2. ”Furthermore, digital archives are
always in a state of becoming, being
created and recreated by
techonogies of migration and
reconstruction.”
Eric Ketelaar, ”Cultivating archives: meanings and identities”, Arhcival Science 2012, s. 19
3. Innehåll
1. Vad är digitala privatarkiv?
2. Proaktivitet
3. Teoretiska mallar, verktyg
4. Erfarenheter och färdiga modeller
5. Projekt SLS arkiv och digitala privatarkiv
Källor:
Ina-Maria Jansson, Ett förlorat Kulturarv? Digitala personarkiv – problem, lösningar och framtid, Magisteruppsats inom arkivvetenskap. Uppsala
2012. http://www.uppsatser.se/uppsats/76af800cef/
Workbook on Digital Private Papers, http://www.paradigm.ac.uk/workbook/index.html
Peter Edelholt, ”Programmer til bevaring og indsamling af digitale private arkivalier”, Nordisk Arkivnyt 3/2011
Peter Edelholt, Digitale privatarkiv–mission impossible?
http://nordiskaarkivdagar2012.fi/uploads/material/Edelholt%20Digitale%20privatarkiv_Mission%20impossible_K.pdf
Jennifer Douglas and Heather Mancneil, ”Arranging The Self: Literary and archival perspectives on Writers Archives”. Archivaria nr 65/2009
Rachel Donadio, ”Literary letters, Lost in Cyberspace”, The New York Times 4.9.2005
Matthew G. Kirshenbaum e.t., Approches to Managing and Collecting Born-Digital Literary Materials for Scholary Use, May 2009
http://mith.umd.edu/wp-content/uploads/whitepaper_HD-50346.Kirschenbaum.WP.pdf
Catherine C. Marshall, ”Rethinking Personal Digital Archiving, Part 1 and 2”, D-Lib Magazine March/April 2008
http://www.dlib.org/dlib/march08/marshall/03marshall-pt1.html och http://www.dlib.org/dlib/march08/marshall/03marshall-pt2.html
5. Vad är digitala privatarkiv?
Hur digitala privatarkiv skiljer sig från pappersarkiv:
Behövs hjälpmedel att tolka digitala data (hård- och mjukvara)
Informationen utspridd på olika plattformar och enheter (hårdskivor,
CD, USB-minne, även Flickr eller Facebook).
Ofta mycket omfångsrika, olika varianter av samma fil: kopiera är lätt,
skapa olika filformat av samma filer etc.
Svårt att skapa en överskådlig struktur av materialet, svårt att söka
och hitta information.
Digitala privatarkiv som p.g.a. glömska eller okunskap blivit
”liggande” = ofta oläsbara
6. Proaktivitet
Samarbete mellan arkivarier och privatpersoner avgörande.
Det är svårt och mycket komplicerat att hantera digitala arkiv; krävs
kunskap och resurser.
Privatpersonerna ansvarar själva för att deras digitala privatarkiv
bevaras.
Arkivariernas framtida roll: rådgivande konsulter åt privatpersoner,
facilitatorer.
Arkivarierna ska arbeta proaktivt för att kunna påverka handlingarnas
öde redan innan de kommit till, skapats.
Privatpersoner kan ge teknisk och deskriptiva upplysningar om
arkivets tillkomst, struktur, sökvägar etc. vilket kan vara avgörande
vid senare användning av materialet.
7. Teoretiska mallar, verktyg
För att förstå och hantera digitala privatarkiv behövs
verktyg, teoretiska mallar och definitioner (arkiv,
handling m.m.):
OAIS = Open Archival Information System
RCM = Records Continuum Model
8.
9. Fördelar med OAIS
En modell som stöd i planerings- och utvecklingsarbetet.
Strukturerar tänkandet kring långtidsförvaring.
Definierar termer som man kan enas om.
Ger en gemensam begreppsapparat.
Ger en ”checklista”, som innehåller alla grundläggande.
saker som bör vara med.
Anpassas till egna behov och egen verklighet.
10.
11. Erfarenheter och färdiga modeller
1. PARADIGM = Personal Archives Accessible in Digital Media
Bodleian Library, Oxford samarbete med Manchester Library,
politikers privata arkiv
2. SABA = Statens Arkivers Basale Arkivprogrammer
Riksarkivet, Köpenhamn, digitala privata arkiv
3. EMORY UNIVERSITY, MARBL LIBRARY
Salman Rushdies arkiv
12. Personal Archives Accessible in Digital Media
- Skapa en mall för att på lång sikt
säkerställa hantering av och tillgång till
privata digitala handlingar.
- Skapa riktlinjer för bästa praxis i form av en
arbetsbok för arkivering av privata digitala
handlingar.
- Skapa institutionell kapacitet för digitalt
bevarande (ekonomiska och professionella
resurser).
- Utvecklade mallar för institutionella policyn
för insamling och utveckling av digitala
privatarkiv.
- Testa program (Öppna källkoder DSpace
och Fedora) och med em relaterade
verktyg.
- Skapa forskningsresurser för 2000-talets
politiska historia i form av nya digitala
arkivsamlingar
http://www.paradigm.ac.uk/
13. SABA = Statens Arkivers Basale Arkivprogrammer
http://www.sa.dk/content/dk/aflevering_til_arkiverne/aflevering_af_digitale_private_arkivalier/andre_saba-programmer
18. Projekt Digitala privatarkiv
Hur ska vi ta tillvara, förvara och tillgängliggöra digitalt privat
arkivmaterial?
Vilka datatekniska lösningar krävs: program, apparatur m.m.
Finns det teoretiska modeller och ramar för verksamheten, praktiska
erfarenheter från tidigare?
”Piikki-auki” system?
Ägande- och upphovsrätter vid donation av digitalt material, samma
som för pappersmaterial?
Andra juridiska och etiska frågor?
Autencititet, hur garantera elektroniska handlingars äkthet, vad är
originalet?
Övergripande fråga: Vad samlas in eller Varför samla in?
Digitala privatarkiv tas tillvara i ett skede då de skapas. Är det rätt
material för framtida forskningen? Ekonomiska aspekter.
19. DIGITALA PRIVATARKIV VID SLS ARKIV (Digipark) 2013 - 2015
Projektbeskrivning
2013 kartläggningsskede, datatekniska lösningar för en smidig och säker
helhetsprocess att ta emot, förvara och tillgängliggöra elektroniskt privat
material, erfarenhet från liknande projekt, modeller.
2014 Digipark byggs och testas med pilotprojekt, privatpersoners digitala
handlingar tas emot och lagras i Arkiva.
2015 Digipark tas i bruk.
Samtidigt utreds ägande- och upphovsrätter, andra juridiska och etiska
aspekter att ta emot, förvara och tillgängliggöra digitala privatarkiv.
Enkät till våra målgrupper, bl.a. författare, hur de hanterar digitala handlingar,
sina privata digitalarkiv.
Arbetsgrupp: Mikael Korhonen, Petra Hakala. Maria Miinalainen tillsammans
med IS Dennis Stolt, Johan Kylander och från SKS Ulla-Maija Peltonen, Ilkka
Välimäki
