SlideShare a Scribd company logo
1 of 8
Från malm till metall sid. 192 – 199
Mineral
• Är en förening eller ett grundämne , som finns i
  jordskorpan
 T.ex. hematit Fe2O3
     zinkblände (zinksulfid) ZnS

Malm
• Är en bergart (mineral) ur vilken det är lönsamt
  att utvinna en metall
Råjärn (gjutjärn, tackjärn)
• Innehåller ca 4 % löst kol och är därför skört och
  går lätt sönder.
• Lämpar sig bra för gjutning, eftersom det har
  mycket låg elasticitet.


Stål
• Genom att sänka kolhalten i råjärn under 1,7 %
  får man stål.
Smidesjärn
•innehåller inget kol, överskotts kolet bränns bort


       Hade Eiffeltornet byggts idag hade
       endast 2 000 ton stål behövts för att
       nå samma nivå på hållfastheten som
       1889 års 6 300 ton smidesjärn.
Metallegering
• Är en blandning av metaller
• Några exempel på legeringar är mässing, brons
  (tenn och koppar), lödtenn och olika stålsorter.
• En legering är i allmänhet hårdare än rena
  metallerna för sig.
• Vanliga orsaker för att legera metaller är att man
  vill öka korrosion beständigheten, hårdheten och
  nöttåligheten.
• När olika metaller blandas gör den olika storleken på atomerna att
  atomlagren inte längre kan glida lika lätt förbi varandra
• Därför är metallegeringar hårdare än de rena metallerna.
Rostfritt stål
• Är en blandning av järn och krom (nickel)
• Krom bildar ett skyddande oxidlager på stålets
  yta och tål därför bra fukt.




Syrafast stål
• innehåller molybden (Mo) och har en lägre kolhalt.
• Redan 1 % Mo förbättrar hållbarheten mot sjö-
  och havsvatten
Metallernas egenskaper
                   sid. 200 - 205
• Metallerna leder elektrisk ström och värme, har metallglans
  och är böjbara.
• De flesta metaller har hög smältpunkt och densitet

  Metallernas egenskaper beror på deras uppbyggnad:
• Mellan de enskilda atomerna i en metall finns metallbindning.
  Dvs. atomernas ytterelektroner bildar ett gemensamt
  elektronmoln för hela "metallbiten".
• För att bryta den bindningen krävs mycket energi, vilket ger
  hög smältpunkt. Ett undantag är kvicksilver, en metall som är
  vätska vid rumstemperatur och alltså har svagare
  metallbindning.
Tungmetaller (Problemmetaller) sid. 204
• Av tungmetallerna är bly, kadmium och
kvicksilver giftiga för nästan allt levande samt
miljöfarliga.
•Lättmetallerna aluminium och beryllium är också
giftiga och miljöskadliga.
Valenselektron = elektron i atomens yttersta skal

More Related Content

Viewers also liked

Korsningsschema blogg
Korsningsschema bloggKorsningsschema blogg
Korsningsschema bloggcathmh
 
Hur man skriver en labbrapport
Hur man skriver en labbrapportHur man skriver en labbrapport
Hur man skriver en labbrapportMagnus Andersson
 
Vår plats i universum
Vår plats i universumVår plats i universum
Vår plats i universumMiaSvedang
 
Salter 2
Salter 2Salter 2
Salter 2joegro
 
Celler celldelning och proteinsyntes
Celler celldelning och proteinsyntesCeller celldelning och proteinsyntes
Celler celldelning och proteinsyntesMoa Wikner
 
Grundkurs i Kemi sammanfattning
Grundkurs i Kemi   sammanfattningGrundkurs i Kemi   sammanfattning
Grundkurs i Kemi sammanfattningMalin Åhrby
 
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg
 
Optik speglar
Optik speglarOptik speglar
Optik speglarcathmh
 
Ljusbrytning
LjusbrytningLjusbrytning
Ljusbrytningelanon
 
Människans historia
Människans historiaMänniskans historia
Människans historiaelisabeth
 
Genomgång speglar
Genomgång speglarGenomgång speglar
Genomgång speglarelanon
 
Genetik
GenetikGenetik
Genetikgulzay
 

Viewers also liked (20)

Korsningsschema blogg
Korsningsschema bloggKorsningsschema blogg
Korsningsschema blogg
 
Hur man skriver en labbrapport
Hur man skriver en labbrapportHur man skriver en labbrapport
Hur man skriver en labbrapport
 
Vår plats i universum
Vår plats i universumVår plats i universum
Vår plats i universum
 
Salter 2
Salter 2Salter 2
Salter 2
 
Big bang till nutid
Big bang till nutidBig bang till nutid
Big bang till nutid
 
Teknik i klassrummet
Teknik i klassrummetTeknik i klassrummet
Teknik i klassrummet
 
Forntiden intro
Forntiden introForntiden intro
Forntiden intro
 
Celler celldelning och proteinsyntes
Celler celldelning och proteinsyntesCeller celldelning och proteinsyntes
Celler celldelning och proteinsyntes
 
Grundkurs i Kemi sammanfattning
Grundkurs i Kemi   sammanfattningGrundkurs i Kemi   sammanfattning
Grundkurs i Kemi sammanfattning
 
Genteknik
GenteknikGenteknik
Genteknik
 
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
 
Luft
LuftLuft
Luft
 
Optik speglar
Optik speglarOptik speglar
Optik speglar
 
Ljusbrytning
LjusbrytningLjusbrytning
Ljusbrytning
 
Människans historia
Människans historiaMänniskans historia
Människans historia
 
1. Forntid
1. Forntid1. Forntid
1. Forntid
 
Genomgång speglar
Genomgång speglarGenomgång speglar
Genomgång speglar
 
Ljus åk8
Ljus åk8Ljus åk8
Ljus åk8
 
Genetik
GenetikGenetik
Genetik
 
Pedagogisk planering. luft åk 1-3
Pedagogisk planering. luft åk 1-3Pedagogisk planering. luft åk 1-3
Pedagogisk planering. luft åk 1-3
 

More from annmari

Teori för prov 2
Teori för prov 2Teori för prov 2
Teori för prov 2annmari
 
Kemiska beräkningar
Kemiska beräkningarKemiska beräkningar
Kemiska beräkningarannmari
 
Ljusets brytning
Ljusets brytning Ljusets brytning
Ljusets brytning annmari
 
Facit till kompendie
Facit till kompendieFacit till kompendie
Facit till kompendieannmari
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemiannmari
 
Procent, promille,ppm
Procent, promille,ppm Procent, promille,ppm
Procent, promille,ppm annmari
 
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramidBegränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramidannmari
 
Näringskemi
Näringskemi Näringskemi
Näringskemi annmari
 
Separeringsmetoder
SepareringsmetoderSepareringsmetoder
Separeringsmetoderannmari
 
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerOrganisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerannmari
 
Ekvationssystem
Ekvationssystem Ekvationssystem
Ekvationssystem annmari
 
Ekvationer
EkvationerEkvationer
Ekvationerannmari
 
Teori för prov I
Teori för prov ITeori för prov I
Teori för prov Iannmari
 
Kvadratrot och potensering
Kvadratrot och potenseringKvadratrot och potensering
Kvadratrot och potenseringannmari
 
Trigonometri
TrigonometriTrigonometri
Trigonometriannmari
 

More from annmari (18)

Teori för prov 2
Teori för prov 2Teori för prov 2
Teori för prov 2
 
Kemiska beräkningar
Kemiska beräkningarKemiska beräkningar
Kemiska beräkningar
 
Ljusets brytning
Ljusets brytning Ljusets brytning
Ljusets brytning
 
Optik
Optik Optik
Optik
 
Ljud
Ljud Ljud
Ljud
 
Facit till kompendie
Facit till kompendieFacit till kompendie
Facit till kompendie
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemi
 
Procent, promille,ppm
Procent, promille,ppm Procent, promille,ppm
Procent, promille,ppm
 
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramidBegränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
 
Näringskemi
Näringskemi Näringskemi
Näringskemi
 
Separeringsmetoder
SepareringsmetoderSepareringsmetoder
Separeringsmetoder
 
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerOrganisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
 
Ekvationssystem
Ekvationssystem Ekvationssystem
Ekvationssystem
 
Ekvationer
EkvationerEkvationer
Ekvationer
 
Teori för prov I
Teori för prov ITeori för prov I
Teori för prov I
 
Polynom
PolynomPolynom
Polynom
 
Kvadratrot och potensering
Kvadratrot och potenseringKvadratrot och potensering
Kvadratrot och potensering
 
Trigonometri
TrigonometriTrigonometri
Trigonometri
 

Från malm till metall

  • 1. Från malm till metall sid. 192 – 199 Mineral • Är en förening eller ett grundämne , som finns i jordskorpan T.ex. hematit Fe2O3 zinkblände (zinksulfid) ZnS Malm • Är en bergart (mineral) ur vilken det är lönsamt att utvinna en metall
  • 2. Råjärn (gjutjärn, tackjärn) • Innehåller ca 4 % löst kol och är därför skört och går lätt sönder. • Lämpar sig bra för gjutning, eftersom det har mycket låg elasticitet. Stål • Genom att sänka kolhalten i råjärn under 1,7 % får man stål.
  • 3. Smidesjärn •innehåller inget kol, överskotts kolet bränns bort Hade Eiffeltornet byggts idag hade endast 2 000 ton stål behövts för att nå samma nivå på hållfastheten som 1889 års 6 300 ton smidesjärn.
  • 4. Metallegering • Är en blandning av metaller • Några exempel på legeringar är mässing, brons (tenn och koppar), lödtenn och olika stålsorter. • En legering är i allmänhet hårdare än rena metallerna för sig. • Vanliga orsaker för att legera metaller är att man vill öka korrosion beständigheten, hårdheten och nöttåligheten. • När olika metaller blandas gör den olika storleken på atomerna att atomlagren inte längre kan glida lika lätt förbi varandra • Därför är metallegeringar hårdare än de rena metallerna.
  • 5. Rostfritt stål • Är en blandning av järn och krom (nickel) • Krom bildar ett skyddande oxidlager på stålets yta och tål därför bra fukt. Syrafast stål • innehåller molybden (Mo) och har en lägre kolhalt. • Redan 1 % Mo förbättrar hållbarheten mot sjö- och havsvatten
  • 6. Metallernas egenskaper sid. 200 - 205 • Metallerna leder elektrisk ström och värme, har metallglans och är böjbara. • De flesta metaller har hög smältpunkt och densitet Metallernas egenskaper beror på deras uppbyggnad: • Mellan de enskilda atomerna i en metall finns metallbindning. Dvs. atomernas ytterelektroner bildar ett gemensamt elektronmoln för hela "metallbiten". • För att bryta den bindningen krävs mycket energi, vilket ger hög smältpunkt. Ett undantag är kvicksilver, en metall som är vätska vid rumstemperatur och alltså har svagare metallbindning.
  • 7. Tungmetaller (Problemmetaller) sid. 204 • Av tungmetallerna är bly, kadmium och kvicksilver giftiga för nästan allt levande samt miljöfarliga. •Lättmetallerna aluminium och beryllium är också giftiga och miljöskadliga.
  • 8. Valenselektron = elektron i atomens yttersta skal

Editor's Notes

  1. Elasticitet är ett materials benägenhet att deformeras på så sätt att den deformerande energin omvandlas till potentiell energi. Ett elastiskt material återgår på så sätt till viloläget, och energin omvandlas tillbaka till rörelseenergi
  2. Det är också de fria elektronerna som ger metallglansen. Eftersom de yttersta elektronerna inte ingår i några specifika bindningar till andra atomer blir det ganska lätt för metallatomerna att glida förbi varandra. Det är därför som metallerna är böjliga. En metall består av neutrala atomer, och elektronerna kan flyta fritt mellan atomerna. Det är detta som gör att metallerna är goda ledare av elektricitet. Värme leds också lätt, eftersom det är en rörlighet mellan atomerna och denna fortplantar sig genom metallen.