Analys av ny olycksdata
cyklister/personbilar
Transportforum 2012
Irene Isaksson-Hellman Trafiksäkerhetsforskare
If Skadeförsäkring AB
Ny olycksdata cyklister/personbilar
Under 2011 har en ny databas med information om trafikolyckor
mellan cykel och personbil i Sverige börjat byggas upp.
Alla typer av trafikolyckor mellan cykel och personbil som
rapporterats in till via den obligatoriska trafikförsäkringen finns
representerade.
Databasen innehåller såväl mycket lindriga som svåra olyckor samt ett brett
spektrum av olika olycksscenarier. På detta sätt ges ett helhetsperspektiv
avseende olyckssituationer och allvarlighetsgrad.
Personbilen som varit inblandad i olyckan har i samtliga fall haft en
trafikförsäkring i If. Då If försäkrar mer än var fjärde bil i Sverige kan urvalet
anses representativt för landet.
Resultat från 438 olyckor som skett under åren 2005-2010 runtom i Sverige
redovisas.
Transportforum 2012
Syfte
•Komplettera och fördjupa kunskapen kring olyckor mellan cykel och
personbil.
•Få ett helhetsperspektiv över cykel - personbilsolyckor avseende olika
våldsnivåer, skapa ett mer detaljerat underlag för när, var och hur dessa
olyckor sker.
•Att skapa ett värdefullt faktaunderlag som leder till riktade och balanserade
åtgärder och därmed bidra till ökad säkerhet och framkomlighet för cyklister.
•Att cykla är gynnsamt både ur hälso- och miljöaspekt och vi vill uppmuntra
detta och göra det attraktivt att cykla!
Transportforum 2012
Bakgrund
•Den offentliga statistiken baserad på polisrapporterade olyckor har en
underrapportering speciellt när det gäller skadade oskyddade trafikanter.
•Data från sjukhusrapporterade olyckor (PAR) visar att cyklister är den
trafikantgrupp som har flest antalet svårt skadade per år, (mätt i antalet
personer vårdade på sjukhus minst ett dygn).
Data från akutsjukhusen inrapporterade till STRADA ger samma signaler.
•I sjukhusdata saknas information om omständigheter kring olyckan.
•Det finns ett behov av kompletterande data som ger bredd och djup.
Transportforum 2012
Metod, insamling av data
Urval: Olyckor mellan cykel och personbil
rapporterade via den obligatoriska trafikförsäkringen till försäkringsbolaget.
Både skadade och oskadade cyklister
Information från skaderapporter, polisrapport (om det finns en sådan)
Skisser på olycksförlopp
Samtal med cyklisten (vid personskada)
Vittnesmål • Trafikmiljö
-vägtyp
• Demografi
-ålder
-gällande hast -kön
-korsning
Databasen innehåller drygt 100 variabler.
• Olycks- • Väder, tidpunkt
omständigheter och andra
-alkohol omständigheter
-skymd sikt
-bromsning
Transportforum 2012
Resultat
–Analys av 438 cykel - personbilsolyckor
–Olyckor i Sverige mellan 2005-2010
Transportforum 2012
När
•Olycksfördelningen över året:
Flest olyckor sker i september och
maj månad då det också är hög
frekvens av cyklister
•Flest olyckor sker under de tidsperioder på
dygnet då trafikarbetet är som störst,
på eftermiddagen runt 16-17 tiden och under
morgontimmarna.
7
•Utfallet av måttliga till svåra skador för
cyklister är högre i de olyckor som sker på
hösten, speciellt under oktober- november.
! "# $
Transportforum 2012
•Flest olyckor sker i dagsljus och med bra
väderleksförhållanden beroende på att fler
cyklar då.
•Risken att skadas svårt är högre i mörker
•I minst 25% av de olyckor som skedde i mörker saknade cyklisten ljus och reflexer.
%
"$
% "# & # $
9
Var
•Nära 90% av olyckorna har skett inom tätbebyggt område.
Majoriteten av cykelolyckorna har skett på gator där
hastighetsbegränsningen varit 50 km/tim eller lägre.
Hastigheten påverkar naturligtvis skadeutfallet,
av dödsolyckorna skedde hälften utanför tätbebyggt
område eller på genomfart.
'( ! ( ! (
" Kopplingen mellan skadans allvarlighetsgrad och
hastigheten är tydlig i denna graf med den kumulerade
uppskattade påkörningshastigheten
%
"#
& # $
!
10
Hur
! I nästan 30% av alla olyckor har bilen ’knuffat’ till
%
cyklisten så att denne fallit till marken,
"# i högre hastigheter har cyklisten åkt upp eller kastats
& # $ upp på bilen och sedan fallit till marken,
i 12% av alla olyckor har cyklisten körts på och
’katapultats’, flugit iväg.
Påkörningshastigheten är högre för de som kastats iväg
eller skopats upp på bilen, då även skaderisken är högre.
)* ) )* ) & #
I 25% av olyckorna har cyklisten varit den som kört på
1) cyklist kör på
2) cyklist kör på och kastats av cykeln
3) cyklisten tvärbromsar och kastas av cykeln.
Dessa olyckor genererar också ganska svåra skador,
speciellt då cyklisten har haft hög fart och kastats av cykeln.
Transportforum 2012
Olycksscenarier
Korsandeolyckor 76,7% •76,7% av cykelolyckorna sker i korsande situationer
Samma färdriktning/mötande 13,2% Detta är korsningar utan cykelbana, korsningar
Dörröppning 4,3%
med cykelbana och utfart/infart.
Backning 2,0%
Parkeringsplats 1,6% •Svårare skador i korsningar utan cykelbana
•Otydliga regler och okunskap om vad som
gäller visar sig leda till missuppfattningar som
genererar många olyckor
•8% av olyckorna har skett i
ljusreglerad korsning
•Vanligast då bilen svängt
höger och båda har haft grönt.
I korsningar utan cykelbana
har flera olyckor skett då
parterna kommit från varsitt
håll i en mötande situation,
båda har haft grönt ljus,
bilen har svängt vänster och
' ( +! ( , - inte uppmärksammat cyklisten.
12
Korsning med cykelbana #
Hälften av alla korsande
olyckor sker i korsning med
cykelbana
.! ( .! ( (
# #
# $ #
I korsning med cykelbana då bil
I korsning med cykelbana då bil kör
svänger sker flest olyckor då bil
rakt fram sker flest olyckor innan
svänger höger och cyklisten kör
korsningen då cyklisten kommer
rakt fram
från höger
Transportforum 2012
Samma färdriktning/mötande
•10% av olyckorna har skett vid färd i samma riktning
Några svåra olyckor, mer än hälften av dödsolyckorna
(hastigheten och att cyklist blandas med biltrafiken)
•Cyklisten har blivit påkörd bakifrån
•Bil med släp eller husvagn kör in för snävt
•Filbyte
•Vid mötande olyckor har cyklisten genat i kurva
$ ! (ofta barn o ungdom) utgör drygt 3%
%
"#
& # $
, ! & (
14
Dörröppning
Cyklist som kör in i bildörr då denna öppnas utgör 4-5% av alla
cykelolyckor och kan orsaka mycket skada om hastigheten är hög.
Ofta kastas cyklisten av cykeln och får framför allt frakturer på
övre extremiteter.
Detta är till stor del ett storstadsfenomen, kvinnor och äldre är
överrepresenterade.
Rondell
Olyckor inne i rondell sker främst då bilist inte
uppmärksammar cyklist och lämnar företräde.
I 70% av fallen uppger bilisten att han inte
sett cyklisten.
15
Vem
Ålder och kön
% # ! •Flest olyckor bland inrapporterade för
cyklister i gruppen 35-44 år
+$
.!
•Kvinnor och män lika fördelade när det gäller antalet
olyckor, män har högre risk för allvarliga skador
/ / / / / / / / /
%
&
Äldre personer skadas allvarligare
%
"#
& # $
/ / / / / / / /
%
Transportforum 2012
Personskador
"# & #
0 $
(
0 0
0
%
0
De lindriga skador som uppstår mest frekvent på cyklister är skrapsår,
blåmärken på ben och armar, smärta rygg, nacke och huvud.
Måttliga skador på extremiteter, AIS2 , är mestadels frakturer på armar och ben.
På huvud är en sådan typisk skada hjärnskakning.
Svåra skador är mest huvudskador, det är oftast dessa som leder till döden.
Både arm, ben och huvudskador leder även i relativt hög grad till långtidskonsekvenser.
17
Slutsatser
Underrapportering av skadade cyklister i den offentliga statistiken gör att
kompletterande data som ger bredd och djup behövs
Analys av försäkringsdata från olyckor mellan cyklister och personbilar ger
möjlighet att mer detaljerat kartlägga var, när och hur dessa olyckor sker.
Fortsatt arbete: önskvärt att studera singelolyckor
Transportforum 2012