SKL och trafiksäkerhet
Nollvisionen
Rätt fart i staden
Trafiksäkerhetsrevision
Trafiksäkra staden
TRAST Trafik för en attraktiv stad (ny utgåva september 2015)
Inspirationsskrift om kommunala trafiksäkerhetsprogram
Dialog med medlemmar och myndigheter
Göteborgs trafiksäkerhetsarbete
Känner ansvar och delaktighet för att
förverkliga Nollvisionen
Viktigt få finansiering och politisk
acceptans – använd exempel ur vardagen
Stor kommun måste vara föregångare
Ligga steget före i planeringen av
gaturummet – vad kommer härnäst?
Umeås trafiksäkerhetsarbete
Olycksstatistiken ett av
fokusområdena – ger politisk
acceptans
Hastighetöversyn med nöjda
medborgare som följd
Utbildning för barn i
trafiksäkerhet
Programmet hjälp att stå emot
medborgare
Framgångsfaktorer kommunalt
trafiksäkerhetsarbete
Lyft arbetet med Nollvisionen till den kommunala trafik/gatunämnden.
Sätt nåbara mål i ert trafiksäkerhetsprogram
Konstatera nuläget inom trafiksäkerhet i din kommun
Verka för att trafiksäkerheten ska ses som en integrerad del av arbetet med miljö,
framkomlighet och folkhälsa.
Samarbeta med sjukus och närliggande kommuner i arbetet
Lyft fördelarna med trafiksäkerhetsarbetet och hitta rätt exempel
Hur jobbar vi på SKL vidare?
Mer webbmaterial
Proaktiva – inte reaktiva
Lyhörda
Jag börjar med en kort inledning av vilka SKL är! SKL är en ideel förening.
Alla kommuner, landsting och regioner är medlemmar i SKL vilket gör oss till en mycket stark samlingspunkt.
Vi stödjer och bidrar till att utveckla våra medlemmar
Vi ger service och rådgivning inom alla frågor våra medlemmar är verksamma i
SKL är en politisk styrd organisation där Lena Micko är ordförande. Den politiska ledningen ger uppdrag åt SKLs tjänstemannaorganisation där VD Håkan Sörman styr. Det är här i som jag tillsammans med 400 andra tjänstemän arbetar med olika frågor.
SKL är en del av arbetet med Nollvision och vi tar målet på stort allvar med att ingen person ska skadas allvarligt eller omkomma i trafiken. Därför har vi under åren publicerat ett antal skrifter som kan vara av intresse för den här publiken. Bland annat så erbjuder vi handboken Rätt fart i staden där man lär sig sätta rätt hastigheter i tätort,
Vi har också den den Trafiksäkra staden – handbok för att ta fram kommunala trafiksäkerhetsprogram.
Som kommun kan man även välja att genomföra en såkallad trafiksäkerhetsrevision. Revisionen som utförs av certifierade konsulter genomlyser både arbetsätt och faktiska resultat inom traf.säkområdet.
Men också nya utgåvan av TRAST Trafik för en attraktiv stad där samtliga delar av trafiksystemet berörs. En Underlagsdel och en handboksdel.
Utöver att ge ut handböcker försöker vi påverka myndigheter såsom trafikverket, transportstyrelsen och departement för ett trafiksäkrare Sverige.
DIALOG: bl.a. sitter vi med Gruppen för nationell samverkan för att förverkliga Nollvisionen – Där ökad hastighetsefterlevnad anses vara den enskilt viktigaste faktorn för att nå båda etappmålen som är att allvarligt skadade ska minska med 25 procent och antalet dödade med 50% mellan 2007 och 2020.
Kommunerna har lyckats bra i sitt trafiksäkerhetsarbete hittills – de fysiska åtgärder som genomförts har varit effektiva. Det kanske mest glädjande när det kommer till tätortstrafik är minskningen av barnolyckor. Där har arbetet varit inriktat på att skapa skyddade miljöer där barn kan leka och ta sig till och från skolan utan att möte trafik.
Största återstående problemet är säkerheten för äldre fotgängare och cyklister. Och här är ett ökat samarbete mellan polis och kommuner önskvärt. För att reducera antalet olyckor ännu mer, gäller det att bibehålla låga hastigheter och beakta områden med blandtrafik på ett bätte sätt.
Som ni ser på grafen har förbättringen av trafiksäkerheten förändrats dramatiskt ur ett längre perspektiv vilket är kul och bra.
Trots detta! Det är många kommuner som kommit igång ordentligt med kommunala trafiksäkerhetsprogram, vilket är jättekul tycker vi på SKL. Samtidigt vet vi om det finns många andra som kämpar i motvind på hemmaplan. Trafiksäkerheten kommer kanske inte alltid kommer först när politiken prioriterar. Därför vill vi med hjälp av den stundande inspirationsskriften hjälpa till att prioritera upp trafiksäkerhetsarbetet och verkligen påtala vikten av att man jobbar med området på ett strukturerat sätt.
Arbete med skriften går till så att vi väljer ut kommuner som jobbar aktivt med kommunala trafiksäkerhetsprogram, sedan åker vår journalist ut och intervjuer personen i fråga, tar foton och hämtar hem matnyttig information. Skriften ska innehålla idéer, intressanta fakta men också konkreta tips på hur man sätter i gång med arbetet.
Genom att presentera Kommuner av olika storlekar och dess arbete med trafiksäkerhet hoppas vi att ni ska kunna påverka politik och förvaltning på hemmaplan. Vi hoppas dessutom att ni ska kunna läsa er till konkreta tips och trix från de som redan kommit en bit på väg.
Några exempel!
Huddinge började jobba tidigt med trafiksäkerhet. De gjorde en hastighetsöversyn via SKL skriften Rätt fart i staden, i samband med detta gjorde man också en informationskampanj som blev väldigt lyckad.
När förfrågan kom från SKL att bli pilokommun för trafiksäkerhetsprogram blev valet enkelt. NU kunde man äntligen få lite riktlinjer att hålla sig vid.
Huddinge önskar att fler trafikantgrupper än bilister hörde av sig. De försöker att prioritera de tystar grupperna, såsom t.ex. cyklister och cykelåtgärder. Det finns alltid sprickor på gångbanor vilket gör att folk snubblar och gör illa sig – men ingen kräver att åtgärder görs. Fler engagerade åtgärder behövs för ett lyckat trafik.säkarbete.
Nöjda med att ha tagit fram ett traf.säkprogram – enklare att få politisk acceptans, förut mer ett åtgärdsprogram där de förbundit sig att göra saker utan att finansiering fanns.
Det gäller att hitta rätt exempel, att kunna motivera politikerna är svårt – då kan det vara bra att vara rejält konkret – t.ex att berätta att hur skillnaden blir av att sänka hastigheten från 50-30 på ett barns skador kan vara effektivt.
Som stor kommun gäller det att hjälpa de mindre och bilda nätverk av bra personer – samarbete är vägen framåt.
Det blir allt vanligare med elcyklar, paketcyklar och trehjulingar – här gäller det att hitta rätt hastigheter och att skilja trafikantgrupperna åt. Men hur gör man det på bästa sätt?
Vi visste sedan tidigare att cyklister blev skadade men när vi fick materialet från STRADA och fick det tidigare trafiksäkerhetsprogrammet 2007 såg vi att även fotgängare var en olycksdrabbad grupp. Det kom mer som en överraskning, säger Marie Frostvinge och tillägger att det naturligtvis påverkat det nuvarande trafiksäkerhetsprogrammet.
T.ex. genom Trafiksäkra men också skriften trafiksmart som ger pedagogiskt stöd för trafiksäkerhet i undervisning.
Trafiksäkerhetsrevision resulterar i att kommunen får max 5 stjärnor på två områden. Trafiksäkerhetskultur och trafiksäkerhetsstandard utefter 7 olika områden. Drift, planering, organisation osv.