Kisa rapport

ÖVERSYN AV LOKALA OCH
REGIONALA MYNDIGHETERS
ETABLERINGSUPPDRAG MED
HÄNSYN TILL LOKALA
ÖVERENSKOMMELSER I UPPSALA
LÄN
Yevgeniya Averhed och Ali Rashidi
Folkuniversitetet, Stiftelsen Kursverksamheten vid Uppsala universitet

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD ................................................................................................................................................3
INLEDNING...........................................................................................................................................4
FÖRKORTNINGAR OCH BEGREPP ...............................................................................................5
KAPITEL 1. ÖVERSIKT AV ETABLERINGUPPDRAGET ..........................................................7
1.1 Etableringslagen.................................................................................................................................7
1.2 Ansvarsfördelning för etablering av nyanlända på lokal nivå ...........................................................7
Innan etablering...................................................................................................................................7
Etablering.............................................................................................................................................8
Efter etablering ....................................................................................................................................9
1.3 Mottagande och etablering utifrån individens perspektiv..................................................................9
KAPITEL 2. ANALYS AV BEFINTLIGA LOKALA ÖVERENSKOMMELSER I ÅTTA
KOMMUNER I UPPSALA LÄN .......................................................................................................14
2.1 Heby kommun..................................................................................................................................15
2.2 Östhammars kommun ......................................................................................................................17
2.3 Enköpings kommun .........................................................................................................................18
2.4 Uppsala kommun .............................................................................................................................20
2.5 Knivsta kommun..............................................................................................................................23
2.6 Tierps kommun ................................................................................................................................24
2.7 Håbo kommun..................................................................................................................................27
2.8 Älvkarleby kommun.........................................................................................................................28
2.9 Övriga aktörer i etablering ...............................................................................................................30
Migrationsverket ................................................................................................................................31
Arbetsförmedlingen............................................................................................................................32
Landstinget.........................................................................................................................................34
Försäkringskassan .............................................................................................................................35
KAPITEL 3. SAMMANFATTANDE ANALYS OCH SLUTSATSER..........................................37
3.1 Sammanfattande analys....................................................................................................................37
Regional nivå .....................................................................................................................................37
Lokal nivå...........................................................................................................................................38
Handläggarnivå .................................................................................................................................41
LITTERATURFÖRTECKNING OCH REFERENSER.................................................................43
Bilaga 1. Protokoll från fokusgrupp med deltagare i etableringen.................................................45

INLEDNING
Inom etablering av nyanlända har Arbetsförmedlingen, myndigheter och kommuner olika
uppdrag och resurser. Aktörerna är ansvariga för olika pusselbitar i den enskilde individens
etableringsprocess och är således ömsesidigt beroende av varandra. Samplanering och
samverkan är en viktig förutsättning för en effektiv etableringsprocess med hänsyn till individens
behov. En effektiv etableringsprocess innebär att tiden för individens etablering på
arbetsmarknaden och i samhället förkortas. Effektivisering innebär också att det blir mindre
press på den individuella handläggaren genom transparent rollfördelning vilket skulle bidra till
att undvika överlappningar och upprepade insatser.
Den lokala överenskommelsen är ett verktyg som är tänkt att vara till stöd för samordning och
samverkan mellan de berörda aktörerna i det lokala partnerskapet inom etableringsuppdraget.
Denna rapport innehåller en analys av den befintliga samverkan och samordningen av
etableringsinsatser i samtliga åtta kommuner i Uppsala län, så som det kommer till uttryck i de
lokala överenskommelserna samt i praktiskt samarbete i kommunerna på en operativ nivå.
Uppdraget att göra en översyn är en del av ESF-projektet Kortare Integration Snabbare till Arbete
(KISA), som startades den 1 februari 2016 mellan Arbetsförmedlingen, samtliga åtta kommuner i
Uppsala län, landstinget och Folkuniversitetet i samarbete med andra aktörer i
etableringsuppdraget. Målet med projektet är att utveckla modeller för att effektivisera etablering
i arbetslivet för nyanlända kvinnor och män inom etableringsuppdraget. Rapporten kommer att
ligga till grund för effektivisering av samverkan kring etablering av nyanlända i Uppsala län.
Rapporten erbjuder en analys av nuläget och rekommendationer för effektivisering av samverkan
på regionala och lokala nivåer, samt handläggarnivå.

FÖRKORTNINGAR OCH BEGREPP
ABO – anläggningsboende anordnat av Migrationsverket för personer som har sökt asyl och
väntar på beslut.
AF – Arbetsförmedlingen är en statlig myndighet som ansvarar för den statliga
arbetsförmedlingen och för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.
Asylsökande – en person som befinner sig i ett land, där denne ansökt om skydd (asyl) men ännu
inte fått sin ansökan avgjord.
Civila samhället – en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där
människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Inom
denna arena verkar organisationer, sammanslutningar och andra aktörer, t.ex. nätverk, som är
fristående från såväl stat, kommun och landsting som från det privata näringslivet.
EBO – eget boende till exempel hos släktingar eller vänner för personer som har sökt asyl och
väntar på beslut.
Etableringsinsatser – insatser anordnade för att snabba på nyanländas väg till arbete eller
studier. Etableringsinsatserna görs i samverkan mellan olika aktörer och det är
Arbetsförmedlingen som har det samordnande ansvaret. Rätten till etableringsinsatser gäller
nyanlända personer mellan 20 och 65 år som har fått uppehållstillstånd som flykting eller
skyddsbehövande samt deras anhöriga, om dessa anlänt senast sex år efter att deras anknytning
i Sverige togs emot i en kommun. Det gäller även personer som är över 18 år, inte går i gymnasiet
och som saknar föräldrar i Sverige.
IGMA metoden – Innovative Guidance Methodology for Integration into Labour Market and
Education (från engelska, innovativ yrkesvägledningsmetod för integration på arbetsmarknaden
och i utbildning) är en metod för effektivare etableringsinsatser genom samverkan mellan olika
aktörer på lokal nivå. Metoden har sitt ursprung i en nederländsk modell DLM – Distance to
Labour Market (från engelska, avstånd till arbetsmarknad).
KISA-projekt – Kortare Integration Snabbare till Arbete är ett ESF-finansierat projekt med målet
att utveckla modeller för att effektivisera etablering i arbetslivet för nyanlända kvinnor och män
inom etableringsuppdraget.
LÖK – lokal överenskommelse om nyanländas etablering mellan AF, Försäkringskassan,
Migrationsverket och länsstyrelsen som de nämnda myndigheterna fick i uppdrag av regeringen
från år 2012. Målet med uppdraget är att utveckla och förbättra samverkan och samordningen i
etableringsprocessen för nyanlända.
NAVET – Uppsala kommuns enhet för utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser.
Nyanländ – en person som blivit mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för
bosättning på grund av flyktingskäl eller andra skyddsskäl, till exempel kvotflykting, massflykting
samt på grund av synnerliga eller särskilt ömmande omständigheter. Anhöriga till dessa personer
anses också vara nyanlända. En person är nyanländ under tiden som hen omfattas av lagen om
etableringsinsatser, det vill säga två till tre år.

Samverkan i etableringsuppdraget – aktiviteter gällande olika organisationers gränser, samt
inom organisationer i syfte att nå gemensamma mål vad gäller nyanländas etablering.
SFI – Svenska För Invandrare – en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna
personer med annat modersmål än svenska grundläggande kunskaper i det svenska språket.
SFX – Svenska för yrkesutbildade

KAPITEL 1. ÖVERSIKT AV ETABLERINGUPPDRAGET
Etableringsreformen trädde i kraft den 1 december 2010. Därmed övertog staten det samlade
ansvaret från kommunerna för att underlätta och påskynda vissa nyanlända invandrares
etablering i arbets- och samhällslivet. Detta kapitel beskriver hur det offentliga ansvaret för
asylmottagande och etablering av nyanlända är fördelat utifrån olika aktörer och deras insatser
på lokal och regional nivå. Kapitlet går utanför etableringsuppdraget och visar individens väg från
ankomst till etablering, som kan se olika ut beroende på individens grund för uppehållstillstånd,
boendeform och lokala överenskommelser mellan myndigheter. Målet är att visa
etableringsuppdraget i en kontext med tanke på att integrationen börjar före och pågår efter
etableringsuppdraget. Inte minst är det viktigt att ge en helhetsbild utifrån den enskilde
individens perspektiv.
1.1 Etableringslagen
Den lag som styr samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och andra berörda parter är lagen
2010:197 om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Enligt denna lag har AF ett
samordnande ansvar och ska vara stödjande och pådrivande i förhållande till berörda parter (3 §).
AF har även ett övergripande ansvar för den nyanländes etablering genom upprättande och
uppföljning av en individuell etableringsplan i samverkan med berörda kommuner, myndigheter,
företag och organisationer (7 §). Lagen stadgar också ansvarsområden för olika berörda parter.
1.2 Ansvarsfördelning för etablering av nyanlända på lokal nivå
Mottagande och etablering av nyanlända kräver komplexa insatser. Det offentliga uppdraget är
fördelat på flera myndigheter på olika nivåer och många aktörer är inblandade. Utan samverkan
finns det risk att varje aktör fokuserar på sin egen del och att helhetsperspektivet går förlorat. En
röd tråd för insatserna utifrån individens behov och förutsättningar är endast möjlig om alla
lokala aktörer är medvetna om varandras roller och ansvar. Under denna rubrik ger vi en
översiktlig bild av aktörernas uppdrag som rör nyanlända, med fokus på individer inom
etableringsuppdraget. Vi har delat in individens resa från ankomst till Sverige till etablering i tre
faser: innan etablering, etablering och efter etablering.
Innan etablering
Migrationsverket är vid ankomst till Sverige den allra första myndighetskontakten för
människor på flykt, där de kan registrera sin asylansökan. Migrationsverket ska i lämplig
omfattning erbjuda asylsökande sysselsättning, exempelvis svenskundervisning och praktik1.
Dessutom har verket ett uppdrag att genomföra en första kartläggning av de asylsökandes
utbildnings- och yrkesbakgrund. Andra uppdrag är ersättningar och boende för dem som är i
behov av det. Man kan välja mellan att bo på Migrationsverkets anläggningsboende (ABO) eller
på eget boende (EBO).
Studieförbund och folkhögskolor har ett ansvar att organisera en meningsfull sysselsättning
under asyltiden och påskynda en framtida etablering i arbets- och samhällslivet för dem som
beviljats uppehållstillstånd2.
1 4 § Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
2 Förordning (2015:521) om statsbidrag till särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända
invandrare

Alla asylsökande erbjuds en hälsoundersökning av landstinget för att identifiera individens
behov av vård.
Kommunens ansvar är att erbjuda alla asylsökande barn och unga skolgång. Dessutom har
kommunen ett särskilt ansvar för ensamkommande barns boende och omsorg. Barnen kan
placeras i ett hem för vård eller boende, ett så kallat HVB-hem, eller i ett familjehem.
Civilsamhällsorganisationer ordnar olika samhällsorienterings- och språkaktiviteter för
asylsökande innan och under etableringsperioden och utbudet varierar stort mellan olika
kommuner.
Etablering
Efter beviljat uppehållstillstånd anvisar Migrationsverket i samarbete med
Arbetsförmedlingen nyanlända som inte har ordnat eget boende till ett mottagande i en
kommun där de blir folkbokförda. Länsstyrelsens uppdrag är att tillsammans med
Migrationsverket fördela antalet platser mellan länets respektive kommuner samt att göra
prognoser3. Alla kommuner är skyldiga att ta emot nyanlända sedan mars 20164.
Individer ska folkbokföras hos Skatteverket innan etableringsinsatserna påbörjas. Skatteverket
i Uppsala län driver tillsammans med Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ett
servicekontor där man kan få hjälp med alla frågor som de tre myndigheterna hanterar.
Servicekontoret hanterar ansökan om personnummer, ID-kort, försäkringstillhörighet,
etableringstillägg, bostadsersättning, bostadsbidrag, barnbidrag, underhållsstöd, barnpension
och ålderspension 5 . De nyanlända som inte har fått kommunplacering bor kvar i
anläggningsboendet och blir tillfälligt folkbokförda där. Under tiden har de rätt till SFI och ett
första etableringssamtal med AF, men själva etableringen påbörjas efter att man har blivit
mottagen i en kommun, dock senast inom tolv månader.
Efter folkbokföringen har AF ett ansvar att så tidigt som möjligt genomföra ett etableringssamtal
med individen som omfattas av lagen om etableringsinsatser, i syfte att upprätta
bosättningsunderlag och etableringsplan6 . Etableringssamtalen, som kan vara ett eller flera,
omfattar kartläggning av individens familjesituation, hälsa, utbildningsbakgrund,
arbetslivserfarenhet samt planering av studier, arbete och villkor för bosättning. Dessutom
informeras individen om etableringsersättning och tilläggsförmåner. Etableringsplanen ska
utformas i samarbete med berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer.
Planen ska innehålla de tre obligatoriska delarna SFI, samhällsorientering och
arbetsförberedande insatser 7 . Förutom de ovannämnda, har AF ett uppdrag att ordna
arbetslivsinriktad rehabilitering i form av vägledning och rehabiliterande/arbetsförberedande
insatser för dem med nedsatt arbetsförmåga8.
Försäkringskassan betalar ut ersättning enligt AF:s beslut och beslutar även om eventuella
behovsprövade tilläggsersättningar. För att få tillgång till ersättning krävs oftast att individen har
öppnat ett bankkonto och har en giltig legitimation, vilket är individens ansvar att skaffa.
3 Ds 2015:33, regeringens pressmeddelande 2016
4 Ds 2015:33, promemoria ”Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända”
5 Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Uppsala kommun från 2014-05-15
6 Lagen 2010:197 om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare samt Förordningen 2010:409 om
etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare
7 Metodstöd ”Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering”
8 Förordningen 2000:630 om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning

Försäkringskassan har även samordningsansvar för de insatser som behövs för rehabilitering av
de personer som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom9.
Det finns möjlighet att söka hemutrustningslån via Centrala studiestödsnämnden (CSN) i
samband med bosättning. Det är Migrationsverkets ansvar att hjälpa individer som får en
kommunplats anvisad av Migrationsverket att söka hemutrustningslån. Även AF samt
kommunerna delar detta ansvar10.
Kommunerna har en viktig roll i etableringsfasen. Deras ansvar börjar med praktisk hjälp i
samband med en bosättning. De ansvarar även för SFI, samhällsorientering, annan
vuxenutbildning, förskola, skola och barnomsorg, samt insatser av social karaktär vid behov11.
Kommunen har även ett huvudansvar för individer som inte alls kan delta i AF:s
etableringsinsatser på grund av olika funktionsnedsättningar.
Landstinget ska erbjuda en frivillig hälsoundersökning (COSMOS) till alla som omfattas av lagen
om etableringsinsatser om en sådan inte har genomgåtts innan beslut om uppehållstillstånd.
Landstinget ska också erbjuda medicinsk rehabilitering och hjälpmedel för personer med
funktionsnedsättning, på samma sätt som för övriga invånare.
Länsstyrelsen verkar för regional samverkan mellan kommuner, företag, myndigheter och andra
organisationer, och ser till att det finns beredskap i kommunerna att stödja nyanlända.
Civilsamhällsorganisationer bidrar till etablering genom fritids- och föreningsaktiviteter som
exempelvis läxhjälp, svenskkurser och samhällsorientering i olika former.
Efter etablering
Etableringsaktiviteter pågår under en period av sammantaget två år. Därefter förväntas individen
har påbörjat reguljär utbildning eller arbete. De som inte har uppnått det målet fortsätter att vara
inskrivna hos AF12.
1.3 Mottagande och etablering utifrån individens perspektiv
Individen i etableringsuppdraget preciseras bl.a. genom lagen (2010:197) om etableringsinsatser
för vissa nyanlända invandrare. Lagen gäller nyanlända som har fyllt 20 år men inte 65 år och som
har beviljats uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring. Den gäller även en
nyanländ som är 18 eller 19 år, förutsatt att denna saknar föräldrar i Sverige. Därutöver omfattar
reformen anhöriga till flyktingar som ansökt om uppehållstillstånd p.g.a. anknytning inom två år
från det att anknytningspersonen först togs emot i en kommun.13
Det komplexa systemet för mottagande och etablering kan vara förvirrande för den enskilda
individen, särskild i början. Tydlig information till individen är en förutsättning för nyanländas
förståelse, känsla av egenmakt och förmåga att fatta välgrundade beslut utifrån egna förmågor
och kompetenser. Under denna rubrik presenteras en helhetsbild för mottagande och
etableringsprocessen utifrån individens perspektiv enligt lagen. Vi har även genomfört en
9 30 kap. 8-11 Socialförsäkringsbalken (2010:110)
10 Prop 2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med professionellt stöd
11 SOL 2 kap. 1 §
12 Lag 2010:197 om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare
13 Statskontorets delrapport ”Etablering av nyanlända, en uppföljning av myndigheternas genomförande av
etableringsreformen” med diarienr 2010/233-5

fokusgruppintervju med nyanlända inom etableringsuppdraget i Uppsala kommun för att
undersöka individers förståelse av systemet. Resultatet från fokusgruppen presenteras nedan.

Bild 1. Individens resa från innan etablering till efter etablering

Fokusgrupp med individer i etablering
Inom ramen för KISA-projektet genomförde Folkuniversitetet tillsammans med
Arbetsförmedlingen en fokusgrupp, där elva deltagare inskrivna i etablering mellan sex och åtta
månader var närvarande, varav sex var män och sju var kvinnor. Syftet med övningen var att lyfta
fram hur mottagande och etablering fungerade ur målgruppens perspektiv. Perspektiven
diskuterades utifrån de tre huvudområdena hälsa, jämställdhet och samverkan. Protokollet från
fokusgruppen finns som bilaga till denna rapport.
Utgångspunkten för diskussionen kring samverkan var antagandet att nyanlända inte vet vart de
ska vända sig i olika samhällsfrågor och att de behöver extra socialt stöd under sin etableringstid.
Den bilden var dock inte helt homogen. Av naturliga skäl kände alla deltagare sig vilsna i början
av etableringen. De upplevde inte att de visste vilken myndighet som gjorde vad och de tyckte att
informationen var rörig. Ett exempel var att deltagarna inte kände att de hade fått klar och tydlig
information om hur specifika blanketter skulle fyllas i och till vem de skulle vända sig med sina
frågor. Ibland kände de även att den information de hade fått från exempelvis servicekontor för
Försäkringskassan och Skatteverket var missvisande. Bara en av elva visste vad servicekontoret
är ansvarigt för. Ett annat problem som de flesta upplevde var brist på tydlig hälsoinformation.
De fick ta reda på vart man ska vända sig när någonting hände. En deltagare kände att det inte
fanns någon samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Migrationsverket, vilket resulterade i att
han i början av etableringen skickades runt mellan myndigheter för att ta reda på om han hade
rätt till etablering eller inte.
I nuläget, efter sex till åtta månader i etablering, upplever de flesta deltagare att de vet vart de ska
vända sig. I praktiken är det en etableringshandläggare man vänder sig till i första hand om
någonting är oklart. Man ser samhällsorientering och SFI som en viktig plattform för information.
Ett förslag från deltagarna är att bjuda in de olika instanserna till skolan, där de kan informera om
sina respektive uppdrag. Anledningen till att deltagarna lyfter just skolan som ett bra forum för
information är för att många av deltagarna befinner sig i skolan och om de skulle missa ett
informationstillfälle, så har de sina klasskamrater att fråga.
Huvudproblematiken är dock enligt deltagarna inte bristen på information, utan snarare bristen
på individualisering av insatserna. Vad gäller den typ av aktiviteter som erbjuds i etableringen,
önskar deltagarna att man tar mer hänsyn till deras behov och önskemål. Frustrationen är
påtaglig över att deltagarna lämnar in sina önskemål och ändå inte får dem tillgodosedda av sina
handläggare. Ett exempel som lyfts är en manlig deltagare som önskar studera engelska men ändå
blivit skickad via sin handläggare till en annan aktivitet, som inte alls passade hans plan för vidare
studier.
Slutsatsen från fokusgruppen är att utifrån deltagarperspektivet är det Arbetsförmedlingen som
är en naturlig ingång i systemet och man går genom sin handläggare vidare till andra aktiviteter.
Naturligtvis blir belastningen stor på de enskilda handläggarna och resultatet blir att man ofta
inte hinner med att anordna individualiserade insatser. Således behövs samverkan för att avlasta
enskilda handläggare från uppgifterna som ska göras av andra aktörer i det lokala partnerskapet.
Det behövs både tydlighet och transparens bland de enskilda handläggarna angående
ansvarsfördelningen lokalt. Sedan är det viktigt att överföra informationen till individerna så att
systemet blir tydligt även för dem.
Resultatet från fokusgruppen bekräftar åsikter som de olika aktörerna har lagt fram i
intervjuerna.

KAPITEL 2. ANALYS AV BEFINTLIGA LOKALA ÖVERENSKOMMELSER I ÅTTA
KOMMUNER I UPPSALA LÄN
LÖK är ett verktyg som är tänkt att vara till stöd för samordning och samverkan mellan de berörda
aktörerna i det lokala partnerskapet inom etableringsuppdraget. Överenskommelsen i sig är
ingen garanti för samverkan. Undersökningen i KISA-projektet visar att den kan ses som en
pappersprodukt och att samarbete kan fungera väl utan en överenskommelse. Samtidigt är den
allmänna uppfattningen att en sådan överenskommelse är en viktig bas för en tydligare
rollfördelning mellan olika aktörer för effektivt samarbete, både på en operativ och en strategisk
nivå. Förutsättningen för detta är att LÖK inte bör betraktas enbart som ett avtal, utan snarare
som ett levande dokument för ömsesidig förståelse mellan aktörerna.
Detta kapitel innehåller en översikt av den befintliga samverkan och samordningen av
etableringsinsatser i samtliga åtta kommuner i Uppsala län, så som det kommer till utryck i lokala
överenskommelser, samt i det praktiska samarbetet i kommunerna på den operativa nivån.
Analysen har gjorts huvudsakligen genom dokumentstudier av befintliga lokala
överenskommelser samt genom intervjuer med representanter från samarbetspartner och
relevanta enheter inom de åtta kommunerna, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket,
Länsstyrelsen, Landstinget och Försäkringskassan. Parterna i LÖK varierar från kommun till
kommun men kärnpartnerskapet är alltid AF och kommunen.
Förekomsten av LÖK och kvaliteten på dem när det gäller etableringsinsatser är skiftande i länets
kommuner. De fem kommunerna Uppsala, Heby, Älvkarleby, Tierp och Enköping har LÖK, medan
Håbo, Knivsta och Östhammar har organiserat samarbetet på ett annat sätt och har som ambition
att upprätta ett formellt avtal inom kort.
För att i sammanhanget klargöra begreppen vill vi förtydliga att vi med ”samverkan” menar att
aktörerna verkar i gemensam riktning med ett visst syfte medan ”samordning” avser de
handlingar som främjar koordinationen av olika verksamheter. ”Samarbete” är ett
samlingsbegrepp för samverkan och samordning.
Metod
Dokumentstudier utfördes utifrån texter i befintliga överenskommelser enligt följande frågor:
 Vilka organisationer har träffat överenskommelsen och när?
 Hur är samverkan och samordningen av insatserna organiserade? Finns det styrgrupper
eller arbetsgrupper? Finns det uppföljningsmekanismer och kvalitetskriterier?
 Vilken struktur finns? Finns det någon handlingsplan, några mål och aktiviteter?
 Innehållet i LÖK: Vilka områden behandlas? Hur är övergångarna mellan organisationer
och kommunikationen organiserade?
Dokumentstudierna kompletterades med intervjuer där man fick beskriva det operativa
samarbetet i praktiken, samt vilken roll LÖK spelar för samarbetet och vilka
utvecklingsmöjligheter som finns för varje kommun. De semistrukturerade intervjuerna
fokuserade på frågor inom följande tre områden:
 Hur går samarbetet till i praktiken? Finns det någon rollfördelning och kunskap om
varandras ansvar i kommunen?
 Hur sker informationsutbyten kring individer? Hur organiseras och regleras övergångarna
mellan organisationer?

 Vilken koppling finns mellan det etablerade samarbetet och LÖK?
Slutligen undersöks utvecklingsmöjligheter och konkreta förslag för förbättrad samverkan och
samordning i varje kommun utifrån intervjuerna som genomförts.
Kapitlet avslutas med synpunkter kring effektivare samarbete från de regionala aktörerna som är
en viktig del av etableringsuppdraget: Migrationsverket, Försäkringskassan, Skatteverket, AF och
landstinget. Deras synpunkter bidrar till en objektiv och mångfasetterad bild av nuläget. När
intervjuerna med chefer och handläggare från ovannämnda organisationer utfördes utgick vi från
följande punkter:
 Beskrivning av nuläget och hur samarbetet sker i praktiken enligt LÖK, och enligt andra
bestämmelser där överenskommelsen inte finns.
 Rekommendationer för vidareutveckling av samarbetet.
 Rekommendationer för implementeringsfasen i KISA-projektet.
Intervjuer utfördes i två steg under våren och sommaren 2016. I steg 1 undersöktes innehållet i
och arbetet med LÖK utifrån de angivna punkterna ovan. Delprojektledaren träffade varje
kommun där representanter från olika enheter deltog. Oftast var det en flyktingsamordnare,
enhetschef eller motsvarande på arbetsmarknad/socialtjänstförvaltningen eller/samt SFI-
rektorer och samverkanskoordinatorer. Etableringshandläggaren som fanns på plats deltog också
i intervjuerna i vissa kommuner. I steg 2 genomfördes ett antal intervjuer med chefer och
handläggare från AF, Migrationsverket, Försäkringskassan och landstinget. Utkastet till rapporten
cirkulerades bland de intervjuade innan den fastställdes.
2.1 Heby kommun
Heby kommun är en del av etableringen i Västmanlands län. AF har för nuvarande ett lokalt kontor
i Heby som kommer att flytta till Sala under hösten 2016. Kommunen har ett avtal med
Migrationsverket att ta emot 41 nyanlända flyktingar per år.
Kommunens flyktingmottagning finns på Centrum för livslångt lärande (CLL). Mottagandet
innefattar praktiska frågor kring boende, myndighetskontakter, ekonomiska ersättningar under
den första tiden efter ankomst och SFI-undervisning. Socialförvaltningen IFO ansvarar för
försörjningsstödet vid vissa situationer där ersättningen inte kommer upp till riksnormen.
LÖK
De huvudparters som skrev under avtalet den 13 juni 2012 är: Heby kommun CLL, Heby kommun
Socialförvaltningar IFO och AF. Överenskommelsen har inte uppdaterats sedan dess.
Struktur och Innehåll
Avtalet reglerar tydligt parternas ansvarsområden genom att lista alla tjänster varje part är
ansvarig för. CLL:s ansvar presenteras som en blandning av en praktisk checklista, för att t.ex.
gällande att hjälpa till vid adressändring, och generella insatser såsom SFI. Arbetsförmedlingens
och Socialförvaltningens roller anges som övergripande insatser enligt lagen 2010:197.
Etableringssamtal, etableringsplan och bosättning beskrivs i detalj under separata rubriker.
Avtalet nämner även organisationer som inte ingår i det formella uppdraget i etableringen,
framförallt vid bosättning för olika typer av målgrupper (nyanlända som har etableringsplan,

kvotflyktingar och ensamkommande) och ersättning till individen. Länsstyrelsens och
Försäkringskassans roll beskrivs också i stora drag.
Avtalet beskriver inte organisationen eller rutinerna för samarbete och uppföljning. Det finns inte
heller ett tydligt formulerat syfte med samarbetet. I intervjun med kommunen framkom syftet
som ”mer individinriktade målsättningar såsom att det ska bli bättre uppföljning för individen
med tydliga kortsiktiga mål för att underlätta etableringen”. Det saknas också rutiner för
uppföljning och utvärdering av samarbetet.
Samarbete och samordning av insatser enligt LÖK
Avtalet fokuserar inte på ett gemensamt ansvar i etableringen kring den enskilde individen och
det finns inte heller någon beskrivning av övergångar och informationsutbyte mellan
organisationer eller några kvalitetskriterier för samarbetet. Parternas insatser ligger snarare
ovanför individnivå och har sin grund i standardtexter.
SAMARBETE I PRAKTIKEN
Intervjun indikerade att LÖK har en begränsad påverkan på det lokala samarbetet i Heby.
Dessutom samarbetar kommunen med en mängd andra aktörer som inte finns med i avtalet, som
exempelvis fritidskonsulenter, näringslivssekreterare, vårdcentral och föreningar. Kommunen
har etablerat personbundet samarbete som inte påverkas av LÖK.
Samarbetet i praktiken sker via mejl och telefon mellan parterna i den gamla LÖK.
Rollfördelningen är inte helt klar mellan CLL och Socialförvaltningen IFO. Det finns inget
informationsutbyte kring individer vilket leder till att de hamnar mellan stolarna. Någon koppling
till LÖK finns inte i praktiken.
UTVECKLINGSMÖJLIGHETER
I intervjuerna framkom synpunkter kring utveckling av samverkan och LÖK, och vissa svårigheter
påtalades också. Synpunkterna listas nedan:
1. Det finns ett behov av bättre kontakt med föreningslivet för att ta fram större utbud av
aktiviteter för individer. Ett konkret förslag är att informera föreningar om vad kommunen
gör och ta reda på deras aktiviteter. Det ska regleras i LÖK.
2. Det finns ett behov av bättre kontakt med näringslivet. Samarbetet med arbetsgivare sker
utifrån privata kontakter eftersom det saknas reglerade former och kontaktpersoner. Både
samarbetsformer och ansvariga kontaktpersoner (tjänster) ska ingå i LÖK.
3. Samhällsorientering på modersmål ska erbjudas till individer i ett tidigare skede i
etableringsprocessen. Kommunen kan samarbeta med NAVET kring detta.
4. Tätare kontakt mellan SFI och AF efterfrågas för planering och uppföljning av de
individuella insatserna. I planeringen ska det finnas kortsiktiga målsättningar för
individen som kan betas av på vägen genom tydlig rollfördelning.
5. Insatserna i etableringsplanen är för likartade utan hänsyn till individuella behov. Större
individualisering behövs via samarbete med arbetsmarknadsenheten i Heby kommun.
Deltagare ska få bättre information om svensk arbetsmarknad för att göra rätt yrkesval.
6. Det behövs bättre möjligheter för planering och uppföljning av de svagare eleverna på SFI,
liksom möjlighet att erbjuda naturskola, matlagning och språkcafé i samarbete med lokala
arbetsgivare via instegsjobb och andra program. Dessutom behöver kommunen engagera
folk som har lokal kännedom och tillit bland arbetsgivare för att förmedla kontakt.

7. Det finns ett glapp i insatser vad gäller psykisk (o)hälsa – SFI-deltagare som inte mår bra
skickas till vårdcentralen. Generellt saknas det bra hälsoinformation. Samhällsorientering
är en bra plattform för att nå ut med den informationen till individer.
8. Praktiksamordnare som fungerar som en länk mellan CLL och AF önskas.
9. SFI-deltagare skickas till vårdcentralen då systemet är sådant att vårdcentralen är första
kontakten för att få en remiss vidare. Det behövs nya förslag för att lösa detta.
2.2 Östhammars kommun
Under 2015 har kommunen tagit emot 19 flyktingar, enligt avtal mellan kommunen,
Migrationsverket och länsstyrelsen. Kommunen har ett avtal med Migrationsverket om att ta
emot 85 flyktingar med uppehållstillstånd som inkluderar vuxna och barn under år 2016.14 Vid
intervjun med kommunrepresentanter i maj 2016 fanns det 50 individer i kommunen med rätt
till etableringsinsatser.
Ansvaret för flyktingmottagandet och nyanländas etablering är uppdelat mellan fyra enheter i
Östhammars kommun: enheten för arbete och sysselsättning, Östhammars centrum för
introduktion i skolan (ÖCIS), Socialförvaltningen IFO (individ- och familjeomsorg) och
vuxenutbildningen SFI. Vid kommunens enhet för arbete och sysselsättning finns
introduktionsenheten som ansvarar för praktisk hjälp i samband med ankomsten till kommunen.
Det kan till exempel handla om den första kontakten med SFI och vuxenutbildningen, om att
ansöka om barnomsorg eller att meddela skola och gymnasieskola om att en ny elev ska börja.
LÖK
Östhammars kommun saknar i dagsläget en LÖK med AF och har ordnat samarbetet på annat sätt.
Det finns inga dokument som reglerar samarbetet. Samarbetet fungerar kommunalt men de
saknar bra samverkan och kommunikation med Etableringen AF, Migrationsverket,
Försäkringskassan och landstinget. Dessa myndigheter finns representerade i styrgrupper på
länsnivå men det saknas lokala handläggare att kommunicera med. Ambitionen är att träffa LÖK
under hösten 2016, och det pågick samarbete mellan kommunen och Etableringen AF under
våren 2016 för att lägga grunden för denna.
Utöver LÖK gällande nyanlända pågår ett arbete med att få till stånd en bredare överenskommelse
mellan Östhammars kommun och AF avseende samarbetet med samtliga målgrupper. Arbetet ägs
av kommunledningsförvaltningen och rapporteras till den nybildade Styrgrupp Arbetsmarknad
bestående av chefer från kommunledningen, Socialförvaltningen, Barn- och
utbildningsförvaltningen och Arbetsförmedlingen, samt kommunens arbetsmarknads- och
integrationsstrateg. Detta arbete inleds under hösten 2016.
Det framkom under intervjun att övergången mellan myndigheter skulle kunna fungera mycket
bättre. När personernas etableringstid är slut saknas det överlämning av information och
personkännedom. Under uppstartsmötet inför LÖK togs detta upp som ett önskemål från
Socialförvaltningen till etableringshandläggarna. Det saknas även uppföljning mellan SFI och
Etableringen AF.
14 Ensamkommande barn är inte inräknade i detta tal

Det finns ingen lokal etableringshandläggare från AF i kommunen för tillfället, vilket begränsar
utbudet av aktiviteter för nyanlända samt möjligheten att arbeta med individens behov i centrum.
Planeringen från Etableringens AF:s sida är dock att en etableringshandläggare inom kort ska
tillsättas på lokalkontoret i Gimo, med placering på orten minst en dag per vecka.
Kommunen arbetar proaktivt med integration via ett starkt föreningsliv i form av språkcaféer,
idrottsföreningar och andra typer av aktiviteter. Kommunen har skapat en webbportal om
integrationsarbete och kontaktpersoner som stöd för föreningar och andra organisationer som
vill arbeta med integration i kommunen. Portalen innehåller information om mottagande,
etablering av flyktingar och olika typer av aktiviteter som föreningar kan engagera sig i.
Kommunen har också varit sammankallande till ett forum för integration där föreningar, kyrkor,
samfund och privatpersoner bjöds in för att diskutera samarbete inom integrationsområdet på
kort och lång sikt.
I intervjuerna med representanter från kommunen och Arbetsförmedlingen framkom synpunkter
kring utvecklingen av samverkan, och vissa svårigheter påtalades också. Synpunkterna listas
nedan:
1. Representanter från kommunens olika enheter och AF poängterar behovet av en LÖK i
kommunen för att tydliggöra samarbetets ledning och organisation, uppföljning och
revidering av etableringsinsatser. Det behövs ett levande dokument som ständigt kräver
uppdatering.
2. En lokal närvaro av etableringshandläggare från AF i kommunen är nödvändig för att
säkerställa att nyanlända har tillgång till alla etableringsåtgärder de har rätt till enligt lag.
De flesta av de nyanlända som har mottagits under 2016 har endast fått SFI än så länge.
Det har vidare varit problematiskt för såväl kontakter som uppföljning att Östhammars
nyanlända har varit uppdelade på olika etableringshandläggare över länet. En enskild
ansvarig handläggare skulle öka överskådligheten och transparensen.
3. Enligt AF och kommunen behövs det olika förberedande utbildningar på plats (Alfa C-
utbildningar/ meritportfölj) för att det är för långt för deltagare att pendla till Uppsala. Å
andra sidan, behövs det underlag för att starta sådana utbildningar för att det ska bli
lönsamt.
4. Överföring av information om individens tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet ska
ske på aggregerad nivå så alla inblandade enheter ska ha tillgång till samma information.
5. Enligt kommunen behöver informationen om individernas tidigare kvalifikationer som
registreras i Arbetsförmedlingens databas kvalitetssäkras. Registervården är avgörande
för att säkerställa en kvalitativ matchning.
6. Det krävs praktiska instrument och rutiner för samarbete, så att man kan arbeta
förebyggande och effektivt med tanke på de olika regelverk som olika enheter ska förhålla
sig till.
7. Det behövs en gemensam utbildning i samverkan/samordning för hela partnerskapet
inklusive kommunens olika enheter, Arbetsförmedlingen och det civila samhället.
2.3 Enköpings kommun
Kommunen har avtal med Migrationsverket om 130 platser för nyanlända med rätt till
etableringsinsatser under 2016. Etableringsansvaret i kommunen är uppdelat mellan två
förvaltningar, Socialförvaltningen och Utbildningsförvaltningen. Det finns
etableringshandläggare från Arbetsförmedlingen på plats.

LÖK
LÖK träffades den 1 juni 2016 mellan AF och tre olika förvaltningar i Enköpings kommun:
Skolförvaltningen, Socialförvaltningen och Utbildningsförvaltningen. Till överenskommelsen
kommer en bilaga med tydliga detaljerade kontaktvägar angivna hos både kommun och AF.
Avtalet har inte reviderats sedan det trädde i kraft.
Struktur och innehåll
Innehållet i LÖK spänner över ett brett område såsom mottagning med fokus på etableringssamtal
och etableringsplan, bosättning och hälsoundersökningar; etableringsaktiviteter med fokus på
etableringsplan, utbildning i SFI och samhällsorientering och etableringslots; olika typer av
försörjning; och slutligen övriga frågor som förskola och skola, föräldraledighet, skolhälsovård och
ensamkommande flyktingbarn. Det som därefter beskrivs under varje rubrik är allmänna
skrivningar kring vad som gäller enligt lagen, samt processbeskrivning med referens till
aktiviteter som olika avtalsparter är ansvariga för. Dessutom anges varje organisations
ansvarsområde listat i punktform i början av dokumentet.
Syftet med dokumentet är att tydliggöra roller och ansvarsfördelningar mellan myndigheter och
kommuner. Allt för att den nyanlända ska kunna tillvarata och utveckla sina resurser utifrån sina
förutsättningar. Dokumentet beskriver inte hur övergångar mellan organisationer samt
kommunikation mellan handläggare är organiserade. Det saknas också processbeskrivning
utifrån individens perspektiv.
Avtalet har en särskild rubrik om uppföljning där texten anger en övergripande rutin för
revideringsmöten två gången per halvår. AF är sammankallande till mötena och det finns en
styrgrupp med representanter från alla berörda parter. Styrgruppsmedlemmar är ansvariga för
att ta fram ett visst underlag och statistik till uppföljningsmöten, enligt gemensam Excelmall. Det
saknas dock namn på styrgruppsmedlemmar.
Samarbetet beskrivs i avtalet utifrån standardrutiner på organisationsnivå. Det operativa
samarbetet som sker i praktiken (se nedan) nämns inte i avtalet. Det finns inte heller
uppföljningsmekanismer eller kvalitetskriterier för det operativa samarbetet.
Intervjun med kommunrepresentanter och etableringshandläggare visade att det praktiska
samarbetet sker på en smidig nivå i Enköpings kommun. De arbetar proaktivt med stor fokus på
uppsökande verksamhet gällande praktik, arbetsträning och nätverksmöjligheter för nyanlända.
Det finns ett bra utbud av insatser och kompletterande aktörer som Alfa C och Lernia på plats.
Styrgruppen träffas månadsvis och går genom aktuella fall. De träffas också vid behov när ad hoc-
situationer uppstår. I styrgruppen ingår chefsansvariga för AF, Socialförvaltningen,
Utbildningsförvaltningen, Integrationsenheten och grundskolan. Informationsutbyte kring
individer och övergångar mellan organisationer sker genom regelbundna möten med
handläggare från Integrationsenheten, Komvux, AF och Socialförvaltningen.

Synpunkter kring utvecklingen av samverkan i Enköpings kommun innehåller både konkreta
förslag som kan genomföras i KISA-projektet och långsiktiga rekommendationer:
1. Överenskommelsen ska konkretiseras och revideras med fokus på det operativa
samarbetet med individen i centrum.
2. En studievägledare från SFI ska vara involverad i planeringen och etableringssamtalet för
att ta fram en gemensam aktivitetsplan. Det kommer att underlätta för SFI att anordna
utbildning om de har en klarare bild av individens utbildningsbakgrund och
etableringsplan.
3. Utbildningsförvaltningen ska känna till de utbildningar som Arbetsförmedlingen erbjuder.
Komvux behöver ha tillgång till validerade betyg från AF som underlag för sin vägledning.
4. Samhällsinformation ska vara inbakad i SFI för att ge djupare och meningsfull information
som är mer anpassad till individens behov.
5. Det finns behov av fler flexibla lösningar som att kombinera praktik med yrkessvenska, så
att insatserna blir mer individanpassade. Just nu hänvisas individer oftast till standard-
insatser eftersom det finns för få handläggare.
6. Det finns ett behov av att inkludera fler kompletterande aktörer som samarbetspartner för
att delvis utvidga utbudet av tjänster, delvis dela på arbetet på ett effektivare sätt, där en
del av uppgifterna kan läggas på kompletterande aktörer. Detta ska regleras i LÖK.
7. Lokal närvaro av Försäkringskassan (servicekontor) och landstinget är viktigt för att
säkerställa tillgänglighet och effektivisera insatserna. Det ska regleras i LÖK.
2.4 Uppsala kommun
Den 1 januari 2016 bodde nära 4 000 asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd i
Uppsala kommun. 2 650 var asylsökande, 1 300 var nyanlända enligt ersättningsförordningen
och 1 150 var asylsökande barn.
I samband med att antalet asylsökande har ökat kraftigt i Uppsala kommun under 2014 och 2015
utvecklade kommunen en ny organisation för att stärka upp sin kapacitet vad gäller
etableringsuppdraget. En gemensam mottagningsenhet för nyanlända startade våren 2015, där
man samlade utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens mottagning av nyanlända.
Arbetsmarknadsnämnden bär ett ansvar för initial försörjning av nyanlända, boende och hjälp till
bosättning, utbildning i SFI och samhällsorientering. Arbetsmarknadsnämnden står även för
insatser inom AF:s etableringsansvar. Kommunstyrelsen har ansvar inom bostads- och
boendeförsörjningen. För nyanlända barn och ungas förskola, skola, elevhälsa och fritid ansvarar
utbildningsnämnden och kulturnämnden medan socialnämnden ansvarar för deras boende och
omsorg. Vid kommunledningskontoret har en temporär samordningsenhet inrättats som ska
utgöra en lotsfunktion. Detta ska underlätta vägen in i kommunen samt strukturera upp
samordningen inom kommunen, men även mellan kommunen och civilsamhället.15
LÖK
LÖK för Uppsala kommun träffades den 15 maj 2014 mellan Arbetsförmedlingen,
Migrationsverket, Skatteverket, Försäkringskassan, Uppsala kommun och landstinget.
Tillkommande parter för SIU (Samarbete för invandrarföreningar i Uppsala) och TRIS (Tjejers
rätt i samhället). Kommunen är representerad av kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad.
15 Handlingsplan för mottagande av nyanlända och asylsökande i Uppsala kommun från 2010-02-07, Dierienr KSN-
2016-0068

Det finns namngivna personer för sju av de parter som undertecknade överenskommelsen:
Arbetsförmedlingen, kommunen, Migrationsverket, Skatteverket och Försäkringskassan, samt för
SIU och TRIS. För landstinget finns det inget namn. Avtalet är konstruerat som ett
huvuddokument med fem bilagor. Kontaktuppgifter till berörda myndigheter finns
dokumenterade i bilaga 1. Överenskommelsen har inte uppdaterats sedan 2014. I februari 2016
antog kommunstyrelsen i Uppsala kommun en handlingsplan för mottagande av nyanlända och
asylsökande i Uppsala kommun. Handlingsplanen syftar till att samordna planeringen av
kommunens mottagande och utgör ett strategiskt dokument för förbättringsarbete.
Överenskommelsen i Uppsala kommun definierar tydligt ett syfte och mål för samarbetet, vilket
är att tydliggöra uppdrag och ansvarsfördelning mellan inblandade parter för att erbjuda goda
förutsättningar till etablering för individer med hänsyn till jämställdhetsaspekten. Målgruppen
innefattar nyanlända i arbetsför ålder som fått uppehållstillstånd som flyktingar,
ensamkommande flyktingbarn i ålder 18-19 år och anhöriga i samma ålder. Processbeskrivningen
inkluderar alla tre målgruppskategorier.
Avtalet beskriver etableringsuppdraget utifrån fyra områden: mottagning och
etableringsaktiviteter; försörjning och övriga frågor som förskola, fritidshems och skola; arbete
med nyanlända i 18-19 års ålder utan föräldrar i Sverige; samt information om föräldraledighet,
socialt stöd och insatser efter etableringsperioden. Varje område innehåller en beskrivning av
detaljerade aktiviteter och ansvarsfördelningen mellan aktörerna.
Det som är unikt för avtalet är att det bygger på ett gemensamt ansvar och övergångar mellan
organisationer, d.v.s. ansvar för varje organisation när den tar emot individen och skickar hen
vidare till nästa myndighet, som gör att det blir en praktisk manual snarare än ett övergripande
dokument. Det framgår även vilken typ av information varje myndighet ska ge till individen för
att övergångarna ska ske smidigt och med individens behov i centrum. Fokus skiftar från
organisationens till individens perspektiv. Det skulle dock stärka avtalet om det hade angetts hur
övergångar ska ske, t.ex. via trepartssamtal eller en viss blankett.
Det är AF som är ansvarig för uppföljning och utvärdering av Uppsalas LÖK. Dock finns det ingen
rutin eller tidsram för detta. Det saknas också en ledningsstruktur som en styrgrupp eller
arbetsgrupp som ska stödja AF i detta uppdrag enligt förutbestämda kvalitetskriterier.
Uppsala kommun startade en mottagningsavdelning för nyanlända våren 2015 för att undvika
splittring och otydlighet vid implementeringen av uppdraget och för att ha en gemensam ingång
till kommunen vad gäller etableringen. Inom den avdelningen är det två enheter som tar emot
nyanlända. Enheten för nyanlända tar emot alla som kommunen blir anvisade.
Mottagningsenheten inom det ordinarie försörjningsstödet arbetar med dem som behöver
försörjning som steg 1 innan nyanlända får en handläggare. Hittills har enheten jobbat primärt
med dem som behöver försörjningsstöd, initialt försörjningsstöd, kompletteringar och
bosättningsfrågor.
LÖK från 2014 utvecklades via ett antal workshoppar mellan kommunen, AF och andra aktörer
men mycket av det ligger på is p.g.a. ett stort tryck efter flyktingkrisen 2015. När LÖK utvecklades
ringades några förbättringsförslag in, som inte fanns med i avtalet utan var ett separat dokument.

Ett förslag är att hitta former för samarbete kring nyanlända med ohälsoproblematik från början.
Andra förslag är kopplade till en gemensam kartläggning, uppdaterad samhällsorientering,
gemensamt ansvar för information till individen och informationsutbyte. Hösten 2015 startade
Arbetsförmedling och Uppsala kommun, i samarbete med Röda Korsets behandlingscentrum, ett
projekt som vände sig till nyanlända inom etableringsfasen. Syftet var att tidigt identifiera
personer som led av psykisk ohälsa på grund av flykt och trauma i samband med flykt för att inom
etableringen kunna erbjuda såväl hälsofrämjande som behandlande insatser. Projektet
finansierades av Samordningsförbundet Uppsala län från september 2015 till september 2016,
därefter av Arbetsförmedlingen.
Sedan hösten 2015 har det anordnats ett antal träffar mellan handläggare och chefer från AF,
rektorer från NAVET och enheten för nyanlända från Uppsala kommun för att diskutera
gemensamma processer och uppföljningar. Det arbetet ligger utanför den befintliga LÖK. Vid
behov tas enskilda individer upp vid sådana möten, exempelvis när en etableringsplan behöver
uppdateras. De tar upp det som chefer och handläggare tycker är relevant och sedan stäms det av
vid nästa möte. Det kan även anordnas ett trepartssamtal vid behov. Dock finns det inga rutiner
för arbete med individer. Syftet med mötena är att fånga upp det som inte fungerar. Nästa steg är
att göra dessa möten till en tydlig rutin.
Ett annat steg i samarbetet är utvecklingen av en gemensam processkarta som
arbetsmarknadsförvaltningen på Uppsala kommun, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen
tagit fram. Kartan visar rollfördelningen mellan de tre parterna och hur överlämnanden av
individer ser ut. En vidareutveckling av kartan tillsammans med landstinget har genomförts
under september 2016.
En grundtanke kring vidareutveckling av samverkan i Uppsala kommun är att man ska börja med
att tydliggöra själva konceptet ”flyktingmottagning” eftersom olika enheter har olika förståelse av
uppdraget. En kommunrepresentant uttryckte följande under intervjun: ”Det behövs ett
tydliggörande i vad som ligger i ordet ”flyktingmottagning och introduktion” i relation till
ansvarsfördelning. Det behövs en helhetsbild där samordningsansvaret ingår för att säkerställa att
folk verkligen blir bra mottagna och inte bara får pengar, SFI och en bostad, utan även andra delar.
Där har kommunen olika bilder och bristen är att vi i vissa fall ser väldigt snävt på mottagningen.
Olika enheter har en del av uppdraget och det begränsar helhetsbilden. ” 16 Andra
rekommendationer är:
1. Utveckling av rutiner för en gemensam planering kring dessa personer för att förebygga
långvarigt beroende av försörjningsstöd i framtiden. Det finns behov av att se över vilka
andra insatser kommunen kan gå in med utöver försörjningsstöd för människor med olika
nedsättningar. En annan viktig partner för denna målgrupp är primärvården på
landstinget. Migrationsverket kan vara partner för att hjälpa till att identifiera sådana
behov i tidigt skede (redan i asylfasen) vad gäller exempelvis konkreta studier,
bostadsanpassning och SFX.
2. Utveckling av rutiner för informationsutbyte för att ta del av de utredningar som gjordes
tidigare och endast komplettera dem med information som saknas, istället för att göra om
hela utredningen.
3. Inkludering av utvecklingsområden som definierades tidigare i uppdaterad LÖK.
16 Intervju med Uppsala kommun 2016-06-22

2.5 Knivsta kommun
Under året kommer flyktingmottagningen i Knivsta kommun att introducera 70 personer som
anvisas enligt Bosättningslagen med ca 20 personer som redan ankommit till kommunen. En mer
omfattande flyktingmottagning som samordnas på kommunledningskontoret (undantaget
ensamkommande barn) startade juni i år och två flyktingvägledare började den 1 augusti. Andra
aktörer som arbetar med olika aktiviteter i etableringsuppdraget är SFI och vuxenutbildning,
samverkanskoordinator från Samordningsförbundet, vård- och omsorgskontoret som är
ansvarigt för ekonomisk ersättning innan etableringsbidraget kommer igång, hälso- och sjukvård
och praktiskt boendestöd. TRT, traumabehandlingsaktiviteter för vuxna, kan också bli aktuellt för
nyanlända.
LÖK
Kommunen och AF har börjat arbeta med utveckling av LÖK och den planeras att bli klar under
hösten 2016. AF undersöker huruvida andra parter ska inkluderas. I nuläget diskuteras frågor om
socialt stöd och vem som ska göra vad.
Kommunen har ingen arbetsmarknadsenhet inom socialnämnden som driver frågor för
etablering på arbetsmarknaden, bland annat för målgruppen nyanlända. Följaktligen saknas det
en uttalad aktör på kommunen som är ansvarig för att samlokalisera och samordna
etableringsinsatser. Det finns en uppfattning att det är AF som ska samordna etableringsinsatser
lokalt och vara drivande i frågan. Alla enheter har väletablerade rutiner på sina respektive
områden men behöver någon slags samordning för att effektivisera insatserna när det gäller
arbetsmarknadsfrågor.
Flyktingvägledarna på kommunens flyktingmottagning är ansvariga för praktiskt stöd för
individen med bosättning (bostadsfrågor och tillgång till bostäder samordnas idag av
kommunledningskontoret), anmälan till skola, stöd i kontakten med olika myndigheter, frågor om
vardagliga sysslor som kan dyka upp, samt hjälp med blanketter från Försäkringskassan. De har
ingen insyn i individens etableringsaktiviteter och har ingen möjlighet att följa upp om individen
exempelvis går på SFI eller arbetsförberedande insatser. Flyktingmottagningen har i dagsläget ett
antal bokade tider med varje individ, samt öppet hus dit individer kan komma om de behöver
hjälp. Vid de träffarna guidar flyktingvägledare individen till exempelvis AF, Försäkringskassan,
SFI, vård- och omsorgskontoret om man behöver ekonomiskt bistånd innan
etableringsersättning, vård, bank och hjälper till med andra praktiska frågor. Det finns en
samtyckesblankett som individer undertecknar, så att mottagningsenheten kan sprida
informationen vidare till relevanta aktörer vid behov. SFI-lärare tar ett stort ansvar idag, dels som
samtalsterapeuter och stöd för dem som lider av psykisk ohälsa, dels med alla blanketter från
exempelvis Försäkringskassan, Skatteverket och landstinget, samt med språkpraktikplatser och
andra aktiviteter. Det blir en stor påfrestning för personalen.
Individer går enligt upprättad etableringsplan hos AF igenom standardaktiviteter med SFI på
förmiddagen och samhällsorientering eller meritportfölj på eftermiddagen. Det finns en stor
efterfrågan på språkpraktik och andra aktiviteter, vilket kommunen planerar att börja arbeta med
för att utöka utbudet. Detta ska ske i samarbete med AF och vara en del av etableringsplanen. En
sådan praktiksatsning är inledd tillsammans med Etableringen AF för ett par individer. En annan
satsning är att etableringsplanen inkluderar föreningsaktiviteter i samarbete med AF.

Kommunen har en frivilligsamordnare med fokus på integration och inkludering, som verkar för
ett gott mottagande och introduktion. Kommunen har ett aktivt organiserat civilsamhälle, med
exempelvis föreningsmatchning, språkcaféer och involverande av grannar i vissa
bostadsområden. Centralt finns också en kommunikatör som har som en del i sitt uppdrag att
bistå integrations- och etableringssamordningen med informationsmaterial och informations-
insatser till bland annat personer med rätt till etableringsplan.
En generell slutsats är att kommunen är i planeringsfasen både vad gäller utveckling av LÖK och
operativa rutiner kring etableringsuppdraget. Brist på samverkan resulterar i att individen kan
hamna i kläm och har svårt att förstå vart hen ska vända sig. Det positiva är att det finns en vilja
att effektivisera insatserna hos både kommunen och AF.
1. Koppling av arbetet med utveckling av LÖK till KISA-projektet för att skapa en praktisk
manual för handläggare och lärare som arbetar med individen på en operativ nivå. LÖK
ska bli integrerad i utbildningen för samverkan i KISA-projektet.
2. Utveckling av rutiner om hur man kan dela på ansvaret för tidig identifiering av ohälsa och
olika typer av nedsättningar. Tydliggörande av rollen för social psykiatri gällande
identifiering och behandling av tidigt trauma för individer i etableringsaktiviteter. I
nuläget arbetar de med individer i post-etablering som har misslyckats med integration
p.g.a. ohälsa.
3. Tydliggörande av uppdrag för språkpraktik där kommunen/integrationssamordnare kan
ansvara för att hitta praktik och AF ska fortsätta ansvara för matchning. Som tidigare
nämnts har inte flyktingvägledare tillgång till individens kartläggning för att kunna matcha
på plats.
4. Utveckling av tydligare rollfördelning mellan olika aktörer på plats, så alla kan fokusera på
sina egna delar, till exempel att SFI-lärare kan fokusera på utbildning, samt att se till att
det som bestäms på övergripande nivå kommer fram till handläggarna så att det kan
omsättas i praktiken.
5. Utökat utbud av aktiviteter på plats i Knivsta för att tillvarata individens kompetenser och
påskynda etableringen. Många individer är frustrerade över att behöva lära sig att skriva
cv under en lång tid, istället för att ha språkpraktik eller andra meningsfulla aktiviteter.
6. Skapande av rutiner för bättre informationsutbyte så att handläggarna från olika
organisationer kan överblicka individens utveckling, t.ex. trepartssamtal. I dag görs detta
vid behov där individen, SFI-lärare och handläggare från AF ska delta.
2.6 Tierps kommun
Tierps kommun är ålagd att ta emot 51 personer per år enligt överenskommelsen med
Migrationsverket. Mottagning och introduktion av nyanlända i Tierps kommun är uppdelade
mellan vuxenenheten, arbetsmarknadsenheten och SFI. Vuxenenheten är ansvarig för
försörjningsstöd och nyanlända inom etableringsuppdraget som är i behov av kompletterande
försörjningsstöd. AF har två etableringshandläggare på plats i Tierps AF och på IFO
försörjningsstöd, och kommunen har två integrationshandläggare. Dock kommenterade
kommunen att det är svårt att samverka på chefsnivå efter omorganisationen på AF när det inte
längre finns chefer på plats. Arbetsmarknadsenheten inrättades den 1 januari 2015 och arbetar
med stöd för personer som ska komma ut på arbetsmarknaden eller i utbildning via kartläggning,
praktik och att uppmuntra företag att ta emot nyanlända.

LÖK
Tierps LÖK är konstruerad som ett huvuddokument med fem bilagor: arbete, utbildning, boende,
ekonomi och ingångar. Följande träffades: mellanchef för Arbetsförmedlingen i Tierp,
utbildningschefen för Tierps kommun och verksamhetschefen för IFO i Tierps kommun. Det finns
namngivna personer från de berörda myndigheterna. Arbetet med uppdateringen av LÖK pågår i
kommunen sedan våren 2016 och kommer att vara en del av implementeringen av KISA-
projektet.
Avtalet definierar tydligt mål och syfte med samarbetet kring nyanlända som omfattas av lagen
2010:197 och ensamkommande flyktingbarn. Målet är att skapa en gemensam behovsbild och
målsättning gällande etableringsinsatser. Huvuddokumentet beskriver i stora drag parternas
åtaganden i hela etableringskedjan inklusive mottagande, etableringsaktiviteter och försörjning
med en tydlig rollfördelning och beskrivning av hur olika partner är involverade i processen.
Bilagorna ska tjäna som informationsmaterial för deltagande parter med syfte att öka förståelsen
för respektive organisations uppdrag och arbetssätt. Varje bilaga innehåller en beskrivning av
detaljerade aktiviteter enligt lagen med viss referens till ansvarsfördelningen mellan aktörerna.
Översyn av bilagorna ska ske en gång per år alternativt vid lagförändringar som förändrar
parternas ansvarsområden. Sammankallande part är Arbetsförmedlingen.
Överenskommelsen har ett särskilt kapitel tillägnat samverkansforum där målet med
styrgruppen som arbetar med etablering är beskrivet. Det är fastställt att styrgruppen anordnar
månatliga nätverksmöten för att diskutera operativa integrationsfrågor. Styrgruppen är dock inte
namngiven och det finns inte kontaktinformation i dokumenten.
Bilagorna är i stort sätt fokuserade på tydliggörande av uppdraget med olika aktiviteter som
organisationerna är ansvariga för. Det är beskrivet utifrån organisationens snarare än individens
perspektiv. Bilagorna ger bara i liten utsträckning information om hur kommunikationen mellan
olika parter samt överlämningar ska vara organiserade.
Den kommunala verksamheten för mottagning av nyanlända är nystartad och man håller i
dagsläget på att utveckla en processkarta och rutiner för samarbete med interna och externa
aktörer. De personer som är med i etableringen deltar i aktiviteter som arbetsmarknadsenheten
anordnar två gånger i veckan eftersom det kombineras med SFI. Det är en standardrutin och
personer har inte rätt att välja bort denna aktivitet och satsa på SFI istället, vilket kan vara
frustrerade för många. Innan individen skickas till praktik så kompetens-inventeras individen på
arbetsmarknadsenheten för att matcha individens kompetens med de yrken som är aktuella, för
att kunna skapa en meningsfull praktik. Vid kartläggningen ses även icke-formella kompetenser
över.
En etablerad rutin för samarbete och uppföljning är trepartssamtal mellan individen,
etableringshandläggaren och handläggaren från arbetsmarknadsenheten, vilket sker två gånger
under tiden individen är engagerad i arbetsmarknadsenhetens aktiviteter. De får ett uppdrag på
sex månader med möjlighet till förlängning. Efter tre månader sker det en uppföljning med

individen och ytterligare en uppföljning sker i samband med avslutat uppdrag vid överlämning.
Möjlighet finns att även boka ad hoc-möten vid behov. Varje individ har en egen
genomförandeplan på arbetsmarknadsenheten, som med individens samtycke skickas till
etableringshandläggare och vuxenavdelning efter varje uppdatering för återkoppling. Individen
bestämmer själv när hen är färdig att gå på praktik eller studier och ska lämna in en ansökan till
arbetskonsulenten alternativt pedagogen. Sedan bokas ett trepartssamtal in, där individen
berättar om sina planer och därefter försöker de välja den bransch eller utbildning som passar
individen. Om de inte hittar någon praktik som passar individen i fråga, så fortsätter vägledaren
att arbeta med individen och bokar ett nytt möte. Möjlighet finns att åka på praktik till Uppsala
och Gävle eftersom inte alla branscher finns representerade i Tierp.
Förutom uppföljningsmöten med individer träffas vuxenenheten och arbetsmarknadsenheten en
gång i månaden för den övergripande uppföljningen och planeringen kring individer, så att de
följer samma bild och mål. Då deltar både chefer och handläggare för att utveckla struktur och
rutiner. Meningen är att det blir en plattform för handläggarna från försörjningsstöd,
arbetsmarknadsenheten, etableringshandläggare och SFI-lärare i fortsättningen. Alla individer
som deltar i etableringen i Tierp ger sitt skriftliga samtycke till att handläggarna hos alla
inblandade parter får dela individens information med varandra utan att bryta mot
sekretesslagen.
I dagsläget finns det ingen rutin för samarbete kring den gemensamma individuella planeringen.
Handläggare på kommunen har ingen tillgång till de individuella etableringsplanerna eller
kartläggningarna. Man kan få informationen från AF:s handläggare vid behov men det brukar ta
lång tid p.g.a. hög arbetsbelastning på etableringshandläggarna. Det faktum att vuxenenheten inte
följer hela kedjan leder till att de missar viktig information om individer som kommer till dem
efter etableringstiden.
Det påpekades i intervjun med Tierps kommun hur viktigt det är att arbeta med individens behov
i centrum, eftersom ”individer befinner sig i en slags bubbla där allting är nytt och man ska
omorientera sig och livsvillkoren förändras”.17 Därför behövs etableringsuppdraget förtydligas
enligt följande långsiktiga strategiska mål samt kortsiktiga praktiska lösningar:
1. Gemensam planering för kommunen och AF för att få inblick i de individuella
etableringsplanerna. Ett annat alternativ är att utveckla rutiner för att dela relevant
information om individen vid överlämningar eller vid behov. Då har man möjlighet att vara
mer flexibel kring individens behov, som därmed kan bli snabbare oberoende och etablera
sig i samhället. Individer går igenom liknande kartläggning på AF och kommunen.
2. Etablerat samarbete kring dem som blir sjukskrivna i längre än tre månader och faller ur
etableringen. Det finns även ett behov av att höja läkarens kännedom om konsekvenser av
längre sjukskrivningar för nyanländas etablering. Individer bör få en andra chans att
komma tillbaka till etableringen och SFI.
3. Extra fokus på samarbete kring individer som är kraftigt traumatiserade och behöver extra
stöd och ännu mer individuell anpassning av insatser. Det är också viktigt att upptäcka
dessa individer och engagera nätverket på ett bättre sätt för att slussa dem vidare.
Landstinget är en viktig partner i detta sammanhang.
4. Att ge individen möjlighet att välja praktik, grupparbete och andra aktiviteter som
arbetsmarknadsenheten erbjuder när det passar dem och när de kan mer svenska. I
nuläget säger regelverket att SFI ska kombineras med en annan insats.
17 Intervju med Tierps kommun, 2016-08-09

5. Kommunen håller på att uppdatera sin LÖK som kommer att bli en praktisk manual för alla
inblandade parter med tydlig rollfördelning. KISA-projektet kommer att ge externt stöd.
Det är viktigt att göra den uppdaterade LÖK praktiskt användbar genom att utbilda
personalen i hur den ska användas.
6. Det är viktigt att satsa på erfarenhetsutbyte både i KISA-projektet och generellt för att lära
sig av varandras erfarenheter och nätverk.
2.7 Håbo kommun
Kommuntalet för nyanlända flyktingar och andra skyddsbehövande är 78 personer 2016.
Kommunens flyktingmottagning är ansvarig för SFI, information om och anmälan till
samhällsorientering för nyanlända (vilket är gemensamt upphandlat med kommunerna i
Stockholms län), skola och barnomsorg till barnen, samt bostadsförsörjning och praktisk hjälp i
samband med bosättning. Socialförvaltningen arbetar med boende för ensamkommande
ungdomar. Kommunens socialtjänst hjälper till med försörjningsstöd för de flyktingar som fått
uppehållstillstånd i Sverige och flyttat till egen bostad, men som ännu inte kommit in i
etableringen.
LÖK
Kommunen och AF har en LÖK i behov av uppdatering, vilket påbörjades innan sommaren och
beräknas vara klart i början av hösten 2016. Samarbete inom kommunens olika delar regleras
bland annat i en handlingsplan för ökad integration, som i december 2015 fastställts av samtliga
berörda politiska nämnder och ska uppdateras årligen.
Samarbetet mellan kommunen och AF fungerar till vissa delar bra trots att det inte finns
nedtecknat i uppdaterad överenskommelse. Det finns till exempel en väl utarbetad praxis om att
socialsekreterare eller flyktingsamordnare deltar vid det första etableringssamtalet på AF.
Samarbetet finns dels mellan medarbetare i individärenden, samt genom andra
samverkansforum såsom styrgrupp för DUA (Delegationen unga till arbete) och liknande. När
LÖK är uppdaterad planeras det att styrgruppen för LÖK ska ha ett eget forum. Samarbetet
uppfattas från kommunens sida som gott, men i behov av systematisering.
Intervjuerna med kommunen och AF visade att det finns några rent praktiska svårigheter vad
gäller samarbete kring etableringsuppdraget. Det finns inga kompletterande aktörer i Håbo. Det
har lett till att nyanlända i Håbo hittills endast har fått SFI-undervisning och inga andra
etableringsaktiviteter.
Den lokala AF kommer att stänga sin verksamhet i Håbo p.g.a. lokalbrist och deltagare kommer
därför att åka till Enköping för att träffa etableringshandläggare. Kommunens SFI i egen regi lades
ner sommaren 2016, men istället finns nu dels en upphandlad aktör i Bålsta och dels en möjlighet
att få SFI i Upplands Bro kommun. Å andra sidan kommer pendlingsavståndet att försämra
deltagandet bland målgruppen, speciellt bland dem som av olika anledningar står långt ifrån
arbetsmarknaden.
Det finns ett väletablerat samarbete med civilsamhället som bland annat arbetar med kvinnligt
företagande samt språkcaféer. Det är ett samarbete vars nätverk inte leds av kommunen, men där

kommunens flyktingsamordnare är en ständig representant. I dagsläget arbetar representanter
från det civila integrationsnätverket och kommunen – genom avdelningen Kultur och Fritid – på
en eventuell ansökan om medel enligt 37 §, som i så fall kommer att användas till språk- och
samhällsguider (något som funnits tidigare i projektform mellan integrationsnätverk och
kommun) och introduktion av nyanlända i förenings- och kulturlivet i Håbo kommun. Det finns
dock inga beslut på det ännu, men det visar på ett lokalt engagemang, om än i viss mån
ostrukturerat.
1. Att färdigställa uppdateringar av LÖK med tydlig ansvarsfördelning mellan Håbo kommun
och AF och praktiska rutiner för samarbete kring individuella etableringsinsatser.
2. Att se till att det finns tillgång till SFI, AF och andra kompletterande aktörer för att
säkerställa ett smidigt deltagande för individer i insatserna.
3. Att utöka utbudet för utslussning på arbetsmarknaden med aktiviteter som eget
företagande där individer kan få stöd med regelverk och administrativt arbete i början.
4. Att för individen tillkännage möjligheterna till starta eget-bidrag på AF.
5. Att etablera samarbete med andra externa aktörer som Skatteverkets och
Försäkringskassans servicekontor.
6. Att hitta nya sätt att samarbeta kring de individer som står långt ifrån arbetsmarknaden
p.g.a. varaktiga funktionsnedsättningar och låg utbildning för att kunna erbjuda mer
individanpassat stöd.
2.8 Älvkarleby kommun
Under 2016 har Älvkarleby kommun hittills tagit emot 45 nyanlända. Ansvaret för
flyktingmottagandet på kommunen är uppdelat mellan Integrationsenheten, Individ- och
familjeomsorg, AF och SFI.
Enheten för arbetsmarknad och integration fungerar som spindeln i nätet vad gäller den praktiska
etableringen. Det är fyra integrationshandläggare som hjälper nyanlända med praktisk bosättning
i kommunen. Förutom stöd med bosättningen förmedlar enheten kontakter med förskola, skola
och fritidshem, sjukvård och hälsokontroller, tandvård och folkbokföring.
Integrationshandläggare kan stödja individen med de första praktiska stegen, exempelvis
försörjningsstöd eller hjälp med möblering. Det finns två etableringshandläggare från AF på plats.
Det finns ett begränsat utbud av kompletterande aktörer i Skutskär och individer pendlar oftast
till Gävle för meritportfölj och grundläggande moduler. I Uppsala erbjuds yrkessvenska och AF:s
arbetsmarknadsutbildningar. Samhällsorientering organiseras i samarbete med Gävleborg
kommun. Kommunen ordnar SO på hemmaplan på modersmål med utbildade kommunikatörer i
de vanligaste språken som t.ex. arabiska och tigrinja. Övriga språk skickas till Gävle. Möjlighet
finns att gå till språkpraktik på plats som organiseras av Integration enligt anvisning från AF,
oftast vet individerna själva var de vill praktisera, till exempel på skola, förskola eller inom
äldreomsorgen. Under 2015 var det sju personer som fick språkpraktik, under 2016 går två
personer på praktiken och ytterligare fyra personer väntar på praktikplats.

LÖK
Under höstterminen 2014 påbörjades arbetet med att formulera en ny LÖK. Enheten för
arbetsmarknad och integration bjöd in personer som på något sätt kom i kontakt med nyanlända
till tre olika workshoppar. Efter det har AF omorganiserats, det har skett förändringar inom
etableringen och arbetet med LÖK har avstannat. Utvecklingen planeras fortsätta i höst.
Det uppdaterade utkastet till den lokala överenskommelsen har en tydlig målsättning kring
samarbete, vilken är att tydliggöra uppdrag, ansvarsfördelning, roller och rutiner mellan
Arbetsförmedlingen och kommunen, samt regionala myndigheter och ideella organisationer.
Syftet är att skapa en gemensam behovsbild kring varje individ. Avtalet liknar LÖK i Uppsala
kommun och har en tydlig ansvarsfördelning mellan alla inblandade aktörer utifrån individens
processkarta uppdelat i fyra kapitel: mottagning, etableringsaktiviteter, försäkring och övriga
frågor.
Älvkarlebys överenskommelse bygger på ett gemensamt ansvar och övergångar mellan
organisationer, d.v.s. ansvar för varje organisation när den tar emot individen och skickar hen
vidare till nästa myndighet, som gör att det blir en praktisk manual snarare än ett övergripande
dokument. Det står även vilken typ av information varje myndighet ska ge till individen för att
övergångarna ska ske smidigt och med individens behov i centrum. Fokus skiftar från
organisationens till individens perspektiv. Det skulle stärka avtalet om det hade angett hur
övergångar ska ske, t.ex. med hjälp av trepartssamtal eller en blankett.
Det är Arbetsförmedlingen som är ansvarig för uppföljning och utvärdering av Älvkarleby
kommuns LÖK. Dock finns det ingen rutin eller tidsramar för det. Det saknas också en
ledningsstruktur som exempelvis en styrgrupp eller arbetsgrupp, vilka ska stödja AF i detta
uppdrag enligt förutbestämda kvalitetskriterier.
I praktiken är samarbetet i kommunen väletablerat och välorganiserat enligt representanter från
kommunens olika enheter och etableringshandläggare från AF som finns på plats. Alla berörda
myndigheter sitter i samma hus, vilket underlättar samarbetet och gör etablering mer tillgänglig
för individen.
Vid anvisning av individen till kommunen samarbetar integrationshandläggare från enheten för
arbetsmarknad och integration med IFO (Enheten för individ- och familjeomsorg) kring
bostadsfrågan. Vid akuta situationer när det gäller bostadsbrist träffas enhetschefer från de två
enheterna för att hitta ad hoc-lösningar.
Varje organisation har välutvecklade interna rutiner för uppföljning av individen.
Integrationshandläggare från enheten för arbetsmarknad och integration följer en checklista för
intern kvalitetssäkring. På tisdagar och torsdagar erbjuder enheten ”öppet hus” med drop-in för
alla individer som kan komma med olika frågor.
Alla nyanlända som kommer till kommunen kan träffa AF på torsdagar då de har drop-in och det
finns tolkar på plats för att underlätta kommunikationen. Sedan kommer nyanlända med rätt till
etableringsstöd till etableringshandläggaren som kartlägger individen under två eller tre veckor

och utvecklar en etableringsplan. Under tiden hjälper etableringshandläggaren individen att
anmäla sig till SFI, boka hälsoundersökning på Cosmos i Uppsala samt gör en bedömning av
personens prestationsförmåga i dialog med individen i fråga. Det finns inget samarbete med
Cosmos kring informationsutbyte och det är individen som har ansvar att ta med Cosmos
bedömningar till AF. Det finns tillgång till arbetsterapeut, socialkonsulent och psykologer i
Uppsala som kan ta kontakt med vården vid behov. Under 2017 kommer det lokala AF kontoret
att stängas vilket kan leda till försämrade insatser p.g.a. begränsad tillgänglighet för individer.
Personens kompetens kartläggs av bosättningsenheten på AF centralt, så att personen kan
matchas med rätt kommun. Denna kartläggning är inte detaljerad och etableringshandläggaren
på plats fördjupar kartläggningen för att matcha individen bättre mot arbetsmarknaden.
Etableringshandläggare tycker att de får tillräckligt med information från bosättningsenheten för
att kunna göra djupare analyser på plats.
Det finns tydliga rutiner gällande samarbetet kring individer via konkreta kontinuerliga
fyrpartsamtal mellan individen, AF, integrationsenheten och SFI. Samtalen bokas vid behov för
uppföljning och överlämning. Uppföljningen sker också mellan AF och kompletterande aktörer
via e-post, telefon eller besök. AF följer med till praktikplatsen första gången och är kontaktperson
för anordnare fortsättningsvis. Det skickas ut en kallelse till individen gällande besök på drop-in
för regelbundna uppföljningar. Den individuella etableringsplanen justeras av
etableringshandläggaren enligt rapporter från samordnare som anordnaren skriver under. Det
sker regelbundna möten mellan AF och enheten för arbetsmarknad och integration för
uppföljning. Trepartssamtal kan bokas vid behov.
Förbättringsområden finns dock gällande samarbetet med Migrationsverket. Det första steget är
bosättning när individen beviljas uppehållstillstånd. Migrationsverket tog över aviseringarna om
bosättning från AF från den 1 juni 2016. Utmaningen i detta skede är att saker och ting kan ske
med kort varsel och att arbetsförmedlare behöver ringa till Migrationsverket och följa upp hur
det går för personen. Det finns ingen kontaktperson på Migrationsverket som är ansvarig för
denna fråga. Det finns en mejladress till receptionen som kan användas. Etableringshandläggare
har tillgång till Migrationsverkets system där det står senaste LMA-utbetalning som man först och
främst tittar på för att ordna utbetalning under glapperioden. Dock står det ofta fel i systemet.
1. Etablering av fler kontakter med kompletterande aktörer för ett bredare utbud av praktik
i kommunen och grannkommuner.
2. Skatteverket och Försäkringskassan i Gävle har handläggare som pratar olika språk. En
rekommendation är att utveckla blanketter och instruktioner på olika språk för att lägga
mer ansvar på individen.
3. Utveckling av tätare samarbete kring individer som står långt ifrån arbetsmarknaden,
exempelvis äldre kvinnor, att erbjuda dem fler flexibla lösningar för att komma in i studier
och arbete.
4. Etablering av bättre kontakter med det civila samhället, exempelvis kyrka, föreningar och
språkcaféer, som erbjuder olika typer av aktiviteter för att främja integration i samhället
vilket kompletterar arbetsmarknadsintegration.
2.9 Övriga aktörer i etablering
I de flesta kommuner är LÖK träffad mellan kommunen och AF. Regionala parter som landstinget,
Migrationsverket, Skatteverket och Försäkringskassan finns enbart med i Uppsalas LÖK. Däremot

nämns deras uppdrag i alla överenskommelser. Dessutom indikerar de flesta intervjuerna i KISA-
projektet att det är nödvändigt att inkludera de regionala aktörerna i samarbetet kring LÖK för
att skapa så bra förutsättningar som möjligt för nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i
samhället.
De ovannämnda intervjuerna med representanter från åtta kommuner i Uppsala län
kompletterades med intervjuer med regionala aktörer: AF, Försäkringskassan, Migrationsverket
och landstinget. Delvis var målet med detta att få en objektiv helhetsbild av nuläget vad gäller
samverkan från alla parters perspektiv. Delvis är tanken att ta fram praktiska rekommendationer
och lösningar för att förbättra förutsättningarna för ett samarbete i implementeringsfasen av
KISA-projektet, som är förankrade hos alla inblandade aktörer18.
Migrationsverket
I juni 2016 var det 3 600 individer inskrivna i systemet på Migrationsverket av vilka ungefär
hälften är ensamkommande barn. Migrationsverket är den instans där individens
integrationsprocess påbörjas via ett antal aktiviteter som exempelvis kurser i svenska och
samhällsinformation, kartläggning och praktik. Migrationsverket i Uppsala län består av
asylprövningsenheten för vuxna, asylprövningsenheten för barn, tillståndsenheten som jobbar
med familjeanknytning, mottagningsenheten och ett antal boenden över länet. Ett regionalt kansli
är ansvarigt för samordningen av insatser i region Mitt.
Den 2 november 2016 öppnar Migrationsverket en mottagningsenhet i Uppsala. Därmed får
sökande i Uppsala län som tidigare varit hänvisade till Stockholm sina ärenden flyttade från
Stockholms mottagningsenhet till Uppsala. Mottagningsenhetens uppdrag är att ansvara för
följande aktiviteter inom mottagningsverksamhet:
 Anläggningsboende
 Eget boende
 Bistånd
 Tillhandahållande av boende
 Organiserad sysselsättning
 Bosättning
 Barn utan vårdnadshavare
 Återvändande
 Reception
Mottagningsenheten kartlägger individens kompetenser under utredningssamtal som ligger till
grund för praktik och skickas vidare till AF inför det första etableringssamtalet via ett gemensamt
system. P.g.a. flyktingkrisen 2015 och stor arbetsbelastning på myndigheten har detta arbete legat
på is. Sedan den 1 juni 2016 är det en medveten strategi att stoppa kartläggningen helt under en
obestämd tidsperiod. Samtidigt pågår det diskussioner med landstinget om att identifiera
asylsökande med medicinsk kompetens för att dessa ska kunna lotsas in i SFX-utbildning i tidigt
skede. Migrationsverket ska utveckla nya rutiner för att asylsökandes utbildning och
arbetslivserfarenhet ska dokumenteras inom en månad från det att personens asylansökan har
registrerats. Sedan planerar landstinget att träffa asylsökande på anläggningsboenden för att
informera inskrivna om socialstyrelsens process för att få svensk legitimation. Detta då
18 Denna rapport är resultat av analysfasen som pågår fr.o.m. februari 2016 t.o.m. oktober 2016. Rapporten ska
ligga till grund för implementeringsfasen som startar den 1 november 2016 och ska pågå i två år.

socialstyrelsens process för att få svensk legitimation är möjlig att påbörja redan innan svaret
kommit gällande uppehållstillstånd, då är den inte avhängig uppehållstillstånd/personnummer.
Om detta görs snarast möjligt tjänar individen tid, och arbetsgivare får snabbare nya
medarbetare.19
Praktik är en av de viktigaste integrationsinsatserna för individen och informationen om praktik
i form av en rapport ska vara tillgänglig för AF för att man ska kunna jobba vidare på samma spår
i etableringsuppdraget. Praktik ges till dem som har stor sannolikhet att få tillfälligt eller
permanent uppehållstillstånd. Det ingår i utredningshemmets uppdrag. Handläggare som är
ansvarig för uppsökande verksamhet för att hitta praktikplatser jobbar proaktivt genom att
etablera kontakter med arbetsgivare enligt den information hen har fått genom kartläggningen
och från individen. Ett avtal skrivs på med arbetsgivaren för tre månader i taget, med möjlighet
till förlängning.
Migrationsverket har kommit överens med Skatteverket om trepartssamtal vid överlämningar av
individen när hen har fått uppehållstillstånd. Det kan gagna individen om AF deltar i detta samtal
genom att AF både tar emot information om individens aktiviteter på Migrationsverket och
informerar individen om nästa steg som AF är ansvarig för.
Rekommendationer från Migrationsverkets sida är framförallt praktiska lösningar kring
effektivare samverkan som kan implementeras i KISA-projektet:
1. Anordnande av studiebesök och möten för erfarenhetsutbyte mellan kommuner och
regionala parter att få bättre förståelse för varandras ansvarsområden.
2. Utveckling av en kontaktlista som kontinuerligt uppdateras med direkta telefonnummer
och e-post på en operativ nivå, så att handläggare lätt kan komma i kontakt med varandra.
3. Att utvidga trepartssamtal mellan individen, Migrationsverket och Skatteverket till
fyrpartsamtal genom att inkludera AF.
4. Höja medvetenheten bland personal som arbetar med kartläggning på
mottagningsenheten samt andra inblandade om vikten av att fylla i den gemensamma
databasen mellan AF och Migrationsverket.
5. Utveckling av en rutin där etableringshandläggare kan informera individer om
etableringsaktiviteter redan på anläggningsboenden.
6. Etablering av bättre rutiner för informationsutbyte mellan boendeteamet, som har direkt
kontakt med individer, och utredningshemmet, vilket är ansvarigt för bland annat praktik.
Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen är en regional aktör som har ett övergripande ansvar för individens
etablering samt för samordning av insatser i lokala nätverk. Etableringshandläggare från AF finns
på plats i Älvkarleby, Tierp, Uppsala, Enköping och Östhammar (även om den personen inte är på
plats vid intervju p.g.a. hälsoskäl). I Håbo och Knivsta finns det ingen lokal närvaro och Heby
kommun tillhör etableringen i Västmanlands län med etableringshandläggare i Sala.
Det pågående samarbetet i Uppsala kommun bygger framför allt på den befintliga
överenskommelsen som ska uppdateras och förtydligas under den närmaste tiden. För tillfället
arbetar AF, Uppsala kommun och Landstinget med processkartläggning av insatser för alla
organisationer som kommer att ligga till grund för den uppdaterade versionen av LÖK i Uppsala
19 Informationen kommer från dialog med Landstingsrepresentant ansvarig för SFX-delen i KISA-projektet.

kommun. Det pågår förberedelsearbete och workshoppar för att utveckla LÖK i Östhammar och
Tierp. Målet är att utveckla LÖK till att bli ett levande arbetsdokument som ständigt uppdateras.
Ett av de viktigaste förbättringsområdena som nämndes på intervjun är samordning av insatser
kring personer i etableringen med olika typer av ohälsa, både internt och externt. Ett behov finns
av att utveckla rutiner kring utredningen av ohälsa och informationsutbyte med kommunen och
landstinget. Förut överlämnades sådana fall till kommunen via trepartssamtal men det har
upphört p.g.a. tidsbrist hos handläggare. Det finns en resurs på AF som är ansvarig för uppföljning
av individer med identifierad ohälsa; utmaningen är att det är svårt att identifiera dem som är
gränsfall, till exempel de med post-traumatiskt stressyndrom. Dessutom finns det ett
konsultationsforum varannan vecka på AF med arbetsterapeut, socialkonsulent och psykolog.
Handläggaren har möjlighet att diskutera sina ärenden med specialister och bestämma vidare
insatser. Individen har också möjlighet att besöka detta forum. Specialisterna har kontakt med
vårdcentralen och landstinget och slussar individen till rätt avdelning. Utmaningen är att göra
forumet mer känt bland handläggare internt så att de använder denna resurs mycket mer.
Rekommendationen från AF:s representanter är att specialisterna jobbar proaktivt genom att
informera individer i grupp.
Samarbetet med arbetsgivare och civilsamhället fungerar bra enligt AF:s representanter. De
samarbetar med ett stort antal organisationer och det blir svårt att ta in alla i överenskommelser.
Däremot kan man tydliggöra olika forum och former för samarbete med civilsamhället och
arbetsgivare i LÖK.
Arbetsförmedlingens förslag för vidareutveckling av LÖK i Uppsala län:
1. Tillägg av information om konsultationsforum på AF där individen kan få hjälp av
arbetsterapeut, psykolog och socialkonsulent. Specialisterna kan engagera sig i uppsökande
verksamhet där de träffar individer i grupp och berättar om symptomen på ohälsa, sitt uppdrag
samt sjukvårdssystemet.
2. Att tydliggöra rollen som varje aktör har vad gäller identifiering av ohälsa och
rehabiliteringsinsatser, och att skapa kontaktytor för samarbete kring personer med ohälsa.
3. Att tydliggöra kommunens och landstingets uppdrag som stora arbetsgivare som kan förse
individen med praktik och jobb.
4. Utbildning i IGMA-modell och samarbete kring etableringsuppdraget kan läggas in i
verktygslåda på AF centralt och erbjudas i samband med utbildning för nyanställda.
5. LÖK bör beskriva konkreta rutiner som fungerar, speciellt vad gäller informationsutbyte och
gemensam planering/uppföljning.
6. Utveckling av en regional överenskommelse för Uppsala län för att involvera regionala aktörer
som landstinget, Försäkringskassan och Migrationsverket, som bara finns representerade i vissa
LÖK.
Vid intervjun listade arbetsförmedlarna konkreta rekommendationer som kan underlätta och
effektivisera samarbetet kring etableringen:
1. Att etablera effektivare samverkan på operativ nivå med Försäkringskassan enligt
överenskommelse i LÖK. Försäkringskassan och Skatteverket kan arbeta mer proaktivt genom att
gå ut och informera individer om sina aktiviteter och sitt ansvar. I nuläget sker endast

kommunikation mellan AF och Försäkringskassan via blanketter där etableringshandläggare
kryssar i vilka bidrag individen har rätt till.
2. Att etablera rutiner kring samarbetet med Försäkringskassan kring rehabiliteringsinsatser.
3. Att etablera smidigare samarbete med landstinget kring läkarutlåtanden som ska komma in till
etableringshandläggare så fort som möjligt för att anpassa individens etableringsplan.
4. Att höja medvetandet bland läkare inom landstinget om konsekvenserna av sjukskrivningar för
individers etableringsaktiviteter.
5. Att förbättra informationen om landstingens uppdrag, som ska vara tydlig och tillgänglig för
individer. Detta arbetar man med i KISA-projektet.
6. Att ge AF tillgång till SFI:s studieplaner för att synkronisera dem med etableringsaktiviteter.
Rekommendationen är att synkronisera digitalt istället för att lägga det på individen.
7. Att skapa forum för samarbete och kontinuerlig uppföljning för handläggare i varje kommun.
Samarbetet på chefsnivå är redan väl etablerat.
8. Att lyfta LÖK på ett konkret forum på chefsnivå för strategisk uppföljning.
9. Att anordna studieresor och utbildningar om varandras uppdrag för att öka förståelsen för
varandras områden.
Landstinget
Det är Cosmos asyl- och integrationshälsa som är ansvarigt för hälsoundersökningen för
asylsökande eller nyanlända i Uppsala län. Besöket kostar inget. Landstinget skickar ett brev till
individer som har fått uppehållstillstånd med en tid för hälsoundersökning. Hälsoundersökningen
är frivillig. Under samtalet ställs frågor om individens hälsa; landstinget tar prover och informerar
om den svenska hälso- och sjukvården. De som arbetar på Cosmos är sjuksköterskor, läkare,
undersköterskor och medicinska sekreterare. De övriga delarna av landstingets sjukvård och
tandvård är tillgängliga för nyanlända på samma villkor som för alla folkbokförda personer.
Det är svårt för nyanlända att förstå det svenska hälso- och sjukvårdsystemet och landstingets
uppdrag. Det behövs tydlig information som finns tillgänglig på lätt svenska. Följaktligen är ett av
målen i KISA-projektet att ta fram ett sådant material som kommer att finnas online på 1177.
Utmaningen är att se till att individen har fått och förstått denna information, speciellt de som inte
kan läsa och har begränsade kunskaper i svenska. Det är individen som bär ansvaret att ge
resultatet av undersökningen till sin handläggare på AF, men det finns dock ingen rutin för
informationsutbyte mellan organisationerna.
Den generella uppfattningen på landstinget kring nyanländas hälsa är att vi behöver integrera
dessa individer i den etablerade sjukvården istället för att utveckla separata insatser bara för dem.
Rekommendationerna från landstinget för ett effektivare samarbete kring individens
hälsoinsatser är följande:
1. Att utbilda handläggare på AF och kommunen gällande landstingets uppdrag, så att de kan
ge bättre information till individen vid behov. Denna utbildning kommer att erbjudas i
KISA-projektet.
2. Att lägga in hälsoinformation som utvecklas i KISA-projektet i SFI och se till att alla
nyanlända får den.

3. Att utveckla visitkort med länk till hälsoinformationen i KISA-projektet online och göra
dem tillgängliga hos flera parter i LÖK-nätverket. Informationen kan också vara en del av
introduktionsutbildningen vilken Migrationsverket erbjuder till alla asylsökande eller vid
muntligt utredningssamtal för att nå individer i ett tidigt skede.
4. Att anordna studiebesök och möten för erfarenhetsutbyten mellan kommuner och
regionala partner för att få bättre förståelse för varandras ansvarsområden.
5. Att utveckla rutiner för att informera kvotflyktingar och personer som kommer på
anknytning om hälsosamtalet och stödja individer med anmälan till Cosmos.
Försäkringskassan
Försäkringskassans uppdrag i etableringen är att betala ut ersättning enligt Arbetsförmedlingens
beslut och även att besluta om eventuella behovsprövade tilläggsersättningar. Det är en rent
administrativ uppgift. Nyanlända räknas inte som en separat målgrupp för Försäkringskassan,
eftersom de får sin ersättning som alla andra kunder om de uppfyller kriterier enligt regelverket.
Den enda skillnaden är att det finns möjlighet att boka en tolk vid behov.
Försäkringskassans andra uppdrag i etableringen är att ge generell information om myndigheten
och vilka ersättningar som finns. De driver servicekontor i samarbete med Skatteverket och
Pensionsmyndigheten. I Uppsala är det Skatteverket som har huvudansvaret för Servicekontoret
men det är olika på olika orter vem som är huvudman, eftersom Skatteverket är mycket mer
involverad i etableringen när det kommer till folkbokföring och andra aktiviteter. Det betyder inte
att det alltid är Skatteverket som är huvudman för servicekontoren. Man handlägger inga
försäkringskasseärenden på servicekontoret. Personalen ger övergripande information ”på
broschyrnivå” om myndigheten och ersättningar, och kan boka ett möte med handläggare på
Försäkringskassan. De kan också hjälpa till att fylla i blanketter.
Försäkringskassan arbetar målmedvetet med samverkan på en övergripande nivå. Det finns två
samverkansansvariga i Uppsala län som arbetar med internt och externt samarbete kring bl.a.
etableringsuppdraget. De sitter med i olika forum, bl.a. forum för en inkluderande arbetsmarknad
i Uppsala län som drivs av Regionförbundet. Samverkansansvariga var med i framtagandet av den
lokala överenskommelsen i några av Uppsala läns kommuner. Utmaningen är att informationen
når ut från den strategiska nivån till handläggarnivå eftersom samverkan på en operativ nivå
upplevs som begränsad. Tidigare hade Försäkringskassan informationsuppdrag där speciellt
utsedda handläggare hade möjlighet att åka ut till kommunerna och informera deltagare inom
ramen för samhällsinformationen eller i andra sammanhang, men det var bara en av åtta
kommuner i länet som efterfrågade ett sådant stöd. Representanten från Försäkringskassan
upplever inte att LÖK har påverkat detta samarbete med Försäkringskassan på något märkbart
sätt.
Nu har Försäkringskassan centralt bestämt att ge information via hemsidan och tekniska
hjälpmedel istället för att åka ut till kommunerna. Man har valt att satsa på lättillgänglig
information på internet för att kunna stötta fler. Det är handläggare på kommunen och AF som
har skyldighet att informera individen och med hjälp av Försäkringskassans hemsida kan ge
övergripande information. Om det inte är tillräckligt kan man hänvisa individer till

Kisa rapport

Recommended

Recommended

More Related Content

Viewers also liked

Viewers also liked (8)

Similar to Kisa rapport

Similar to Kisa rapport (20)

Kisa rapport