SlideShare a Scribd company logo
1 of 15
DET SOM GÖR ATT SAMHÄLLET FUNGERAR
Människans krav på modernare
transportmöjligheter och kommunikation skapar
en ständig utveckling och modernisering av det
som kallas infrastruktur.

Vad är då infrastruktur?

Ordet betyder inre struktur och inre
uppbyggnad.

Allt som får ett samhälle att fungera.

Kan definieras som : Ett system där människor,
varor, information och energi förflyttas.

Infrastruktur hjälper oss att:
           laga mat
           duscha
           hålla kontakten med folk
           skicka brev
           värmer bostäder
Det moderna samhällets infrastruktur

1. Där varor och människor förflyttas från en plats till en annan:
Ex. Vägar, järnvägar, tunnlar och kanaler

2. Knutpunkter som behövs för att kommunikations ska fungera:
Ex. järnvägsstationer, flygplatser och hamnar.

3. Fordon som transporterar människor och varor:
Ex. cyklar, bilar, tåg, fartyg och flygplan.

4. Distributionen av el till industri och bostäder.
Ex. kraftledningar

5. De system som finns under våra gator som möjliggör vår livsstil.
Ex. vatten, avloppsledningar och fjärrvärmesystem.

6. System som möjliggör telekommunikation.
Ex. telemaster, telefonledningar och kommunikationssateliter.

7. System för att ha fungerande datakommunikation
Ex. bredband, sateliter och master för sändning av radio, TV och annan datakommunikation.
 Den tekniska utvecklingen och nya
  uppfinningar utvecklar konstant
  infrastrukturen.                          Noder + länkar = nätverk
 Vägar breddas, byggs ut i takt med
  att städer växer för att göra det
  smidigare och säkrare i trafiken.

 Planeringen bakom infrastrukturens
  nätverk måste göras noga och tar
  lång tid.

 Anledningen är att de är svåra att
  bygga om när de väl är klara.

 Ex. järnvägarna i Sverige har
  stambanor från 1800-talet. Dessa är
  än idag de viktigaste järnvägslinjerna.

 Målet är att tranportera så många
  och så mycket som möjligt på det
  säkraste sättet som möjligt, på så lite
  tid som möjligt.                                =     Nätverk
Människor i en stad behöver förses med
produkter som inte produseras där.                              Stadens infrastruktur
Tåg , lastbil, fartyg och flyg är
transportmedel som förser städer med
dessa produkter.                                                   Fartygstransporter
                                                                   ca 90% av all världens godstrafik sker
Ledningar förser städer med el och vatten.                         med fartyg.
Men det måste även finnas en infrastruktur                                          Med tiden har
för sådant som ska föras bort. Ex. sopor och                                       fartygens storlek
                                                                                         ökat
avloppsvatten.

Vad finns under våra gator?
                                                   Rent
       Vattenverk           vattenledningar
                                               dricksvatten

                                                                        Ökat
                                                                                                       billigt att frakta
  Bostäder och industrier   avloppsledningar    Reningsverk        världshandeln
                                                                                                       gods med fartyg
                                                                    över haven

                                               Uppvärmning av
          vattenledningar
       Värmeverket             Fjärrvärme       bostäder och
                                                 kranvatten        Rotterdam i Holland är världen
                                                                   största hamn.
 Den äldsta delen av infrastruktur. 2000 år
  tillbaka i romarriket.
                                                     Sveriges vägnät: 45 000 mil
 1900 talets senare hälft- växte vägnät,
  motorvägar och motertrafikleder fram.              Motsvara ca elva varv runt jorden.

 I samband med industrialiseringen.                 112,5 mil motorväg
  Övergången från jordbrukssamhälle till
  industrisamhälle.
                                                     Största vägarna heter: Europavägar.
                                                     (märkta med ett vitt E på grön
 Privatbilismen växer fram- vilket leder till att
  vägarna måste utvecklas.                           botten)

                                                     Dessa vägar finns i hela Europa och
 ”Dörr till dörr” gör det bekvämt och enkelt för
  den privata människan att ta sig fram.             Turkiet för att skapa en enhetlighet.

                                                     Inom snar framtid kommer dessa
 Varje år satsas 5 miljarder kronor på
  utbyggnad och underhåll av gamla vägar.            vägar dessutom förses med
                                                     säkerhetsskalor och visar på hur
                                                     säker vägen är.
 Med dagens teknik satsas det dessutom på
  tillfällig elektronisk information med
  lägesrapporter och trafikinformation till          Detta kommer mätas utifrån
  bilisterna.                                        olycksstatistik, sidoräcken och
                                                     mitträcken.
Bilismen
Bilism – bilens transportroll i samhället.
Större framväxt i industriländer.

Bilismen utvecklades först i USA.

Bilen står för ökad rörlighet, vilket har bidragit till friare lokalisering av
verksamheter. ( köpcentrum och företagens placering)

Antalet bilar i Sverige uppmäts till ca 4,5 miljoner varav 400 000 är lastbilar.

9/10 personresor och hälften av godstransporter sker med bil eller lastbil.

Begränsningar för bilism i storstädernas centrum. Ex. stadstullar.

Vilken problematik kan ni se med bilismen?
                                      Bilköer
                                      luftföroreningar
                                      buller
                                      trafikolyckor (många döda)
Sveriges järnväg är mer än 150 år.                                          Järnvägar
I Sverige är Järnvägen en otroligt viktig komponent för                  Fram till 2015 kommer ca
att transportera både gods och människor.                                100 miljoner satsas på de
                                                                         svenska järnvägarna.
Stora pengar har satsats på järnvägarna, bland annat på                  Även internationellt satsas
underhåll och utveckling.                                                det mycket på järnvägar.

Fördelarna med Järnvägstrafik:                                           Snabbtåg- tåg som kör
                                                                         mer än 200km/h.
•    Kan lasta betydligt mer.                                            EU ambition är att knyta
•   Lok som driv med el drar ¼ mindre energi än lastbilar                samman de europeiska
•   miljövänligare och effektivare.                                      huvudstäderna med
•   moderna snabbtåg konkurrerar med flyg på kortare avstånd             höghastighetsnät. (ca 300
    (Gbg-Sthlm)                                                          km/h).
•   Mindre olyckor och inte speciellt väderkänsligt.
                                                                         Passagerarunderlag ett
Nackdelar med Järnvägstrafik:                                            krav.

•   Ej flexibel, när transport behov förändras. ”lagt spår ligger”       Kräver nybyggda banor då
•   Det är dyrt att driva tågtrafik. ( olönsamma i glesbygder)           de gamla banorna inte
•   Bundet till rälsen vilket skapar en omlastning. (Tåg till lastbil)   godkänner hastigheter
•   Går efter tidtabeller vilket gör att friheten minskar.               som tågen håller.
 Man anlägger tunnlar av två anledningar.
  Den ena är tunnelbanor och den andra
  fjärrvärme, vatten och avloppsledningar.
 För att spara på platsen på marknivå i
  storstäder underlättar tunnlar
  platsbristen.
 Tunnlar övervinner dessutom
  terränghinder som vattendrag, berg och
  sund.
 En av världens kändaste tunnlar är
  Kanaltunneln. Som binder samman
  Frankrike och Storbritannien.
 Den går under engleska kanalen och stod
  klar 1994.
 Tunneln är 50 km lång och är egentligen 3
  tunnlar. Två för enkelriktad tågtrafik.
 Världens längsta tunnel finns i Japan och
  är 54 km lång.
Smidig pendel möjlighet i storstäder.

Större delen av bannorna går under staden i tunnlar.
                                                                  Tunnelbana
Kan även kortare sträckor köra på marknivå.

Redan på 1800-talet började man använda tunnelbanor
som färdmedel.
                                                         Sthlm:s tunnelbana:
Londons tunnelbana är från 1863.
                                                         110 km lång.
Efter världskrigen då storstäderna hade stor tillväxt
började en stor utbyggnad av världens tunnelbanor.       Byggdes mellan 1950-1970

Vilken är världen längsta tunnelbana?                    Har tre linjesystem – gröna röda
                                                         och blåa.
                             New York Subway
                                                         Sammanlagt 100 stationer.
Började byggas 1868 och är 414 km lång.
                                                         Ca 900 000 resor under en
Användes som förebild till sthlm:s tunnelbana.           vinterdag.

Köpenhamns tunnelbana är bland världens modernaste.      Sammanlagda körsträckan är
Tåg med 1,5 minuterna mellanrum. Utan förare på tågen.   som ett varv runt jorden.
Flyget är det transportmedel som haft den
snabbaste utvecklingen.

Det är snabbheten som gör den till ett
attraktivt transportmedel.                                                FLYGET
Godstrafiken är dock liten i förhållande till den
mängd gods som fraktas med fartyg, järnväg
och lastbil.

Känsliga färskvaror fraktas dock i största del via flyg.
Däribland ingår frukt.                                      Vilka är de största svenska
                                                            flygplatserna ?
Flyg är ett snabbt färdmedel men nackdelen är den
låga tillgängligheten. Många bor långt från större          Arlanda
flygplatser och behöver åka längre sträckor för             Landvetter
att flyga.                                                  Sturup

Varje år reser ca 20 miljoner passagerare från svenska flygplatser.

Bara inom det amerikanska flygplatserna flyger ca 230 miljoner resor under ett år.

Flygplatser kopplas ofta samman med en kaotisk miljö. Anledningen är det stora trycker
av människor på en mindre yta.
 Broar ses ofta runt om i världen som
    byggnadsverk.
   Ses många gånger som vackra komplement
    till samhällsbilden.
   Broar binder samman stora stadsområden.

           Verrazano bron i New York.

Sveriges kändaste broar                                  Bro över Bosporen i Istanbul.
är Öresundbron och                                       Två broar går över sundet och
Ölandsbron.                                              sammankopplar två världsdelar
                                                         ( Europa med Asien)




                                  Akashi-Kaikyo-bron i
                                  Japan. Världens
                                  längsta hängbro.


                  Höga
                  kusten
                  bron
Varför finns kanaler?

De har grävts för att binda samman floder och på så sätt göra det möjligt att
transportera varor vattenvägen inåt i landet.

I väst och Centraleuropa finns det sen långt tillbaka en väl utbyggt kanalsystem.
Vilket möjliggör billig fraktning.

Två kanaler i världen spelar extra stor roll, vilka är detta?

Suezkanalen: sträcker sig 171 km från medelhavet till rödahavet. Byggdes 1859-1869.

Sjöstansporten mellan nordatlanten och indiska oceanen blir betydligt mycket
kortare. I förhållande till att runda hela den afrikanska kontinenten.

Ex. Avståndet mellan London och Bombay blir 40% kortare via kanalen.

Närmare 20 000 fartyg trafikerar kanalen årligen.

Panamakanalen: Kanalen var klar 1914. 64 km lång.

Kanalen förbinder Nordamerika med Sydamerika. Kanalen är 64 km lång och
förbinder Atlanten med Stilla havet. Vilket medför att fartyg slipper runda hela
sydamerikanska kontinenten.

Tre slussar som höjer vattennivån och sedan sänker för att reglera till havsnivå.
Ca 17 000 fartyg passerar kanalen årligen.
                                                                                      Kanaler
Suezkanalen



Panamakanalen
Informationsteknik i informationssamhället ( IT)
IT- är en förkortning som används när man tala om ny
informationsteknik.

Innefattar både användning av datorer och telekommunikation.               Stor ökning inom IT

Ny informationsteknik – möjlighet till att hålla kontakt och kommunicera   År 2002:
med människor på andra platser
                                                                           ca 64 % av Sveriges
Telefoni- SMS- nätverk - mobilt nätverk- Epost.                            hushåll tillgång till
                                                                           internet. (ca 2,8 miljoner
Datorer är kopplade till det världsomspännande nätverket- INTENET.         anslutna datorer)

Miljontals datorer är idag sammankoppade i det som kallas World Wide       År 2002: Ca 1 miljard
Webb.                                                                      mobiltelefoner världen
                                                                           över ( var sjätte människa
Denna bas möjliggör en obegränsad kommunikationen mellan                   hade en mobil.
människor, företag och institutioner.
                                                                           3Gnät är idag tillgängliga
Grundiden med internet är En obegränsad möjlighet och tillgång till        tack vare master och
information.                                                               antenner runt om i
                                                                           Sverige. Även 4G nät
Text, tal, bild och video kan förmedlas sekundsnabbt jorden runt.          utvecklas nu I Sverige.

More Related Content

What's hot

Föräldramöte ht år 6 (1)
Föräldramöte ht år 6 (1)Föräldramöte ht år 6 (1)
Föräldramöte ht år 6 (1)Eva Önnbo
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemiannmari
 
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlgulzay12
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg
 
Jorden, landformer och landskap
Jorden, landformer och landskapJorden, landformer och landskap
Jorden, landformer och landskapArlandagymnasiet
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunderLena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunderLena Koinberg
 
Salter 2
Salter 2Salter 2
Salter 2joegro
 
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: EvolutionLena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: EvolutionLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunderLena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunderLena Koinberg
 
Biology - Chp 8 - Photosynthesis - PowerPoint
Biology - Chp 8 - Photosynthesis - PowerPointBiology - Chp 8 - Photosynthesis - PowerPoint
Biology - Chp 8 - Photosynthesis - PowerPointMr. Walajtys
 

What's hot (20)

Periodic trends
Periodic trendsPeriodic trends
Periodic trends
 
Föräldramöte ht år 6 (1)
Föräldramöte ht år 6 (1)Föräldramöte ht år 6 (1)
Föräldramöte ht år 6 (1)
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemi
 
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzl
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
 
Staklo
Staklo Staklo
Staklo
 
Jorden, landformer och landskap
Jorden, landformer och landskapJorden, landformer och landskap
Jorden, landformer och landskap
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
 
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: Universum
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunderLena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
 
Salter 2
Salter 2Salter 2
Salter 2
 
Carbon compound
Carbon compoundCarbon compound
Carbon compound
 
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
 
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: EvolutionLena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
 
Atomfysik
AtomfysikAtomfysik
Atomfysik
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunderLena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
 
Biology - Chp 8 - Photosynthesis - PowerPoint
Biology - Chp 8 - Photosynthesis - PowerPointBiology - Chp 8 - Photosynthesis - PowerPoint
Biology - Chp 8 - Photosynthesis - PowerPoint
 

Similar to Infrastruktur

Stadsbyggnadsseminarium med Samfundet s:t Erik
Stadsbyggnadsseminarium med Samfundet s:t ErikStadsbyggnadsseminarium med Samfundet s:t Erik
Stadsbyggnadsseminarium med Samfundet s:t ErikErik Froste
 
Att bygga ”Framtidens goda stad” (Arnold Vonkavaara, Trafikverket)
Att bygga ”Framtidens goda stad” (Arnold Vonkavaara, Trafikverket)Att bygga ”Framtidens goda stad” (Arnold Vonkavaara, Trafikverket)
Att bygga ”Framtidens goda stad” (Arnold Vonkavaara, Trafikverket)IVA1919
 
Session 46 Anders Gullberg
Session 46 Anders GullbergSession 46 Anders Gullberg
Session 46 Anders GullbergAnders Gullberg
 
Citybanan - trafikteknik eller marknadsmöjlighet?
Citybanan  - trafikteknik eller marknadsmöjlighet?Citybanan  - trafikteknik eller marknadsmöjlighet?
Citybanan - trafikteknik eller marknadsmöjlighet?Björn Hasselgren
 
Pressträff Trädgårdsgatan blir stadsgata 2015
Pressträff Trädgårdsgatan blir stadsgata 2015Pressträff Trädgårdsgatan blir stadsgata 2015
Pressträff Trädgårdsgatan blir stadsgata 2015Björn Sundin
 
Session 16 peter huledal
Session 16 peter huledalSession 16 peter huledal
Session 16 peter huledalPeterHuledal
 
Örebro växer 2014 medlemsforum 140327
Örebro växer 2014 medlemsforum 140327Örebro växer 2014 medlemsforum 140327
Örebro växer 2014 medlemsforum 140327Björn Sundin
 

Similar to Infrastruktur (20)

Session 8 Riggert Anderson
Session 8  Riggert AndersonSession 8  Riggert Anderson
Session 8 Riggert Anderson
 
Stadsbyggnadsseminarium med Samfundet s:t Erik
Stadsbyggnadsseminarium med Samfundet s:t ErikStadsbyggnadsseminarium med Samfundet s:t Erik
Stadsbyggnadsseminarium med Samfundet s:t Erik
 
Session 12 Thomas Johansson
Session 12 Thomas JohanssonSession 12 Thomas Johansson
Session 12 Thomas Johansson
 
Session 29 Johan Woxenius
Session 29 Johan WoxeniusSession 29 Johan Woxenius
Session 29 Johan Woxenius
 
Session 43 Mats Hollander
Session 43 Mats HollanderSession 43 Mats Hollander
Session 43 Mats Hollander
 
Session 51 Per Ranch
Session 51 Per RanchSession 51 Per Ranch
Session 51 Per Ranch
 
Att bygga ”Framtidens goda stad” (Arnold Vonkavaara, Trafikverket)
Att bygga ”Framtidens goda stad” (Arnold Vonkavaara, Trafikverket)Att bygga ”Framtidens goda stad” (Arnold Vonkavaara, Trafikverket)
Att bygga ”Framtidens goda stad” (Arnold Vonkavaara, Trafikverket)
 
Session 46 Anders Gullberg
Session 46 Anders GullbergSession 46 Anders Gullberg
Session 46 Anders Gullberg
 
Session 67 Inge Vierth
Session 67 Inge VierthSession 67 Inge Vierth
Session 67 Inge Vierth
 
Götalandsbanan och rv40
Götalandsbanan och rv40Götalandsbanan och rv40
Götalandsbanan och rv40
 
Citybanan - trafikteknik eller marknadsmöjlighet?
Citybanan  - trafikteknik eller marknadsmöjlighet?Citybanan  - trafikteknik eller marknadsmöjlighet?
Citybanan - trafikteknik eller marknadsmöjlighet?
 
Session 40 Peter Kronborg
Session 40 Peter KronborgSession 40 Peter Kronborg
Session 40 Peter Kronborg
 
Tåg
TågTåg
Tåg
 
Tåg
TågTåg
Tåg
 
Session 43 Evert Andersson
Session 43 Evert AnderssonSession 43 Evert Andersson
Session 43 Evert Andersson
 
Session 33 Evert Andersson
Session 33 Evert AnderssonSession 33 Evert Andersson
Session 33 Evert Andersson
 
Pressträff Trädgårdsgatan blir stadsgata 2015
Pressträff Trädgårdsgatan blir stadsgata 2015Pressträff Trädgårdsgatan blir stadsgata 2015
Pressträff Trädgårdsgatan blir stadsgata 2015
 
Session 16 peter huledal
Session 16 peter huledalSession 16 peter huledal
Session 16 peter huledal
 
Örebro växer 2014 medlemsforum 140327
Örebro växer 2014 medlemsforum 140327Örebro växer 2014 medlemsforum 140327
Örebro växer 2014 medlemsforum 140327
 
Session 43 Gunnar Malm
Session 43 Gunnar MalmSession 43 Gunnar Malm
Session 43 Gunnar Malm
 

More from Sabas SO-Eng

More from Sabas SO-Eng (20)

Poetic devices in lyrics
Poetic devices in lyricsPoetic devices in lyrics
Poetic devices in lyrics
 
Imperialismen
ImperialismenImperialismen
Imperialismen
 
Havsströmmar
HavsströmmarHavsströmmar
Havsströmmar
 
Hållbar utveckling
Hållbar utvecklingHållbar utveckling
Hållbar utveckling
 
Islam
IslamIslam
Islam
 
Så styrs sverige
Så styrs sverigeSå styrs sverige
Så styrs sverige
 
Så styrs sverige
Så styrs sverigeSå styrs sverige
Så styrs sverige
 
Hyllie
HyllieHyllie
Hyllie
 
Industriella
Industriella Industriella
Industriella
 
Migration, urbanisering och infrastruktur
Migration, urbanisering och infrastrukturMigration, urbanisering och infrastruktur
Migration, urbanisering och infrastruktur
 
Människor och miljö2
Människor och miljö2Människor och miljö2
Människor och miljö2
 
Människor och miljö
Människor och miljöMänniskor och miljö
Människor och miljö
 
GEO - Migration
GEO - MigrationGEO - Migration
GEO - Migration
 
Buddhism 2012
Buddhism 2012Buddhism 2012
Buddhism 2012
 
Buddhism 2012
Buddhism 2012Buddhism 2012
Buddhism 2012
 
Buddhism!
Buddhism!Buddhism!
Buddhism!
 
Judendom power point
Judendom power pointJudendom power point
Judendom power point
 
Judendom
Judendom Judendom
Judendom
 
Hindusimen
HindusimenHindusimen
Hindusimen
 
Islam
IslamIslam
Islam
 

Infrastruktur

  • 1. DET SOM GÖR ATT SAMHÄLLET FUNGERAR
  • 2. Människans krav på modernare transportmöjligheter och kommunikation skapar en ständig utveckling och modernisering av det som kallas infrastruktur. Vad är då infrastruktur? Ordet betyder inre struktur och inre uppbyggnad. Allt som får ett samhälle att fungera. Kan definieras som : Ett system där människor, varor, information och energi förflyttas. Infrastruktur hjälper oss att: laga mat duscha hålla kontakten med folk skicka brev värmer bostäder
  • 3. Det moderna samhällets infrastruktur 1. Där varor och människor förflyttas från en plats till en annan: Ex. Vägar, järnvägar, tunnlar och kanaler 2. Knutpunkter som behövs för att kommunikations ska fungera: Ex. järnvägsstationer, flygplatser och hamnar. 3. Fordon som transporterar människor och varor: Ex. cyklar, bilar, tåg, fartyg och flygplan. 4. Distributionen av el till industri och bostäder. Ex. kraftledningar 5. De system som finns under våra gator som möjliggör vår livsstil. Ex. vatten, avloppsledningar och fjärrvärmesystem. 6. System som möjliggör telekommunikation. Ex. telemaster, telefonledningar och kommunikationssateliter. 7. System för att ha fungerande datakommunikation Ex. bredband, sateliter och master för sändning av radio, TV och annan datakommunikation.
  • 4.  Den tekniska utvecklingen och nya uppfinningar utvecklar konstant infrastrukturen. Noder + länkar = nätverk  Vägar breddas, byggs ut i takt med att städer växer för att göra det smidigare och säkrare i trafiken.  Planeringen bakom infrastrukturens nätverk måste göras noga och tar lång tid.  Anledningen är att de är svåra att bygga om när de väl är klara.  Ex. järnvägarna i Sverige har stambanor från 1800-talet. Dessa är än idag de viktigaste järnvägslinjerna.  Målet är att tranportera så många och så mycket som möjligt på det säkraste sättet som möjligt, på så lite tid som möjligt. = Nätverk
  • 5. Människor i en stad behöver förses med produkter som inte produseras där. Stadens infrastruktur Tåg , lastbil, fartyg och flyg är transportmedel som förser städer med dessa produkter. Fartygstransporter ca 90% av all världens godstrafik sker Ledningar förser städer med el och vatten. med fartyg. Men det måste även finnas en infrastruktur Med tiden har för sådant som ska föras bort. Ex. sopor och fartygens storlek ökat avloppsvatten. Vad finns under våra gator? Rent Vattenverk vattenledningar dricksvatten Ökat billigt att frakta Bostäder och industrier avloppsledningar Reningsverk världshandeln gods med fartyg över haven Uppvärmning av vattenledningar Värmeverket Fjärrvärme bostäder och kranvatten Rotterdam i Holland är världen största hamn.
  • 6.  Den äldsta delen av infrastruktur. 2000 år tillbaka i romarriket. Sveriges vägnät: 45 000 mil  1900 talets senare hälft- växte vägnät, motorvägar och motertrafikleder fram. Motsvara ca elva varv runt jorden.  I samband med industrialiseringen. 112,5 mil motorväg Övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Största vägarna heter: Europavägar. (märkta med ett vitt E på grön  Privatbilismen växer fram- vilket leder till att vägarna måste utvecklas. botten) Dessa vägar finns i hela Europa och  ”Dörr till dörr” gör det bekvämt och enkelt för den privata människan att ta sig fram. Turkiet för att skapa en enhetlighet. Inom snar framtid kommer dessa  Varje år satsas 5 miljarder kronor på utbyggnad och underhåll av gamla vägar. vägar dessutom förses med säkerhetsskalor och visar på hur säker vägen är.  Med dagens teknik satsas det dessutom på tillfällig elektronisk information med lägesrapporter och trafikinformation till Detta kommer mätas utifrån bilisterna. olycksstatistik, sidoräcken och mitträcken.
  • 7. Bilismen Bilism – bilens transportroll i samhället. Större framväxt i industriländer. Bilismen utvecklades först i USA. Bilen står för ökad rörlighet, vilket har bidragit till friare lokalisering av verksamheter. ( köpcentrum och företagens placering) Antalet bilar i Sverige uppmäts till ca 4,5 miljoner varav 400 000 är lastbilar. 9/10 personresor och hälften av godstransporter sker med bil eller lastbil. Begränsningar för bilism i storstädernas centrum. Ex. stadstullar. Vilken problematik kan ni se med bilismen? Bilköer luftföroreningar buller trafikolyckor (många döda)
  • 8. Sveriges järnväg är mer än 150 år. Järnvägar I Sverige är Järnvägen en otroligt viktig komponent för Fram till 2015 kommer ca att transportera både gods och människor. 100 miljoner satsas på de svenska järnvägarna. Stora pengar har satsats på järnvägarna, bland annat på Även internationellt satsas underhåll och utveckling. det mycket på järnvägar. Fördelarna med Järnvägstrafik: Snabbtåg- tåg som kör mer än 200km/h. • Kan lasta betydligt mer. EU ambition är att knyta • Lok som driv med el drar ¼ mindre energi än lastbilar samman de europeiska • miljövänligare och effektivare. huvudstäderna med • moderna snabbtåg konkurrerar med flyg på kortare avstånd höghastighetsnät. (ca 300 (Gbg-Sthlm) km/h). • Mindre olyckor och inte speciellt väderkänsligt. Passagerarunderlag ett Nackdelar med Järnvägstrafik: krav. • Ej flexibel, när transport behov förändras. ”lagt spår ligger” Kräver nybyggda banor då • Det är dyrt att driva tågtrafik. ( olönsamma i glesbygder) de gamla banorna inte • Bundet till rälsen vilket skapar en omlastning. (Tåg till lastbil) godkänner hastigheter • Går efter tidtabeller vilket gör att friheten minskar. som tågen håller.
  • 9.  Man anlägger tunnlar av två anledningar. Den ena är tunnelbanor och den andra fjärrvärme, vatten och avloppsledningar.  För att spara på platsen på marknivå i storstäder underlättar tunnlar platsbristen.  Tunnlar övervinner dessutom terränghinder som vattendrag, berg och sund.  En av världens kändaste tunnlar är Kanaltunneln. Som binder samman Frankrike och Storbritannien.  Den går under engleska kanalen och stod klar 1994.  Tunneln är 50 km lång och är egentligen 3 tunnlar. Två för enkelriktad tågtrafik.  Världens längsta tunnel finns i Japan och är 54 km lång.
  • 10. Smidig pendel möjlighet i storstäder. Större delen av bannorna går under staden i tunnlar. Tunnelbana Kan även kortare sträckor köra på marknivå. Redan på 1800-talet började man använda tunnelbanor som färdmedel. Sthlm:s tunnelbana: Londons tunnelbana är från 1863. 110 km lång. Efter världskrigen då storstäderna hade stor tillväxt började en stor utbyggnad av världens tunnelbanor. Byggdes mellan 1950-1970 Vilken är världen längsta tunnelbana? Har tre linjesystem – gröna röda och blåa. New York Subway Sammanlagt 100 stationer. Började byggas 1868 och är 414 km lång. Ca 900 000 resor under en Användes som förebild till sthlm:s tunnelbana. vinterdag. Köpenhamns tunnelbana är bland världens modernaste. Sammanlagda körsträckan är Tåg med 1,5 minuterna mellanrum. Utan förare på tågen. som ett varv runt jorden.
  • 11. Flyget är det transportmedel som haft den snabbaste utvecklingen. Det är snabbheten som gör den till ett attraktivt transportmedel. FLYGET Godstrafiken är dock liten i förhållande till den mängd gods som fraktas med fartyg, järnväg och lastbil. Känsliga färskvaror fraktas dock i största del via flyg. Däribland ingår frukt. Vilka är de största svenska flygplatserna ? Flyg är ett snabbt färdmedel men nackdelen är den låga tillgängligheten. Många bor långt från större Arlanda flygplatser och behöver åka längre sträckor för Landvetter att flyga. Sturup Varje år reser ca 20 miljoner passagerare från svenska flygplatser. Bara inom det amerikanska flygplatserna flyger ca 230 miljoner resor under ett år. Flygplatser kopplas ofta samman med en kaotisk miljö. Anledningen är det stora trycker av människor på en mindre yta.
  • 12.  Broar ses ofta runt om i världen som byggnadsverk.  Ses många gånger som vackra komplement till samhällsbilden.  Broar binder samman stora stadsområden. Verrazano bron i New York. Sveriges kändaste broar Bro över Bosporen i Istanbul. är Öresundbron och Två broar går över sundet och Ölandsbron. sammankopplar två världsdelar ( Europa med Asien) Akashi-Kaikyo-bron i Japan. Världens längsta hängbro. Höga kusten bron
  • 13. Varför finns kanaler? De har grävts för att binda samman floder och på så sätt göra det möjligt att transportera varor vattenvägen inåt i landet. I väst och Centraleuropa finns det sen långt tillbaka en väl utbyggt kanalsystem. Vilket möjliggör billig fraktning. Två kanaler i världen spelar extra stor roll, vilka är detta? Suezkanalen: sträcker sig 171 km från medelhavet till rödahavet. Byggdes 1859-1869. Sjöstansporten mellan nordatlanten och indiska oceanen blir betydligt mycket kortare. I förhållande till att runda hela den afrikanska kontinenten. Ex. Avståndet mellan London och Bombay blir 40% kortare via kanalen. Närmare 20 000 fartyg trafikerar kanalen årligen. Panamakanalen: Kanalen var klar 1914. 64 km lång. Kanalen förbinder Nordamerika med Sydamerika. Kanalen är 64 km lång och förbinder Atlanten med Stilla havet. Vilket medför att fartyg slipper runda hela sydamerikanska kontinenten. Tre slussar som höjer vattennivån och sedan sänker för att reglera till havsnivå. Ca 17 000 fartyg passerar kanalen årligen. Kanaler
  • 15. Informationsteknik i informationssamhället ( IT) IT- är en förkortning som används när man tala om ny informationsteknik. Innefattar både användning av datorer och telekommunikation. Stor ökning inom IT Ny informationsteknik – möjlighet till att hålla kontakt och kommunicera År 2002: med människor på andra platser ca 64 % av Sveriges Telefoni- SMS- nätverk - mobilt nätverk- Epost. hushåll tillgång till internet. (ca 2,8 miljoner Datorer är kopplade till det världsomspännande nätverket- INTENET. anslutna datorer) Miljontals datorer är idag sammankoppade i det som kallas World Wide År 2002: Ca 1 miljard Webb. mobiltelefoner världen över ( var sjätte människa Denna bas möjliggör en obegränsad kommunikationen mellan hade en mobil. människor, företag och institutioner. 3Gnät är idag tillgängliga Grundiden med internet är En obegränsad möjlighet och tillgång till tack vare master och information. antenner runt om i Sverige. Även 4G nät Text, tal, bild och video kan förmedlas sekundsnabbt jorden runt. utvecklas nu I Sverige.