THL:s webbutbildning 20.10.2021.

1. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos
Influensavaccination av närstående till personer för vilka influensan
utgör ett allvarligt hot
- En del av de närstående får vaccinet gratis , andra inte
Överläkare Ulpu Elonsalo och specialistläkare Anniina Virkku
20.10.2021
Institutet för hälsa och välfärd

2. Presentationens innehåll
• Ändring i SHM:s förordning som gäller vaccination av närstående
(149/2017)
• Vem är speciellt utsatt för allvarlig influensa?
• Vem har kraftig immunbrist?
• Vem har vanligtvis inte kraftig immunbrist?
• Vilka är annars bara allvarligt sjuka?
• Vilka andra får avgiftsfri vaccination?
• Vaccination av närstående till äldre personer
• Vaccination av närstående till gravida
• Vaccination av närstående till barn under 6 månader
• Vaccination av närstående till personer som är utsatta för allvarlig influensa men som inte
kan ges influensavaccin
• En del av de närstående köper/skaffar vaccinationen själv
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 2

3. SHM:s förordning (149/2017)
-ändringen av förordningen trädde i kraft 18.10.2021
• Definierar vem som får vaccinet gratis i det nationella
vaccinationsprogrammet
• Personer för vilkas hälsa influensa utgör ett väsentligt hot eller vilkas hälsa avsevärt
gagnas av en influensavaccination vaccineras årligen mot influensa.
• Influensavaccination ges även till social- och hälsovårdspersonal som deltar i den
direkta vården eller omsorgen av patienter eller klienter samt till personal inom
läkemedelsförsörjningen.
• Influensavaccination ges även till personer som upprepat är i nära kontakt
• med en person som är särskilt mottaglig för allvarlig influensa
• eller med en person som är mottaglig för allvarlig influensa och som inte kan
skyddas med vaccin.
• Institutet för hälsa och välfärd ska årligen fastställa vilka vacciner som används och
indikationerna för vaccination.
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 3

4. Vad betyder upprepad närkontakt?
• Med regelbunden närkontakt avses en situation där personen i fråga
bor i samma lägenhet eller flera gånger i veckan är i närkontakt
med personen som skall skyddas
• Utgångspunkten är situationer då influensasmittan sannolikt skulle kunna ske
om endera parten har influensa som smittar
• Vanligtvis kan man anse att personerna har närkontakt när de är mycket nära
varandra inomhus och mötet inte är kortvarigt
• I slutet av SHM:s pressmeddelande finns länkar till promemorian om
ändringsförslaget : Preciseringar i SHM:s vaccinationsförordning i fråga om
influensavaccinationer - Social- och hälsovårdsministeriet (stm.fi)
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 4

5. Vem besluter om den avgiftsfria vaccineringen?
• Man måste eventuellt för varje enskilt fall definiera närkontakten
• Hälsovårdaren, sjukskötaren eller läkaren bedömer och besluter
om personen i fråga uppfyller kriteriet i förordningen om närkontakt
med personen som enligt förordningen skall skyddas
• Influensavaccination av närstående till personer med risk för allvarlig
influensa
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 5

6. Varför behövdes en förändring av förordningen ?
• Efterfrågan på influensavaccin var mycket stor under säsongen 2020-2021
• de injicerbara vaccinen tog slut redan i början av hösten i apoteken och hos den privata
tjänsteleverantören
• det var även lokalt brist på vacciner som hörde till det nationella vaccinationsprogrammet, nya specifika
instruktioner om vilka grupper som skulle få vaccinationerna måste ges mitt under säsongen
• Det är svårt att förutspå hurdan efterfrågan på vaccinet kommer att vara och hurdan den
kommande influensasäsongen kommer att se ut
• Hurdan är mediauppmärksamheten? Hurdan är coronavirusepidemin under den kommande vintern?
• Människorna rör sig mera, influensan hittar nog till Finland
• Det finns många som inte har råkat ut för influensaviruset eller fått vaccin under föregående säsong
• I och med förändringen i förordningen försöker vi garantera att influensavaccinen i det
nationella vaccinationsprogrammet räcker till riskgrupperna som skall få
influensavaccinationer. Det levereras också mera vaccindoser än tidigare.
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 6

7. Vem är speciellt utsatta för allvarlig influensa?
• Influensavaccination av närstående till personer med risk för allvarlig
influensa
• allvarligt sjuka personer
• personer som är utsatt för allvarlig influensa, men som inte kan få
vaccinet
• Äldre personer (≥ 65-åringar) med grundsjukdomar och svag hälsa
• Barn under 6 månader
• gravida
• Personen i fråga behöver inte med t.ex. läkarintyg bevisa att hen är
närstående till en person som hör till någon av de ovannämnda
riskgrupperna, utan man skall lita på hens egna uppgifter
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 7

8. Det är viktigt att vaccinera närstående
• Influensavaccinskyddet är inte lika bra för personer med svår immunbrist
eller med en annan svår sjukdom som för friska personer
• Det samma gäller för långtidssjuka och åldringar med svag hälsa
• Detta ökar ytterligare deras risk att insjukna i allvarlig influensa eller i en
följdsjukdom
• Vaccination av närstående till de ovannämnda personerna samt gravida,
barn under 6 månader och personer som är utsatta för allvarlig influensa
men inte kan få vaccinet, ger ett extra skydd och minskar deras risk att
insjukna
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 8

9. 20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 9
Vem har svår immunbrist?

10. Svår immunbrist 1/8
• En person som har ett medfödd tillstånd, annan sjukdom eller vård av
sjukdomen som kraftigt sänker kroppens immunförsvar och /eller
betydligt sänker vaccinets effekt
• Vårdas nästan alltid, eller har nyligen vårdats, som patient inom
specialsjukvården
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 10

11. Svår immunbrist(2/8)
• Organtransplantation
• personen har fått ett fast organ, så som njure, hjärta, lever, bukspottkörtel eller
lungor transplanterat
• Pesonen i fråga är på grund av transplantation under uppsikt i
specialsjukvården och använder läkemedel mot avstötning
• Transplantation av stamceller som gjorts inom tre år
• Gäller personer som fått antingen en autolog (transplantation av egna
stamceller) eller en allogen (d.v.s. benmärg av en annan människa)
celltransplantation
• Bromsmedicin för GVHD (transplantat-mot-värd-sjukdomen) efter
stamcellstransplantation i användning
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 11

12. Svår immunbrist (3/8)
• Svår eller medelsvår medfödd immunbrist
• som följs upp av infektionsläkaren, barnläkaren eller barnets infektionsläkare
inom specialsjukvården
• T.ex.
• Svår kombinerad immunbrist (SCID):
• brister i både antikroppsproduktionen och det cellmedierade immunförsvaret
• Vanlig variabel immunbrist (CVID):
• hypogammaglobulinemi (omfattande brist på antikroppar) neutro- eller T-lymfopeni
• ofta återkommande eller långvariga luftvägsinfektioner, expanderande bronker och
andra problem med lungorna
• Brosk-hårhypoplasisyndrom
• CATCH-22 –syndrom (DiGeorgs syndrom)
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 12

13. Svår immunbrist(4/8)
• Omfattande medfödd brist på antikroppar eller förorsakad av
sjukdom eller vård
• Till gruppen hör bl.a.
• agammaglobulinemi eller hypoglammaglobulinemi
• Till gruppen hör inte
• Mindre allvarliga avvikelser så som underskott eller brist på IgA, brist på
mannosbindande lektin eller partiellt underskott på komplementfaktorn C4
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 13

14. Svår immunbrist (5/8)
• Pågående eller nyligen avslutad cancerbehandling som kraftigt
försvagar immunförsvaret
• Personer som under det senaste året fått vård med cellgifter
• Personer som under de två senaste åren fått vård med monoklonala antikroppar
mot leukemi, lymfom eller myelom
• T.ex. blod- (eller lymfkörtel-) cancern kan ofta försvaga immunförsvaret och
vaccinresponsen
• De som får JAK-profylax för myelofibros
• sällsynt cancer/sjukdom med bindvävsansamling i benmärgen
• de är mediciner som tas via munnen (Jyseleca, Olumiant, Rinvoq ja Xeljanz)
• De några personerna i Finland som fått CAR-T-cellvård
• Till gruppen hör inte t.ex. de som bara får strålbehandling eller enbart
hormonbehandling mot cancern
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 14

15. Kraftig immunbrist(6/8)
• Personer som har svår aplastisk anemi
• Nedsatt benmärgsfunktion då stamcellerna förstörs via ett
immunmedierat förlopp och benmärgen inte kan producera
normala mängder röda blodkroppar
• Till vården hör immunsuppressiv medicinering och
stamcellstransplantation
• Infektionskänslighet förekommer även på grund av uppkommen
cytopeni
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 15

16. Kraftig immunbrist (7/8)
• Vård av autoimmun sjukdom eller annan sjukdom med biologiska
mediciner eller JAK- hämmar som kraftigt försvagar kroppens
motståndskraft
• De biologiska läkemedlen är vanligtvis injicerbara eller intravenöst givna mediciner
• Bland dem finns flera hämmare som påverkar immunförsvarets celler som t.ex.
• rituximab (Mabthera, Rixathon, Ruxience, Truxima)
• ocrelitzumab (Ocrevus)
• andra motsvarande läkemedel
• JAK-hämmarna som tas via munnen (Jyseleca, Olumiant, Rinvoq ja Xeljanz) påverkar
cytokinerna
• Autoimmuna sjukdomar är bl.a. ryggradsreuma, ledgångsreumatism,
ledinflammationer, blodkärlsinflammationer (vaskulit), sårig inflammation i
tjocktarmen, Crohns sjukdom och psoriasis
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 16

17. Svår immunbrist (8/8)
• Person som har långt gången eller obehandlad HIV
• nivån på CD4-hjälpcellerna under 200x10E6 celler/l
• Infektionsläkaren/barnens infektionsläkare har informerat patienten om detta
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 17

18. Enbart kortsionmedicinering
• Systemisk vård med kortikosteroider
• Fortgående kontinuerlig vård som pågått över en månad
• En dygnsdos som motsvarar minst 40 mg prednisolon
• För andra kortikosteroider hittas ekvivalensdostabeller på nätet, t.ex.
https://www.duodecimlehti.fi/duo50182
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 18

19. Vad förorsakar vanligtvis inte kraftig
immunbrist?
• Enbart metotrexat, sulfasalatsin, hydroxiklorokin eller annan
inflammations- eller reumamedicin
• Liten eller medelstor kortisonmedicinering som motsvarar < 40
mg/dygn prednisolon
• Fysiologisk kortisonvård med låg dos, t.ex. för Addisons sjukdom
• Kortisonet injicerat
• Lokalbehandling med takrolimus - salva
• Lokalbehandling med kortikosteroid – salva, preparat som inhaleras
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 19

20. 20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 20
Vilka allvarligt sjuka personer är
speciellt utsatt för allvarlig influensa?

21. Andra allvarligt sjuka personer (1/3)
• Personer som har svår kronisk lungsjukdom
• Svår kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och/eller emfysem
• Av ämnesomsättningssjukdomarna t.ex. patient med cystisk fibros som har
flera eller långvariga lungproblem
• Inte de som lider av vanlig astma
• De som lider av svår kransartärsjukdom, svår hjärtinsufficiens
eller kardiomyopati
• De vars sjukdom utgör ett hinder för dagliga aktiviteter
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 21

22. Andra allvarligt sjuka personer (2/3)
• Personer som har neurologiska sjukdomar eller
nervmuskelsjukdomar med andningsproblem, eller för vilka
influensan märkbart skulle kunna försämra andningen
• följdtillstånd efter stroke
• långt framskriden ALS (amyotrofisk lateralskleros)
• följdtillstånd efter polio som lett till permanent funktionsskada i
andningsorganen
• t.ex. MS sjukdom?
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 22

23. Andra allvarligt sjuka personer(3/3)
• Personer med svår kronisk njursjukdom
• dialyspatienter
• påbörjad dialysvård
• planerad njurtransplantation
• den glomerulära filtreringshastigheten i njurarna, d.v.s. GFR är under 15
• njursjukdom som enligt överenskommelse kommer att skötas med kostdiet
och medicinering utan dialys. Dessa patienter kan i alla fall ha t.ex. en
medicineringskombination som försvagar immunförsvaret.
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 23

24. 20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 24
Vilka andra löper en speciellt stor risk
för att insjukna i allvarlig influensa?

25. Även följande personer får vaccinet gratis
• Närstående till åldringar med grundsjukdomar och sviktande hälsa
• Åldringar som har en grundsjukdom och sviktande hälsa sköts vanligtvis via
hemvården, eller så vårdas de t.ex. på vårdhem eller på hälsocentralens
bäddavdelning
• Vaccinationerna som ges till anhöriga som regelbundet är i närkontakt med
åldringar, och till personalen som arbetar med åldringarna i vårdhem, på
vårdcentralernas bäddavdelningar eller andra inrättningar eller i hemvården, ger ett
viktigt extra skydd
• Vid behov måste man från fall till fall avgöra om den som fyllt 65 år har en
grundsjukdom och är i ett så skört skick att förordningens kriterier om vaccination av
närstående med regelbunden närkontakt uppfylls
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 25

26. • Närstående till gravida
• Influensan kan vara en svår sjukdom för gravida
• Graviditeten minskar kroppens immunförsvar, vilket ökar den väntande mammans risk att
insjukna i allvarlig influensa och följdsjukdomar, så som lunginflammation
• Risken för en gravid kvinna att insjukna i svår influensa är femfaldig om hon dessutom har
en grundsjukdom
• Om mamman insjuknar i influensa är barnet i livmodern också i risk
• Genom att vaccinera den gravida kvinnans närkontakter, så som familjens
övriga barn, barnets far, barnens mor- och farföräldrar, får både mamman och
barnet ett extra skydd
• Influensavaccination av gravida kvinnor
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 26
Även följande personer får vaccinet gratis

27. • Närstående till barn under 6 månader
• Ett barn som är under 6 månader och får smittan kan insjukna allvarligt
• Barn i denna ålder kan inte vaccineras
• Moderns antikroppsnivåer skyddar barnet till en del (tidigare genomgången
influensa, vaccinationer, och fram för allt om hon vaccinerats under
graviditeten), men dessutom får barnet ett extra skydd om även andra
närstående (syskonen, fadern, mor-och farföräldrarna) är vaccinerade
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 27
Även följande personer får vaccinet gratis

28. • En person vars närstående är mottaglig för allvarlig influensa men
inte kan skyddas med vaccinet
• Någon orsak eller ett tillstånd som utesluter influensavaccination
• Detta leder till att en sådan person är i ett sämre läge och mottagligare för
influensa, jämfört med en person som har samma risk, men som kan
vaccineras
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 28
Även följande personer får vaccinet gratis

29. Personer som har risk att insjukna i allvarlig
influensa men som inte kan skyddas med vaccinet
• T.ex. En person som fått en anafylaktisk chock i samband med
föregående influensavaccination och det finns beslut på att inte ge
vaccinet på nytt
• Observera att det är mycket ovanligt att äggallergi skulle vara en
kontraindikation för influensavaccination
• Äggallergi, se Vaccination av personer med äggallergi
• Vaccination av personer som är allergiska mot formaldehyd
• Se neomycin på sidan : Vaccination av personer med allergi mot
antibiotika
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 29

30. 20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 30
En del närstående till personer som är i
risk att insjukna i allvarlig influensa
betalar eller skaffa vaccinationen själv

31. En del av de närstående betalar vaccinet själv
• THL rekommenderar influensavaccination för alla som är närstående
till personer som är i risk att insjukna i allvarlig influensa
• Om det inte är fråga om närkontakt till en person som är speciellt
utsatt, eller till en person som inte kan få vaccinet, används inte
influensavaccin som hör till det nationella vaccinationsprogrammet
• Till dessa hör
• En del närstående till personer som hör till riskgrupperna på grund av ålder
eller sjukdom
• En del av närkontakterna till personer som fyllt 65 år
• Närstående till barn som är över 6 månader men yngre än 7 år
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 31

32. • En del av de sjukdomar och tillstånd som på influensa-sidorna räknas
upp som sjukdomar och tillstånd som preciserar en riskgruppen,
förorsakar inte kraftig immunbrist, eller så gör de inte personen i fråga
speciellt utsatt för allvarlig influensa
• Dessa är t.ex.
• Astmatiker, diabetiker, personer med olika ämnesomsättningssjukdomar
• Lindriga hjärtsjukdomar eller neurologiska sjukdomar som inte märkbart
påverkar dagliga aktiviteter eller andningen
• Avsaknad av bukspottskörtel eller andra lindrigare immunbrister
• Närstående till friska äldre personer som har en god hälsa
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 32
En del av de närstående betalar vaccinet själv

33. Det lönar sig att alltid kontrollera om personen i
fråga själv tillhör en riskgrupp
• Förutom närstående till personer som är speciellt utsatt för allvarlig influensa
(Influensavaccination av närstående till personer med risk för allvarlig influensa )
är följande personer berättigade till avgiftsfri influensavaccination
• Influensavaccination av gravida kvinnor
• Influensavaccination av personer som fyllt 65 år
• barn som fyllt 6 månader men är under 7 år : Influensavaccination av barn under 7 år
• Influensavaccination av personer som hör till riskgrupper på grund av sjukdom eller
behandling
• Influensavaccination av personer som inleder militärtjänst
• Personer som bor eller vistas länge i anstaltliknande förhållanden, så som
fångvårdsinrättningar och mottagningscentraler, är också berättigade till avgiftsfri vaccination
• De som deltar i den direkta vården eller omsorgen av patienter eller klienter:
Influensavaccination av social- och hälsovårdspersonal
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 33

34. Om man inte hör till någon grupp kan man bl.a.
köpa/skaffa vaccinet
• Om man inte enligt förordningen hör till närståendegruppen eller till
riskgrupperna som nämnts ovan, kan man skaffa influensavaccinet på
egen bekostnad
• Med recept från apotek: man bör vara förberedd på skriva recept och att
klienterna uppsöker hälso-eller sjukvårdens mottagningar för vaccination
• Vaccinationen kan även köpas av privata tjänsteleverantörer
• Även många arbetsgivare bekostar personalens vaccinationer
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 34

35. Regional och lokal kommunikation och
information
• Ännu viktigare än tidigare!
• Informationen är viktig för att kommuninvånarna skall kunna veta
vem som får och vem som inte får vaccinet gratis
• Information om var och när vaccinationerna ges
• Var/ hur kan man få recept och /eller vaccination om man inte hör till
grupperna som får avgiftsfri vaccination?
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 35

36. • Artiklar i lokaltidningarna och intervjuer med experter
• Utnyttja lokalradion?
• Kommunernas, kommunsammanslutningarnas, SOTE-områdens
webbsidor
• Lokal tilläggsinformation på bl.a. hälsocentralernas,
rådgivningarnas, skolhälsovårdens, äldreomsorgens väggar
• Sociala medier och andra plattformer
• Kommunernas informationstavlor, information på väggarna i
gemensamma servicecenter o.s.v.
• Broschyrer och affischer och annan information framme i t.ex.
lokala butiker, köpcenter, daghem och lekskolor
20.10.2021
U. Elonsalo / A. Virkku 36
Regional och lokal kommunikation och
information