1. 1

2. 2
Finlands Fackförbunds
Centralorganisation FFC
Valkealan Paino-Karelia Oy 2018
978-951-714-310-3
Översättning: Viola Eksten
Lättläst text: LL-Center
LÄTTLÄST

3. 3
INNEHÅLL
Till läsaren........................................................................................... 8
1 LAGAR OCH AVTAL I ARBETSLIVET
Gör ett skriftligt arbetsavtal.............................................................12
Prövotid.............................................................................................13
Bekanta dig med kollektivavtalet.....................................................14
Lön.....................................................................................................14
Arbetstid............................................................................................16
Kom ihåg pauser och vilotid.............................................................19
Semester...........................................................................................20
När du blir sjuk..................................................................................21
Familj.................................................................................................21
När lönen inte räcker till...................................................................23

4. 4
2 OLIKA ANSTÄLLNINGSFORMER
Fast anställning eller för viss tid......................................................26
Heltids- eller deltidsarbete...............................................................28
Nolltimmarsavtal..............................................................................28
Bemanningsarbete............................................................................29
Läroavtal och praktik........................................................................29
3 ARBETSHÄLSA OCH ARBETARSKYDD
Arbetarskydd.....................................................................................32
Du har rätt att få handledning..........................................................33
Företagshälsovård............................................................................35
Unga arbetstagare skyddas av lagen..............................................36
Mobbning och trakassering.............................................................37
4 NÄR ANSTÄLLNINGEN UPPHÖR
Uppsägning av fast anställning.......................................................40
Uppsägningstider..............................................................................41
En visstidsanställning kan inte sägas upp......................................42

5. 5
Hävning av arbetsavtal ..................................................................42
Arbetsintyg........................................................................................43
Arbetslöshetsskydd..........................................................................43
Minneslista om du blir arbetslös.....................................................45
Permittering......................................................................................46
Arbetsgivarens konkurs och lönegaranti.........................................46
Jobbsökning......................................................................................47
5 BLI MEDLEM I FACKET
Sju skäl till att bli medlem i facket...................................................50
Hur blir jag medlem i facket?...........................................................52
Vilka andra kan hjälpa mig om jag får problem?............................53
FFC:s fackförbund............................................................................54
6 MINNESLISTA NÄR DU BÖRJAR
ETT NYTT JOBB
Tänk åtminstone på följande............................................................58
Alfabetiskt register............................................................................62

6. 6

7. 7

8. 8
TILL LÄSAREN
I den här broschyren kan du läsa om det
som är viktigt att tänka på i arbetslivet.
I broschyren finns viktig information
för dig som börjar ett nytt jobb.
Du kan bland annat läsa om
• arbetslivets spelregler
• olika anställningsformer
• hur en anställning tar slut
• hur du söker ett nytt jobb
• fackförbund
I slutet av broschyren finns en minneslista.
Där hittar du det som är bra att komma ihåg
när du börjar ett nytt jobb.
I slutet av broschyren hittar du också
ett alfabetiskt register.
Registret hjälper dig att snabbt hitta det du söker.
Arbetslivets spelregler betyder
dina rättigheter och skyldigheter på jobbet.
Du ska ta vara på dina rättigheter, men
du måste också komma ihåg dina skyldigheter.
När du kan spelreglerna
klarar du dig bättre i arbetslivet.
Frågor om arbetet är ofta krångliga.
Men du kan få hjälp.
Be modigt din chef om hjälp,
om det är något du inte förstår.
Du kan också prata med förtroendemannen
på din arbetsplats eller
med någon på ditt fackförbund.
De hjälper dig också
om du får problem på arbetsplatsen.
Du hittar mer information om arbetslivet
på webbadressen: www.sak.fi/svenska

9. 9
SOM ARBETSTAGARE
MÅSTE DU
• Göra ditt arbete ordentligt.
• Följa arbetsgivarens regler.
• Gå till jobbet i tid.
• Uppträda sakligt mot alla.
• Använda skyddsutrustning och
redskap som arbetsgivaren
ger dig.
• Be om mer jobb om arbetet
tar slut.
DIN ARBETSGIVARE MÅSTE
• Följa lagar och kollektivavtal.
• Betala lön på avlöningsdagen.
• Meddela om arbetspassen i tid.
• Respektera arbetstagarnas
pauser och vilotider.
• Se till att arbetsplatsen är säker.
• Handleda nya arbetstagare.
• Behandla alla arbetstagare
jämlikt.
• Ingripa i mobbning
så fort som möjligt.
• Betala lön och
semesterersättning genast
när arbetstagaren slutar.
DU FÅR INTE
• Riskera din eller andras säkerhet.
• Arbeta för ett annat företag om
det skadar din arbetsgivare.
• Berätta för andra om
arbetsgivarens hemligheter.

10. 10

11. 11

12. 12
1 LAGAR OCH AVTAL
I ARBETSLIVET
Det finns många regler som arbetstagarna
och arbetsgivarna måste följa.
Lagar och kollektivavtal
bestämmer reglerna i arbetslivet.
GÖR ETT SKRIFTLIGT
ARBETSAVTAL
När du börjar ett nytt jobb
ska du och arbetsgivaren göra upp ett arbetsavtal.
Det kan också kallas anställningsavtal.
I avtalet lovar du att göra
det arbete som ni har kommit överens om.
Arbetsgivaren lovar att betala dig lön för arbetet.
I arbetsavtalet kommer ni överens om lönen
och till exempel arbetstiden, arbetsuppgifterna
och hur länge du ska arbeta där.
Lönen och de andra anställningsvillkoren
får inte vara sämre än vad som står
i kollektivavtalet eller lagen.
Det är bäst att ni skriver ner avtalet på papper.
Också ett muntligt arbetsavtal räcker,
men ett skriftligt är bättre.
Om det blir problem är det lättare
att kolla vad ni har kommit överens om
när ni har det på papper.
Om du inte får ett skriftligt arbetsavtal,
måste arbetsgivaren ändå skriva ner
anställningsvillkoren på ett papper
och ge dig pappret.
Den här redogörelsen måste arbetsgivaren ge dig
inom en månad från den dag du blev anställd.
Om du inte får en redogörelse,
bryter arbetsgivaren mot arbetsavtalslagen.
Läs noga igenom arbetsavtalet
innan du skriver under pappret.
Skriv inte under avtalet
om det är något du inte förstår.

13. 13
I ARBETSAVTALET SKA DET STÅ
• arbetsgivarens namn
• arbetstagarens namn, alltså ditt namn
• när arbetet börjar
• om du har prövotid och hur lång den är
• hur lång tid du ska arbeta, alltså om du
är fast anställd eller visstidsanställd
• var du arbetar
• dina arbetsuppgifter
• hur stor lön du har och när du får lönen
• arbetstid
• semester
• uppsägningstid
• vilket kollektivavtal som gäller
• datum och underskrift
Om du är anställd för en viss tid ska det
dessutom stå:
• varför arbetsavtalet är för en viss tid
• hur länge du är anställd
PRÖVOTID
När du börjar ett nytt jobb
har du vanligen prövotid.
Du och din arbetsgivare
måste komma överens om prövotiden
och prövotiden måste skrivas in i arbetsavtalet.
Under prövotiden ser din arbetsgivare
om du passar för det nya jobbet.
Själv kan du ta reda på om du tycker om jobbet.
Både du och din arbetsgivare
kan avsluta anställningen under prövotiden.
Men ditt arbete får inte avslutas på
diskriminerande eller osakliga grunder.
Din prövotid får vara högst 6 månader.
Om du är visstidsanställd
får prövotiden vara högst hälften
av den tid du ska arbeta.
Om du till exempel ska jobba 4 månader,
får prövotiden vara högst 2 månader.

14. 14
BEKANTA DIG MED
KOLLEKTIVAVTALET
Ett kollektivavtal är ett avtal om
anställningsvillkoren i en viss bransch.
Anställningsvillkor är till exempel lön,
arbetstid och semester.
I Finland finns det lagar som styr
vissa frågor på arbetsplatsen.
Allt bestäms ändå inte i lagarna.
Många villkor bestäms i kollektivavtalen.
Ett kollektivavtal är ett avtal mellan
arbetsgivarnas förbund och ett fackförbund
som representerar arbetstagarna.
Om din arbetsgivare inte måste
följa kollektivavtalet,
så måste arbetsgivaren ändå följa Finlands lagar.
Nästan varje bransch har ett eget kollektivavtal.
Bland annat handeln, städbranschen
och byggbranschen har egna kollektivavtal.
När du kommer till en ny arbetsplats,
fråga vilket kollektivavtal de följer där.
Du får kollektivavtalet för din bransch
• på din arbetsplats
• hos ditt fackförbund
• på www.finlex.fi
LÖN
Lön är ersättning för det jobb du gör.
Lönen får inte vara mindre än den minimilön,
alltså lägsta godkända lön, som du kan
läsa om i kollektivavtalet för din bransch.
Om det inte finns ett kollektivavtal i din bransch
så måste lönen ändå vara skälig.
Det betyder att din lön inte får vara lägre än
den lön som betalas för andra liknande jobb.
Lönen kan vara till exempel
månadslön eller timlön.
Om du har månadslön
får du lön en gång i månaden.

15. 15
Om du har timlön
betalas lönen med två veckors mellanrum.
En timlön betalas ut enligt
hur många timmar du har jobbat.
Lönen måste alltid betalas in på ett bankkonto.
När du får lön betalar du alltid skatt.
Arbetsgivaren drar av skatten
direkt från din lön.
Det kallas förskottsinnehållning.
Naturaförmån är lön
som också kan betalas i annat än pengar.
En vanlig naturaförmån är en telefon.
Naturaförmånen kan också vara
en lunchsedel, motionssedel eller bil.
Du betalar skatt på naturaförmånerna,
på samma sätt som på din vanliga lön.
Det kan också finnas olika tillägg till lönen.
Tillägg är ersättningar som du får
när du jobbar till exempel på kvällar,
nätter, lördagar eller söndagar.
Om du jobbar på söndagar får du dubbel lön,
om det inte står annat i kollektivavtalet.
Lönekvitto eller lönespecifikation
På lönekvittot kan du se hur mycket du får i lön.
Arbetsgivaren måste ge dig ett lönekvitto
varje gång du får lön.
Lönekvittot kallas också
lönespecifikation, löneintyg och löneremsa.
Kontrollera alltid noga
att siffrorna i ditt lönekvitto är rätt.
Löneutbetalning när du slutar jobba
När din anställning upphör,
alltså när du slutar jobba,
måste arbetsgivaren genast betala den sista lönen.
Om du inte har tagit ut alla dina semesterdagar,
ska du få dem i pengar,
alltså som semesterersättning.
Semesterersättningen ska ingå i den sista lönen.

16. 16
ARBETSTID
Arbetstid är den tid du arbetar
eller är tillgänglig för arbetsgivaren.
Resan mellan ditt hem och din arbetsplats
är vanligen inte arbetstid.
Arbetstiden varierar mellan olika branscher.
Enligt lagen är den ordinarie arbetstiden,
alltså den normala arbetstiden,
högst 8 timmar i dygnet
eller 40 timmar i veckan.
I kollektivavtalen har man ofta
kommit överens om en kortare arbetstid.

17. 17
Skiftarbete, periodarbete
och nattarbete
Arbetet kan också vara skiftarbete
eller periodarbete.
Då arbetar man ofta på natten.
Nattarbete är arbete mellan klockan 23
och klockan 6.
Vid skiftarbete och periodarbete
kan du ha olika arbetsskift.
Till exempel på ett sjukhus kan man ha
morgonskift, kvällsskift och nattskift.
Det är tyngre att arbeta på natten än på dagen.
Därför finns det speciella regler för nattarbete
i arbetstidslagen.
Arbetsgivaren måste ordna hälsokontroll
för de arbetstagare som arbetar på natten.
Nattarbete är tillåtet bara i vissa jobb
och vissa situationer.
Personer under 18 år
får vanligen inte arbeta på natten.

18. 18
Om du har nattarbete eller skiftarbete
får du ofta ett nattillägg.
Det betyder att du får högre lön.
I kollektivavtalet för din bransch kan du
läsa mer om reglerna för skiftarbete.
Arbetstidsschema
Du har rätt att i förväg få ditt
arbetstidsschema av arbetsgivaren.
Arbetstidsschemat är en lista över
de dagar och tider när du ska arbeta.
I schemat ser du
• vilken tid ditt arbetspass börjar
• vilken tid ditt arbetspass slutar
• dina dagliga vilotider,
alltså när du får ta paus
• dina lediga dagar.
Du har rätt att få schemat i god tid,
senast en vecka innan arbetsveckan börjar.
Merarbete och övertidsarbete
Om det finns mycket arbete
kan arbetsgivaren be dig
arbeta mertid eller övertid.
Merarbete är extra arbete
som du gör utöver den arbetstid
ni har kommit överens om i arbetsavtalet.
För merarbete ska du få minst
samma lön som du vanligen får.
Om du arbetar mer än 8 timmar om dagen
eller 40 timmar i veckan är det inte merarbete.
Då kallas det övertid.
För övertid måste du få högre lön.
Så här höjs din lön om du arbetar
mer än 8 timmar per dygn:
• de 2 första arbetstimmarna:
50 procent mer i lön
• de följande arbetstimmarna:
100 procent mer i lön,
alltså dubbel lön.

19. 19
KOM IHÅG PAUSER
OCH VILOTID
Arbetstidslagen bestämmer
hur mycket du kan arbeta.
Du har rätt till pauser under arbetstiden.
Du har också rätt att vila upp dig
mellan arbetsdagarna.
Det är viktigt att arbetsgivaren följer lagen.
Mer regler om pauser och vilotid
hittar du i kollektivavtalet.
Du har rätt till pauser
Matpausen är en vilopaus som du tar
under arbetsdagen.
Då kan du vila och äta.
Matpausen är minst en halv timme.
Du har rätt till matpaus om din arbetsdag
är längre än 6 timmar.
Vanligen är matpausen inte arbetstid.
Du har också rätt till kaffepauser.
De är 10 eller 15 minuters pauser.
Kaffepauser räknas som arbetstid.
Om ditt arbetspass är kortare än 6 timmar,
är det inte säkert att du får ha matpaus.
Om du till exempel jobbar i butik
kanske du bara har en kaffepaus,
om du jobbar mindre än 6 timmar.
Dygnsvila
Du har rätt att vila mellan dina arbetspass.
Vilotiden är minst 11 timmar.
Om du har periodarbete
är vilotiden minst 9 timmar.

20. 20
Då får du alltså 24 dagar sommarsemester
och 6 dagar vintersemester.
Du får lön under din semestertid.
Den lönen kallas semesterlön.
På många arbetsplatser kan du dessutom få
en semesterpenning eller semesterpremie
som är ungefär halva semesterlönen.
Om du inte hinner använda
alla dina semesterdagar,
får du pengar i stället för semester.
Det kallas för semesterersättning.
NÄR DU BLIR SJUK
Om du blir sjuk och måste vara borta från jobbet,
måste din arbetsgivare betala lön för den dagen.
Du får också lön för nio vardagar
efter den dag då du insjuknade,
om du ännu är sjuk.
Om du har arbetat minst en månad får du full lön.
Om du har arbetat mindre än en månad
Veckovila
Du har rätt till en längre vila
en gång per vecka.
Vilotiden är vanligen minst 35 timmar.
Ibland kan veckovilan vara kortare,
men den måste alltid vara minst 24 timmar.
Vilotiden får inte avbrytas.
Arbetsgivaren kan alltså inte kalla dig
till jobbet under den tiden.
Den lediga dagen ska vara en söndag
om det är möjligt.
SEMESTER
Du tjänar in semester om du jobbar
minst 35 timmar eller 14 dagar per månad.
Om du har varit anställd i mindre än ett år,
tjänar du in 2 dagar semester per månad.
Om du har varit anställd i mer än ett år,
tjänar du in 2,5 dagar semester per månad.

21. 21
Exempel
Karin har varit sjukskriven en längre tid.
Hon vill gärna gå tillbaka till jobbet,
men hon orkar inte arbeta
lika mycket som vanligt.
Karin börjar jobba deltid
och får lön för arbetstiden.
Hon får också partiell
sjukdagpenning från FPA.
Läs mer om partiell sjukdagpenning:
www.fpa.fi/partiell-sjukdagpenning
får du hälften av din normala lön.
I kollektivavtalet har man kanske
kommit överens om annat.
Många kollektivavtal har bättre villkor,
och i så fall får du full lön för ännu flera dagar.
Om du är sjuk i mer än 10 dagar,
får du sjukdagpenning från FPA,
alltså Folkpensionsanstalten.
Hur stor sjukdagpenningen är
beror på hur stora inkomster,
alltså hur stor lön, du har haft.
Läs mer om sjukdagpenningen:
www.fpa.fi/sjukdagpenning-berakningsformel
FAMILJ
Efter att barnet har fötts får föräldrarna
vara hemma med barnet.
Föräldrarna har rätt till familjeledighet också
om de adopterar ett barn.

22. 22
Alla föräldrar får under familjeledigheten
ekonomiskt stöd från FPA,
alltså Folkpensionsanstalten.
Stödet hjälper familjen att klara vardagen.
Ofta står det i kollektivavtalet att man får lön
för mammaledigheten i 3 månader
och för pappaledigheten i 2 veckor.
Om du får lön under familjeledigheten
betalar FPA dagpenningen till din arbetsgivare.
För att få understöd från FPA måste du
skicka in en ansökan.
Ansök via e-tjänsten på webbadressen:
www.fpa.fi/etjanst
Du kan också fylla i pappersblanketter
som finns på webben eller på FPA-byrån.
Du får mer information om familjeledigheter
på webbadressen:
www.fpa.fi/barnfamiljer
Anställda som väntar barn
eller är familjelediga
får inte diskrimineras
Arbetsgivaren får inte säga upp dig för att
• du är gravid
• du är familjeledig
• du har sagt att du tänker
ta ut familjeledighet
Efter familjeledigheten har du rätt
att få tillbaka ditt tidigare arbete.

23. 23
När ditt barn blir sjukt
Om du har ett barn under 10 år som blir sjukt,
så får du stanna hemma för att sköta barnet.
Det kallas tillfällig vårdledighet.
Du får vara tillfälligt vårdledig
i högst 4 arbetsdagar.
I lagen står det att din arbetsgivare
inte behöver betala lön till dig för den tiden.
Men villkoren i ditt kollektivavtal kanske är bättre.
Kontrollera i kollektivavtalet om du kan få lön
för tillfällig vårdledighet.
NÄR LÖNEN INTE RÄCKER TILL
Du kan få bostadsbidrag
om du har små inkomster,
arbetar på deltid eller studerar.
FPA betalar allmänt bostadsbidrag
för boendeutgifter.
Boendeutgifter är till exempel hyra
och kostnader för vatten och uppvärmning.
Du kan få bidrag för alla slags bostäder,
alltså både om du hyr och om du äger
lägenheten eller huset du bor i.
Dina inkomster och boendeutgifter
påverkar hur stort bostadsbidrag du får.
Inkomster är till exempel lön
och arbetsmarknadsstöd.
Du hittar mer information
om bostadsbidrag på FPA:s webbplats:
www.fpa.fi/allmant-bostadsbidrag
Utkomststöd
Du kan få utkomststöd
om din lön eller dina andra stöd
är mindre än utkomststödet.
Du kan få utkomststöd också
om du inte har arbete
och inte har rätt till andra stöd.
Mer information om utkomststöd:
www.fpa.fi/utkomststod

24. 24

25. 25

26. 26
2 OLIKA
ANNSTÄLLNINGS-
FORMER
Kontrollera alltid i arbetsavtalet
vilken anställningsform du har.
Det kan vara fast anställning
eller visstidsanställning.
Om du är anställd för en viss tid
ska du kontrollera att det finns
en giltig orsak till det.
Arbetet kan vara på heltid eller deltid.
Gå helst inte med på ett nolltimmarsavtal,
för då får du kanske inte lön.
FAST ANSTÄLLNING ELLER
FÖR VISS TID?
Fast anställning betyder att
arbetsavtalet gäller tills vidare.
Det står inte i avtalet när du ska sluta arbeta.
Arbetet fortsätter tills du eller din arbetsgivare
vill avsluta arbetet, alltså säga upp anställningen.
När du får en anställning
borde du vanligen få fast anställning.
Om du har fast anställning kallas du fast anställd.
Men om du har visstidsanställning
arbetar du bara en viss tid.
Det kallas också tidsbundet arbete.
Det står i arbetsavtalet när du ska sluta arbeta.
Om arbetsavtalet är för en viss tid,
måste det alltid finnas en giltig orsak.
Orsaken måste skrivas in i arbetsavtalet.
Till exempel en vikarie
är ofta anställd bara för en viss tid.

27. 27
Visstidsanställning kallas ofta snuttjobb
eller korttidsjobb.
Ett arbetsavtal på viss tid är bindande
för både dig och din arbetsgivare.
Det betyder att du oftast inte kan sluta arbeta
tidigare än vad som står i ditt arbetsavtal.
Om din arbetsgivare behöver dig en längre tid,
måste du få ett fast arbetsavtal.
Arbetsgivaren får inte göra upp ett
tidsbundet arbetsavtal utan giltig orsak.
GILTIGA ORSAKER
VISSTIDSANSTÄLLNING
Du kan ha en visstidsanställning
till exempel för att
• du är vikarie för någon
• du har säsongsarbete,
till exempel som sommarjobbare
eller julhjälp
• du gör din praktik
• du studerar med läroavtal
• du har själv bett om visstidsanställning
• arbetet är ett projekt
som bara räcker en viss tid
• du har varit arbetslös minst ett år
Om du misstänker att det inte finns
en giltig orsak ska du prata med
förtroendemannen på din arbetsplats
eller med ditt fackförbund.

28. 28
HELTIDS- ELLER
DELTIDSARBETE?
Heltidsarbete betyder att du
arbetar en hel arbetsdag.
Du arbetar 8 timmar per dag
eller 40 timmar per vecka.
Men vanligen är arbetstiden kortare,
till exempel 7,5 timmar per dag
eller 37,5 timmar per vecka.
Vanligen arbetar du fem dagar i veckan.
Deltidsarbete betyder att du arbetar
bara en del av dagen eller en del av veckan.
Du arbetar alltså mindre än vid heltidsarbete.
Om du är anställd på deltid,
så har du rätt till merarbete.
Det betyder att
om din arbetsgivare behöver fler arbetstagare
så måste arbetsgivaren erbjuda dig arbete först.
Arbetsgivaren får alltså inte anställa
nya arbetstagare innan de deltidsanställda
har blivit erbjudna mer arbete.
NOLLTIMMARSAVTAL
Skriv helst inte under ett nolltimmarsavtal.
Nolltimmarsavtal eller nollavtal betyder att
arbetsgivaren inte behöver ge dig arbetstimmar.
I avtalet kan det till exempel stå att
din arbetstid är mellan 0 och 20 timmar i veckan.
Om du har 0 arbetstimmar får du ingen lön.
Om arbetsgivaren vill ge dig ett nolltimmarsavtal,
kan du försöka be om ett minimiantal timmar.
När det står i ditt arbetsavtal att
du ska arbeta minst ett visst antal timmar,
måste du få lön åtminstone för de timmarna,
också om du inte har arbete.

29. 29
BEMANNINGSARBETE
Bemanningsarbete betyder att
ett företag anställer arbetstagare
och hyr dem vidare till andra företag.
Det kallas också för hyrarbete.
Du gör upp ett arbetsavtal
med bemanningsföretaget.
Bemanningsföretaget är alltså din arbetsgivare,
men du arbetar på en annan plats.
Du har kanske olika arbetsplatser.
Bemanningsföretaget betalar din lön.
Företaget där du jobbar
bestämmer dina arbetsuppgifter
och övervakar ditt arbete.
Din lön vid bemanningsarbete får inte vara
lägre än det som står i kollektivavtalet.
Samma regler gäller i bemanningsarbete
som i andra anställningsformer.
LÄROAVTAL OCH PRAKTIK
Du kan lära dig ett nytt yrke genom läroavtal.
Du jobbar på en arbetsplats och
studerar samtidigt i en skola.
Det mesta av studierna sker på arbetsplatsen.
Du och din arbetsgivare gör upp ett arbetsavtal,
och du får lön.
Under en del av studierna är du i skolan.
Då kan du få olika typer av stöd.
Praktik är arbete som hjälper dig
att bli bättre på ditt yrke.
En praktikant är ofta en studerande
eller någon annan som är ny i arbetslivet.
Ibland får du lön för praktik, ibland inte.
Om du är arbetslös
och har deltagit i arbetsprövning
kan du få arbetsmarknadsstöd,
grunddagpenning eller
inkomstrelaterad dagpenning
för den tid du arbetar.

30. 30

31. 31

32. 32
3 ARBETSHÄLSA OCH
ARBETARSKYDD
Enligt arbetarskyddslagen måste arbetsplatsen
vara säker och sund för arbetstagarna.
Arbetsgivaren ansvarar för säkerheten.
Därför måste du följa arbetsgivarens anvisningar.
Du måste till exempel använda skyddsutrustning
som arbetsgivaren bestämmer att du ska ha,
till exempel hjälm.
Om du upptäcker en fara på din arbetsplats,
ska du genast anmäla det till din chef
eller till arbetarskyddsfullmäktige.
Om en arbetsuppgift är farlig,
har du rätt att vägra göra uppgiften
tills faran är borta.
ARBETARSKYDD
Arbetarskydd betyder allt det som görs
för att arbetsplatsen ska vara trygg.
På arbetsplatsen ska man ta reda på
vilka faror och risker som kan finnas.
Sedan ska man göra upp planer och
säkerhetsanvisningar för att minimera riskerna.
Exempel på faror och risker:
• buller, damm, köld, hetta, gifter,
vibrationer, strålning, elektricitet
• farliga maskiner och apparater
• brådska eller långa arbetspass
• bakterier, virus, mögel
• dålig arbetsställning, tunga bördor,
dåliga arbetsredskap
• hot om våld

33. 33
Din arbetsgivare måste se till att
ingenting på arbetsplatsen orsakar
olyckor eller sjukdomar.
Din arbetsgivare måste ta en försäkring för dig
mot olyckor eller yrkessjukdomar.
Om du till exempel skadar dig
på arbetsresan eller på arbetsplatsen
får du ersättning genom försäkringen.
DU HAR RÄTT ATT FÅ
HANDLEDNING
När du börjar på ett nytt jobb ska du få
handledning och introduktion i ditt arbete.
Enligt lagen måste arbetsgivaren handleda dig,
alltså introducera dig i dina arbetsuppgifter.
Genom introduktionen lär du känna
din arbetsplats, dina arbetsuppgifter
och dina arbetskamrater.
Du måste få information om bland annat
• arbetet och arbetsplatsen
• de regler som gäller på arbetsplatsen
• hur du använder maskiner och apparater
• hur du arbetar tryggt och säkert
• vilken skyddsutrustning som behövs
och hur du använder den
• de risker och faror som finns i ditt arbete

34. 34
Arbetsgivaren måste ge personalen
tillräckligt med information i tid.
Som anställd har du rätt att föreslå saker som
förbättrar förhållandena på arbetsplatsen.
Din arbetsgivare måste
lyssna på förslagen och svara.
På stora arbetsplatser måste man
föra samarbetsförhandlingar
innan man kan minska på personalen.
Under förhandlingarna försöker man hitta
andra lösningar i stället för uppsägningar.
ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIG
Alla ni som jobbar på din arbetsplats väljer
tillsammans en arbetarskyddsfullmäktig.
Han eller hon hjälper dig i frågor som
handlar om arbetarskydd och arbetsmiljö.
Du kan alltid prata med
din arbetarskyddsfullmäktig,
för det är en av dina arbetskamrater.
Arbetstagarna ska välja
en arbetarskyddsfullmäktig
på alla arbetsplatser
med minst tio arbetstagare.
SAMARBETE OCH
SAMARBETSFÖRHANDLINGAR
Samarbete på arbetsplatsen betyder
att arbetsgivaren och arbetstagarna
förhandlar om olika frågor.
I lagen står att arbetsgivaren måste diskutera
frågor som berör arbetet med sin personal.

35. 35
FÖRETAGSHÄLSOVÅRD
Lagen säger att varje arbetsplats
måste ha företagshälsovård
som arbetsgivaren ordnar för arbetstagarna.
Du har alltid rätt till företagshälsovård.
Företagshälsovården är gratis
för dig som arbetstagare.
Du har också rätt till företagshälsovård
när du är visstidsanställd eller
har ett nolltimmarsavtal.
Företagshälsovården ska
• förhindra sjukdomar, olyckor
eller skador som arbetet kan orsaka
• se till att arbetstagarens egna
sjukdomar inte blir värre i jobbet,
till exempel reumatism eller
psykisk ohälsa
• ge hjälp i krissituationer,
till exempel efter en olycka eller våld
• ordna hälsokontroll för nya arbetstagare
om arbetstagarna kan bli sjuka av arbetet
• bedöma hur arbetet kan påverka hälsan
• ge arbetsgivaren och arbetstagarna råd
Företagshälsovården kan variera
mellan olika arbetsplatser,
till både omfattning och innehåll.
Fråga din chef vilka hälsovårdstjänster
du kan få på din arbetsplats.
Din arbetsplats kan till exempel
ha ett avtal med en läkarstation.

36. 36
UNGA ARBETSTAGARE
SKYDDAS AV LAGEN
Lagen skyddar unga arbetstagare
som är under 18 år.
Personer under 18 år får inte
ha ett arbete som kan skada deras hälsa,
utveckling eller skolgång.
Lagen sätter också gränser för hur långa
arbetspass unga arbetstagare får göra.
Dessutom förbjuder lagen nattarbete
för unga arbetstagare.
Om du har fyllt 15 år
och har gått ut grundskolan,
får du vara fast anställd hos en arbetsgivare.
Om du inte har gått ut grundskolan,
får du jobba under halva sommarlovet.
Det finns också regler för hur mycket
du får jobba under skolterminerna.
Om du är 14 år gammal får du göra lätt arbete,
om din vårdnadshavare ger lov till det.
Du kan skriva under arbetsavtalet själv
när du har fyllt 15 år.
Men om du är under 15 år
ska din vårdnadshavare
skriva under arbetsavtalet.

37. 37
Om du känner att du diskrimineras
på arbetsplatsen ska du
be arbetsgivaren reda ut saken.
Ta kontakt med förtroendemannen
eller ditt fackförbund.
De hjälper dig att föra saken vidare,
om du fortfarande misstänker diskriminering.
Du kan också be företagshälsovården
eller arbetarskyddsmyndigheten om hjälp.
Du hittar mer information på webbadressen:
www.arbetarskydd.fi
Vad ska du göra om du blir
mobbad eller trakasserad?
Tala om för den som mobbar eller
trakasserar dig att du blir ledsen
av det han eller hon gör eller säger.
Be mobbaren sluta.
Om mobbaren inte slutar ska du
genast berätta för din arbetsgivare
om mobbningen eller trakasserierna.
Lagen säger att arbetsgivaren måste
ingripa i mobbning så fort som möjligt.
Om du inte vågar tala med mobbaren,
kan du få hjälp av din chef,
av förtroendemannen eller arbetarskydds-
fullmäktige på arbetsplatsen eller av facket.

38. 38

39. 39

40. 40
4 NÄR
ANSTÄLLNINGEN
UPPHÖR
En anställning kan upphöra på många olika sätt.
Både arbetsgivaren och arbetstagaren kan
säga upp, alltså avsluta, en fast anställning.
En visstidsanställning upphör på den dag
ni har kommit överens om i förväg.
Du kan alltså inte säga upp
en visstidsanställning i förtid,
om inte du och din arbetsgivare
har kommit överens om att
du får säga upp avtalet.
Ett arbetsavtal kan hävas,
alltså avslutas omedelbart,
endast under prövotiden
eller om du eller din arbetsgivare
bryter mot sina skyldigheter.
UPPSÄGNING AV
FAST ANSTÄLLNING
När arbetsgivaren säger upp din anställning,
betyder det att du slutar arbeta hos arbetsgivaren.
Din arbetsgivare kan säga upp din anställning
bara om det finns en saklig och vägande orsak.
Din arbetsgivare måste alltid tala om för dig
varför arbetsgivaren säger upp dig.
Ett exempel på en saklig och vägande orsak är
att det inte finns tillräckligt många kunder som
köper företagets produkter eller tjänster.
En saklig och vägande orsak kan också vara att
företagets ekonomiska situation är dålig.
Din arbetsgivare kan också säga upp dig
av orsaker som beror på dig själv.
En sådan orsak är till exempel
att du hela tiden kommer för sent
eller har gjort ditt arbete dåligt.
Arbetsgivaren får inte säga upp dig till exempel

41. 41
för att du väntar barn eller är föräldraledig.
Vanligen måste arbetsgivaren först
ge dig en varning och
du måste få en chans att förbättra ditt beteende
innan arbetsgivaren kan säga upp dig.
Arbetstagaren kan
säga upp anställningen
Om du har fast anställning måste du
säga upp dig när du vill sluta jobba.
Du ska ge din arbetsgivare ett skriftligt
meddelande om att du säger upp dig.
Du behöver inte berätta varför du vill sluta.
Men du kan inte sluta arbeta genast,
utan först efter uppsägningstiden.
Uppsägningstid
Efter att du sagt upp dig börjar uppsägningstiden.
Lagen bestämmer hur lång uppsägningstid du har.
Din anställning slutar först efter uppsägningstiden.
Under uppsägningstiden arbetar du som normalt,
och du får normal lön för tiden.
UPPSÄGNINGSTIDER
Om du säger upp din anställning
är uppsägningstiden
• 14 dagar om du har varit anställd under 5 år
• 1 månad om du har varit anställd över 5 år
Om din arbetsgivare säger upp
din anställning är uppsägningstiden
• 14 dagar om du har varit anställd
under 1 år
• 1 månad om du har varit anställd i 1–4 år
• 2 månader om du har varit anställd i 4–8 år
• 4 månader om du har varit
anställd i 8–12 år
• 6 månader om du har varit
anställd över 12 år

42. 42
EN VIDSSTIDSANSTÄLLNING
KAN INTE SÄGAS UPP
En visstidsanställning tar slut på den dag
ni har kommit överens om i förväg i arbetsavtalet.
En visstidsanställning kan inte sägas upp
om ni inte särskilt har kommit överens om det.
Om du är anställd för en viss tid
måste du alltså arbeta hela den tid som
ni har kommit överens om.
Du kan inte sluta tidigare.
Samma regel gäller din arbetsgivare.
Arbetsgivaren kan inte säga upp dig
innan din visstidsanställning tar slut.
Ett arbetsavtal för en viss tid
binder både dig och din arbetsgivare.
Ingendera kan bryta avtalet
utan lov av den andra.
HÄVNING AV ARBETSAVTAL
Att häva ett arbetsavtal betyder
att du genast slutar arbeta,
utan uppsägningstid.
Under prövotiden kan både du och
din arbetsgivare häva arbetsavtalet genast.
Annars får ett arbetsavtal hävas
bara av mycket tungt vägande skäl.
Din arbetsgivare kan häva arbetsavtalet
om du allvarligt struntar i
eller bryter mot dina skyldigheter.
Ett sådant skäl kan till exempel vara
att du stjäl på arbetsplatsen
eller kommer full till jobbet.
Du kan häva arbetsavtalet
om din arbetsgivare struntar i
eller allvarligt bryter mot sina skyldigheter.
Om arbetsgivaren till exempel inte betalar lön
eller inte sköter arbetarskyddet,
kan du häva arbetsavtalet.

43. 43
Återanställande
Om du har blivit uppsagd är arbetsgivaren
skyldig att återanställa dig.
Det betyder att din arbetsgivare
måste anställa dig på nytt
om arbetsgivaren kan erbjuda
samma arbetsuppgifter.
Din arbetsgivare får inte anställa någon ny,
utan måste först erbjuda dig jobbet.
Arbetsgivaren är vanligen skyldig
att återanställa dig i 4 månader efter att
din anställning upphörde.
ARBETSINTYG
När du slutar jobba hos arbetsgivaren
har du rätt att få ett arbetsintyg.
Du behöver det när du söker nytt jobb.
Intyget är också viktigt om du blir arbetslös
och ansöker om arbetslöshetsförmån,
alltså ekonomiskt stöd för arbetslösa.
I arbetsintyget står det
hur länge du har arbetat och vad du har gjort.
Du kan också be arbetsgivaren skriva
hur bra du har skött dina arbetsuppgifter
och varför du slutade.
Din arbetsgivare får inte skriva det här
om du inte ber om det.
Om du glömmer att be om ett arbetsintyg,
kan du göra det senare.
Din arbetsgivare måste ge dig ett arbetsintyg
i 10 år efter att du slutat jobba där.
ARBETSLÖSHETSSKYDD
Utkomstskydd för arbetslösa betyder
att du får ekonomiskt stöd, alltså pengar,
när du är arbetslös.
Utkomstskydd för arbetslösa kallas också
arbetslöshetsstöd eller arbetslöshetsförmån.
Du kan få stöd också om du blir permitterad,
alltså om du tvingas ta ledigt under en viss tid.

44. 44
När du är arbetslös måste du aktivt söka jobb.
Du måste ta emot en arbetsplats
eller en studieplats som du blir erbjuden.
Om du vägrar ta emot ett arbete
utan att ha en bra orsak får du inget stöd.
Kom ihåg att hålla din jobbsökning i kraft
på TE-byrån, alltså arbets- och näringsbyrån.
Om du har arbetsinkomster
under arbetslöshetstiden, ska du komma ihåg
att meddela FPA eller arbetslöshetskassan.
Om du har inkomster får du mindre stöd.
Det kallas för jämkad dagpenning.
Olika arbetslöshetsstöd är
• inkomstrelaterad dagpenning
• grunddagpenning
• arbetsmarknadsstöd
Inkomstrelaterad dagpenning
Om du är medlem i ett fackförbund,
hör du ofta också till en a-kassa,
alltså en arbetslöshetskassa.
Om du blir arbetslös betalar a-kassan
inkomstrelaterad dagpenning åt dig.
Den är större än FPA:s arbetslöshetsförmåner.
Du får mer information
om inkomstrelaterad dagpenning
av din egen a-kassa eller av
Arbetslöshetskassornas Samorganisation TYJ:
www.tyj.fi.

45. 45
MINNESLISTA OM DU
BLIR ARBETSLÖS
1. Anmäl dig som arbetssökande på TE-byrån
senast den första dagen du är arbetslös.
Du kan också anmäla dig på webben på
www.te-tjanster.fi.
2. Fråga FPA eller arbetslöshetskassan
(a-kassan) vilken arbetslöshetsförmån du kan få.
FPA betalar arbetsmarknadsstöd
och grunddagpenning.
A-kassan betalar inkomstrelaterad dagpenning.
3. Ansök om arbetslöshetsförmån.
Du kan fylla i ansökan på FPA:s
eller a-kassans webbplats.
Du kan också fylla i pappersblanketter
som du skriver ut på FPA:s webbplats
eller får på FPA-byrån.
Skicka in ansökan så fort som möjligt.
Du kan ansöka högst 3 månader i efterskott.
Kom ihåg att kontrollera på blanketten
vilka bilagor du måste skicka med.
Du kan skicka in bilagorna senare.
4. Begär ett skriftligt arbetsintyg
av din arbetsgivare.
5. Begär ett löneintyg av din arbetsgivare.
Löneintyget måste gälla
åtminstone för de senaste 26 veckorna.
Du ska skicka med löneintyget
när du ansöker om arbetslöshetsförmån.
6. När din ansökan har behandlats
får du hem ett beslut per post.
I beslutet står hur stort stöd du får,
varför och när stödet betalas ut.
Du får också en blankett för nästa ansökan.
Du får ett beslut också om du inte får stöd.

46. 46
PERMITTERING
Permittering betyder att din arbetsgivare
bestämmer att du måste ta ledigt utan lön.
Du måste få information om permitteringen
14 dagar i förväg.
Du kan bli permitterad om din arbetsgivare
inte har tillräckligt med arbete.
Permitteringen kan pågå en viss tid,
men du är fortfarande anställd
hos din arbetsgivare när du är permitterad.
Under permitteringen får du
arbetslöshetsdagpenning
om du har anmält dig på TE-byrån,
alltså arbets- och näringsbyrån.
Kom ihåg att anmäla dig senast
på den första permitteringsdagen.
ARBETSGIVARENS KONKURS
OCH LÖNEGARANTI
Om din arbetsgivare går i konkurs
tar också ditt arbete slut.
Konkurs betyder att företagets pengar är slut
och att företaget därför måste
sluta med sin verksamhet.
Då kanske du inte får din sista lön.
Om arbetsgivaren inte kan betala ut din lön,
får du lönen ur ett statligt system
som heter lönegaranti.
Men du måste ansöka om att få lönegaranti.
Du hittar ansökningsblanketter på webbtjänsten
suomi.fi eller på TE-byrån. Kom ihåg att ansöka
om lönegaranti inom tre månader från den dag då
ditt arbete tar slut.

47. 47
JOBBSÖKNING
Du ska anmäla dig som arbetssökande
på TE-byrån, alltså arbets- och näringsbyrån,
när du söker jobb.
Du kan anmäla dig på nätet, men
du kan också ringa eller besöka TE-byrån.
TE-byrån hjälper dig på olika sätt
när du söker jobb eller studieplats.
Du kan få yrkesvägledning, alltså hjälp
om du inte vet vad du vill göra.
När du söker ett jobb
ska du oftast skicka in en arbetsansökan.
Gör noggrant din ansökan.
Om arbetsgivaren är intresserad av dig
får du inbjudan till jobbintervju.
Jobbintervjun hjälper arbetsgivaren
att välja den nya arbetstagaren.
Förbered dig noggrant inför intervjun.
Då är du mer avslappnad och lyckas bättre.
Under jobbintervjun behöver du
inte svara på till exempel
de här frågorna:
• Bor du i ett parförhållande?
• Har du barn?
• Är du gravid?
• Tänker du skaffa barn?
• Har du någon svår sjukdom?
• Hur ofta använder du alkohol?
• Vilken religion har du?
• Har du gjort värnplikten?
• Är du medlem i något parti?
• Är du medlem i facket?
Tips för jobbsökning hittar du på TE-byråernas
webbplats www.te-tjanster.fi

48. 48

49. 49

50. 50
5 BLI MEDLEM
I FACKET
Fackförbundet, eller facket, är en organisation
där arbetstagare från samma bransch
är medlemmar.
Det finns olika fackförbund för olika branscher,
som Byggnadsförbundet och Industrifacket.
Fackförbundet förhandlar med arbetsgivarna
om anställningsvillkoren,
till exempel om lön och arbetstid.
Fackförbundet bevakar alltså
arbetstagarnas intressen.
Största delen av finländarna
hör till ett fackförbund.
Du måste inte höra till ett fackförbund,
men ofta lönar det sig att vara medlem.
Fackförbundet ger dig information
om till exempel det kollektivavtal
som gäller på din arbetsplats.
Facket hjälper och ger råd
också med andra frågor om arbetslivet.
Fackförbundet förhandlar
om löneförhöjningar för branschen.
Fackförbundet förhandlar också fram
ett kollektivavtal som ger dig bättre förmåner
än det som står i lagen.
SJU SKÄL TILL ATT BLI
MEDLEM I FACKET
1. Fackförbundet förhandlar
om anställningsvillkoren för dig
Den viktigaste orsaken till att bli medlem
i ett fackförbund är kollektivavtalet.
När fackförbundet ingår ett kollektivavtal
betyder det att förbundet förhandlar
med arbetsgivarna för din del.
Förbundet förhandlar om bland annat
löner, arbetstider och semestrar,
och om andra förmåner
som är bättre än vad som står i lagen.

51. 51
2. De förtroendevalda hjälper dig
Förtroendemannen representerar facket
på arbetsplatsen.
Förtroendemannen ser till att arbetsgivaren
följer kollektivavtalet och lagarna.
Han eller hon hjälper dig och ger råd
om du har problem med arbetsgivaren.
Fackförbunden utbildar också
arbetarskyddsfullmäktige.
Arbetarskyddsfullmäktige ger dig råd i frågor
som handlar om arbetsmiljö och arbetarskydd.
Han eller hon bevakar också att arbetsgivaren
ser till att arbetet säkert och hälsosamt.
3. Fackförbundet hjälper dig
Fackförbundet hjälper dig
med problem i arbetslivet.
Du kan ringa förbundets telefonjour
för att fråga om råd.
Du kan också få hjälp av
fackförbundets jurist om du behöver det.
Juristen kan medla i tvister och ge rättshjälp.
4. Fackförbundet påverkar lagarna
och utvecklar arbetslivet
Facket bevakar arbetstagarnas intressen
när nya lagar stiftas.
Fackförbunden ger förslag
om vad som kan förbättras
och kommenterar regeringens lagförslag.
Tack vare fackförbunden
har arbetstagarna många rättigheter.
Exempel på rättigheter är
• 8 timmars arbetsdag
• 5 dagars arbetsvecka
• sommarsemester
• vintersemester
• lön för sjukdomstid
• ersättning för övertid
• semesterpenning

52. 52
5. Du får gå på kurser och evenemang
Fackförbunden ordnar kurser
där du kan lära dig mer om arbetslivet.
Du får också delta i annan verksamhet.
Du kan läsa mer om det här i till exempel
fackförbundets medlemstidning
och på förbundets webbplats.
6. Du får högre dagpenning
om du blir arbetslös
Om du är medlem i ett fackförbund,
så hör du också till fackets a-kassa,
alltså arbetslöshetskassa.
Om du blir arbetslös kan du få
inkomstrelaterad dagpenning.
Hur stor dagpenning du får
beror på hur stor lön du har haft.
Den inkomstrelaterade dagpenningen
är ofta större än den arbetslöshetsförmån
som FPA betalar ut.
7. Du får förmåner
När du är medlem i ett fackförbund
får du också andra förmåner.
Du kan få rabatter på till exempel bensin,
försäkringar och hotellavgifter.
Du får mer information
på fackförbundets webbplats.
HUR BLIR JAG
MEDLEM I FACKET?
Det är lätt att bli medlem i facket.
Ta först reda på vad ditt fackförbund heter:
• fråga förtroendemannen
på din arbetsplats
• ring 0800 179 279
• kolla på www.facket.fi
Förtroendemannen på din arbetsplats
hjälper dig att bli medlem.
Du kan också fylla i en anslutningsblankett
på fackförbundets webbplats
eller på www.facket.fi.

53. 53
De som hör till ett fackförbund
betalar en medlemsavgift.
Du kan betala medlemsavgifterna på två sätt:
• arbetsgivaren kan betala
avgifterna direkt från din lön
• du kan betala avgifterna själv
Det första sättet är lättare.
Medlemsavgiften dras av i beskattningen.
I skatteförslaget kan du se vilka avgifter
som automatiskt har dragits av.
VILKA ANDRA KAN HJÄLPA
MIG OM JAG FÅR PROBLEM?
Om du har problem på arbetsplatsen,
ska du modigt kontakta fackförbundet
och de förtroendevalda på arbetsplatsen.
Om du inte är medlem i ett fackförbund
kan du få hjälp till exempel på:
• Sommarjobbarinfo, som är öppen
på sommaren. Servicen är gratis.
Telefonnummer: 0800 179 279,
webbadress: www.kesaduunari.fi
• Rådgivningen för invandrare,
som hjälper arbetstagare
med utländsk bakgrund.
Servicen är gratis.
Telefonnummer: 0800 414 004,
e-postadress: workinfinland@sak.fi
och webbadress
www.sak.fi/toissasuomessa
• Arbetarskyddsmyndighetens rådgivning
Telefonnummer: 0295 016 620,
webbadress: www.arbetarskydd.fi
• Brottsofferjouren
Hjälpande telefon: 116 006
Juridisk rådgivning: 0800 161 177
Webbadress: www.riku.fi

54. 54
FFC:S FACKFÖRBUND
FFC är Finlands Fackförbunds Centralorganisation.
De här fackförbunden hör till FFC:
Allmänna journalistförbundet
www.yleinenlehtimiesliitto.fi
Bil- och transportbranschens arbetarförbund AKT
www.akt.fi
Byggnadsförbundet
www.rakennusliitto.fi
Elbranschernas fackförbund
www.sahkoliitto.fi
Finlands Elitidrottares Union SHU
Finlands livsmedelsarbetareförbund SEL
www.selry.fi
Finlands musikers förbund
www.muusikkojenliitto.fi
Finlands post- och logistikunion PAU
www.pau.fi
Finlands socialdemokratiska journalistförbund
www.sssl.fi
Förbundet för den offentliga sektorn och
välfärdsområdena JHL
www.jhl.fi
Organisationsanslutna förbund inom JHL:
Fängelsetjänstemännens förbund
www.vankilavirkailija.fi
Gränssäkerhetsunionen
www.rtu.fi
Tullförbundet
www.tulliliitto.fi
Underofficersförbundet
www.aliupseeriliitto.fi

55. 55
Handelsbranschens föreståndarförbund
(via Servicesektorns union)
www.esimiesliitto.com
Industrifacket
www.teollisuusliitto.fi
Tre förbund gick samman
till Industrifacket 2017:
Metallförbundet
TEAM Industribranchernas fackförbund
Träfacket
Järnvägstjänstemannaförbundet
www.rvlry.fi
Lokmannaförbundet
www.vml.fi
Luftfartsunionen IAU
www.iau.fi
Pappersförbundet
www.paperiliitto.fi
Servicefacket PAM
www.pam.fi
Sjömans-unionen
www.smu.fi
Teater- och mediearbetarna i Finland Teme
www.teme.fi

56. 56

57. 57

58. 58
6 MINNESLISTA NÄR
DU BÖRJAR
ETT NYTT JOBB
Du kan undvika de flesta problemen i arbetslivet
när du känner till dina rättigheter och skyldigheter.
Du får hjälp av ditt fackförbund eller
förtroendemannen på arbetsplatsen
om du får problem.
Tveka inte att kontakta oss!
Tänk åtminstone på följande:
1. Gör alltid upp ett skriftligt arbetsavtal.
Skriv inte ditt namn under papper
som du inte förstår.
2. Du har rätt att få handledning
när du börjar på ett nytt jobb.
Fråga de andra på arbetsplatsen
om det är något du undrar över.
3. Sök fram det kollektivavtal
som gäller på din egen arbetsplats.
I kollektivavtalet kan du läsa om
arbetstagarens rättigheter och skyldigheter.
Om din arbetsgivare inte är skyldig att följa
ett kollektivavtal så måste arbetsgivaren
ändå följa Finlands lagar.
Också i lagen kan du läsa om arbetstagarens
allmänna rättigheter och skyldigheter.
4. Förhandla dig till ett minimiantal timmar,
om arbetsgivaren vill ge dig
ett nolltimmarsavtal.
Ett nolltimmarsavtal betyder att arbetsgivaren
inte behöver ge dig arbetstimmar.
Din arbetstid kan vara till exempel
0–20 timmar per vecka.
Om du har 0 timmar i ditt arbetsavtal
får du kanske ingen lön.
Men när du har ett minimiantal timmar
i ditt arbetsavtal, så måste du få lön
åtminstone för de arbetstimmarna.

59. 59
5. Du måste få ett lönekvitto
alltid när du får lön.
Kolla lönekvittot varje gång,
se efter att allt stämmer.
På lönekvittot står din lön,
skatter och andra avgifter.
6. Om du jobbar enligt ett arbetsschema
ska du spara kopior av listorna.
Om arbetstidschemat ändras, anteckna hur.
7. När du slutar på ditt jobb ska du
se till att du får rätt semesterersättning.
Du får semesterersättning om du inte
har tagit ut alla dina semesterdagar.
Semesterersättningen kan du se på lönekvittot.
8. När du slutar på ditt jobb ska du
be om ett arbetsintyg.
Arbetsgivaren är skyldig att ge dig ett arbetsintyg
när anställningen tar slut.
9. Bekanta dig med förtroendemannen
och arbetarskyddsfullmäktige
på din arbetsplats.
De sköter personalens ärenden
med arbetsgivaren.
Förtroendemannen kan hjälpa dig
om du har problem med arbetsgivaren.
10. Bli medlem i ett fackförbund.
Ett fackförbund är en organisation
där arbetstagare från samma bransch
är medlemmar.
Fackförbundet diskuterar medlemmarnas
anställningsvillkor med arbetsgivarna.

60. 60

61. 61

62. 62
ALFABETISKT REGISTER
A-kassa eller arbetslöshetskassa 44–45, 52
Anställning eller anställningsförhållande 8, 13, 15,
26, 40–43, 59
Anställningsvillkor 12, 14, 50, 59
Företagshälsovård 35
Arbetarskydd 32, 42, 51
Arbetsansökan 47
Arbetsavtal 12–13, 18, 26–29, 36, 40, 42, 58
Arbetsintyg 43
Arbetslöshetsförmåner 44
Arbetsmarknadsstöd 23, 29, 44–45
Arbetstid 12–14, 16–17, 18–19, 28, 50, 58
Arbetstidsschema 18
Bemanningsarbete 29
Bostadsbidrag 23
Deltidsarbete 28
Diskriminering 37
Fackförbund 8, 14, 44, 50–54, 58–59
Familjeledigheter 21–22
Fast anställning eller tillsvidareanställning 26,
40–41
Förtroendeman 8, 27, 37, 51–52, 58–59
Grunddagpenning 29, 44–45
Handledning eller introduktion 33, 58
Heltidsarbete 28
Hävning av arbetsavtal 42
Inkomstrelaterad dagpenning 29, 44–45, 52
Jobbintervju 47
Jämkad dagpenning 44
Kollektivavtal 9, 12–16, 18–19, 21–23, 29, 50, 58
Läroavtal 29
Lön och lönekvitto 9, 12–15, 18, 20–23, 26, 28–29,
41–42, 46, 50–53, 58–59
Lönegaranti 46
Löneutbetalning när du slutar jobba 15
Merarbete 18, 28

63. 63
Minneslista när du börjar ett nytt jobb 58
Minneslista om du blir arbetslös 45
Mobbning 9, 37
Nattarbete 17–18, 36
Naturaförmån 15
Nolltimmarsavtal 26, 28, 35, 58
Pauser 9, 18-19
Permittering 46
Praktik 29
Prövotid 13, 40, 42
Samarbetsförhandlingar 34
Semester 13, 14, 20
Semesterersättning 9, 15, 20, 59
Semesterpenning 20, 51
Sjukdom 33, 35
Skiftarbete 17–18
Skyldigheter 8, 40, 42, 58
Tillägg 15
Ung arbetstagare 36
Uppsägning 40
Uppsägningstid 13, 41–42
Utkomstskydd för arbetslösa 43
Vilotid 9, 18–20
Visstidsanställning eller tidsbunden anställning
26–27, 40, 42
Återanställande 43

64. 64