rum läget” Falun-Svärdsjö förflyttas 600- 800 meter (2 á 3 %) bort från Falun. • Färdkvaliteten försämras - vibrationer orsakar hälsoproblem samt skador på fordon och fastigheter. • Trafikolyckor med personskador och dödade i trafiken blir fler. • Energiförbrukningen ökar. • Fordonskostnaderna ökar.

48. Väg 850 Falun - Svärdsjö Medelhastigheter 1993-11-01—03 Skyltad hastighet 90 km/tim

49. 96 Medelhastighet för lastbilar med släp vid jämn resp. ojämn väg 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 3874 4534 5194 5854 6514 7174 7834 8494 9154 9814 10474 11134 11794 12454 13114 13774 14434 15094 15754 16414 17074 17734 18394 19054 19714 20374 21034 21694 22354 23014 23674 24334 24994 25654 26314 26974 27634 28294 28954 Sektion Km/h Lastbilar med släp, ojämn väg Lastbilar med släp, jämn väg Hastighet vid jämn väg och 5 cm nysnö. Hastighet vid ojämn väg och 5 cm nysnö. SvärdsjöFalun Smal väg, smal och krokig väg, bred och rak väg , smal och krokig väg

50. Hastighetsförändring beroende av vägens jämnhet vid barmark resp. vid snöväglag. Väg 850 Falun - Svärdsjö Det är effektivare ur hastighetssynpunkt att se till att det finns en jämn vägyta att bedriva snöröjning på än att öka snöröjningsinsatserna på en ojämn och spårig. Vid en jämn och ej spårig vägbana sänkte samtliga fordon hastigheten med 0 (Lbs) till 2 (L, Buss) km/tim vid 5 cm nysnö. Vid ojämn och spårig vägbana sänkte samtliga fordon hastigheten med 18 (Pb) till 26 km/tim (Lbs) vid 5 cm nysnö.

51. Hastighet norr Sveden söderut 990419-21 resp. 990607--09 Fordonsslag Medelvärde 15 – percentilen 85 – percentilen Personbil 90,1 89,9 81,1 80,6 99,3 99,2 Buss 86,8 88,7 77,9 81,8 94,2 94,9 Lastbil 83,4 84,3 76,2 75,1 94,6 93,9 Lastbil med släp 76,9 76,4 70,4 69,6 84,7 84,9 Generellt gäller enligt Trafikverket att hastighetsnivån förändras med 3—4 km/h vid en ändring av hastighetsgränsen med 10 km/h.

52. Hastighet norr Sveden norrut 990419-21 resp. 990607--09 Fordonsslag Medelvärde 15 - percentilen 85 – percentilen Personbil 88,9 87,1 80,1 78,6 97,5 96,5 Buss 84,9 84,7 78,5 76 93,4 93,9 Lastbil 86,6 82,5 78 75,3 94,9 90,2 Lastbil med släp 77 77,7 72,3 73,8 84,2 86 Generellt gäller enligt Trafikverket att hastighetsnivån förändras med 3—4 km/h vid en ändring av hastighetsgränsen med 10 km/h.

53. Hastighet stn 2 söderut 990419-21 Fordonsslag Medelvärde 15 – percentilen 85 – percentilen Personbil 88,1 75,6 100,1 Buss (efter utfart) 68,3 59,2 78,7 Lastbil 82,3 66,9 94,9 Lastbil med släp 80,3 73,2 88,7 Generellt gäller enligt Trafikverket att hastighetsnivån förändras med 3—4 km/h vid en ändring av hastighetsgränsen med 10 km/h.

54. Hastighet stn 2 norrut 990419-21 Fordonsslag Medelvärde 15 – percentilen 85 – percentilen Personbil 84,2 74,2 94,4 Buss (efter hpl) 67,5 55,2 78,7 Lastbil 79,4 66,9 92,6 Lastbil med släp 69,3 60,3 77,7 Fotot från 9810 Generellt gäller enligt Trafikverket att hastighetsnivån förändras med 3—4 km/h vid en ändring av hastighetsgränsen med 10 km/h.

55. Hastighet stn 7 norrut 990419-22 Fordonsslag Medelvärde 15 – percentilen 85 – percentilen Personbil 92,8 83 103 Buss 82,3 Lastbil 86,5 75,3 105,2 Lastbil med släp 74,1 68,3 81,3 Generellt gäller enligt Trafikverket att hastighetsnivån förändras med 3—4 km/h vid en ändring av hastighetsgränsen med 10 km/h.

56. Hastighet Karlsbyheden söderut 990419-21 Fordonsslag Medelvärde 15 – percentilen 85 – percentilen Personbil 96,1 85,5 107,6 Buss 88,5 Lastbil 88,2 78,4 101,4 Lastbil med släp 82,2 78,5 87 Generellt gäller enligt Trafikverket att hastighetsnivån förändras med 3—4 km/h vid en ändring av hastighetsgränsen med 10 km/h.

57. Hastighet Karlsbyheden norrut 990419-21 Fordonsslag Medelvärde 15 – percentilen 85 – percentilen Personbil 98 87,3 109 Buss 88,7 Lastbil 92,1 80,8 106,3 Lastbil med släp 83 80,7 88,3 Generellt gäller enligt Trafikverket att hastighetsnivån förändras med 3—4 km/h vid en ändring av hastighetsgränsen med 10 km/h.

58. Hastighet stn 6 söderut 990419-21 Fordonsslag Medelvärde 15 – percentilen 85 – percentilen Personbil 96 86 106,7 Buss 88,3 80,7 95,2 Lastbil 87,5 76,9 101,8 Lastbil med släp 83,2 78,7 89,9 Generellt gäller enligt Trafikverket att hastighetsnivån förändras med 3—4 km/h vid en ändring av hastighetsgränsen med 10 km/h.

59. Hastighet stn 6 norrut 990419-21 Fordonsslag Medelvärde 15 – percentilen 85 – percentilen Personbil 92,5 82,4 102,9 Buss (Hpl 400 m före mätstn) 72 61,3 82,8 Lastbil 84,6 67,3 97,4 Lastbil med släp 73,7 65,7 84 Fotot från 1998-10 Generellt gäller enligt Trafikverket att hastighetsnivån förändras med 3—4 km/h vid en ändring av hastighetsgränsen med 10 km/h.

60. Hastighet stn 4 norrut 990419-21 Fordonsslag Medelvärde 15 - percentilen 85 - percentilen Personbil 83,5 71,4 95,5 Buss 77,5 69 84 Lastbil 77,1 66 88,5 Lastbil med släp 70,4 58,4 79,7 Generellt gäller enligt Trafikverket att hastighetsnivån förändras med 3—4 km/h vid en ändring av hastighetsgränsen med 10 km/h.

61. Hastighet stn 4 söderut 990419-21 Fordonsslag Medelvärde 15 - percentilen 85 – percentilen Personbil 85,8 73,4 97,6 Buss 82 67,7 91,1 Lastbil 82,3 74,4 95,4 Lastbil med släp 76,8 70,4 84,5 Generellt gäller enligt Trafikverket att hastighetsnivån förändras med 3—4 km/h vid en ändring av hastighetsgränsen med 10 km/h.

62. Hastighet relativt vägojämnhet Personbil Anm. Trafikverkets effektsamband är inte validerade för svenska förhållanden. Trafikverket undervärderar måttliga ojämnheters inverkan på hastigheten.

63. Hastighet relativt vägojämnhet Lastbil Anm. Trafikverkets effektsamband är inte validerade för svenska förhållanden. Trafikverket undervärderar måttliga ojämnheters inverkan på hastigheten.

64. Hastighet relativt vägojämnhet Lastbil med släp Anm. Trafikverket har inte studerat sambandet vägojämnhet – hastighet för lastbilar med släp.

65. Restidskostnad (kr/fkm) vid olika vägojämnhet Anm. Sambandet baseras på VTI’s hastighets- och vägojämnhetsmätningar

66. Konsekvenser av sänkt hastighet med 10 km/h från Falun till Svärdsjö. • Ökad tidskostnad från 2010 för trafikanter och företag med drygt 14 mkr/år. • Sänkt kostnad och riskvärdering för olyckor med 3,5 mkr/år. • På lång sikt; sänkta huspriser i Svärdsjö. • Försämrad konkurrenskraft för företag i Svärdsjö. • Ökade samhällsekonomiska kostnader.

67. Falu Kuriren 1993 – 05 - 11

68. Höga IRI-värden över 20 meter •IRI 21 våren 1992 IRI 10,6 hösten 1993

69. Ojämnhetsrelaterade trafikantkostnader

70. Kanthäng i Boda 1993-05-28 Påkänning på terrass, överbyggnad och beläggning 0,5 meter från vägkanten är 20 % större än 1 meter från vägkanten. Kantdjup från Norslund till Höganäs 2015-08-19 (graf från Trafikverkets system). Boda

71. Dålig beläggning dåligt utförd vid Östborn 1996-08-21 Samma problem 2016 Samma problem 2016

72. Dålig överbyggnad vatten i dike ger deformationer, sprickor och krackeleringar 1995-06-02. Samma problem 2016

73. Deformationer på dålig undergrund i Karlsbyheden 1993 - 1994 Samma deformationer 2016 Stålarmering en möjlig effektiv åtgärd.

74. Tunga fordons sidoläge Påkänning på terrass, överbyggnad och beläggning 0,5 meter från vägkanten är 20 % större än 1 meter från vägkanten. Påkänningen från det yttre hjulet är 20 – 50 % större än från hjulet mot vägmitt.

75. Tunga fordons sidoläge

76. Testsektion 1 1993-08-11 Sprickor som indikerar vattenkänsligt obundet bärlager under beläggningen.

77. Vägteknikkurs 2009 - Den svenska normalvägen Stn 1 2008-10 Upprepade justeringar bekräftar problemet med vattenkänsligt grusbärlager. Skulle ha åtgärdats genom att beläggningen avlägsnats och grusbärlagret bytts ut eller genom att beläggning och grusbärlager frästs samman och stabiliserats med bitumen redan 1993.

78. Fordons sidoplacering station 2 vid Danholn

79. Station 6 vid Kårtäkt – Skada 1994 - 04 -25 och 1994 – 06 -08 Ursprungligt problem kan bero av att motorschaktvagnen som användes vid byggskedet 1967 kom att släppa av silt från grusåsen på samma ställe. Normalt gjordes ett ca 50 meter långt anhåll med bandtraktor innan man började använda schaktvagn och det skulle kunna vara en annan förklaring till skadan. Samma problem 2016 efter flera felaktiga åtgärder under 49 år. Rätt åtgärd är att gräva ur silten i hela överbyggnaden på den ena väghalvan och på en längd av endast några meter.

80. Testsektion 3 vid ”silthålet” 1992-09-02 – 1994-03-19 Upprepade felaktiga åtgärder har kostat enorma summor. Lika mycket som guld. Skjuvhållfastheten hos vattenkänsliga material kan dramatiskt färsämras under ogynnsamma förhållanden.

81. Testsektion 3 1993-03-17 Osmotisk uppmjukning Osmotisk uppmjukning kan förekomma vintertid, när saltlösning kan infiltrera överbyggnadens övre del genom en dålig beläggning och saltlösningen pumpas bort från området under hjulspår till mindre belastade delar av överbyggnaden.

82. Vägteknikkurs 2009 - Den svenska normalvägen Station 4 1996 Dålig utspetsning vid urgrävning 1995.

83. Brev till Regeringen, Trafikutskottet och Trafikverket • Nya hastighetsgränser och nya trafikskatter slår hårt mot landsbygden. • På rätt väg till färre olyckor (mer än 50 %), bättre miljö och ökad välfärd genom jämnare vägar. • Generella sänkningar av hastigheten från 90 till 80 km/tim är inte samhällsekonomiskt försvarbara. Breven skrevs 2011.

84. Reaktioner mars 2011 • REGERINGSKANSLIET Näringsdepartementet Hej! Jag vill på Näringsdepartementets vägnar tacka för ditt brev – jag beklagar att svaret dröjt. Vi har tyvärr inte möjlighet att kommentera/besvara ditt brev i detalj, men dina synpunkter har nått fram till den politiska ledningen på departementet. Stockholm i mars 2011 Med vänlig hälsning Departementssekreterare Fredrik Storm • TRAFIKVERKET FALUN Trafikverket beklagade att deras reaktion dröjt. Inbjuden till samtal den17 februari 2011. Väntar på protokoll/svar från vårt möte (31/3 2011).

85. Reaktioner från Näringsdepartementet april 2011 REGERINGSKANSLIET Näringsdepartementet N2011/2355/BREV Departementssekreterare Hans Öqvist Hej Rune! Jag vill på departementets vägnar tacka för ditt brev från den 30 mars 2011. Vi har tagit del av dina synpunkter på hur Trafikverket värderar olika riskfaktorer i utformningen av vägar och hastighetsbegränsningar. I normalfallet hade vi skickat en kopia till verket för kännedom så att man där får ta ställning till de synpunkter du för fram. Nu ser jag dock att du redan tillställt dem ett exemplar. Stockholm i april 2011 Med vänlig hälsning Hans Öqvist -------------------------------------------------------------------------

86. Olika underhållsstrategiers kännetecken Utvecklingen sätts i fokus Maximera det totala bidraget (väghållar-, trafikant- och övriga samhällskostnader) inom tillgänglig budget. Anslagets storlek sätts i fokus Minimera den totala kostnaden (väghållar-, trafikant-, och övriga samhällskostnader) samtidigt som alla vägsektioner hålls över en viss minsta acceptabla standard. Teknikavdelningen 1998-10-15, Rune Fredriksson Det är en uppgift för Trafikverkets ledning att bestämma vilken strategi som motsvarar politikernas krav och mål.

Vag850 lexivision c 2016 02 07

Vous êtes en train de lire un aperçu.

Consultez-les par la suite

Vag850 lexivision c 2016 02 07

Plus De Contenu Connexe

Diaporamas pour vous (6)

Similaire à Vag850 lexivision c 2016 02 07 (20)

Plus par Rune Fredriksson (7)