2. VAP4U
Value Added ForYou
(Ökat värde för deg)
Utveckla tillsammans med idrotten, dem bästa lösningar för idrottaren.
Målet är att ge nått som ger värde för individen.
3. De springer snabbare
De hoppar högre
De når längre
Idrottare har alltid fascinerat oss med sina perfekta rörelser
4. Hjärnans roll för idrottaren
Förr beundrade vi deras kroppsstyrka, men nu vet vi att hemligheten bakom deras
prestationer döljer sig i hjärnan.
Man kan inte göra skillnad på kropp och psyke längre.
Den mentale och fysiska träningen måste synkroniseras.
Studier av hjärnan för att få idrottare att prestera ännu bättre.
Neurovetares arbeta har fått oss att förstå hur hjärnan arbetar och fungerar.
Förr byggde framgång på muskelstyrka, nu kommer det att handla om nervceller.
Man satsar på mentala förberedelser, men också på inlärning, intelligens för att skapa
förbättringspotential.
5. Nya rekorder – nya mål
Ange övergripande
projektstrategier:
Idrottare har alltid förkroppsligat
den segerrika människan.
Någon som är stolt över sin kropp
som han pressar hårt.
Nu upplever vi en aldrig förut
skådad utveckling.
Hittills har varje generation
överträffad den tidigare.
6. Svårare och svårare.
Men sedan 1980-talet har det blivit allt svårare att slå gällande rekord.
Den 21.februari 1993 i Donetsk, Ukraina, blev stavhopparen Sergej Bubka först i
världen med att klara 6,15 meter, ett rekord som ingen lyckades slå på över 20 år.
Under dessa tjugo år tränade en ung fransk stavhoppare Renaud Lavillenie oförtröttlig
för att ta rekordet från sin idol med ett hopp på 6,16 meter.
Tjugo år för att hoppa en ynka centimeter högre, tar det tjugo år till för att hoppa en
centimeter högre?
Vi närmar oss mer och mer gränsen för vad som är genomförbart, så det är svårare.
Tränare och ledare vet nu att de måste tänka om ifall de ska fortsätta att nå framgång.
7. Nästa mästare
Nu när kroppen inte kan göra mycket mer, vill de utveckla hjärnan för att få fram näste
generation mästare.
En bra prestation skapas av hjärnan redan innan man har utförd prestationen.
Man tänker igenom vad man skall göra i förväg, man går igenom det i ultrarapid med
öppna eller slutna ögon, i tanken.
Vi vill att alla utövare ska försöka förstå hur deras hjärna fungerar.
Alla prestationer är olika, och alla ansatser också.
Det som skiljer elitidrottare åt nuförtiden är hur väl de förstår sin egen hjärna.
10. Idrottarna kommer att förändras
Det kommer att krävas en större förståelse för hjärnans roll i prestanda, och för hur
teknologi kan få ut det bästa av idrottarna.
Inställningen till träning och tävling kommer att se annorlunda ut, tack vare teknologi
och forskning.
Vad vet forskningen om idrottares hjärnor?
Har idrottare superkrafter som är värda närmare studier?
11. Har idrottare superkrafter?
Det anser några brittiska neurovetare som studerar alla former av elitutövande.
För att se om toppidrottares hjärnor skiljer sig från vanliga människors har dem utförd
olika studier.
12. Klarläggning inom hjärnforskning om långvarig
träning kunde förändra hjärnans anatomi.
Måste se om där är några skillnader i hjärnans anatomi mellan topp idrottare och dem
som inte utöver sport.
Inom karate kunde vi se att dem kunde samordna sina rörelser. När axeln rörde sig
med maximal hastighet gjorde också handleden det.
Så i anslagsögonblicket var allt mycket väl samordnat.
När du och jag gör det ser det bra ut,
men det är inte tillräckligt effektivt.
Den lilla skillnaden är avgörande.
13. Klarläggning inom hjärnforskning om långvarig
träning kunde förändra hjärnans anatomi.
Man kontrollerade om idrotternas hjärna aktivitet skilde sig från kontrollgruppens.
Dem fann två områden som förbinder lillhjärnans med resten av hjärnbarken.
Lillhjärnan styr samordnade rörelser, mjuka rörelser och tajming. Den är viktig för motoriken.
14. Klarläggning inom hjärnforskning om långvarig
träning kunde förändra hjärnans anatomi.
Undersökningen gav ett förvånande resultat.
Hjärnan hade inte skapat nya nätverk mellan de områden som styr motoriken.
Istället hade den förenklat nervbanorna genom att minska antalet synapser
(förbindningar).
Man tror ju att om man är bra på nåt, så borde de nervbanorna vara bättre.
Men man kan också säga: Om jag inte behöver den här nervbanan och den
hindrar mig i mitt utövande, så vinner jag på att försvaga den eller ta bort den.
15. Neuroplasticitet eller hjärnplasticitet
Om man är elitidrottare, har man väldigt snabba reflexer. Så om man tränar på något länge, kan man förvandla
en svår rörelse, som man måste tänka ut, till en reflex.
Hjärnan väljer en reflex i stället för att tänka ut nåt.
Hjärnans förmåga att omorganisera sig för att förbättra reflexer är vad forskare kallar
neuroplasticitet eller hjärnplasticitet.
