Ce diaporama a bien été signalé.
Le téléchargement de votre SlideShare est en cours. ×
Publicité
Publicité
Publicité
Publicité
Publicité
Publicité
Publicité
Publicité
Publicité
Publicité
Publicité
Publicité

Consultez-les par la suite

1 sur 40 Publicité

Plus De Contenu Connexe

Similaire à Can 101118 (20)

Publicité

Plus par Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN (20)

Can 101118

  1. 1. Implementering och utvärdering Grundutbildning i drogförebyggande arbete 16-18 november 2010 karin.guldbrandsson@fhi.se
  2. 2. Spridningskurvan (i bästa fall) (E. Rogers 2003) 100% Laggards Late majority Early majority Early adopters Innovators 0 Tid
  3. 3. … varför ser det ofta ut så här? (efter Sundell 2008) 100% ”One of the greatest pains to human nature is the pain of a new idea” (Walter Bagehot 1873) 0 Tid
  4. 4. Kampen mot skörbjugg och barnsängsfeber Vi behöver evidensbaserade metoder för implementering av evidensbaserade metoder
  5. 5. Från nyhet till vardagsnytta Behandling av gravida som riskerar att föda för tidigt med syfte att minska andningsproblemen hos det nyfödda barnet 1969 – den första studien på djur 1972 – de första studierna på människa 1979 – fem RCT-studier, tydliga rekommendationer 1991 – används av 5-10% av alla kliniker I UK 1997 – används på ca 95% av alla kliniker I UK (Hanney 2005)
  6. 6. Metod OCH implementering Metod • Vilka komponenter ingår i metoden? • Vilka effekter kan man förvänta sig? • Programföljsamhet Implementeringsprocess • Vilka implementeringskomponenter ingår? • Vilka effekter kan man förvänta sig? BÅDE metoden OCH implementeringen måste fungera!
  7. 7. Effektiv implementering av effektiva metoder ger resultat – inget annat (efter Fixen m fl 2005) Implementering Effektiv Ineffektiv Effektiv + - Metod Ineffektiv - -
  8. 8. Evidensbaserade insatser Bästa tillgängliga kunskap - baserad på relevant forskning av hög kvalitet
  9. 9. Varför evidensbaserade insatser? • Åderlåtning (livsfarligt) • DARE – VÅGA (ingen effekt) • Lifeskills education (ingen/negativ effekt) • Scared straight (ingen/negativ effekt) • ANT-undervisning i skolan (ingen effekt på lång sikt) Därför att (bristande) resurser inte ska satsas på ineffektiva åtgärder!
  10. 10. Hur kan vi använda evidens i vardagen? 1. Skaffa information
  11. 11. 2. Agera relevant Åldersgräns för inköp: hög effektivitet, högt vetenskapligt stöd och låg implementeringskostnad Skolbaserad alkoholinformation: låg effektivitet, högt vetenskapligt stöd och hög implementeringskostnad
  12. 12. Effektiv implementering av effektiva metoder ger resultat – inget annat (efter Fixen m fl 2005) Implementering Effektiv Ineffektiv Effektiv Vaccination C-vitamin 4 Ryggläge 2 Olweus Metod Ineffektiv Åderlåtning Steg för 1 Magläge 3 steg
  13. 13. Det behövs ett behov Lokala behov är en viktig faktor för att implementering av en ny metod ska fungera ”vi är inte nöjda med hur mobbningsproblematiken hanteras i kommunens skolor” När behoven uttrycks explicit ökar chanserna till lyckad implementering ”vi behöver ett nytt program för att förebygga mobbning i kommunens skolor”
  14. 14. Rätt metod på rätt sätt Implementeringen fungerar bäst om metoden • är relevant (Yetton 1999) • har relativa fördelar (Greenhalgh 2005, Rogers 2003, Dirksen 1996, Aubert 2001) • överensstämmer med gällande värderingar (Greenhalgh 2005, Rogers 2003, Denis 2002, Glaser 1980, Rohrbach 2006, Mihalic 2003, Aubert 2001, Ferlie 2001) • är lätt att använda (Greenhalgh 2005, Rogers 2003, Meyer 1988, Denis 2002)
  15. 15. Rätt metod på rätt sätt Implementeringen fungerar bäst om metoden • är möjlig att testa (Greenhalgh 2005, Rogers 2003, Yetton 1999) • visar synliga resultat snabbt (Greenhalgh 2005, Meyer 1988, Denis 2002) • går att anpassa till lokala förhållanden (Greenhalgh 2005, Rogers 2003, Glaser 1980) • erbjuder generaliserbar kunskap (Greenhalgh 2005, Aubert 2001)
  16. 16. Snabb implementering inom sjukvården En ny metod för att tina upp blodplasma resulterade under det första året i att plasmasvinnet minskade med 80% och att besparingar på över 100 000 kr gjordes Förklaring till den lyckade implementeringen: • Enkel metod som fungerar • Leder till besparingar (Wehrli, 2009)
  17. 17. Snabb implementering inom idrotten • Relativa fördelar • Lätt att använda • Synliga resultat snabbt •
  18. 18. Rätt metod på rätt sätt • Kombinationer av insatser (Gotham 2004, Fixsen 2005, Rohrbach 2006, Grol 2000, Bero 1998, Ager 2001, Kelly 2000) • Tidig involvering av användarna (Greenhalgh 2005) • Resurser (Rohrbach 2006, Mihalic 2003, Robinson 2006, Greenhalgh 2005, Rogers 2003, Fitzgerald 2002) • Feedback (Fixsen 2005, Greenhalgh 2005) Information och utbildning räcker inte! (Fixsen 2005, Azocar 2003, Davis 1995, Denton 2003, Rogers 2002)
  19. 19. Aktörer i implementeringsprocessen Mottagare Förändringsagent Sändare Mottagaren Förändringsagenten Sändaren kan upplever ett känner till både erbjuda en metod behov mottagarens behov som svarar upp och sändarens mot mottagarens metod och förmedlar behov kontakt
  20. 20. Förändringsagentens uppgifter • Medvetandegörande • Upprättande av förtroendefullt förhållande • Analysstöd • Motivationsstöd • Praktiskt stöd • Institutionaliseringsstöd • Överlämning
  21. 21. The Community readiness model • Ingen medvetenhet • Förnekelse • Vag medvetenhet • Planering • Förberedelse • Implementering • Stabilisering • Förstärkning och professionalisering
  22. 22. Sammanfattningsvis … • Bedöm och uttryck behovet • Välj en relevant och effektiv metod • Involvera utförarna i tidigt skede • Organisatoriskt och finansiellt stöd • Maximera implementeringsstödet • Återkoppla till utförarna Inget upplevt behov – ingen lyckosam implementering!
  23. 23. Läs mer om implementering www.fhi.se
  24. 24. Utvärdering
  25. 25. Varför utvärdera? • Gjorde vi som vi planerade? • Blev det som vi planerade? • Uppfylldes målen? • Uppnådde vi några mätbara effekter? • Bieffekter? Positiva eller negativa? För att förbättra verksamheten!
  26. 26. Policytriangeln (Walt and Gilson 1994) Kontext Policy: på principer grundat handlande eller tillvägagångssätt Aktörer Innehåll Process
  27. 27. Policytriangeln - aktörer Aktörer påverkar utvecklingen av policy • Individer (t ex socialministern) • Grupper (t ex ungdomar, yrkesgrupper) • Organisationer (t ex CAN ) • Nätverk bestående av flera aktörer
  28. 28. Policytriangeln - kontext Kontext påverkar utvecklingen av policy • Politiska faktorer (t ex valår) • Ekonomiska faktorer (t ex svag/stark ekonomi) • Kulturella faktorer (t ex invandring, sekularisering) • Sociala faktorer (t ex arbetslöshet, åldersstruktur)
  29. 29. Policytriangeln - process Policyprocessen handlar om på vilket sätt en policy är initierad, utvecklad, formulerad, förhandlad, kommunicerad, implementerad och utvärderad. Fyra faser återkommer i alla policyprocesser (fast sällan linjärt) 1. Erkänna och identifiera problem (agendasetting) 2. Policyformulering 3. Implementering 4. Utvärdering
  30. 30. Måluppfyllelse - man måste veta vad man vill uppnå! Om man inte vet vart man ska så kan man inte veta om man kommer dit. Utarbeta mål för verksamheten
  31. 31. Mål Finns det mål? På vilka nivåer? Kommunal nivå, förvaltningsnivå, verksamhetsnivå? Är målen: Specifika Mätbara Accepterade Realistiska Tidsatta
  32. 32. Exempel på mål • x antal drogfria aktiviteter ska erbjudas ungdomarna i Huddinge kommun under år 2010 (verksamhetsmål) • Alkoholbruket bland unga i Huddinge kommun ska minska med x % till år y (uppnåendemål) • Antalet unga i Huddinge kommun som vårdas för alkoholrelaterade skador ska minska med x/1000 (utfallsmål)
  33. 33. Process - man måste veta vad man gör! Om man inte vet hur man gjorde så vet man inte vad som skulle kunna ha gjorts annorlunda. Hur gjorde vi? Vad blev rätt/fel? Klargör processen för arbetet
  34. 34. Process Exempel • x antal personer ska utbildas inom området drogförebyggande arbete under år 2010 • Relevant material ska införskaffas • Verksamheten ska budgeteras • Lokaler och föreläsare ska bokas • Osv.
  35. 35. Utfall – man måste veta hur det ser ut! Om man inte vet hur det såg ut när man startade så kan man inte mäta förändring. Gör en baslinjeundersökning Skapa användbara mått
  36. 36. Utfall Exempel • Tobaksbruk (egenuppgift), före – efter • Alkoholbruk (egenuppgift), före – efter • Attityder (egenuppgift), före – efter • Alkoholrelaterade skador (register), före – efter Finns det bra mått på dessa utfall?
  37. 37. Jämförelser Jämföra mot egen verksamhet över tid • Vad är bättre/sämre nu jämfört med då? Jämföra mot andra verksamheter/kommuner • Vad är bättre/sämre jämfört med andra?
  38. 38. Att utvärdera verksamheten är ett sätt att korrigera kursen under resans gång

×