SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  29
Modul 2: Vilka inlärningsstilar
finns i differentierad
undervisning?
Mål och syfte
Det övergripande målet med modul 2
är att ge dig insikt i teorin bakom de
olika inlärningsstilarna och de många
intelligenserna och hur du i praktiken
kan ta in de teorierna när du planerar
mer inlärarcentrerade lektioner. Modul
2 syftar till att ge konkreta resonemang
om varför inlärarcentrerade lektioner är
särskilt relevanta idag.
images can be changed
Lärandemål
Vid slutet av den här modulen kommer inlärarna att kunna:
• förstå vad teorin om de många intelligenserna är och dess olika
beståndsdelar
• känna igen vilka de olika inlärningsstilarna är och varför de är
nyttiga att ta hänsyn till i utbildning
• förstå att ”en storlek” inte passar alla när det gäller utbildning
• identifiera faktorerna som påverkar klassrummet i förändring
Nyckelord
• Inlärningsstilar
• Teorin om de många intelligenserna
• Differentierat lärande
• Differentierad undervisning
• Utbildning
• Inlärarcentrerad utformning
Innehållsförteckning
ENHET 1 VILKA ÄR INLÄRNINGSSTILARNA?
2.1. Introduktion
2.2. Inlärningsstilarna
2.3. Tvisten om inlärningsstilarna
2.4. Uppgift om inlärningsstilar: 20 frågor
ENHET 2 EN STORLEK PASSAR INTE ALLA ...
2.1. Bakgrund
2.2. Vad är differentierad undervisning
2.3. Varför spelar differentierad undervisning roll
2.4. Hur är differentierad undervisning bättre för de studerande
2.5. Extra läsning
2.6. Varför nu
ENHET 3 TEORIN OM DE MÅNGA INTELLIGENSERNA
3.1. Introduktion
3.2.Tid för självreflektion
ENHET 4 FAKTORERNA SOM PÅVERKAR FÖRÄNDRINGEN I KLASSRUMMET
4.1. Bakgrund
4.2. Tid för självreflektion
2.1 VILKA ÄR
INLÄRNINGSSTILARNA?
“Alla är genier … men om man bedömer en fisk
utifrån om den kan klättra i träd kommer den att
leva hela livet i tron att den är dum”
-Albert Einstein
Vilka är inlärningsstilarna?
2.1 Introduktion:
Inlärningsstil syftar på det tillvägagångssätt som den
studerande föredrar i alla inlärningssituationer, medan
undervisningsstil syftar på föreläsarens beteende, åsikter och
de undervisningsmetoder som har valts för att ge lektionerna
för de studerande.1 För närvarande pågår många
forskningsstudier om begreppen inlärningsstil hos studerande
och undervisningsstil hos utbildare.
Dessutom reflekterar de studerandes inlärningsstilar genetisk
kodning, personlig utveckling och anpassning till omgivningen
(2). Forskning visar att de studerande uppnår mer kunskap,
minns mer information och presterar bättre när lärarnas
undervisningsstilar stämmer överens med de studerandes
inlärningsstilar.2
(1) L. Mei Ph’ng, "Teaching Styles, Learning Styles and the ESP Classroom," MATEC Web Conf., vol. 150, s. 5082, 2018
(2) Chetty, Nithya & Handayani, Lina & Sahabudin, Noor & Ali, Zuraina & Hamzah, Norhasyimah & Kasim, Shahreen. (2019). Learning styles and teaching styles determine students’ academic
performances. International Journal of Evaluation and Research in Education (IJERE). 8. 610.10.11591/ijere.v8i4.20345. https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1238274.pdf
Även om de inte är vetenskapliga kategorier med skarpa gränser är de ändå
till hjälp som riktlinjer. Forskningen anser att det finns ett antal
inlärningsstilar, men nedan finns de mest erkända, och de är värdefulla
verktyg när man skräddarsyr lektioner för inlärare1:
Vilka är inlärningsstilarna?
2.1 Inlärningsstilarna:
1. Visuella (spatiala) inlärare:
De föredrar att information presenteras visuellt. Hellre än detaljerad
information i skrift eller tal tar sådana studerande bättre emot tabeller,
diagram, bilder och foton. Visuella hjälpmedel som projektorer och
information som ordnats visuellt är användbara.
Auditiva inlärare föredrar att ta emot information genom att lyssna och tala.
När de läser hjälper det ofta att de läser högt. En del idéer för att förbättra
deras lärande är: musik (som kan hjälpa till genom att skapa en
känslomässig bindning), rim som läses högt och ljudböcker när det passar.
(1) https://www.viewsonic.com/library/education/the-8-learning-styles/
2. Auditiva inlärare:
Dessa studerande tycker om att använda själva språket. Liksom
auditiva inlärare tycker de verbala om rim och ordlekar. De
fungerar typiskt sett bra i aktiviteter som uppmuntrar till
gruppdiskussioner, presentationer inför klassen eller rollspel med
intressanta scenarier.
2.1 Inlärningsstilarna:
3. Taktila inlärare:
Den här typen av inlärare lär sig bäst genom att använda sina
händer. De föredrar att röra vid saker för att lära sig om dem. De
stryker ofta under vad de läser, gör anteckningar medan de
lyssnar och håller händerna i rörelse på andra sätt.
Logiska inlärare letar efter mönster och tendenser i det de lär sig.
De letar efter samband, orsaker och resultat. Lärare kan motivera
dem bäst genom att lektioner som ställer frågor som kräver tolkning
och slutledning, innehåller material som kräver förmåga till
problemlösning eller uppmuntrar dem till att dra slutsatser utifrån
fakta och resonemang.
4. Verbala inlärare:
5. Logiska inlärare:
Dessa studerande uppskattar avskildhet och är
självständiga och inåtvända. Individuella inlärare kan ofta
fokusera bra på frågorna, är medvetna om sitt eget
tänkande och analyserar annorlunda än vad de tycker och
känner. Aktiviteter som fokuserar på individuellt lärande
och problemlösning är nyttiga.
2.1 Inlärningsstilarna:
6. Individuella inlärare:
De är bra på att kommunicera med människor, både
verbalt och icke-verbalt. De föredrar att handleda och ge
råd åt andra. Gruppaktiviteter som innehåller rollspel eller
som uppmuntrar de studerande att ställa frågor till andra
och dela med sig av berättelser passar bäst här.
7. Sociala inlärare:
• Begreppet och förekomsten av inlärningsstilar har varit föremål för delade
meningar, och nyare studier har ifrågasatt om de finns.1 Men många studerande
har fortfarande den traditionella uppfattningen att inlärningsstilar är välgrundade,
och kan anpassa sin strategi i självstudierna efter dessa inlärningsstilar.
• Enkelt uttryckt är alla olika. Det är viktigt för utbildare att förstå skillnaderna i
inlärningsstil hos de studerande, så att de dag för dag kan välja de lämpligaste
strategierna i undervisning, kursinnehåll och uppgifter.
(1) https://www.thoughtco.com/learning-styles-controversy-31153
Vilka är inlärningsstilarna?
2.1 Tvisten om inlärningsstilarna?
Dags för en uppgift
2.1 Vilken är din inlärningsstil? 20 frågor
Prova att ge dina studerande i yrkesutbildning det
här testet för att undersöka sin inlärningsstil. Det
kan bli en bra utgångspunkt för att införa
differentierade lektioner!
i
2.2 En storlek passar inte alla ....
”Precis som med kläder är
det med undervisning: en
storlek passar inte alla …”
En storlek passar inte alla ...
2.2 Bakgrund
• Utbildning har traditionellt utgått från en
modell där ”en storlek passar alla”, och där
de studerande är föremål för samma
undervisningsstil och bedömningsmetod
oberoende av deras förmåga eller intresse.
Eftersom olika studerande har olika
inlärningsstilar, olika styrkor och svagheter
och har olika ansvar i privatlivet, är det
rimligt att slänga upp alla studerande på
samma löpande band i utbildningen och
förvänta sig samma resultat? Svaret är, kort
sagt, nej.
• Kursinnehållet bör differentieras för att
passa de individuella behoven hos varje
unik studerande. Bara då kan inlärarna få
bästa möjliga utbildning och vara
förberedda för framgång.
• Däri ligger behovet av differentierad
undervisning och inlärning!
En storlek passar inte alla
…
2.2 Vad är differentierad
undervisning?
Enligt Carol Ann Tomlinson (en namnkunnig
expert på differentierad undervisning), ”består
differentiering på den mest grundläggande
nivån i lärarens ansträngningar att motsvara
variationen bland inlärarna i klassrummet.
Närhelst en lärare anpassar sig till en individ
eller en liten grupp genom att variera sin
undervisning för att skapa bästa möjliga
inlärningsupplevelse, då differentierar läraren
sin undervisning.”1
(1)https://www.readingrockets.org/article/what-
differentiated-instruction
Klicka här för att höra expertenTomlinson ge insikt i den
differentierade undervisningens metod!
En storlek passar inte alla …
2.2 Varför spelar differentierad undervisning roll?
• I många utbildningssammanhang är det vanligt att en
studerande tillbringar sin dag till största delen med att sitta vid
ett bord, lyssna till en lärare som föreläser och att göra
anteckningar som förberedelse för en tentamen eller ett prov.
Men när vi tar hänsyn till att inte alla studerande lär sig effektivt
på det sättet blir det klart att vad som verkligen behövs i fler
klassrum i hela EU är studerandecentrerad eller differentierad
inlärning.
• Forskningen anser att studerande som befinner sig i
studerandecentrerade klassrum är mer engagerade och
presterar mer än studerande i traditionella klassrum.1 Med
andra ord är det troligare att en differentierad inlärning når fram
till studenterna än den traditionella föreläsningen där en storlek
ska passa alla.
(1) https://www.whitbyschool.org/passionforlearning/differentiated-learning-why-one-size-fits-all-doesnt-work-in-
education#:~:text=Research%20finds%20that%20students%20immersed,size%2Dfits%2Dall%20lecture.
En storlek passar inte alla …
2.2 Extra läsning
Steg 1: Ta 15 minuter och ögna snabbt igenom publikationen nedan.
STUDENT–CENTRED LEARNING: WHAT DOES IT MEAN FOR STUDENTS AND
LECTURERS?
Steg 2: Beskriv de viktigaste punkterna vad gäller effektivitet och kritik mot
studerandecentrerad inlärning.
En storlek passar inte alla …
2.2 Hur är differentierad undervisning bättre för de
studerande?
• Differentierad inlärning syftar på en undervisningsstil som låter de
studerande arbeta mer självständigt i klassrummet och skapa
lektioner utifrån sina egna inlärningsstilar.1 Med andra ord ger den
här undervisningsstilen de studerande rätten att skräddarsy sin
egen inlärningsupplevelse på ett sätt som bäst passar deras unika
behov.
• Låt oss till exempel tänka på grundskolans matematik. Att förklara
hur enkel addition fungerar eller att visa det på tavlan kanske bara
fungerar för vissa elever. I själva verket kanske sociala inlärare lär
sig bäst om de arbetar i grupper som kan läsa problem tillsammans.
En sats byggklossar kan hjälpa fysiska inlärare att visualisera ett
matematiskt begrepp. Och individuella inlärare kan lära sig bäst
genom att ta med sig övningar och göra dem i ett lugnt hörn.
(1)https://www.whitbyschool.org/passionforlearning/differentiated-learning-why-one-size-fits-all-doesnt-work-in-
education#:~:text=Unfortunately%20the%20%22one%20size%20fits,be%20prepared%20for%20future%20success.
Klicka här för att se hur ett tillvägagångssätt med
differentierad undervisning är till praktisk nytta
för inlärarna!
En storlek passar inte alla …
2.2 Varför nu?
Sedan pandemin slog till i mars
2020 har uppskattningsvis 1,37
miljarder studerande lämnat
klassrummen och studerar på
distans. När yrkesutbildningar
och högre utbildningar växlar
mellan utbildning på distans och
på plats har en del studerande
svårt att anpassa sin
inlärningsstil och hålla fokus på
arbetet.
När de stora
utbildningsinstitutionerna övergick
till distansutbildning var många
oroade för att många studerande
som redan hade svårigheter
hamnade i miljöer där det fanns
relativt sett färre resurser till stöd
för deras lärande och på så sätt
försatte dem ännu mer i
underläge.
Pandemin har skapat stora
störningar i många sektorer och
branscher, och inte minst
utbildningen har varit bland de
hårdast drabbade. Men det satte
ljuset på hur institutioner och
deras utbildare kunde anpassa
sin undervisning och leverans för
att möta de studerandes behov
och på så sätt bereda vägen för
ytterligare förnyelse och
förändring inom sektorn.
Studerande har anpassningsproblem Studerande med svårigheter Utbildare KAN anpassa sig
2.3 Teorin om de många
intelligenserna
Teorin om de många intelligenserna
2.3 Introduktion
Teorin om de många intelligenserna
lanserades av Gardner i början av 1980-
talet som ett alternativ till traditionellt
utformade klassrum och som ett behov av
variation vad gäller de sätt folk lär sig och
förstår. Gardner (1983) föreslog att inlärare
inte har en enda intelligens utan ett urval
av intelligenser. Han antar att alla
människor har dessa intelligenser men att
en av dem är mer framträdande hos varje
individ.1
(1) https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1170867.pdf
Gardner (2013) understryker att oavsett vilket
ämne du undervisar i – ”humaniora,
naturvetenskap, historia eller matte” – bör du ta
fram undervisningsmaterial av olika slag..
Gardner fortsätter med att framhålla att det du är
bekant med ”kan du beskriva och föreställa dig …
på flera sätt. Vi lärare upptäcker ibland att vår
behärskning av ett ämne är svag när en
studerande ber oss att förklara innehållet på ett
annat sätt, och vi blir förbryllade.” Att förklara ett
innehåll på flera sätt hjälper alltså inte bara de
studerande att lära sig innehållet, det hjälper
också utbildarna att öka och förstärka sin
behärskning av ämnet.2
(2) https://www.niu.edu/citl/resources/guides/instructional-
guide/gardners-theory-of-multiple-intelligences.shtml
Tid för självreflektion
2.3 Klicka på videosymbolen och ta reda på vilka de åtta
intelligenserna är:
Kan du tillämpa dessa många intelligenser i ditt
klassrum? Om ja, vilka strategier är mest
tillämpbara för dina studerande i yrkesutbildning?
Teorin om de många intelligenserna:
Alla studerande utvecklar olika typer av intelligens. Det
betyder att varje studerande har sina egna styrkor och
svagheter vad gäller intelligens. När det kallas för
inlärningsstil styr dessa intelligensområden hur lätt
eller svårt en studerande har att lära sig genom en
viss undervisningsmetod
Det kan finnas mer än en inlärningsstil i ett klassrum.
För att balansera mellan inlärningsstilar och
ämnesinnehåll bör läraren visa de studerande hur de
ska förstå ett ämne som kräver deras svaga
intelligensområden genom att tillämpa deras mest
utvecklade intelligensområde. Till exempel kan en
studerande som har högt utvecklad musikalisk
intelligens få i uppgift att lära sig om ett krig och vad
som händer under det kriget genom att skriva en sång
om det (Temur, 2007).
2.3 Utbildningsmässiga fördelar
Vidare kan studerande som tillämpar sina starka
intelligensområden i inlärningsaktiviteter lära sig ett
ämne med glädje och utan press som de tidigare
avskydde. Ett annat exempel är att matematik anses
vara ett svårt ämne för många studerande på grund av
de abstrakta begrepp som de måste lära sig. Men när
sådana begrepp förklaras genom en inlärningsaktivitet
som använder de studerandes intelligenser kommer
de studerande att tycker att det är mer intressant och
roligare eftersom görs som något de tycker om att
göra. De studerande kan lära sig matematik genom att
rita, danska, blogga och mycket annat. Ett helt
kursinnehåll kan skapas med aktiviteter som bygger
på många intelligenser på ett sätt som utvecklar olika
intelligensområden för varje studerande. Sådant
kursinnehåll blir mer studerandecentrerat. De
studerande kommer då att upptäcka sina bästa sätt för
att ta emot information.
Referens: https://www.onatlas.com/blog/multiple-intelligences-theory
Dags för extraläsning!
2.3 Klicka på dokumentsymbolen och låt dig inspireras av en lärandeaktivitet
som hänger samman med de många intelligenserna:
Kan du tillämpa någon av de ovanstående många
intelligenserna i ditt klassrum? Om ja, vilka
strategier är mest tillämpbara för dina studerande i
yrkesutbildning?
Teorin om de många intelligenserna
2.3 Utmaningar
Inte alla intelligenser som ingår i teorin är möjliga att på ett enkelt sätt sikta in
sig på när man förbereder en lärandeaktivitet.
Utmaningen är att sikta in sig på ett så stort antal intelligenser som möjligt
under en lektion för att säkerställa att alla studerande i klassrummet blir
engagerade.
Utbildare ska också lägga märke till att sikta sig på en viss typ av intelligens inte
innebär att man struntar i andra typer, eftersom målet är att nå fram till
studenterna, men också att utveckla alla deras förmågor.
Referens: https://www.onatlas.com/blog/multiple-intelligences-theory
1
2
3
2.4 Faktorerna som påverkar
förändringen i klassrummet
Vilken faktor påverkar förändringen i klassrummet?
Standardiserade klassrum: målstyrda förväntningar fastställda
av kommun, region och stat.
Kulturell mångfald: ett kontinuerligt inflöde av studerande
immigranter med lite eller ingen kommunikationskompetens på
engelska
Studerandemångfald: unika inlärningsstilar och olika nivåer på
de många intelligenserna.
Ny kognitionsforskning om mänskligt lärande: kunskap om
hjärnan och hur den bearbetar minnen och skapa mening.
Snabb samhällelig och teknisk utveckling: politisk och
ekonomisk revolution som påverkar var och hur lärande sker.
Vi har mött mer förändring inom
utbildningen än någonsin tidigare. För
flera decennier sedan började lärare
arbeta inom yrket med en önskan om att
arbeta med inlärare, en kunskapsbas
och goda föresatser. Idag möter
utbildare ett utmanande landskap som
är i ständig förändring. Många faktorer
påverkar klassrummet som ständigt
förändras.
1.
2.
4.
3.
5.
2.4 Bakgrund
Tid för självreflektion
2.4 Kan du hitta några av dessa faktorer i ditt klassrum?
Dela med dig av dina exempel.
The European Commission's support for the production of this publication does
not constitute an endorsement of the contents, which reflect the views only of
the authors, and the Commission cannot be held responsible for any use which
may be made of the information contained therein.
Tack för uppmärksamheten!

Contenu connexe

Similaire à INACT Module 2 What are the Learning styles in Differentiated Instruction FINAL - svenska.pptx

INACT Module 6 Top Teacher Skills for Differentiated Instruction FINAL - sven...
INACT Module 6 Top Teacher Skills for Differentiated Instruction FINAL - sven...INACT Module 6 Top Teacher Skills for Differentiated Instruction FINAL - sven...
INACT Module 6 Top Teacher Skills for Differentiated Instruction FINAL - sven...caniceconsulting
 
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbete
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbetePå hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbete
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbeteMalinspplugg
 
Bedömning för lärande, Hulans skola Lerum
Bedömning för lärande, Hulans skola LerumBedömning för lärande, Hulans skola Lerum
Bedömning för lärande, Hulans skola LerumMalin Frykman
 
Bedömning för lärande Hulansskola, Lerum
Bedömning för lärande Hulansskola, LerumBedömning för lärande Hulansskola, Lerum
Bedömning för lärande Hulansskola, Lerummalinfrykman
 
INACT IO1 Module 5 Final - svenska.pptx
INACT IO1 Module 5 Final - svenska.pptxINACT IO1 Module 5 Final - svenska.pptx
INACT IO1 Module 5 Final - svenska.pptxcaniceconsulting
 
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15Malin Frykman
 
Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9
Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9
Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9NinaEmilsson1
 
Bedömning för lärande och ikt
Bedömning för lärande och iktBedömning för lärande och ikt
Bedömning för lärande och iktMalin Frykman
 
FL2011: Bedömning för lärande Christian Lundahl handout 2011_v2
FL2011: Bedömning för lärande Christian Lundahl handout 2011_v2FL2011: Bedömning för lärande Christian Lundahl handout 2011_v2
FL2011: Bedömning för lärande Christian Lundahl handout 2011_v2Framtidens Lärande
 
Utmaningar och möjligheter Mjölby kommun
Utmaningar och möjligheter Mjölby kommunUtmaningar och möjligheter Mjölby kommun
Utmaningar och möjligheter Mjölby kommunLärarrummet
 
Elevdelaktighet och elevaktivitet
Elevdelaktighet och elevaktivitetElevdelaktighet och elevaktivitet
Elevdelaktighet och elevaktivitetmittlarande
 
Bedömning för lärande, Lilla Edet
Bedömning för lärande, Lilla EdetBedömning för lärande, Lilla Edet
Bedömning för lärande, Lilla Edetmalinfrykman
 
UDL på Pedagogiska byrån
UDL på  Pedagogiska byrånUDL på  Pedagogiska byrån
UDL på Pedagogiska byrånJenni Wagner
 
Skolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquist
Skolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquistSkolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquist
Skolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquistAnte Runnquist
 
Att undervisa i läsförståelse
Att undervisa i läsförståelse Att undervisa i läsförståelse
Att undervisa i läsförståelse Annika Davidsson
 
SKUAfortsättning observationer träff 1 fritids
SKUAfortsättning observationer träff 1 fritids SKUAfortsättning observationer träff 1 fritids
SKUAfortsättning observationer träff 1 fritids Malinspplugg
 

Similaire à INACT Module 2 What are the Learning styles in Differentiated Instruction FINAL - svenska.pptx (20)

INACT Module 6 Top Teacher Skills for Differentiated Instruction FINAL - sven...
INACT Module 6 Top Teacher Skills for Differentiated Instruction FINAL - sven...INACT Module 6 Top Teacher Skills for Differentiated Instruction FINAL - sven...
INACT Module 6 Top Teacher Skills for Differentiated Instruction FINAL - sven...
 
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbete
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbetePå hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbete
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbete
 
Bedömning för lärande, Hulans skola Lerum
Bedömning för lärande, Hulans skola LerumBedömning för lärande, Hulans skola Lerum
Bedömning för lärande, Hulans skola Lerum
 
Bedömning för lärande Hulansskola, Lerum
Bedömning för lärande Hulansskola, LerumBedömning för lärande Hulansskola, Lerum
Bedömning för lärande Hulansskola, Lerum
 
Module 4
Module 4Module 4
Module 4
 
INACT IO1 Module 5 Final - svenska.pptx
INACT IO1 Module 5 Final - svenska.pptxINACT IO1 Module 5 Final - svenska.pptx
INACT IO1 Module 5 Final - svenska.pptx
 
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15
 
Hur lär vi oss
Hur lär vi ossHur lär vi oss
Hur lär vi oss
 
Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9
Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9
Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9
 
Studieteknik och läroplan nätcafe 18 10 2016
Studieteknik och läroplan nätcafe  18 10 2016Studieteknik och läroplan nätcafe  18 10 2016
Studieteknik och läroplan nätcafe 18 10 2016
 
Bedömning för lärande och ikt
Bedömning för lärande och iktBedömning för lärande och ikt
Bedömning för lärande och ikt
 
FL2011: Bedömning för lärande Christian Lundahl handout 2011_v2
FL2011: Bedömning för lärande Christian Lundahl handout 2011_v2FL2011: Bedömning för lärande Christian Lundahl handout 2011_v2
FL2011: Bedömning för lärande Christian Lundahl handout 2011_v2
 
Utmaningar och möjligheter Mjölby kommun
Utmaningar och möjligheter Mjölby kommunUtmaningar och möjligheter Mjölby kommun
Utmaningar och möjligheter Mjölby kommun
 
Elevdelaktighet och elevaktivitet
Elevdelaktighet och elevaktivitetElevdelaktighet och elevaktivitet
Elevdelaktighet och elevaktivitet
 
Bedömning för lärande, Lilla Edet
Bedömning för lärande, Lilla EdetBedömning för lärande, Lilla Edet
Bedömning för lärande, Lilla Edet
 
UDL på Pedagogiska byrån
UDL på  Pedagogiska byrånUDL på  Pedagogiska byrån
UDL på Pedagogiska byrån
 
Modul 1
Modul 1Modul 1
Modul 1
 
Skolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquist
Skolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquistSkolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquist
Skolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquist
 
Att undervisa i läsförståelse
Att undervisa i läsförståelse Att undervisa i läsförståelse
Att undervisa i läsförståelse
 
SKUAfortsättning observationer träff 1 fritids
SKUAfortsättning observationer träff 1 fritids SKUAfortsättning observationer träff 1 fritids
SKUAfortsättning observationer träff 1 fritids
 

Plus de caniceconsulting

Module 1 - Identifying Common Stereotypes.pptx
Module 1 - Identifying Common Stereotypes.pptxModule 1 - Identifying Common Stereotypes.pptx
Module 1 - Identifying Common Stereotypes.pptxcaniceconsulting
 
PROSPER - Module 4 Unit 3 (v2).pptx
PROSPER - Module 4 Unit 3 (v2).pptxPROSPER - Module 4 Unit 3 (v2).pptx
PROSPER - Module 4 Unit 3 (v2).pptxcaniceconsulting
 
PROSPER - Module 4 Unit 2(v2).pptx
PROSPER - Module 4 Unit 2(v2).pptxPROSPER - Module 4 Unit 2(v2).pptx
PROSPER - Module 4 Unit 2(v2).pptxcaniceconsulting
 
PROSPER - Module 4 Unit 1(v2).pptx
PROSPER - Module 4 Unit 1(v2).pptxPROSPER - Module 4 Unit 1(v2).pptx
PROSPER - Module 4 Unit 1(v2).pptxcaniceconsulting
 
PROSPER - Module 2 - Unit 3.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 3.pptxPROSPER - Module 2 - Unit 3.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 3.pptxcaniceconsulting
 
PROSPER - Module 2 - Unit 2_IT.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 2_IT.pptxPROSPER - Module 2 - Unit 2_IT.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 2_IT.pptxcaniceconsulting
 
PROSPER - Module 2 - Unit 1_IT.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 1_IT.pptxPROSPER - Module 2 - Unit 1_IT.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 1_IT.pptxcaniceconsulting
 
PROSPER - Module 3 - Unit 4 - Approcci creativi per una migliore inclusività ...
PROSPER - Module 3 - Unit 4 - Approcci creativi per una migliore inclusività ...PROSPER - Module 3 - Unit 4 - Approcci creativi per una migliore inclusività ...
PROSPER - Module 3 - Unit 4 - Approcci creativi per una migliore inclusività ...caniceconsulting
 
PROSPER - Module 3 - Unit 3 - Sviluppare senso di appartenenza nel mondo ibri...
PROSPER - Module 3 - Unit 3 - Sviluppare senso di appartenenza nel mondo ibri...PROSPER - Module 3 - Unit 3 - Sviluppare senso di appartenenza nel mondo ibri...
PROSPER - Module 3 - Unit 3 - Sviluppare senso di appartenenza nel mondo ibri...caniceconsulting
 
PROSPER - Module 3 - Unit 2 Misurare l_appartenenza digitale_IT.pptx
PROSPER - Module 3 - Unit 2 Misurare l_appartenenza digitale_IT.pptxPROSPER - Module 3 - Unit 2 Misurare l_appartenenza digitale_IT.pptx
PROSPER - Module 3 - Unit 2 Misurare l_appartenenza digitale_IT.pptxcaniceconsulting
 
PROSPER - Module 3 - Unit 1_IT.pptx
PROSPER - Module 3 - Unit 1_IT.pptxPROSPER - Module 3 - Unit 1_IT.pptx
PROSPER - Module 3 - Unit 1_IT.pptxcaniceconsulting
 
PROSPER - Module 2 - Unit 4.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 4.pptxPROSPER - Module 2 - Unit 4.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 4.pptxcaniceconsulting
 
PROSPER - Modulo 1 - Unità 5_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 5_IT.pptxPROSPER - Modulo 1 - Unità 5_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 5_IT.pptxcaniceconsulting
 
PROSPER - Modulo 1 - Unità 4_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 4_IT.pptxPROSPER - Modulo 1 - Unità 4_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 4_IT.pptxcaniceconsulting
 
PROSPER - Modulo 1 - Unità 3_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 3_IT.pptxPROSPER - Modulo 1 - Unità 3_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 3_IT.pptxcaniceconsulting
 
PROSPER - Modulo 1 - Unit 2_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unit 2_IT.pptxPROSPER - Modulo 1 - Unit 2_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unit 2_IT.pptxcaniceconsulting
 
PROSPER - Modulo 1 - Unità 1_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 1_IT.pptxPROSPER - Modulo 1 - Unità 1_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 1_IT.pptxcaniceconsulting
 
BG PROSPER - Module 4 - Unit 3.pptx
BG PROSPER - Module 4 - Unit 3.pptxBG PROSPER - Module 4 - Unit 3.pptx
BG PROSPER - Module 4 - Unit 3.pptxcaniceconsulting
 
BG PROSPER - Module 4 - Unit 2.pptx
BG PROSPER - Module 4 - Unit 2.pptxBG PROSPER - Module 4 - Unit 2.pptx
BG PROSPER - Module 4 - Unit 2.pptxcaniceconsulting
 
BG PROSPER - Module 4 - Unit 1.pptx
BG PROSPER - Module 4 - Unit 1.pptxBG PROSPER - Module 4 - Unit 1.pptx
BG PROSPER - Module 4 - Unit 1.pptxcaniceconsulting
 

Plus de caniceconsulting (20)

Module 1 - Identifying Common Stereotypes.pptx
Module 1 - Identifying Common Stereotypes.pptxModule 1 - Identifying Common Stereotypes.pptx
Module 1 - Identifying Common Stereotypes.pptx
 
PROSPER - Module 4 Unit 3 (v2).pptx
PROSPER - Module 4 Unit 3 (v2).pptxPROSPER - Module 4 Unit 3 (v2).pptx
PROSPER - Module 4 Unit 3 (v2).pptx
 
PROSPER - Module 4 Unit 2(v2).pptx
PROSPER - Module 4 Unit 2(v2).pptxPROSPER - Module 4 Unit 2(v2).pptx
PROSPER - Module 4 Unit 2(v2).pptx
 
PROSPER - Module 4 Unit 1(v2).pptx
PROSPER - Module 4 Unit 1(v2).pptxPROSPER - Module 4 Unit 1(v2).pptx
PROSPER - Module 4 Unit 1(v2).pptx
 
PROSPER - Module 2 - Unit 3.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 3.pptxPROSPER - Module 2 - Unit 3.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 3.pptx
 
PROSPER - Module 2 - Unit 2_IT.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 2_IT.pptxPROSPER - Module 2 - Unit 2_IT.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 2_IT.pptx
 
PROSPER - Module 2 - Unit 1_IT.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 1_IT.pptxPROSPER - Module 2 - Unit 1_IT.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 1_IT.pptx
 
PROSPER - Module 3 - Unit 4 - Approcci creativi per una migliore inclusività ...
PROSPER - Module 3 - Unit 4 - Approcci creativi per una migliore inclusività ...PROSPER - Module 3 - Unit 4 - Approcci creativi per una migliore inclusività ...
PROSPER - Module 3 - Unit 4 - Approcci creativi per una migliore inclusività ...
 
PROSPER - Module 3 - Unit 3 - Sviluppare senso di appartenenza nel mondo ibri...
PROSPER - Module 3 - Unit 3 - Sviluppare senso di appartenenza nel mondo ibri...PROSPER - Module 3 - Unit 3 - Sviluppare senso di appartenenza nel mondo ibri...
PROSPER - Module 3 - Unit 3 - Sviluppare senso di appartenenza nel mondo ibri...
 
PROSPER - Module 3 - Unit 2 Misurare l_appartenenza digitale_IT.pptx
PROSPER - Module 3 - Unit 2 Misurare l_appartenenza digitale_IT.pptxPROSPER - Module 3 - Unit 2 Misurare l_appartenenza digitale_IT.pptx
PROSPER - Module 3 - Unit 2 Misurare l_appartenenza digitale_IT.pptx
 
PROSPER - Module 3 - Unit 1_IT.pptx
PROSPER - Module 3 - Unit 1_IT.pptxPROSPER - Module 3 - Unit 1_IT.pptx
PROSPER - Module 3 - Unit 1_IT.pptx
 
PROSPER - Module 2 - Unit 4.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 4.pptxPROSPER - Module 2 - Unit 4.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 4.pptx
 
PROSPER - Modulo 1 - Unità 5_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 5_IT.pptxPROSPER - Modulo 1 - Unità 5_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 5_IT.pptx
 
PROSPER - Modulo 1 - Unità 4_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 4_IT.pptxPROSPER - Modulo 1 - Unità 4_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 4_IT.pptx
 
PROSPER - Modulo 1 - Unità 3_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 3_IT.pptxPROSPER - Modulo 1 - Unità 3_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 3_IT.pptx
 
PROSPER - Modulo 1 - Unit 2_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unit 2_IT.pptxPROSPER - Modulo 1 - Unit 2_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unit 2_IT.pptx
 
PROSPER - Modulo 1 - Unità 1_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 1_IT.pptxPROSPER - Modulo 1 - Unità 1_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 1_IT.pptx
 
BG PROSPER - Module 4 - Unit 3.pptx
BG PROSPER - Module 4 - Unit 3.pptxBG PROSPER - Module 4 - Unit 3.pptx
BG PROSPER - Module 4 - Unit 3.pptx
 
BG PROSPER - Module 4 - Unit 2.pptx
BG PROSPER - Module 4 - Unit 2.pptxBG PROSPER - Module 4 - Unit 2.pptx
BG PROSPER - Module 4 - Unit 2.pptx
 
BG PROSPER - Module 4 - Unit 1.pptx
BG PROSPER - Module 4 - Unit 1.pptxBG PROSPER - Module 4 - Unit 1.pptx
BG PROSPER - Module 4 - Unit 1.pptx
 

INACT Module 2 What are the Learning styles in Differentiated Instruction FINAL - svenska.pptx

  • 1. Modul 2: Vilka inlärningsstilar finns i differentierad undervisning?
  • 2. Mål och syfte Det övergripande målet med modul 2 är att ge dig insikt i teorin bakom de olika inlärningsstilarna och de många intelligenserna och hur du i praktiken kan ta in de teorierna när du planerar mer inlärarcentrerade lektioner. Modul 2 syftar till att ge konkreta resonemang om varför inlärarcentrerade lektioner är särskilt relevanta idag. images can be changed
  • 3. Lärandemål Vid slutet av den här modulen kommer inlärarna att kunna: • förstå vad teorin om de många intelligenserna är och dess olika beståndsdelar • känna igen vilka de olika inlärningsstilarna är och varför de är nyttiga att ta hänsyn till i utbildning • förstå att ”en storlek” inte passar alla när det gäller utbildning • identifiera faktorerna som påverkar klassrummet i förändring
  • 4. Nyckelord • Inlärningsstilar • Teorin om de många intelligenserna • Differentierat lärande • Differentierad undervisning • Utbildning • Inlärarcentrerad utformning
  • 5. Innehållsförteckning ENHET 1 VILKA ÄR INLÄRNINGSSTILARNA? 2.1. Introduktion 2.2. Inlärningsstilarna 2.3. Tvisten om inlärningsstilarna 2.4. Uppgift om inlärningsstilar: 20 frågor ENHET 2 EN STORLEK PASSAR INTE ALLA ... 2.1. Bakgrund 2.2. Vad är differentierad undervisning 2.3. Varför spelar differentierad undervisning roll 2.4. Hur är differentierad undervisning bättre för de studerande 2.5. Extra läsning 2.6. Varför nu ENHET 3 TEORIN OM DE MÅNGA INTELLIGENSERNA 3.1. Introduktion 3.2.Tid för självreflektion ENHET 4 FAKTORERNA SOM PÅVERKAR FÖRÄNDRINGEN I KLASSRUMMET 4.1. Bakgrund 4.2. Tid för självreflektion
  • 6. 2.1 VILKA ÄR INLÄRNINGSSTILARNA? “Alla är genier … men om man bedömer en fisk utifrån om den kan klättra i träd kommer den att leva hela livet i tron att den är dum” -Albert Einstein
  • 7. Vilka är inlärningsstilarna? 2.1 Introduktion: Inlärningsstil syftar på det tillvägagångssätt som den studerande föredrar i alla inlärningssituationer, medan undervisningsstil syftar på föreläsarens beteende, åsikter och de undervisningsmetoder som har valts för att ge lektionerna för de studerande.1 För närvarande pågår många forskningsstudier om begreppen inlärningsstil hos studerande och undervisningsstil hos utbildare. Dessutom reflekterar de studerandes inlärningsstilar genetisk kodning, personlig utveckling och anpassning till omgivningen (2). Forskning visar att de studerande uppnår mer kunskap, minns mer information och presterar bättre när lärarnas undervisningsstilar stämmer överens med de studerandes inlärningsstilar.2 (1) L. Mei Ph’ng, "Teaching Styles, Learning Styles and the ESP Classroom," MATEC Web Conf., vol. 150, s. 5082, 2018 (2) Chetty, Nithya & Handayani, Lina & Sahabudin, Noor & Ali, Zuraina & Hamzah, Norhasyimah & Kasim, Shahreen. (2019). Learning styles and teaching styles determine students’ academic performances. International Journal of Evaluation and Research in Education (IJERE). 8. 610.10.11591/ijere.v8i4.20345. https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1238274.pdf
  • 8. Även om de inte är vetenskapliga kategorier med skarpa gränser är de ändå till hjälp som riktlinjer. Forskningen anser att det finns ett antal inlärningsstilar, men nedan finns de mest erkända, och de är värdefulla verktyg när man skräddarsyr lektioner för inlärare1: Vilka är inlärningsstilarna? 2.1 Inlärningsstilarna: 1. Visuella (spatiala) inlärare: De föredrar att information presenteras visuellt. Hellre än detaljerad information i skrift eller tal tar sådana studerande bättre emot tabeller, diagram, bilder och foton. Visuella hjälpmedel som projektorer och information som ordnats visuellt är användbara. Auditiva inlärare föredrar att ta emot information genom att lyssna och tala. När de läser hjälper det ofta att de läser högt. En del idéer för att förbättra deras lärande är: musik (som kan hjälpa till genom att skapa en känslomässig bindning), rim som läses högt och ljudböcker när det passar. (1) https://www.viewsonic.com/library/education/the-8-learning-styles/ 2. Auditiva inlärare:
  • 9. Dessa studerande tycker om att använda själva språket. Liksom auditiva inlärare tycker de verbala om rim och ordlekar. De fungerar typiskt sett bra i aktiviteter som uppmuntrar till gruppdiskussioner, presentationer inför klassen eller rollspel med intressanta scenarier. 2.1 Inlärningsstilarna: 3. Taktila inlärare: Den här typen av inlärare lär sig bäst genom att använda sina händer. De föredrar att röra vid saker för att lära sig om dem. De stryker ofta under vad de läser, gör anteckningar medan de lyssnar och håller händerna i rörelse på andra sätt. Logiska inlärare letar efter mönster och tendenser i det de lär sig. De letar efter samband, orsaker och resultat. Lärare kan motivera dem bäst genom att lektioner som ställer frågor som kräver tolkning och slutledning, innehåller material som kräver förmåga till problemlösning eller uppmuntrar dem till att dra slutsatser utifrån fakta och resonemang. 4. Verbala inlärare: 5. Logiska inlärare:
  • 10. Dessa studerande uppskattar avskildhet och är självständiga och inåtvända. Individuella inlärare kan ofta fokusera bra på frågorna, är medvetna om sitt eget tänkande och analyserar annorlunda än vad de tycker och känner. Aktiviteter som fokuserar på individuellt lärande och problemlösning är nyttiga. 2.1 Inlärningsstilarna: 6. Individuella inlärare: De är bra på att kommunicera med människor, både verbalt och icke-verbalt. De föredrar att handleda och ge råd åt andra. Gruppaktiviteter som innehåller rollspel eller som uppmuntrar de studerande att ställa frågor till andra och dela med sig av berättelser passar bäst här. 7. Sociala inlärare:
  • 11. • Begreppet och förekomsten av inlärningsstilar har varit föremål för delade meningar, och nyare studier har ifrågasatt om de finns.1 Men många studerande har fortfarande den traditionella uppfattningen att inlärningsstilar är välgrundade, och kan anpassa sin strategi i självstudierna efter dessa inlärningsstilar. • Enkelt uttryckt är alla olika. Det är viktigt för utbildare att förstå skillnaderna i inlärningsstil hos de studerande, så att de dag för dag kan välja de lämpligaste strategierna i undervisning, kursinnehåll och uppgifter. (1) https://www.thoughtco.com/learning-styles-controversy-31153 Vilka är inlärningsstilarna? 2.1 Tvisten om inlärningsstilarna?
  • 12. Dags för en uppgift 2.1 Vilken är din inlärningsstil? 20 frågor Prova att ge dina studerande i yrkesutbildning det här testet för att undersöka sin inlärningsstil. Det kan bli en bra utgångspunkt för att införa differentierade lektioner!
  • 13. i 2.2 En storlek passar inte alla .... ”Precis som med kläder är det med undervisning: en storlek passar inte alla …”
  • 14. En storlek passar inte alla ... 2.2 Bakgrund • Utbildning har traditionellt utgått från en modell där ”en storlek passar alla”, och där de studerande är föremål för samma undervisningsstil och bedömningsmetod oberoende av deras förmåga eller intresse. Eftersom olika studerande har olika inlärningsstilar, olika styrkor och svagheter och har olika ansvar i privatlivet, är det rimligt att slänga upp alla studerande på samma löpande band i utbildningen och förvänta sig samma resultat? Svaret är, kort sagt, nej. • Kursinnehållet bör differentieras för att passa de individuella behoven hos varje unik studerande. Bara då kan inlärarna få bästa möjliga utbildning och vara förberedda för framgång. • Däri ligger behovet av differentierad undervisning och inlärning!
  • 15. En storlek passar inte alla … 2.2 Vad är differentierad undervisning? Enligt Carol Ann Tomlinson (en namnkunnig expert på differentierad undervisning), ”består differentiering på den mest grundläggande nivån i lärarens ansträngningar att motsvara variationen bland inlärarna i klassrummet. Närhelst en lärare anpassar sig till en individ eller en liten grupp genom att variera sin undervisning för att skapa bästa möjliga inlärningsupplevelse, då differentierar läraren sin undervisning.”1 (1)https://www.readingrockets.org/article/what- differentiated-instruction Klicka här för att höra expertenTomlinson ge insikt i den differentierade undervisningens metod!
  • 16. En storlek passar inte alla … 2.2 Varför spelar differentierad undervisning roll? • I många utbildningssammanhang är det vanligt att en studerande tillbringar sin dag till största delen med att sitta vid ett bord, lyssna till en lärare som föreläser och att göra anteckningar som förberedelse för en tentamen eller ett prov. Men när vi tar hänsyn till att inte alla studerande lär sig effektivt på det sättet blir det klart att vad som verkligen behövs i fler klassrum i hela EU är studerandecentrerad eller differentierad inlärning. • Forskningen anser att studerande som befinner sig i studerandecentrerade klassrum är mer engagerade och presterar mer än studerande i traditionella klassrum.1 Med andra ord är det troligare att en differentierad inlärning når fram till studenterna än den traditionella föreläsningen där en storlek ska passa alla. (1) https://www.whitbyschool.org/passionforlearning/differentiated-learning-why-one-size-fits-all-doesnt-work-in- education#:~:text=Research%20finds%20that%20students%20immersed,size%2Dfits%2Dall%20lecture.
  • 17. En storlek passar inte alla … 2.2 Extra läsning Steg 1: Ta 15 minuter och ögna snabbt igenom publikationen nedan. STUDENT–CENTRED LEARNING: WHAT DOES IT MEAN FOR STUDENTS AND LECTURERS? Steg 2: Beskriv de viktigaste punkterna vad gäller effektivitet och kritik mot studerandecentrerad inlärning.
  • 18. En storlek passar inte alla … 2.2 Hur är differentierad undervisning bättre för de studerande? • Differentierad inlärning syftar på en undervisningsstil som låter de studerande arbeta mer självständigt i klassrummet och skapa lektioner utifrån sina egna inlärningsstilar.1 Med andra ord ger den här undervisningsstilen de studerande rätten att skräddarsy sin egen inlärningsupplevelse på ett sätt som bäst passar deras unika behov. • Låt oss till exempel tänka på grundskolans matematik. Att förklara hur enkel addition fungerar eller att visa det på tavlan kanske bara fungerar för vissa elever. I själva verket kanske sociala inlärare lär sig bäst om de arbetar i grupper som kan läsa problem tillsammans. En sats byggklossar kan hjälpa fysiska inlärare att visualisera ett matematiskt begrepp. Och individuella inlärare kan lära sig bäst genom att ta med sig övningar och göra dem i ett lugnt hörn. (1)https://www.whitbyschool.org/passionforlearning/differentiated-learning-why-one-size-fits-all-doesnt-work-in- education#:~:text=Unfortunately%20the%20%22one%20size%20fits,be%20prepared%20for%20future%20success. Klicka här för att se hur ett tillvägagångssätt med differentierad undervisning är till praktisk nytta för inlärarna!
  • 19. En storlek passar inte alla … 2.2 Varför nu? Sedan pandemin slog till i mars 2020 har uppskattningsvis 1,37 miljarder studerande lämnat klassrummen och studerar på distans. När yrkesutbildningar och högre utbildningar växlar mellan utbildning på distans och på plats har en del studerande svårt att anpassa sin inlärningsstil och hålla fokus på arbetet. När de stora utbildningsinstitutionerna övergick till distansutbildning var många oroade för att många studerande som redan hade svårigheter hamnade i miljöer där det fanns relativt sett färre resurser till stöd för deras lärande och på så sätt försatte dem ännu mer i underläge. Pandemin har skapat stora störningar i många sektorer och branscher, och inte minst utbildningen har varit bland de hårdast drabbade. Men det satte ljuset på hur institutioner och deras utbildare kunde anpassa sin undervisning och leverans för att möta de studerandes behov och på så sätt bereda vägen för ytterligare förnyelse och förändring inom sektorn. Studerande har anpassningsproblem Studerande med svårigheter Utbildare KAN anpassa sig
  • 20. 2.3 Teorin om de många intelligenserna
  • 21. Teorin om de många intelligenserna 2.3 Introduktion Teorin om de många intelligenserna lanserades av Gardner i början av 1980- talet som ett alternativ till traditionellt utformade klassrum och som ett behov av variation vad gäller de sätt folk lär sig och förstår. Gardner (1983) föreslog att inlärare inte har en enda intelligens utan ett urval av intelligenser. Han antar att alla människor har dessa intelligenser men att en av dem är mer framträdande hos varje individ.1 (1) https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1170867.pdf Gardner (2013) understryker att oavsett vilket ämne du undervisar i – ”humaniora, naturvetenskap, historia eller matte” – bör du ta fram undervisningsmaterial av olika slag.. Gardner fortsätter med att framhålla att det du är bekant med ”kan du beskriva och föreställa dig … på flera sätt. Vi lärare upptäcker ibland att vår behärskning av ett ämne är svag när en studerande ber oss att förklara innehållet på ett annat sätt, och vi blir förbryllade.” Att förklara ett innehåll på flera sätt hjälper alltså inte bara de studerande att lära sig innehållet, det hjälper också utbildarna att öka och förstärka sin behärskning av ämnet.2 (2) https://www.niu.edu/citl/resources/guides/instructional- guide/gardners-theory-of-multiple-intelligences.shtml
  • 22. Tid för självreflektion 2.3 Klicka på videosymbolen och ta reda på vilka de åtta intelligenserna är: Kan du tillämpa dessa många intelligenser i ditt klassrum? Om ja, vilka strategier är mest tillämpbara för dina studerande i yrkesutbildning?
  • 23. Teorin om de många intelligenserna: Alla studerande utvecklar olika typer av intelligens. Det betyder att varje studerande har sina egna styrkor och svagheter vad gäller intelligens. När det kallas för inlärningsstil styr dessa intelligensområden hur lätt eller svårt en studerande har att lära sig genom en viss undervisningsmetod Det kan finnas mer än en inlärningsstil i ett klassrum. För att balansera mellan inlärningsstilar och ämnesinnehåll bör läraren visa de studerande hur de ska förstå ett ämne som kräver deras svaga intelligensområden genom att tillämpa deras mest utvecklade intelligensområde. Till exempel kan en studerande som har högt utvecklad musikalisk intelligens få i uppgift att lära sig om ett krig och vad som händer under det kriget genom att skriva en sång om det (Temur, 2007). 2.3 Utbildningsmässiga fördelar Vidare kan studerande som tillämpar sina starka intelligensområden i inlärningsaktiviteter lära sig ett ämne med glädje och utan press som de tidigare avskydde. Ett annat exempel är att matematik anses vara ett svårt ämne för många studerande på grund av de abstrakta begrepp som de måste lära sig. Men när sådana begrepp förklaras genom en inlärningsaktivitet som använder de studerandes intelligenser kommer de studerande att tycker att det är mer intressant och roligare eftersom görs som något de tycker om att göra. De studerande kan lära sig matematik genom att rita, danska, blogga och mycket annat. Ett helt kursinnehåll kan skapas med aktiviteter som bygger på många intelligenser på ett sätt som utvecklar olika intelligensområden för varje studerande. Sådant kursinnehåll blir mer studerandecentrerat. De studerande kommer då att upptäcka sina bästa sätt för att ta emot information. Referens: https://www.onatlas.com/blog/multiple-intelligences-theory
  • 24. Dags för extraläsning! 2.3 Klicka på dokumentsymbolen och låt dig inspireras av en lärandeaktivitet som hänger samman med de många intelligenserna: Kan du tillämpa någon av de ovanstående många intelligenserna i ditt klassrum? Om ja, vilka strategier är mest tillämpbara för dina studerande i yrkesutbildning?
  • 25. Teorin om de många intelligenserna 2.3 Utmaningar Inte alla intelligenser som ingår i teorin är möjliga att på ett enkelt sätt sikta in sig på när man förbereder en lärandeaktivitet. Utmaningen är att sikta in sig på ett så stort antal intelligenser som möjligt under en lektion för att säkerställa att alla studerande i klassrummet blir engagerade. Utbildare ska också lägga märke till att sikta sig på en viss typ av intelligens inte innebär att man struntar i andra typer, eftersom målet är att nå fram till studenterna, men också att utveckla alla deras förmågor. Referens: https://www.onatlas.com/blog/multiple-intelligences-theory 1 2 3
  • 26. 2.4 Faktorerna som påverkar förändringen i klassrummet
  • 27. Vilken faktor påverkar förändringen i klassrummet? Standardiserade klassrum: målstyrda förväntningar fastställda av kommun, region och stat. Kulturell mångfald: ett kontinuerligt inflöde av studerande immigranter med lite eller ingen kommunikationskompetens på engelska Studerandemångfald: unika inlärningsstilar och olika nivåer på de många intelligenserna. Ny kognitionsforskning om mänskligt lärande: kunskap om hjärnan och hur den bearbetar minnen och skapa mening. Snabb samhällelig och teknisk utveckling: politisk och ekonomisk revolution som påverkar var och hur lärande sker. Vi har mött mer förändring inom utbildningen än någonsin tidigare. För flera decennier sedan började lärare arbeta inom yrket med en önskan om att arbeta med inlärare, en kunskapsbas och goda föresatser. Idag möter utbildare ett utmanande landskap som är i ständig förändring. Många faktorer påverkar klassrummet som ständigt förändras. 1. 2. 4. 3. 5. 2.4 Bakgrund
  • 28. Tid för självreflektion 2.4 Kan du hitta några av dessa faktorer i ditt klassrum? Dela med dig av dina exempel.
  • 29. The European Commission's support for the production of this publication does not constitute an endorsement of the contents, which reflect the views only of the authors, and the Commission cannot be held responsible for any use which may be made of the information contained therein. Tack för uppmärksamheten!