Genomgång av det viktigaste för biblioteken att veta om lagar och nationella minoriteter, biblioteksplaner och utvecklingsområden.

1. Minoritetspolitik och
biblioteken
Elisabet Rundqvist, Kungliga biblioteket 2018-04-11

2. Ramkonventionen
1999 ratificerade Sverige ramkonventionen om skydd
för nationella minoriteter.
Ramkonventionens rättigheter är en integrerad del av
de mänskliga rättigheterna.
Fotograf: Roel Wijnants
https://flic.kr/p/DvFqJC

3. Ett svenskt kulturarv
• Nationella minoriteter är en stor del av Sveriges
historia och svenskt kulturarv.
• År 2000 blev det ett eget politikområde.

4. Nationella minoriteter
• Har befolkat Sverige under lång tid.
• Utgör grupper med en uttalad samhörighet.
• Har en egen religiös, språklig eller
kulturell identitet och en vilja att
behålla sin identitet.

5. Europeiska stadgan om landsdels- eller
minoritetsspråk
2000 ratificerade Sverige stadgan om landsdels – eller minoritetsspråk
Där ingår ansvar för
• Samråd med minoriteten i frågor som berör dem,
• Ansvar för att stödja språkens utveckling
• Motverka uttryck av diskriminering.
Samiska, finska och meänkieli uppfyller kravet på historisk
geografisk anknytning, medan jiddisch och romani chib är
territoriellt obundna språk i Sverige. Foto: Elisabet Rundqvist

6. Lagen om nationella minoriteter och
minoritetsspråk 2009:724
4 § I språklagen (2009:600) det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda
och främja de nationella minoritetsspråken.
Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att:
• Behålla och utveckla sin kultur i Sverige.
• Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna
minoritetsspråket ska främjas särskilt.
5 § Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till
inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med
representanter för minoriteterna i sådana frågor. Foto: Elisabet Rundqvist

7. Grundskyddet
• Alla kommuner ska främja nationella minoriteters möjligheter till
språk och kultur
• Hela Sverige ska uppfylla det sk. grundskyddet
• Alla ska informeras om det nationella minoriteterna och
rättigheterna enligt lagen
• Samråd o inflytande i frågor som rör minoriteterna
• Alla nationella minoriteter ska ges möjlighet att lära sig och/eller
bevara sitt språk
• Förvaltningsmyndigheterna ska vara insatta i lagstiftningen, tillhandahålla tydlig information
• Vissa utsedda myndigheter ska i tal o skrift kunna kommunicera på samiska/finska
Foto: Elisabet Rundqvist

8. Prop. 2012/13:147
• På så vis tydliggörs att de nationella minoriteterna
och minoritetsspråken har en särställning i Sverige
dels genom
– Åtagandena i ramkonventionen om skydd för
nationella minoriteter
(SÖ 2000:2).
– Dels enligt stadgan om landsdels- eller
minoritetsspråk (SÖ 2000:3).
– Åtagandena gentemot de nationella
minoriteterna förtydligas särskilt genom rättsliga
regleringar i språklagen (2009:600) och lagen
(2009:724) om nationella minoriteter och
minoritetsspråk.
Foto: Elisabet Rundqvist

9. Skollagen
Förskola, förskoleklass och skola:
• Alla elever i Sverige ska ha kunskaper om de
nationella minoriteternas kultur, språk, religion och
historia.
• Barn som tillhör nationella minoriteterna kan i
förskolan få stöd att utveckla en flerkulturell
identitet.
• Kapitel 2
36 § Eleverna i grundskolan, grundsärskolan,
specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.
Foto: Elisabet Rundqvist

10. Minoritetspolitikens
syften
• Motverka diskriminering och utsatthet
• Öka inflytande och delaktighet
• Stärka och skydda språk och kulturell identitet
Minoritetsspråken ska hålls levande och revitaliseras
Språket är bärare av:
• Erfarenheter
• Kunskap
• Tradition och kultur
2018-06-20

11. Vikten av bibliotek
Vikten av en väl utvecklad biblioteksverksamhet på
nationella minoritetsspråk har ofta lyfts fram
Bland annat betänkandet Att återta mitt språk
(SOU 2006:19)
• Biblioteksverksamhet som riktar sig till nationella
minoriteter bör utökas.
• Bibliotekskonsulenter bör inrättas för samtliga
nationella minoritetsspråk och barn- och
ungdomsverksamhet bör prioriteras.
• En permanent finansiell lösning för de samiska
bokbussarna bör hittas.

12. Nationella minoriteter - bibliotekslagen
SFS nr: 1996:1596
8 § Folk och skolbiblioteken skall ägna särskild
uppmärksamhet åt funktionshindrade samt
invandrare och andra minoriteter bl.a. genom
att erbjuda litteratur på andra språk än svenska
och i former särskilt anpassade
till dessa gruppers behov.
SFS 2013:801
Prioriterade grupper
5 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet
ska ägna särskild uppmärksamhet åt de
nationella minoriteterna och personer som har
annat modersmål än svenska, bland annat
genom att erbjuda litteratur på
1. de nationella minoritetsspråken,
2. andra språk än de nationella minoritetsspråken
och svenska, och
3. lättläst svenska.
2018-06-20

13. Exempel från
biblioteksplanerna
Foto: Elisabet Rundqvist

14. Osynliga minoriteter
Foto: Elisabet Rundqvist

15. Kvarleva från första
lagens formuleringar
• § 4 och 5 i bibliotekslagen säger mycket tydligt att
folk- och skolbibliotek skall ägna särskild
uppmärksamhet åt personer med
funktionsnedsättning samt invandrare och andra
minoriteter bl. a genom att erbjuda litteratur på
andra språk än svenska och i former särskilt
anpassade till dessa gruppers behov.
(kommunal biblioteksplan 2014-2018)
2018-06-20
Foto: Elisabet Rundqvist

16. Rubrik och text
saknar koppling
2018-06-20
Foto: Elisabet Rundqvist

17. Kommunal
biblioteksplan
Inriktningsmål
• Uppmärksamma minoritetsspråk i kommunen.
Effektmål
• Fortsatt arbete med att lyfta fram den samiska
litteraturen.
• Samarbete med kommunens samiska koordinator.
2018-06-20
Skapat av Johan Sandberg Mcguinne

18. Utveckling i framtiden?
2018-06-20
• Tillsammans med!
• Revitaliseringen av de nationella minoriteternas språk och
kultur är prioriterat i politiken.
• Barn och unga är prioriterad grupp. Med genomtänkta och
långsiktiga insatser kan de förlorade språkgenerationernas
barn ges möjlighet att återta språken.
• Det betyder att bibliotekens bidrag för att utveckla språken
ökar med tiden, när barnen växer upp kommer de ha högre
förväntningar på att läsa på sitt minoritetsspråk.
• Litteraturområdet inom Kultursamverkansmodellen blir allt viktigare för att öka utgivningen.
• Involvera och skapa plattformar för samarbeten!
Henrik Olsen går i Sápmi Pride parade
(Foto Jan Roger Østby)
https://flic.kr/p/tRh2KH
https://creativecommons.org/licenses/by/2.0/

19. Biblioteken och de nationella
minoritetsspråken
– En lägesbeskrivning
Elisabet Rundqvist, Nationell bibliotekssamverkan

20. Bakgrund rapporten
Rapporten svarar mot de två uppgifterna i
bibliotekslagens 18 §
• Nationell överblick
• Biblioteksplanernas utformning
Syftet
• Belysa folkbibliotekens aktiviteter och verksamhet
• Ge en lägesbeskrivning
2018-06-20

21. Vi undersökte
• Bibliotekens aktiviteter och verksamheter
• Hur biblioteken synliggör de nationella
minoritetsspråken
• Samarbeten med andra aktörer
• Vilka hinder och utmaning biblioteken ser
samt
• Förslag på vad och hur man kan göra
2018-06-20
Foto: Elisabet Rundqvist

22. Styrande
• Bibliotekslagen 5§
• Språklagen
• Lagen om nationella minoriteter och
minoritetsspråk
• Skollagen för skolbiblioteken
Regional biblioteksverksamhet
• Kulturpolitiska målen och
kultursamverkansmodellen
2018-06-20
Foto: Elisabet Rundqvist

23. Biblioteksplaner
Koppling till styrande lagarna
• Undersökning av ett 50-tal biblioteksplaner från
2014 och framåt.
26%
57%
11%
6%
Frånvarande
Bibliotekslagens 5 §
Bibliotekslagens § 5, språklagen eller lagen om nationella minoriteter
Alla tre lagarna

24. Verksamhetens inriktning
• Målbeskrivningar för barn /unga
15 st planer (32 %).
38%
28%
21%
13%
Inget mål
Kortfattat och ospecificerat utan koppling till annan text
Måloch förklarande text
Klart beskrivet mål och aktiviteter

25. Rubriksättning
• Ca 54 % av de planer som finns i ett
förvaltningsområde skriver det i planen.
28%
21%
32%
19%
Indadekvat eller ingen
I inledningen utan egen rubrik
Adekvat rubrik i förhållande till innehållet
Nationella minoriteter som egen text

26. Kulturplanerna
• I några planer nämns inte nationella minoriteter
alls
• I några slås de ihop med språklig mångfald och
nyanlända
• Oklart vad man vill och hur det ska gå till
• Urfolket får sällan ett eget utrymme
• Ett mindre antal planer har tydliga skrivningar och
syns ha haft fungerande samråd med respektive
språkgrupp Foto: Elisabet Rundqvist

27. Medieförsörjningen
• Begränsat utbud förutom på finska
• Mindre än 1 % av beståndet på minoritetsspråken
undantaget finska
• Ojämnt fördelat över landet, stora skillnader mellan
länen
• Skolbiblioteken saknar i stort litteratur på
minoritetsspråken
• Svårigheter med inköp och inköpskanaler, olika
utmaningar för respektive minoritetsspråk
• Begränsad utgivning inom Sverige försvårar
Foto: Elisabet Rundqvist

28. Aktiviteter,
verksamhet
• Läsfrämjande, språkstödjande
• Föreläsningar, utställningar, särskilda tillfällen
• Temaveckor
• Filmvisning
• Samverkan med t.ex. BVC etc.
• Samverkan med föreningar etc.
• Samverkan med språkkonsultenter, resurscentra
etc.
Foto: Elisabet Rundqvist

29. Uppfylls
bibliotekslagen?
• Biblioteken har svårt att leva upp till
bibliotekslagens intentioner
• Lagens öppna formuleringar försvårar nedbrytning
till daglig verksamhet
• ”Ägna särskild uppmärksamhet” är öppet för
subjektiva tolkningar
• Svag koppling mellan bibliotekslagen och
ramkonventionerna har försvårat förståelsen för
det skydd och de mål som konventionerna skriver
fram
• Svaga strukturer i kommunen som helhet har
försvårat bibliotekens arbete och målformuleringar
Foto: Elisabet Rundqvist

30. Slutsatser
• Det allmänna biblioteksväsendet som helhet har
hittills inte i någon högre grad uppfyllt andra
paragrafens åligganden i förhållande till
minoriteterna och de nationella minoritetsspråken
• I många delar av landet bedrivs inte verksamhet
som synliggör de nationella minoriteterna och
minoritetsspråken i någon större omfattning

31. Tre utvecklings-
områden
• Synliggöra oavsett efterfrågan
• Samverkan kring medier och aktiviteter
• Prioritera barnen
Foto: Marja Haapalainen

32. Urfolk = mänskliga
rättigheter
Ett urfolk härstammar från folkgrupper som bodde i
landet eller i ett geografiskt område, som landet
tillhör, vid tiden för erövring eller kolonisation eller
fastställande av nuvarande statsgränser och vilka har
behållit en del eller alla sina egna sociala,
ekonomiska, kulturella och politiska institutioner.
Urfolks rättigheter har ett förstärkt skydd jämfört med
övriga minoritetsrättigheter. Folkrättsligt går
regelverket för urfolk längre än för övriga
minoritetsgrupper i ett land.
2007 antog FN:s generalförsamling en deklaration
om urfolkens rättigheter. Grundläggande i
deklarationen är rätten till självbestämmande, vilken
slås fast i artikel 3.
Foto: Elisabet Rundqvist