4. Vad är medier?
Medier är materiella och tekniska system/infrastrukturer
genom vilka meddelanden och symboler överförs, men
också skapas, bevaras och återanvänds. Medier är
integrerade i och bygger på varandra. Medier är intimt
förknippade med sociala verksamheter och sociala
verksamheter och sociala relationer.
Ekström (2008:11)
5. Vad är medier?
I NE – Nationalencyklopedien – definieras begreppet
“digital” som:
digitaliséra verb ~de ~t
ORDLED: digit-al-is-er-ar
SUBST.: digitaliserande, digitalisering
• införa digital teknik i ⟨ elektron.⟩ : ~ telenätet;
det ~de världssamhället
KONSTR.: ~ ngt
7. Vi har olika förutsättningar för vårt lärande utifrån ekonomiska
förhållanden eller kunskaper som vi hade innan. Medievanor kan
också ha stor betydelse.
Senast undersökning visar att medievanor har fått en allt större
betydelse för vår lärande, för det öppnar dörren mellan kunskaper
och oss, skapar ”kombination av olika resurser eller ”modes” i
kommunikation” (Ekstörm 2008:12).
Medier blir allt viktigare för oss. För mig är medier framförallt
”nya medier”, sociala medier. Jag själv använder facebook för hålla
kontakt med vänner, Linkdin för yrkeskontakter, Skype, Slidershare
och Preci för undervisningen. Dessutom har jag en egen blogg för att
berätta om mig själv. De kunskaper och erfarenheter jag har av olika
typer av sociala medier och hur de fungerar har hjälpt mig stort både
i mitt lärande och min undervisning. ”Google Plus”, ”Google Drive”,
”Informentor” och ”It´s Learning” är de vanligaste nätverktygen för
skola och universitet för att kommunicera med elever och föräldrar.
8. Enligt styrdokument
Enligt Lpo 94 ska varje elev efter genomgången
grundskola ha ”kunskaper om medier och
deras roll” (s 26). Vi har, som pedagoger, en
skyldighet att arbeta med medier i skolan. Det
är främst i de reviderade kursplanerna för
svenska, bild och samhällskunskap som ett
arbete med medier har fått en framträdande
plats.
9. Vad är sociala medier?
Sociala medier är ett samlingsnamn på sidor och tjänster på internet.
Det är webbplatser som används för att möta andra människor och
för att bygga upp ett socialt nätverk. På dessa webbsidor skapar
man en egen plats där man kan dela information. Detta gör man
antingen genom att dela bilder, åsikter och/eller information om
dig själv. Du bestämmer själv vad du vill lägga ut. Det sociala
nätverket skapas genom att bli vän med folk du känner eller har
gemensamma intressen med, genom din plats delar och utbyter du
information med dem. Det centrala i sociala medier är att du kan
kommunicera med en eller flera samtidigt. En annan aspekt av de
sociala medierna är att du tillsammans med dina vänner skapar
information och innehåll på en webbplats. Ledorden för sociala
medier brukar vara öppenhet. Tanken bakom är att det är en
demokratisk rätt att få tillgång till all information (Skolverket,
www.kollakallan.se 2011-11-15)
10. Facebook
Facebook är en webbplats för nätbaserad gemenskap, startad 2004 av
mark Zuckerberg. Facebook utgörs av användarprofiler, på dem kan du
dela kontaktuppgifter, CV, fotoalbum och uppdateringar du har gjort.
profilerna knyts samman med olika nätverk; kommunikationen sker
genom text och delande av bilder, länkar till olika saker allt går att
kommentera. När du loggar in på Facebook får du dels senaste
uppdateringarna på vad dina vänner har gjort sedan du senast var
inloggad. På så sätt kan du se vad dina vänner har gjort, tänk, länkat och
varit sen sist du var inloggad.
(Facebook. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/facebook,
Nationalencyklopedin)
11. Blogg
Blogg är en personlig och öppen dagbok eller logg på
webben. Personer skriver inlägg med personliga
observationer och åsikter på händelser i deras liv. Ofta
görs
länkar till webbsidor och andra bloggar. Det stora nätverket
av bloggar brukar kallas för bloggosfären.
(Blogg. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/blogg,
Nationalencyklopedin)
12. Twitter
Twitter är en webbaserad tjänst för socialt nätverkande,
startad 2006. Twitter utgörs av mikrobloggar på vilka
användaren publicerar textmeddelanden, tweets,
bestående av högst 140 tecken. På Twitter kan du följa
andras användares tweets. När du loggar in så kan du
uppdatera twitterflödet och gå igenom vad de som du följer
har twittrat sedan du var inne senast.
(Twitter. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/twitter,
Nationalencyklopedin).
13. YouTube
YouTube är en webbplats där man kan ladda upp och titta
på videoklipp. Det går att kommentera de videor man har
sett. Youtube startade 2005 för att personer skulle ha
möjlighet att dela med sig av sina videofilmer. I dag
domineras YouTube av professionellt inspelat material,
som musikvideor och filmklipp.
(YouTube.http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/youtube,
Nationalencyklopedin)
14. Skype
Skype är ett program för mjukvarutelefoni eller vad man i
dagligt tal kallar internettelefoni. Skype gör det möjligt att
ringa kostnadsfria röst- och videosamtal till andra
användare, antingen från dator till dator eller från
smartphones. Det lanserades 2003.
(Skype. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/skype,
Nationalencyklopedin)
15. Wikipedia
Wikipedia är ett uppslagsverk baserat på internet, det finns
många olika språkversioner. Till skillnad från traditionella
uppslagsverk som har en redaktion som skriver artiklarna
kan vem som helst påverka innehållet på Wikipedia. Alla
kan skriva, ändra i eller ta bort artiklar. Grundtanken är att
alla som tillsammans använder uppslagsverket ska stå för
innehållet samt stå för kontrollen av texten och fakta.
Wikipedia är gratis och alla som görs där är frivilligt.
(Wikipedia.
http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/wikipedia,
Nationalencyklopedin
16. Google
Google är en sökmotor på Internet som grundades 1998.
Google uppfanns av Larry Page och Sergey Brin som
forskade om sökmotorer vid Stanford University i
Kalifornien. De började en ny sökteknik som skulle göra det
enklare att sortera all information på Internet. Genom en
speciell teknik hittade de ett sätt att sortera träfflistan så att
de viktigaste träffarna hamnade överst. Med denna lösning
gick det snabbare att söka och hitta viktig och bättre
Information.
(Google.http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/google,
Nationalencyklopedin)
17. Medievanornas betydelse
för lärande?
Under lärarutbildningen har jag använt mig av flera läroplattformar
t.ex. It´s Learning som är för Malmö Högskolas läroplattform.
Tanken med It´s har varit att diskussioner och hjälp ska finnas
tillgängligt på nätet, samt att lärarstudenter ska använda IKT i sin
utbildning. Men vi har använt oss av Facebook i basgruppsarbete eller
I klassammanhang, där har vi diskussioner, reflektioner och som ett
hjälp till vårt skolarbete och det fungerat mycket bättre. Jag ser det
som
att Facebook är en del av lärarstudenters vardag och diskussioner förs
ändå där utan att det ses som en del av skolarbetet
18. Historiska medier
Idag är vår läromiljö i hög grad präglad av digitala medier,
hemma och i skolan. Utbildning och undervisning inbegriper
mediering. Gamla läroboken möter en ökande konkurrens
från bilder, filmer och texter på Internet. Dessa nya medier
skapar möjligheter och utmaningar för undervisning och
lärande. Historiska mediers utformning, innehåll och
användning är ju annorlunda än de nya mediernas, vilket
kan vara en utmaning att komma till rätta med när man är
van vid det arbetssätt som historiska medier kräver.
20. Genusperspektiv på medier
i skolans undervisning
Genusforskare menar att kön är en social och kulturell konstruktion.
Detta synsätt skiljer sig radikalt från uppfattningen om att könet är
en gång för alla givet och därför förutsägbart och oföränderligt. Den
ofta citerade meningen ”Man föds inte till kvinna, man blir det”, som
den franska filosofen Simone de Beauvoir formulerade redan på
1940-talet, sätter fingret just på detta: att könstillhörigheten är
något som alla människor blir formade till.
(Fagerström & Nilson 2011:7)
21. Genusperspektiv på medier
i skolans undervisning
Ett genusperspektiv är viktigt för
undervisningsprocessen i skolan, för där möter
genusfrågan båda värdegrundsperspektiv och
lärandeperspektiv. Därför är det viktigt att det ska
finnas plats för genusperspektiv i skolans/förskolans
verksamhet. I undervisningen processas både kunskap
och identitet av eleverna och detta är kopplat till
lärandet.
22. Vad säger styrdokumenten?
I skola/förskola har vi läroplanen och kursplanen som ger
grundramar för undervisningens innehåll, samt skollagen som ger
grundprinciperna för skolan uppdrag i samhället. Vi pedagoger ska
följa skollagen och läroplanen.
Jämställdhet nämns båda i skollagen och läroplanen för skolans och
förskolans verksamhet. Skolan verksamhet ska ”utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar
och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet,
individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet samt solidaritet mellan människor” .
(Skollagen 2010:800)
23.
24. Reference
Ekström, Mats (red.) (2008). Mediernas språk. 1. uppl. Malmö: Liber
Fagerström, Linda & Nilson, Maria (2008). Genus, medier och masskultur.
Malmö: Gleerup
Läroplan för förskolan: Lpfö 98. (1998). Stockholm: Utbildningsdep.,
Regeringskansliet
Ny skollag: förslag, motiv, beslut. Förskola, grundskola. (2010). Stockholm:
Svensk facklitteratu
Elektroniska källor
NE.se [Elektronisk resurs]. (2000-). Malmö: Nationalencyklopedin
https://www.google.se/imghp?hl=sv&tab=wi (hämtade bilder)
