Hur arbete med extra anpassningar, särskilt stöd, ÅP mm ska organiseras

1. Skolverkets
Arbete med extra
anpassningar, särskilt
stöd och åtgärdsprogra,
Förändring fr o m 1 juli 2014

2. Skolans uppgift
❖ Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans som de
behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna
förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens
mål (1 kap. 4 ¨ och 3 kap. 3 ¨ skollagen).

3. Alla barn har särskilda behov
-Det är i miljön funktionshinder uppstår, så om vi gör om
miljön så att svårigheterna inte uppstår, så har vi gjort vårt
jobb gemensamt.
- Det handlar om mötet elev – lärare där läraren har ansvaret och
uppgiften att ge eleven det stöd hen behöver för att nå målen.
-Var är vi? Vart ska vi? Hur ska vi ta oss dit? Hur blev det?

4. Tillgänglig lårmiljö
Ledning och stimulans i undervisningen
SPSM - Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning

5. Stödinsatser
❖ Finns 2 typer: extra anpassning och särskilt stöd
❖ Stödinsatserna ska sättas in tidigt
❖ Innan stödinsatserna sätts in, direkt riktat till en elev, ska
skolan se över hur organisationen för eleven ser ut.
❖ Hur ser resursfördelningen ut? Vilka pedagogiska metoder
används? Hur ser gruppen runt eleven ut? Alla lärmiljöers
organisation?
❖ Ibland räcker en förändring i organisationen runt eleven…

6. Extra anpassning
Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande
karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och
övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie
undervisningen.
Det måste inte fattas något formellt beslut om denna
stödinsats.

7. Särskilt stöd
Särskilt stöd handlar om insatser av mer ingripande karaktär
som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig
skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen.
Det är alltså inte innehållet i insatsen/anpassningen som avgör
om det är en extra anpassning eller särskilt stöd.
Det är insatsernas omfattning eller varaktighet, eller både
omfattningen och varaktigheten, som är skillnaden.
Särskilt stöd beslutas av rektor och dokumenteras i ett
åtgärdsprogram.

8. Bedömning av stödinsatser
❖ Bedömning görs över hur eleven utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i
läroplanens andra del eller mot de kunskapskrav som minst ska uppnås.
❖ För skolan gäller kraven för åk 3, 6 och 9.

9. Arbetsgång

10. Tidpunkt för insatser/ÅP
1.Läraren diskuterar tillsammans med sitt lärlag om hur undervisningen kan
anpassas utefter elevens behov. I lärlaget ingår även personal från Elevhälsan.
Viktigt att alla undervisande lärare blir informerade över vilka anpassningar som
ska göras. Mentors ansvar. Diskuterar vi tillsammans?
2.De ev extra anpassningarna dokumenteras av undervisande lärare. Var?
Fronter? Under skolans ansvar på omdömesblanketten? Hur delger vi övriga
pedagoger? De extra anpassningarna utvärderas och ev förändrar/utvidgar man
anpassningarna. Mentors ansvar – tas upp i lärlaget.
3.Om de extra anpassningarna inte motsvarar elevens behov så skrivs en
orosanmälan som delges Elevhälsan.

11. 1.Kartläggning av elevens kunskaper och förmågor dokumenteras av undervisande
lärare. Den syftar till att skapa förståelse för elevens skolsituation och ska vara fri
från värderingar och diagnoser.
2.Rektor tar beslut att en utredning för ett ev särskilt stöd bör göras.
3.Tillsammans med Elevhälsan görs ev en pedagogisk utredning där kartläggningen
ingår som en del. Elevhälsan ansvarig. Den ska ske i samråd med vårdnadshavarna,
eleven och berörd personal inom skolans verksamhet.
4.Om den pedagogiska utredningen visar att ett åtgärdsprogram bör skrivas och ett
särskilt stöd bör sättas in, så skrivs det av mentor, elev, vårdnadshavare och
Elevhälsan efter rektors beslut.
Om inte extra anpassningar räcker till

12. Individuell utvecklingsplan
❖ Läraren ska ge omdömen om en elevs kunskapsutveckling i förhållande till
kunskapskraven.
❖ En sammanfattning över vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen.
❖ Om en elev får stöd i form av extra anpassningar så ska det dokumenteras i
IUP.

13. Exempel på extra anpassningar
❖ Elev får hjälp att planera och strukturera skoldagen via t ex ett schema
❖ Extra tydliga instruktioner och stöd för att sätta igång arbetet
❖ Ledning i att förstå texter, förklaringar på ett annat sätt
❖ Färdighetsträning inom ramen för ordinarie arbete, t ex lästräning,
tabellkunskaper i matematik
❖ Särskilda läromedel, särskilt utrustning, anpassade programvaror (digitala
verktyg, Ipads)
❖ Ett undervisningsområde förklarat på annat sätt
❖ Specialpedagogiska insatser av kortare karaktär, t ex mattestöd i 2
månader,
❖ Flera exempel?

14. ❖ Viktigt att följa upp de extra anpassningarna, utvärdera och förändra,
intensifiera
❖ Viktigt att informera all berörd personal
❖ Viktigt att dokumentera - IUP samt egen planering
❖ Vilka rutiner har vi på vår arbetsplats för att säkerställa att lärare och övrig
skolpersonal uppmärksammar tecken på att en elev riskerar att inte nå
kunskapskraven?
❖ Vilka olika extra anpassningar har jag/ vi utvecklat för att stödja elever?
❖ Hur följer vi upp att arbetet med extra anpassningar är effektiva?

15. Exempel på särskilt stöd/ÅP
❖ Elev har fysisk eller psykisk funktionsnedsättning som leder till
att eleven har svårt att nå kunskapsmålen.
❖ Hög frånvaro som påverkar prestationen i ämnena
❖ Svårigheter i det sociala samspelet
❖ Koncentrationssvårigheter som påverkar nu, eller längre fram,
att nå kunskapsmålen
❖ Elevassistent som är med hela skoldagen
❖ Målen i ÅP ska vara tydliga, konkreta och utvärderingsbara.

16. Vårdnadshavare
❖ Viktigt att informera elev och vårdnadshavare om de extra
anpassningar som görs då inget formellt beslut finns.
❖ Utvecklingssamtalen är en bra informationskälla
❖ Av läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet framgår att skolan ska klargöra för elever
och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan
ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och
deras vårdnadshavare har.

17. Diagnoser m m
❖ En medicinsk diagnos är inte tillräcklig för bedömningen om eleven
är i behov av särskilt stöd och i vilken form.
❖ En diagnos ger inte per automatik särskilt stöd och får inte vara ett
villkor för att få det.
❖ En diagnos kan ALDRIG ge en bild av vilket stöd en elev har.
Fokusera på vilket behov av stöd eleven har!
❖ Kränkande behandling, trakasserier och/eller disciplinära problem
som inte påverkar elevens utveckling att nå kunskapskraven ska
behandlas i andra processer och dokumenteras på andra sätt. Inget
ÅP!

18. Utredning om särskilt stöd
❖ Syftar till att förstå varför eleven har svårigheter i skolarbetet
och vilka behov av stöd eleven har.
❖ Det viktigaste är en pedagogisk bedömning!
❖ Först en kartläggning på individ-, grupp- och skolnivå.
❖ Individnivå - IUP:er, gamla ÅP, nat.prov, extra anpassningar o s
v
❖ Gruppnivå - pedagogiska metoder, lärmiljöerna, elevgruppen
❖ Skolnivå - organisation, fördelning av resurser

19. ❖ Andra steget är en pedagogisk bedömning av elevens ev behov av särskilt
stöd.
❖ Hur kan skolan organisera undervisningen, lärmiljöerna, metoderna för att möta
eleven?

20. Hur skrivs ÅP?
❖ Åtgärder kopplade till kunskapsmålen eller de övergripande
målen i kap 1 och 2.
❖ Åtgärderna ska vara konkreta och utvärderingsbara.
❖ Det ska framgå på vilket sätt och vilken omfattning stödet
ges.
❖ Ex: stöd av speciallärare under en viss tid, elevassistent
följer eleven hela dagen, riktat stöd i specifikt ämne, enskilt
undervisning, placering i särskild undervisningsgrupp,
anpassad studiegång.

21. Systematiska kvalitetsarbetet
❖ Vad är skillnaden som gör skillnaden? På ett år? På en månad? På en vecka?
På en dag? På min lektion? (Camilla Askebäck Diaz)
❖ En elev som inte klarat skolan eller…
❖ En elev som skolan inte klarat ännu.

22. Uppföljning okt 2016
30 elever av 74 når målen mer än väl i alla eller nästan alla ämnen = 40,5 %
18 elever av 74 har ngn rödmarkering = 24%
Ma: 8 st
Sv: 12 st
Eng: 8 st
No: 7 st
So: 5 st
Bild: 1 st
Hkk: 1 st
Idrott: 1 st
Slöjd: 1 st Totalt: 44 rödmarkerade ämnen av 616 = 7% (18 elever)
Ma: 7 st
Sv 11 st
Eng 8 st Totalt: 36 av 607 = 5,9 % (17
elever)
No 6 st
So 4 st

23. Systematiskt
kvalitetsarbete
I det första stadiet analyserar skolan tillsammans vad som måste förändras för att
viktiga mål ska kunna uppfyllas, ev med utomstående ”experter”. I det andra tar
man reda på vilka färdigheter lärarna behöver för att tillgodose behoven. Därefter
fördjupar och finslipar man lärarnas nya kunskaper. Sedan låter man eleverna
uppleva lärande på ett nytt sätt och slutligen utvärderas resultaten. Processen
ska hela tiden upprepas för att utvecklingen inte ska stanna av.