Publicité

Nyhetsbrev Nr 2 2010

3 Dec 2010
Nyhetsbrev Nr 2 2010
Nyhetsbrev Nr 2 2010
Nyhetsbrev Nr 2 2010
Nyhetsbrev Nr 2 2010
Publicité
Nyhetsbrev Nr 2 2010
Nyhetsbrev Nr 2 2010
Nyhetsbrev Nr 2 2010
Nyhetsbrev Nr 2 2010
Prochain SlideShare
Nyhetsbrev Nr 1 2009Nyhetsbrev Nr 1 2009
Chargement dans ... 3
1 sur 8
Publicité

Contenu connexe

Publicité

Nyhetsbrev Nr 2 2010

  1. Nyhetsbrev Nr 4 2010 Arbetsrätt I nyhetsbrevet får du en snabb överblick över vad som skett och vad som är på gång inom arbetsrätten, vilket underlättar för dig som arbetar med personalfrågor/HR (Human Resources) eller är chef. Du får även en sammanfattning av de senaste AD-domarna. Arbetsrätten påverkas i allt högre grad av EU så du får en bevakning på vad som skett och sker inom EU. Nyhetsbrevet ges ut 3-4 gånger per år och är kostnadsfritt. Innehåll Krönika sid 1-2 Nyheter i arbetsrätten från 1 juli 2010 sid 3 Nyhet sbreve Lagförslag inom arbetsrätten Rättpraxis från Arbetsdomstolen. sid 3 sid 3-5 3-4 gån t ges u t ger per Aktuella HR-frågor och arbetsrätt inom EU sid 6-7 och är år kostna Aktuella kurser sid 8 dsfritt . Författarna till detta nyhetsbrev sid 8 Blir det några förändringar i arbetsrätten under kommande mandatperiod? Jag missade hela slutspurten på valrörelsen efter- från företagarhåll ganska kraftigt önskar att vissa som jag istället för att följa valrörelsen i media regler skall ändras. Av budgetpropositionen som åkte till Abisko för att fotografera vår vildmark nyligen lämnades kan man dock utläsa att man i sprakande höstfärger. När jag kom hem på vill genomdriva en förändring i LAS som skulle valdagen fick jag genast jäkta iväg till vallokalen innebära att arbetsgivarens kostnader i en viss för att avlägga min röst. Jag misstänker att jag situation skulle minska drastiskt. Det rör sig om missade en del under den sista hektiska veckan de regler som styr vad som gäller om en arbets- innan valet. I efterhand har det visat sig att sjuk- givare säger upp en arbetstagare från anställning- försäkringen blev en allt större fråga ju närmare en och arbetstagaren ogiltigförklarar uppsägning. valdagen man kom. Konkreta fall där människor hamnat rejält i kläm lyftes fram av de rödgröna Enligt nuvarande regler gäller att om en arbets- och jag misstänker att vi kommer att få se vissa tagare ogiltigförklarar uppsägningen, vilket sker förändringar i sjukförsäkringen under den genom en underrättelse till arbetsgivaren om kommande mandatperioden. ogiltigförklaring och därefter genom att arbets- tagaren väcker talan mot arbetsgivaren om Kan vi vänta oss några förändringar beträffande ogiltigförklaring, skall anställningen som huvud- arbetsrätten då? Moderaterna har ju ”kramat” regel bestå till dess tvisten är slutligen avgjord. den svenska arbetsrättsmodellen rätt kraftigt och Detta kan innebära att arbetstagaren skall gå verkar inte vara särskilt intresserade av att driva kvar i anställningen under en avsevärd tid. igenom några reformer i egentlig mening. Om arbetstagaren är oorganiserad skall processen Enligt Regeringen fungerar den svenska arbets- börja i tingsrätt och den som förlorar i tingsrätten rätten bra och det är endast några marginella för- har möjlighet att efter prövningstillstånd få ändringar som behöver göras. Detta trots att man tvisten prövad i Arbetsdomstolen. Detta kan NYHETSBREV 4 2010
  2. Blir det några förändringar i arbetsrätten under kommande mandatperiod? (Forts. ) medföra att anställningen skall bestå under en avsevärd för uppsägning på grund av personliga skäl - vara ”bättre” tid trots att uppsägningstiden har löpt ut. Under proces- från ett arbetsgivarperspektiv att avskeda istället för att sens gång är det naturligtvis tänkt att arbetstagaren skall säga upp. vara kvar i arbete, d.v.s. utföra sina arbetsuppgifter och erhålla lön. I många situationer vill dock inte arbets- Som reglerna ser ut nu kan man alltstå säga att dessa givaren att arbetstagaren skall vara kvar på arbetsplatsen driver fram ”felaktiga” avskedanden istället för uppsäg- och väljer då att stänga av arbetstagaren. Enligt LAS kan ningar. Detta borde väl från fackligt håll betraktas som arbetstagaren stängas av om det föreligger särskilda skäl. ett gissel. Det vore enligt min mening bra om man kunde Under avstängningen utbetalas lön till arbetstagaren. hitta en vettig balans mellan parternas intressen i dylika situationer. Frågan är därför värd att på allvar utredas. Uppenbarligen har Regeringen kommit fram till att detta innebär att en stor kostnad läggs på arbetsgivaren och Göran Smedberg att man nu vill lindra detta. På vilket sätt som man har tänkt sig att lindra kostnaden för arbetsgivaren är dock än så länge höljt i dunkel. Eventuellt kan man tänka sig att arbetstagaren under denna tid istället skall uppbära arbetslöshetsersättning. Från fackligt håll har man framfört kritik mot förslaget och bl.a. menat att nu gällande reglering medför att det är lättare att nå förlikningar mellan parterna, något som skulle försvåras om reglerna förändrades. Å andra sidan är det min uppfattning att många arbetsgivare väljer att avskeda arbetstagaren istället för att säga upp på grund av personliga skäl. Vid ett avskedande skiljs arbetstagaren från anställningen med omedelbar verkan. Nuvarande regler innebär också att arbetstagaren inte kan ogiltig- förklara ett avskedande om det föreligger grund för uppsägning. Slutsatsen för många arbetsgivare blir således att det kan vara bättre att ”ta i för mycket” och avskeda istället för att säga upp. Arbetsgivaren riskerar att få betala ett allmänt skadestånd för att man tagit i för mycket genom att avskeda istället för att säga upp och att få betala ett ekonomiskt skadestånd motsvarande utebliven uppsägningslön. Ersättningen motsvarande utebliven uppsägningslön är ju ingen merkostnad för den skulle arbetsgivaren ändå få betala om man istället hade sagt upp arbetstagaren. Det kan således i vissa situationer – om man är tämligen säker på att det är saklig grund NYHETSBREV 4 2010
  3. Nyheter i arbetsrätten från den Rättspraxis från Arbetsdomstolen 1 juli 2010 1. Reglerna om valfrihetssystem vid Arbetsförmedlingen 1. Förhandlingsvägran innebär att arbetssökande får möjlighet att välja t.ex. jobbcoach bland de leverantörer av sådana tjänster som I AD 2010 nr 47 behandlar Arbetsdomstolen formerna Arbetsförmedlingen tecknat avtal med. Genom en juste- för förhandling. Fackföreningen påkallade tvisteförhand- ring av 39 § MBL anges att den inskränkning i den fack- ling beträffande uppsägning av en medlem. Arbetsgivaren liga vetorätten som gäller vid offentlig upphandling gäller kom inte till förhandlingen och hävdade i efterhand även vid upphandling enligt lagen om valfrihetssysten. att man fullgjort sin förhandlingsskyldighet genom ett telefonsamtal som ägde rum innan den dag som förhand- 2. Nya regler om högkostnadsskydd för sjuklönekostnader lingen var utsatt till. Arbetsdomstolen menar att arbets- i sjuklönelagen (1991:1047). Den nya regeln innebär att givaren gjort sig skyldig till förhandlingsvägran och man arbetsgivare, vars kostnader för sjuklön inklusive avgifter dömer ut ett allmänt skadestånd om 30 000 kr. Enligt och skatt under ett kalenderår överstiger 2,5 gånger den MBL kan parterna komma överens om att förhandlings- beräknade genomsnittliga årliga sjuklönekostnaden för skyldigheten kan fullgöras på annat sätt än vid förhand- samtliga arbetsgivare kan erhålla ersättning från för över- lingssammanträde. Domstolen menade att parterna inte skjutande del av sjuklönekostnaden. Arbetsgivaren skall varit överens om att förhandlingen skulle ske på telefon. ansöka om ersättningen hos Försäkringskassan. Regeln Det är således viktigt att veta om bägge parter anser att gäller sjuklönekostnader som gäller sjukperiod som börjar ett telefonsamtal skall utgöra en förhandling enligt MBL. efter utgången av juni 2010 2. Arbetsgivare svarade inte på förhand- Lagförslag inom arbetsrätten lingsframställan – förhandlingsvägran? En annan tvist angående förhandlingsskyldighet av- 1. Enligt gällande regler skall företag i årsredovisningen gjordes i AD 2010 nr 48. Fackföreningen skickade en redovisa sjukfrånvaron totalt sett samt sjukfrånvaron förhandlingsframställning till arbetsgivaren daterad den uppdelat för män respektive kvinnor. Nu föreslår reger- 28 april 2009 och ännu en daterad den 25 maj 2009. ingen att enklare årsredovisningsregler som bl. a innebär Förhandlingsframställningarna skickades i vanliga lösbrev. att skyldigheten att redovisa sjukfrånvaron i årsredo- Arbetsgivaren svarade inte på någon av framställningarna. visningen avskaffas för företag (prop. 2009/10:235). Fackföreningen väckte talan mot arbetsgivaren och Lagändringen föreslås träda ikraft fr. o m 2011. gjorde gällande att arbetsgivaren gjort sig skyldig till för- handlingsvägran. Man yrkade ett allmänt skadestånd om 2. Ett stärkt meddelarskydd för offentligt anställda är 50 000 kr. Arbetsgivaren å sin sida menade att han inte på gång. Riksdagen har beslutat om ändring gällande fått del av förhandlingsframställningarna. Arbetsdomstolen tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. konstaterade att enligt allmänna rättsgrundsatser sker Eftersom det är grundlagar som skall ändras krävs det två befordran av meddelanden (förhandlingsframställan) på riksdagsbeslut med mellanliggande val. Den nya regeln avsändarens risk (dvs. fackföreningen) och avsändaren innebär att straffansvar införs gällande repressalieåt- har bevisbördan för att motparten fått del av den avsända gärder som uppsägning, avskedande, disciplinpåföljd eller framställningen. Domstolen menade att det är anmärk- en liknande åtgärd. Enligt nuvarande regler kan straffan- ningsvärt att två försändelser försvunnit, men att detta svar utkrävas om repressalieåtgärden vidtagits i tjänsteut- inte ger tillräcklig grund för att ifrågasätta arbetsgivarens övning. uppgift om att man inte fått del av framställningarna. Fackföreningen lyckades således inte styrka att arbets- givaren fått del av förhandlingsframställningarna. NYHETSBREV 4 2010
  4. Rättspraxis från Arbetsdomstolen (forts.) 3. Avskedande AD 2010 nr 50 rörde en arbetstagare som var gruppchef åtgärd som stred mot 62 § MBL. Arbetsdomstolen delade på ett försäkringsbolag. Arbetstagaren blev avskedad under inte arbetstagarpartens uppfattning om att åtgärden var åberopande av att han köpt en skoter till ett rabatterat pris att betrakta som en disciplinär åtgärd. Däremot menade från en försäkringstagare. Köpet hade ägt rum under en Arbetsdomstolen att arbetsgivaren brutit mot förhand- pågående skadereglering. Arbetsgivaren menade att arbets- lingsskyldigheten enligt 11 § MBL och dömde ut ett tagaren gjort sig skyldig till mutbrott och att agerandet var allmänt skadestånd om 35 000 kr. (Bastubadarprincipen illojalt och stred mot företagets etiska principer. Enligt tillkom genom Arbetsdomstolens dom AD 1978 nr 89). Arbetsdomstolen hade inte arbetsgivaren styrkt att förmå- nen varit otillbörlig vilket innebar att mutbrott inte kunde 5. Tvåmånadersregeln i 18 § LAS styrkas av arbetsgivaren. Däremot ansåg Arbetsdomstolen att arbetstagaren agerat illojalt och att han bröt mot de I målet AD 2010 nr 55 avskedades en arbetstagare under etiska principerna som stillsammans med lojalitetsplikten 2006 från sin anställning vid en facklig organisation. kan tolkas som att arbetstagaren skall förhålla sig obe- Anledningen till avskedandet var att arbetstagaren hade roende till bolagets försäkringstagare. Arbetsdomstolen en bisyssla som företagare. Arbetsdomstolen konstate- ansåg att avskedandet var lagligen grundat. rade att arbetsgivaren känt till detta sedan 2004. Enligt tvåmånadersregeln får en arbetsgivare inte grunda avske- dandet enbart på omständigheter som man känt till mer 4. Bastubadarprincipen tillämpas på polis än två månader före underrättelse enligt 30 § LAS eller som arbetade som livvakt. avskedandet. Arbetsdomstolen konstaterade att arbets- En arbetsrättsligt välkänd princip – Bastubadarprincipen givaren känt till förhållandena sedan 2004 och att man – tillämpades i AD 2010 nr 52. En polis som arbetade därför enligt 18 § 2 st LAS inte fick åberopa dessa för- som livvakt åt utrikesministern blev omplacerad efter en hållanden till grund för avskedandet. Dessutom menade incident vid en säkerhetskontroll på en flygplats. Polisen arbetsdomstolen att även om man skulle betrakta förhål- blev omplacerad till kontorsarbete. Enligt arbetstagarparten landet som ett pågående tillstånd – vilket inte omfattas var omplaceringen särskilt ingripande och arbetsgivaren av tvåmånadersregeln – fick det anses att arbetsgivaren hade inte haft godtagbara skäl för omplaceringen. Enligt genom sin passivitet fick anses ha avstått från att åberopa Arbetsdomstolens mening var omplaceringen särskilt förhållandet som grund för avskedandet. ingripande (arbetsuppgifterna hade påtagligt ändrats och polisen förlorade på grund av omplaceringen vissa tillägg 6. Hot om att slå ihjäl arbetskramrat och ersättningar till ett ganska omfattande belopp varje resulterade i avskedande månad). Därigenom kunde arbetstagaren få omplaceringen prövad av Arbetsdomstolen. Enligt Bastubadarprincipen Arbetstagaren hotade arbetskamraten med ”jag skall slå skall arbetsgivaren ha godtagbara skäl till en omplacering ihjäl honom”. Efter händelsen blev arbetstagaren avskedad. av detta slag. Domstolen ansåg att polisen uppträtt mycket Arbetstagaren menade att hotet inte var allvarligt menat olämpligt vid säkerhetskontrollen då hon på ett okontrol- och att han blivit provocerad. Arbetsdomstolen konstaterar lerat och kränkande sätt skällt ut säkerhetspersonalen. att det förelåg laga skäl för avskedande. Det kan konstate- Till detta kommer att hon i sin tjänst representerat UD ras att Arbetsdomstolen ser mycket allvarligt på våld och och varit i tjänst. Arbetsdomstolen ansåg att det förelåg hot om våld på arbetsplatsen. AD 2010 nr 57. godtagbara skäl för omplaceringen. Arbetstagarparten hade även gjort gällande att åtgärden var en disciplinär NYHETSBREV 4 2010
  5. 7. Provanställning I rättsfallet AD 2010 nr 61 gällde tvisten om en prov- löpte risk att sägas upp från sin anställning om hon inte anställning enligt 6 § LAS var felaktig. Efter ett byte ändrade sitt beteende. Arbetsgivaren hade också försökt av entreprenör i bussbranschen provanställde den nya omplacera arbetstagaren. Trots detta återkom problemen. aktören flera arbetstagare som varit anställda hos den Arbetsdomstolen fann därför att det var saklig grund för tidigare entreprenören. Arbetsgivaren avslutade provan- uppsägning. Dessutom konstaterade Arbetsdomstolen att ställningen för två arbetstagare varvid tvist uppkom om det förelåg vägande skäl för avstängning före uppsägning- provanställningarna var felaktiga på den grunden att det en enligt kollektivavtalet på arbetsplatsen och särskilda inte funnits skäl att pröva arbetstagarna utan dessa istället skäl för avstängning enligt 34 § LAS efter uppsägningen. skulle ha tillsvidaranställts. Tillsvidareanställning är ju huvudregeln beträffande anställningsformer. Arbets- domstolen konstaterar att provanställning kan motiveras både av yrkesmässiga skäl och av personliga skäl. Arbets- domstolen menar att en arbetsgivare kan ha behov av att bedöma arbetstagarens personliga lämplighet. Arbets- domstolen ansåg därför att provanställningarna av dessa busschaufförer var korrekta. 8. Samarbetsproblem och saklig grund AD 2010 nr 62 gällde en distriktssköterska som sagts upp på grund av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren (landstinget) hade arbetstagaren allvarliga brister i förhållningssättet till patienter, flera år tidigare skulle arbetstagaren ha arbetat åt en annan arbetsgivare under tid som hon var sjukskriven samt att det förelåg allvarliga samarbetssvårigheter. Arbetstagaren hade blivit avstängd före uppsägningen med stöd av en bestämmelse i kollek- tivavtalet (AB) och även under uppsägningstiden. Arbets- domstolen konstaterade att arbetsgivaren inte lyckats styrka påståendena om det bristande förhållningssättet i förhållande till patienter. Beträffande arbetet som ar- betstagaren gjort flera år tidigare under en sjukskrivning menade Arbetsdomstolen att händelsen låg långt tillbaka i tiden och inte kunde tillmätas någon stor betydelse beträffande uppsägningen. Däremot ansåg Arbetsdom- stolen att arbetstagaren inte var utan skuld till de all- varliga samarbetsproblemen och att arbetsgivaren hade medvetandegjort arbetstagaren på problemen och att hon NYHETSBREV 4 2010
  6. Aktuella HR-frågor och arbetsrätt inom EU Här presenteras i korthet vad som hänt inom området ”Vi kommer att behöva invandring om vi arbetsmarknad i EU sen senast. Vill ni läsa mer kan ska klara välfärden” ni följa länkarna nedan eller varför inte läsa Cecilia Malmströms, EU-kommissionär för inrikes frågor, blogg. Det kunde man läsa i Cecilia Malmströms blogg i början av juli. http://ec.europa.eu/sverige/news/index_sv.htm http://www.eu-upplysningen.se/Aktuellt/Nyheter/ Det handlar om de två förslag som Cecilia Malmström http://ceciliamalmstrom.wordpress.com presenterade som ska göra det enklare för icke-EU- medborgare att arbeta tillfälligt i EU. Det ena förslaget Bättre stöd till EU:s ungdomar som står handlar om säsongsarbetare och det andra om företag utanför den reguljära arbetsmarknaden som under en tid vill använda sig av experter från icke- EU-länder. EU står som vi vet inför en enorm demogra- Fem miljoner unga européer söker jobb och man vet att fisk utmaning som gör att behovet av arbetskraft överstiger många kommer att misslyckas eftersom de varken har tillgången. De här förslagen är dels tänkta att hjälpa rätt kvalifikationer eller erfarenheter för att få de lediga till att möta efterfrågan på arbetskraft och dels att öka jobben. Europeiska kommissionen har lanserat ”Unga arbetsmarknadens attraktions- och konkurrenskraft för på väg” som är ett nytt initiativ som ska hjälpa dessa att uppnå målen i Europa 2020-strategin. Därutöver är ungdomar att skaffa sig de kunskaper, färdigheter och tanken att förslagen ska leda till en rättvis behandling av erfarenheter de behöver för att få sitt första jobb. Unga på alla migrerande arbetstagare i enlighet med Stockholms- väg är del av EU:s nya Europa 2020-strategi. I initiati- programmet. vet ingår 28 centrala insatser för att utbildningen bättre ska motsvara ungdomarnas behov och uppmuntra fler av dem att söka EU-bidrag till studier eller praktik i ett annat Kommer vi att få ett framtida europeiskt land. Tanken är att denna möjlighet ska öka ungdomarnas pensionssystem anställbarhet och ge tillträde till arbetsmarknaden. Europa får en allt äldre befolkning och EU anser att det krävs tryggare pensionssystem i Europa. Fram till år Hälften av oss européer är beredda ett flytta 2060 beräknas andelen pensionärer fördubblas i för- dit jobben finns hållande till den andel av befolkningen som finansierar pensionerna. Ju fler pensionärer ju starkare och tryggare En av fördelarna med den inre marknaden är ju just pensionssystem krävs. Ett pensionssystem måste klara att kunna flytta inom EU. Nu visar det sig i den senaste kommande finansiella och ekonomiska kriser. Eurobarometerundersökningen att varannan EU- invånare kan tänka sig att flytta för att arbeta utomlands. Debatten inleds med en grönbok som tar upp en rad Danskarna tillhör dem som är mest angelägna att flytta. frågor om pensionssystemets framtid och inbjuder alla Undersökningen visar också att en majoritet av EU:s berörda parter att komma med synpunkter, åsikter och befolkning anser att flytt till ett annat land har positiva idéer om hur man kan möta utmaningen på pensionsom- effekter på både ekonomin och arbetsmarknaden, men rådet – en av de största utmaningarna i EU och i större däremot inte på familjelivet. Vi européer vill helst flytta delen av världen – och hur EU kan bidra till att finna till USA, Storbritannien eller Australien medan Sverige lösningar. hamnar på elfte plats. NYHETSBREV 4 2010
  7. Fram till och med den 15 november 2010 kan alla som är intresserade av frågan lämna sina synpunkter via en särskild Internetsida: http://ec.europa.eu/yourvoice/ipm/ forms/dispatch?form=pensions. Därefter kommer kommissionen att analysera alla svar och överväga hur man bäst kan behandla dessa frågor på EU-nivå. EU vill minska löneklyftorna mellan könen. En del av åtgärderna i EU:s nya Europa 2020-strategi är att ta tag i bristande jämställdhet. EU-kommissionen har under året fattat två beslut om ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Dels har man antagit en kvinnostadga, med ambitiösa målsättningar på fem områden, och dels har man utlovat seriösa satsningar för att minska löne- klyftan mellan kvinnor och män. Den nya kvinnostadgan innehåller en utfästelse om att genusperspektivet ska genomsyra alla politikområden samt ett antal konkreta åtaganden inom följande områden: jämställdhet på arbetsmarknaden och ekonomisk jäm- ställdhet, lika lön för lika arbete, jämlikhet i besluts- fattandet, värdighet, integritet, jämställdhet mellan könen utanför EU samt stopp för alla former av könsrelaterat våld. Europaparlamentet vill se 20 veckors mammaledighet Nu har Europaparlamentet röstat igenom lagförslaget som ökar mammaledigheten från 14 till 20 veckor. De här veckorna ska vara med full ersättning och dessutom är de första sex veckorna obligatoriska. Även Europas pappor får nu rätt att ta två veckors betald föräldrale- dighet under mammaledighetsperioden. Nu går frågan vidare till Ministerrådet som ska diskutera och försöka nå en överenskommelse. NYHETSBREV 4 2010
  8. Aktuella kurser Frukostseminarier Välkommen på frukostmöte. Göran Smedberg och ● Hur påverkar härskarteknikerna? Ann Fagraeus presenterar nyheterna inom arbetsrätt. ● Vad är diskriminering? Datum: 21 januari och 28 januari ● Vad är kränkande särbehandling? Frukost: serveras mellan kl 7.30–8.00. ● Vad kännetecknar ett bra medarbetarskap? Föreläsning: mellan kl 8.00–9.30. Begränsat antal platser (12 personer per tillfälle) Pris: 4 900 (exkl) moms Frukostseminariet är kostnadsfritt. Anmälan till ann.fagraeus@hrakuten.se Är du intresserad och vill veta mer om kurserna så kontakta Ann Fagraeus, telefon 073-6000 140 eller Praktisk arbetsrätt för chefer (heldag) läs mer på HR-akutens hemsida www.hr-akuten.se Kurstillfälle: 11 februari 2011 Ort: Stockholm ● Praktisk genomgång av centrala arbetsrättsliga Författarna till detta nyhetsbrev regler i LAS ● Anställningsavtal och anställningsformer Göran Smedberg, advokat vid 10zing Advokatbyrå i ● Uppsägning på grund av arbetsbrist Stockholm. Göran har arbetat med arbetsrättsliga frågor ● Uppsägning på grund av personliga skäl i många år och har stor erfarenhet från arbetsrättsliga ● Avskedande förhandlingar och domstolsprocesser. Göran är redaktör ● Regler för omplacering och författare till Bonnier Personalhandbok. ● Omreglering av anställningsvillkor ● Skadeståndsregler Ann Fagraeus, partner i HR-akuten. Ann har lång praktisk ● MBL erfarenhet av att arbeta med HR-frågor i privat och offentlig ● Förhandlingsreglerna i MBL sektor. Ann utsågs till årets HR- visionär 2007 ● Lag om skydd för företagshemligheter FHL ● Vad är företagshemligheter? Sprid nyhetsbrevet ● Lojalitetsplikten Om du är intresserad av att dina kollegor får nyhetsbrevet ● Skadeståndsansvar kostnadsfritt så skicka deras mailadresser till: ● Diskrimineringslagen ann.fagraeus@hrakuten.se ● Nyheter inom arbetsrätten Pris: 4 900 (exkl) moms Avbeställa nyhetsbrevet Om du vill avbeställa nyhetsbrevet så maila till: Medarbetarskap (heldag) ann.fagraeus@hrakuten.se. Kurstillfälle: 25 februari Ort: Stockholm Kursinnehåll: Allt fler företag/organisationer väljer att utbilda medarbetare i medarbetarskap. Föreläsningen handlar om: ● Vilka rättigheter har medarbetarna? ● Vika skyldigheter har medarbetarna? Copyright: ● Olika faser i medarbetarskapet Göran Smedberg, 10zing och Ann Fagraeus, HRakuten NYHETSBREV 4 2010
Publicité