Session 65 Thomas Lundberg

Session 65 Thomas Lundberg
Nya tillståndsmått – befintliga mätmetoder Session 65 Transportforum, Linköping, 9 jan 2009 Thomas Lundberg Drift och Underhåll VTI thomas.lundberg@vti.se
Översikt » Vägytemätning i Sverige » Vad mäts idag? » Hur används måtten? » Nya mått hur beräknas de? » Vilka förändringar förväntas och vilka mått saknas inför framtiden?
Vägytemätning i Sverige » Vägnätsmätning – årligen återkommande tillståndsmätning av det statligt belagda vägnätet (c:a 40 000 km/år) » Objektmätning – kontroll av utförande, beläggningsunderhåll, nybyggnad eller funktionskontrakt
Vägytemätning
Mått som samlas in vid dagens vägytemätningar (per 20 m) » Jämnhet i längsled – IRI, längsprofil (1 värde per dm) och textur (MPD) » Jämnhet i tvärled – Spårdjup max, vänster, höger och medeltvärprofil » Väggeometri – kurvatur, backighet och tvärfall » Position – rullad längd och koordinater
Längsprofil » Mäts med laserkamera och accelerometer » Ett värde för profilen skapas per decimeter » En relativ profil skapas som inte är geometriskt korrekt » Profilen beskriver våglängder hos vägen upp till c:a 100 m med hög noggrannhet » Tre profiler mäts, en i vardera personbilsspår och ytterligare en ca: 25 cm till höger om det högra personbilsspåret
Tvärprofil » Mäts med 17 mätgivare på en bredd av 3,2 meter » Varje decimeter beräknas en profil som medelvärdesbildas över 20 m » Mäts med laserkameror och lutningsgivare » Geometriskt korrekt profil erhålls
Nya mått beräknade från befintlig data Uppdrag från Vägverket » – ta fram mått och gränsvärden som beskriver skador på det statliga vägnätet » – måtten beräknas från tillgänglig data » – hur bör vägytemätningarna förändras för att kunna ge en bättre beskrivning av skadeläget
Nya mått beräknade från befintlig data – Vattenarea » Vattenarea – teoretisk modell av tvärsnittsarean för vatten på vägbanan per 20 m » Beräknas med utgångspunkt från medeltvärprofil och tvärfall
Vattenarea – principskiss Vattenarean = summa vattenareor för tvärprofilen Bredd1 Area1 Djup1 Bredd2 Area2 Djup2 Bredd3 Area3 Djup3 Bredd4 Area4 Djup4
Vattenarea » Vägavsnitt där vatten inte kan rinna av vägen i tvärled » Viktigt för trafiksäkerheten! » Kan kombineras med backighet för att lokalisera områden med stående vatten även efter nederbörd » Riktvärde för då trafikfara kan uppstå 1 dm2/20 m
Del av vägnätet med vattenarea > 1 dm 2 per 20 m sorterat på vägkategori från mätningar gjorda under 2007 i Region Sydöst 1.20% 1.00% 0.80% Del av vägnätet [%] 0.60% 0.40% 0.20% 0.00% Ev Plv Rv Slv Tlv Vägkategori
Nya mått beräknade från befintlig data- lokal ojämnhet » Lokala ojämnheter – lokala skador som slaghål, sättningar, uppfrysningar och dåligt utförda beläggnings- och broskarvar » Beräknas med utgångspunkt från längsprofilen
Lokal ojämnhet
Lokala ojämnheter » Beräknas från alla tre längsprofiler med hjälp av en 3-m flytande rätskena. Komplement till IRI för ojämnheter i längsled med kort utbredning.
Lokala ojämnheter » Rätskenan flyttas över och under längsprofilen 1 dm åt gången och det maximala värdet per 20 m registreras.
Lokala ojämnheter » C:a 3 % av det lågtrafikerade vägnätet (ÅDT< 500 ) har lokala ojämnheter större än 20 mm. » C:a 0,6 % av det högtrafikerade vägnätet (ÅDT> 4000 ) har lokala ojämnheter större än 15 mm.
Nya mått beräknade från befintlig data - Kantdjup »Kantdjup beskriver deformationer/skador på vägens högra del såsom kanthäng och bärighetsspår orsakade av tung trafik »Kantdjup beräknas från medeltvärprofil och tvärfall.
Kantdjup
Kantdjup
Kantdjup
Kantdjup »Kantdjup beräknat från medeltvärprofil och tvärfall.
Kantdjup - stödmått ”Frisk” tvärprofil Tvärprofil med kanthäng » Två stödmått utvecklade för att urskilja ”friska” vägavsnitt från skadade » 1 – beskriver profilens form » 2 – vilken mätgivare registrerar kantdjupet
Kantdjup » C:a 1,2 % av vägnätet som mättes i region Sydöst 2007 med vägbredd <7 m har ett kantdjup ≥ 60 mm » C:a 1,4 % av vägnätet som mättes i region Sydöst 2005 med vägbredd <7 m har ett kantdjup ≥ 60 mm
Nya mått beräknade från befintlig data - Spårarea » Bör kombineras med spårdjup max » Stor spårarea i kombination med måttligt spårdjup indikerar att vägen är utmattad, ofta sprucken och med bärighetsproblem. » Spårarean=RA1+RA2 » Riktvärde för skadad väg 2,5dm2 (per 20 m)
Spårarea
Nya mått beräknade från befintlig data - Ytskador » Med utgångspunkt från makrotextur och megatextur beräknas ytskador. » Ytskadorna delas upp i grova skador och mindre skador samt områden med låg makrotextur (risk för dålig friktion)
Makrotextur – MPD
Makrotextur – MPD
Makrotextur – MPD
Lågt MPD – risk för dålig friktion » Polering » Blödning
Megatextur
Makrotextur – MPD » Mean Profile Depth » Vägytans skrovlighet » ”Lagom” och homogen nivå bör eftersträvas » Kan ge indikation på sträckor med dålig friktion, vid låga värden » Höga värden medför ökat buller, ökat däckslitage och ökad bränsleförbrukning » Mäts i vänster och höger hjulspår samt mellan dessa
Makrotextur – MPD – utvärderingsmöjligheter » Tvärsinhomogenitet - Olika textur i olika spår » – split friktion » – allmän kondition hos vägen, ex. blödning » Längsinhomogenitet » - dåligt utförd beläggningsåtgärd (lastbyten) » - beständighet (separation, stensläpp) » - dålig kvalité/blandning på materialet vid bel.åtgärd
Megatextur – RMS[mm] » Ger indikation för oönskade egenskaper hos vägen – ju lägre värde desto bättre » Slaghål » Uppfrysningar, » Ojämna beläggningsskarvar och broskarvar » Våglängder mellan 0,05 och 0,5 m
Textur som funktion av beläggningsålder Beläggning ABS i VSÖ 2005-2007 1.60 1.40 1.20 MPD, Megatextur (mm) 1.00 0.80 0.60 0.40 0.20 0.00 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 MPD i hjulspår 1.05 1.03 1.01 0.97 0.94 0.93 0.97 0.96 0.99 1.07 1.22 MPD mellan hjulspår 1.02 1.05 1.01 0.95 0.90 0.90 0.95 0.94 0.96 1.06 1.20 Megatextur i hjulspår 0.35 0.31 0.29 0.28 0.27 0.26 0.29 0.31 0.30 0.34 0.41 Megatextur mellan hjulspår 0.38 0.35 0.33 0.31 0.31 0.31 0.33 0.32 0.32 0.37 0.40
Ytskador » Mått, homogenitet i längsled Medelvärde över 100 m kontroll av homogenitet
Ytterligare skador/brister som beräknas » Bristfälligt tvärfall, i svaga och skarpa kurvor samt på raksträckor » Avstånd mellan spårbottnar (orsak till spårbildning) » Spårbredd vänster och höger (orsak till spårbildning)
Morgondagens nya mått » Megatextur – obligatoriskt mått! » Komplettera texturmåtten med variationsmått, standardavvikelse (enligt standard) » Sprickor – förslag finns i ny metodbeskrivning » Tvärfallsvariation – behöver kortare presentationslängd
Önskade förändringar » Kortare presentationslängd eftersträvas för vissa mått för att på ett säkrare sätt kunna detektera skador i vägytan. » Införa digitala stillbilder i Vägverkets datasystem » Föra in ”färdiga” mått som t.ex. ytskador, lokala ojämnheter i Vägverkets PM-system » Ytterligare verifiering av nya mått samt skapa prognosmodeller för de nya måtten
thomas.lundberg@vti.se Drift och Underhåll
Avstånd mellan spårbottnar » Kan användas för att avgöra den huvudsakliga orsaken till spårbildningen på vägen, tunga fordon – deformation/bärighet personbil – slitage » Bör endast användas då det finns tydliga spår, (spårdjup vänster och höger > 5 mm)
Spårbredd vänster och höger » Stor spårbredd indikerar att tung trafik orsakar spåren och vice versa. » Stor skillnad mellan vänster och höger spår kan indikera bärighetsproblem » Ger en indikation på tvärprofilens utseende
Mätning av sprickor - mått; % sprucken yta
Digitala stillbilder
Tvärfallsvariation » Förslag på mått finns i ”Nya mått på tvärfall”, Johan Granlund, Vägverket Konsult » Visar vägavsnitt med oönskade fordonskrängningar till följd av varierande tvärfall » Kräver en kortare presentationslängd än dagens 20 m

Check these out next

Session 65 Thomas Lundberg

Recommandé

Contenu connexe

Plus de Transportforum (VTI)(20)

Session 65 Thomas Lundberg