2. Artiklar
Hiemstra, R. P. 1972. Continuing Education for the Aged: a Survey of Needs
and Interests of Older People. Adult Education Quarterly, 1972; 22; 100
Brillinger, M. F. & Roy, C. 2001. Learning in Later Life: Researchers´Initial
Impression. CASAE-ACEEA National Conference, 2001. (paper)
Kressley, M.K. & Huebschmann, M. 2002. The 21st century campus:
Gerontological perspectives. Educational Gerontology, 28: 835-851, 2002.
Streib, G.F. & Folts W.E. 2003. A college in a retirement community.
Educational Gerontology, 29: 801-808, 2003.
Wiitakorpi, I. 2006. Ammatillisen osaamisen tukeminen muuttuvissa
toimintaympäristöissä. Tutkimus ikääntyvien työntekijöiden
näkökulmasta. Doktorsavhandling, Åbo Akademi 2006.
3. Forts.
Nimrod, G. & Kleiber, D.A. 2007. Reconsidering change and continuity in later
life: toward an innovation theory of successful aging. International Journal
of Aging and Human Development, Vol 65 (1) 1-22, 2007.
Veloso, E.C. 2007. Social and cultural diversity in subject: study of a case in a
third age university in Portugal. ESREA Conference, Portugal, June, 2007.
Iller, C. 2008. Learning in later life: a longitudinal study of participation in
continuing education. ESREA Conference Seville, Spain, Dec. 2008.
Keller, H. & Schuessler, S. 2008. Demographic Change and Altering Learning
Demands – “People in the third age” as Challenging Target Group for Adult
Education. ESREA konferens, 2008.
Thogersen, U. 2009. Desire as Response to Experience: Reflections on
Motivational Aspects of Adult Learning. Den tredje Nordiska
vuxenpedagogikkonferensen, 22-24.4 2009. (paper)
4. Artiklarna
Alla artiklar/undersökningar är gjorda på 2000- talet utom
Hiemstras artikel; 1972, vilken togs med som jämförelse för
att se hur området utvecklats.
Forskarna/författarna är spridda geografiskt; Finland, Danmark,
Tyskland, Portugal, USA och Kanada.
Doktorsavhandling om äldre arbetstagare.
En artikel om motivationsaspekter för lärande.
5. ”Third age”
Definieras som en period i livet mellan åldrarna
55 och 65. Under denna period känner sig
många ännu fysiskt och mentalt i gott skick, de
har säkrad ekonomi och är befriade från
yrkesmässiga, sociala och finansiella plikter.
(Mayer & Baltes 1999)
6. 1972 kontra 2008
Roger Hiemstra 1972:
” The increasing potential for a longer life, the expansion of
leisure and the need to cope with increasingly rapid social
change have made imperative an understanding of education
as a condition for participation in a dynamic world.”
... ”so little is known about the needs and interests of the
aged and retired.”
Carola Iller 2008:
”Despite a growing awareness of demographic change there is
only little knowledge of learning activities in the third age.”
7. Vuxenpedagogisk forskning idag
• Fokusering på specifika grupper; invandrare,
kvinnor, äldre
• Har gått från att betrakta vuxna som objekt till
subjekt under de två senaste årtiondena.
?
• Amy Rose (2000); ...”more of a mission than
an educational activity.”
8. Varför?
• Demografin – vi blir äldre
• Utbildning/lärande en rättighet även som
äldre
• Hur anpassa lärandet?
• Hur anpassa universiteten?
• Typer av kurser
• Äldres motivation till lärande/deltagande
9. Exempel på forskning
Keller, H. & Schuessler, S. 2008. Demographic Change and Altering Learning
Demands – “People in the third age” as Challenging Target Group for
Adult Education.
Deskriptiv, pragmatisk forskning.
Forskning gjord för att söka svar på hur man ska tilltala den växande
målgrupp som utgörs av äldre, för att bäst svara på deras behov och
intressen
Äldre vill inte styras.
Arrangemangen bör vara flexibla.
Inga krav eller förpliktelser.
De äldre utgör inte en homogen grupp.
10. Forskningsexempel
Kressley, M.K. & Huebschmann, M. 2002. The 21st century campus:
Gerontological perspectives.
Deskriptiv, normativ forskning.
Beskriver trender i undervisning av äldre samt att och hur universiteten bör
anpassa sig till de äldre.
Äldre kommer att bli en vanligare syn inom universitetsvärlden.
Genom att anpassa sig till de äldre (undervisning, byggnader) kommer
universiteten att säkra sin plats i samhället.
Genom anpassning kan universiteten spela en stor roll som en del av trenden
livslångt lärande.
11. Forskningsexempel
Nimrod, G. & Kleiber, D.A. 2007. Reconsidering change and continuity in later
life: toward an innovation theory of successful aging.
Grounded theory:
Pensioneringen ses ofta som en ny början – men ändå kännetecknas den i många
fall av kontinuitet.
”Innovation theory”
• Nyskapande kan utlösas av olika faktorer; inre, yttre, instrumentella. Oftast är
motivationen till nyskapande dock av inre härkomst, eller en kombination av
inre och yttre faktorer.
• I vissa fall representerar innovationen någonting nytt, medan den i andra fall
står för ett återupptäckande av jaget.
• Det finns en predestination inom individen vilken bestämmer typen av
innovation som attraherar en. Vissa söker nya vägar att återupptäcka sig själv,
medan andra vill bevara sin existerande självbild.
• Nyskapande tycks ha en positiv effekt på äldres välmående.
12. Forskningsexempel
Thogersen, U. 2009. Desire as Response to Experience: Reflections on
Motivational Aspects of Adult Learning.
Teoretiskt-filosofiskt resonemang
Lärandet är ett mänskligt villkor/förutsättning:
”Hur startar lärandeprocessen och hur hålls den i rörelse?
Begäret att lära kan ”tändas”.
Det är möjligt att ”förföra” till lärande.
13. Några resultat
Demografin- äldre lärande/studerande allt vanligare.
Att deltagande avtar hos äldre har att göra med individens egna uppfattningar
om sig själv.
Biografin – ”alltid-deltagare”
Äldre vill inte styras, arrangemangen bör vara flexibla.
Lärande som äldre ökar självkänslan, livskvaliteten.
Lärandet finns med i vardagen och de sociala relationerna.
Lärande som äldre en rättighet.
Formellt lärande som äldre kan befästa sociala skillnader.
Utbildningsinstitutioner bör anpassa sig till de äldre.
Lärande ett villkor/tillstånd.
De som nyligen pensionerats ser detta skede i livet som en
övergångs/förflyttningsfas (transitional stage)
Även pensionärer tänker att de ska lära sig – sedan.
14. Slutsatser
Forskning kring lärande bland äldre
Illeris triangel; kunskap, motivation,
socialt sammanhang
Kressley & Huebschmann: ”de demografiska förändringarna
kräver restrukturering.”
Wiitakorpi: ”äldre har intresse att lära sig i arbetet, men behöver
stöd”
Keller & Schuessler: ”pensioneringen en mellanperiod”
Veloso: ”lärande/undervisning en rättighet”
Thogersen: ”lärandet ett mänskligt villkor/förutsättning”
15. Personlig slutsats
De äldre lärande är inte en grupp som skall
fångas – det är en grupp som skall
uppmuntras till att stanna kvar.
