2. Fetter bildas då fettsyror (vissa speciella karboxylsyror) reagerar med glycerol. Fetter är till sin kemiska struktur estrar.

5. Linolsyra (omega-6) från fetter bygger upp organismens celler.Linolsyra (fleromättad fettsyra) CH3-(CH2)3-(CH2-CH=CH)2-(CH2)7-COOH Fakta om nyttiga fettsyror i oljor Kolesterol Är ett fettliknande ämne som bildas i kroppen. Om blodet får för hög kolesterolhalt, ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Kolesterol finns bara i produkter från djurriket.

6. Vad är omega-3-fettsyror och var finns de?Om den sista dubbelbindningen i en fettsyra sitter vid den tredje sista kolatomen i kedjan, kallas fettsyran för en omega-3-fettsyra (w3-fettsyra eller (n-3)-fettsyra).Det är i synnerhet tre omega-3 fettsyror som är av betydelse: alfa-linolensyra, EPA (eikosapentaensyra) och DHA (docosahexaensyra). Alfa-linolensyra finns bland annat i raps- och sojaolja. EPA och DHA finns företrädesvis i fet fisk, som lax, öring, makrill och sill, samt i fiskleverolja. Vad är omega-6-fettsyror och var finns de?Om den sista dubbelbindningen i en fettsyra sitter vid den sjätte sista kolatomen i kedjan, kallas fettsyran för en omega-6-fettsyra (w6-fettsyra eller (n-6)-fettsyra).Av omega-6-fettsyrorna är i synnerhet två betydelsefulla, nämligen linolsyra som till exempel finns i växtoljor och arakidonsyra som främst finns i kött. Vad är omega-9-fettsyror och var finns de?Oljesyra är en enkelomättad omega-9-fettsyra som finns speciellt i oliv- och rapsolja.

9. Blodets eget protein (hemoglobin) transporterar syre från lungorna till olika vävnader.

10. Protein används när hår och naglar växer och när gamla hud celler ersätts med nya.

12. En aminosyra eller aminosyremolekyl innehåller alltid aminogruppen –NH2 och karboxylgruppen – COOH.

13. Proteinerna är sammansatta av 20 olika aminosyremolekyler.

15. En proteinmolekyl kan också bestå av kväve (N), svavel (S), fosfor (P) och enskilda andra grundämnen.

17. Animaliska livsmedel innehåller aminosyror i sådan mängd att det är tillräckligt för kroppens behov medan många vegetabiliska livsmedel inte gör det.

18. För vegetarianer är därför ärter och bönor viktiga proteinkällor.Proteiner kan inte lagras i kroppen så varje dag borde man äta knappt 1 gram proteiner per kilogram kroppsvikt. Räkna ut hur många gram proteiner just du borde äta!

20. Vad händer med ägget då det kokar?

21. Vad händer med mjölk som blir gammal?

22. Vad sker i kroppen då man får blyförgiftning?

23. Vissa frukter och rotsaker (t.ex. äppel och potatis) blir bruna då vi skär upp dem och blir stående i rumstemperatur.Det här beror på att de innehåller enzym som påverkar ämnen i frukten, Enzymerna är proteiner.Hur kan vi förhindra att detta?Visste du? Mjölksocker eller laktos bryts ned i kroppen av ett enzym som heter laktas. Om enzymet saknas i tarmkanalen orsakar det s.k. laktosintolerans.

27. Kolhydrater indelas i monosackarider, disackarider och polysackarider - det vill säga sockerarter som består av en, två eller flera sockermolekyler.

30. De binds kovalent till varandra genom en s.k syrebrygga (-O-)

31. Maltos(maltsocker) av 2 glukos minus H2O

32. Sackaros (rörsocker), består av glukos + fruktos, samtidigt bildas vatten i reaktionen

35. Kopplar man ihop flera än två sockerenheter får man en polysackarid. Det blir stora molekyler. Uppgift 4:a) Skriv i häftet vad förkortningarna mono, di, tri, tetra respektive poly betyder. b) Ge två exempel på stormolekylära kolhydrater och rita en skiss av deras struktur. Är de spiralvridna eller raka? c) Riv sönder en tidning åt två olika håll. Vad märker du? Vad består pappersfibrerna av? Kan du förklara det då du vet strukturen på de molekyler som håller ihop tidningen. Uppgift 5: a) Då du dricker en flaska lemonad får du i dig mycket sackaros. Vad händer med det i matsmältningskanalen? b) Ta reda på vad som händer med laktos i matsmältningskanalen. Varför är vissa människor laktosintoleranta? Hur är laktosmolekylen uppbyggd? Rita laktosmolekylens strukturformel. c) Vilken betydelse har kolhydrater för människor och djur? d) Varför kan inte människan utnyttja cellulosa som energikälla? e) Vilka livsmedel innehåller stärkelse och cellulosa?

36. SVAR: ab) Druvsocker och fruktsocker har samma molekylformel, men olika struktur. Denna olikhet ger sockerarterna olika smak. Fruktsocker är sötare än druvsocker.c) Druv- och fruktsocker finns i bär, frukter och honung.d) Konstgjorda sötningsmedel är sackarin, cyklamat och aspartam. a) C12H22O11 b) Rörsocker fås från sockerrör och sockerbetor. Groende sädeskorn och frön innehåller mycket maltsocker. Växterna upptar vatten ur jorden och koldioxid ur luften. Av dessa ämnen framställer de enkla sockerarter. Den energi som behövs får växterna ur solstrålningen. Assimilationen sker i växternas gröna delar. Utom enkla sockerarter bildas syre i reaktionen. Ur de enkla sockerarterna framställer växterna sammansatta sockerarter, stärkelse och cellulosa.

37. a) mono- ett, di– två, tri- tre, tetra- fyra, poly- många. b) Stärkelse och cellulosa. Stärkelsemolekylen är spiralvriden och cellulosamolekylen en nästan rak kedja. Båda är uppbyggda av druvsockermolekyler. Dvs. sexhörningar. c) Åt ena hållet drar man rakt över bindningen och andra sidledes eftersom cellulosamolekylen är nästan en rak kedja.

38. 5.a) Sammansatta sockerarter kan inte upptas av blodet som sådana, utan de spjälks först till enkla sockerarter genom inverkan av enzymer och magsyra. T.ex rörsocker sönderfaller till fruktsocker och druvsocker. c) De är människans och djurens viktigaste energikällor. d) Människan har inte sådana enzymer, som kan spjälka cellulosa till enkla sockerarter. Därför kan inte människan utnyttja cellulosa som energikälla. Däremot finns det sådana enzymer i matsmältningskanalen hos vissa djur som t.ex kor. Det är ändå viktigt att människans föda innehåller cellulosa, då det är ett fiberämne, som är viktigt för tarmfunktionen. e) Stärkelse finns i potatismjöl, vete-, havre-, kornmjöl, majsmjöl. Cellulosa finns i växter med trädstam samt lin och bomull.

39. b) Laktosfattiga varianter av mjölkprodukter är nödvändiga kalciumkällor för många laktosintoleranta. Dessa produkter tillverkas genom att man tillsätter ett laktasenzym, som spjälker laktoset till glukos och galaktos (de är sockerarter, därför smakar laktosfattig mjölk sötare än vanlig), redan vid tillverkningsprocessen. I vanliga fall sker denna spjälkning i människans matsmältningsorgan, men laktosintoleranta saknar laktasenzymet och har nedsatt förmåga att spjälka laktoset. Därför får de laktosintoleranta ont i magen om de dricker vanlig mjölk.