3. Vad är liv?
att svara på frågan måste vi
fundera på egenskaper som
alla levande har.
4. 1. Alla levande varelse består av celler
2.Alla levande varelse kan föröka sig.
Dvs. nya individer föds och gamla dör
3.Alla levande varelse behöver äter, dricker och andas syre
4. Alla levande tar upp ämnen från omgivningen och ger
ämnen till omgivningen.
5. Alla levande reagerar på sin omgivning
6. Alla levande behöver energi.
5. Levandevarelser = Organismer
• Levande varelser( Djur och Växter) har
gemensam namn som kallas tillsammans
organismer och de består av celler.
6. Vad är en cell?
• En cell är den minsta
delen in i organismers
kropp.
• De enklaste levande
organismer består av
en enda cell t.ex.
bakterier, alger, och
amöban. och dessa
kallas encellig .
• Encelliga kan försvara
sig och förökar sig
genom celldelning.
7. Stora växter och djur består av flera
celler som samarbetar.
• En människan innehåller över 100000 miljarder
celler.
• Det finns ca 200 olika sorts celler som har olika
uppgifter och olika storlek.
• T.ex. muskelceller som ansvarar för rörelse
• Nervceller som skickar signaler mellan olika
kroppsdelar
• Benceller som bygger upp vårt skelett.
• hudceller som bildar hud och ger kroppens färg,
det har ingen betydelse vilken färg man har.
Hudcellerna är exakt likadana på alla människor
9. Vävnader och organ
• En vävnad består av celler som liknar
varandra och som har samma uppgift i
kroppen bildar tillsammans en vävnad.
• T.ex. muskelvävnad
• Nervvävnad
• Benvävnad
• Hudvävnad
10. Olika typer av vävnader bygger upp
organ.
• Hjärtat består av bl.a muskelvävnad och
nervvävnad
• Njurar
• Lever
• lungor
11. Vad det är för skillnad mellan
växtcell och djurcell
•
En växtcell har kloroplaster( klorofyll)
och ytterst en stödjande cellvägg av
cellulosa.
En djurcell har inget av det. Förutom
det är de lika uppbyggda.
15. • Med ett släktträd kan man visa hur alla
levande organismer utvecklats från enkla
bakterier.
• En flora är en bestämningsbok för växter.
• En fauna är en bestämningsbok för djur.
16. Vad är en art ? S.16
En art är alltså en grupp
organismer, som är så lika
varandra att de kan få ungar
eller avkomma tillsammans.
Avkomma kan i sin tur få ungar
•
17. s. 22
• Levande organismer delas in i
• Familjer
• Släkten
• Arter
Första delen i det latinska artnamnet talar
om till vilket släkte arten hör.
För att tillhör samma art måste individerna
kunna få barnbarn med varandra.
Blandningar mellan olika arter kallas
hybrider eller bastarder.
18. •
•
•
•
Ordet art används om alla organismer.
Människan är en art,
Hunden är en art
Bofinken och talgoxen är olika art, eftersom dem parar
sig inte med varandra
• Vitsippa och gullviva är olika art , eftersom om pollen
( frömjöl) från en vitsippa hamnar på en gullvivas pistill
händer ingenting. Men pollen från en blomma på en
gullviveplanta som hamnar på en blomma på en annan
gullviveplanta ger upphov till en befruktning. Då bildas
frön , som kan växa upp till nya gullvivor .
19. Släkte och familj
• Hästar och åsnor är olika arter , men man
ser lätt att de är när släkt med varandra .d
e till hör till samma släkte. Släkterna
ordnas sedan i större grupper som kallas
hästfamiljer.
• OBS!
• (Zebra och ponny ) är olika arter och släkt
med hästar och åsnor och till hör till
hästfamilj
• .
20. Organismer kan delas in i fem
grupper
•
•
•
•
Bakterier
Alger och urdjur
Svampar och lavar
Växter och djur
22. • Bakterierna var troligen de första levande
organismerna på jorden.
23. • Bakterier som lever i våra tarmar hjälper
oss att sönderdela mat och tillverka
vitaminer
24. • Bakterier kan spridas på många sätt,
exempelviss med luft och drickvatten eller
genom kroppskontakt
25. Det finns tre typer av bakterier•
•
•
Kocker
Baciller
Spiriller
Bakterierna indelas i olika grupper beroende på deras utseende.
1.
kocker
runda
eller
äggformade
2.
stavformade
cylindriska
3. spiriller - spiralformade
26. • Sjukdomar som orsakas av bakterier eller
andra smittämnen kallas
infektionssjukdom
27. • Sjukdomar som orsakas av bakterier eller
andra smittämnen kallas
infektionssjukdom
28. • En sjukdom som sprids snabbt till många
människor kallas en epidemi.
29. .
• Penicillin är ett bakteriedödande
läkemedel som används vid
infektionssjukdomar.
• Ämnen som dödar bakterier kallas
antibiotika.
30. Flera olika sätt att bevara matten
• För att mat inte ska
förstöras av bakterier
kan vi torka,
konservera, salta,
sockra, syra, röka,
kyla eller frysa matten
31. • De blågröna bakterierna i
hav och sjöar kan tillverka
syre.
• De flesta bakterier förökar
sig genom delning
• Bakterier är viktiga som
nedbrytare av döda
växter och djur
• I en kompost gör de jord
av matrester.
32. Bioteknik
• Bioteknik är när människan använder och drar
nytta av bakterier och andra mikroorganismer.
• Med hjälp av bakterier kan vi bland annat
framställa mediciner, filmjölk och metangas.
• Bakterier på rötterna hos ris och ärtväxter kan
fånga kväve ur luften.
• Bakterier hjälper oss att rena vattnet i våra
reningsverk
33. Virus är beroende av liv
• Virus är mycket mindre än bakterier och
kan bara föröka sig inne i levande celler
• Många förkylningar och influenser orsakas
av virus. Även sjukdomen aids sprids med
ett virus.
• Vanliga antibiotika botar inte
virusinfektioner , utan kroppen måste själv
bekämpa sjukdomen
36. Du äter solenergi med hjälp av
växter
• Ja , det krävs energi för
att du ska leva, var aktiv
och bygger upp kroppen.
Det är Växter som
kan använda solenergi. I
växters celler finns
klorofyllkorn som kan
fånga upp solenergi. Och
tillverkar näringsämne
(Socker).
Socker ger dig energi.
38. Socker är cellernas bränsle
• Motsatsen till
fotosyntesen är
Cellandning, det sker
i människors och
djurs celler.
39. Vad händer med växternas
druvsocker?
• Socker kan bli andra ämnen som växten
behöver för att leva och växa. Den kan
tex. Bilda
1) rörsocker ”vanligt socker”
2) stärkelse är ett energirikt ämne som
växter kan spara
3) cellulosa är ett tåligt ämne som växter
använder till cellväggar se S. 12
40. Större andel kolhydrater i växter än i
djur
• En stor andel av en växt är kolhydrater. Det
beror på att cellväggarna innehåller cellulosa
och att stärkelse används som upplagsnäring.
Detta kan jämföras med människokroppen som
bara till 0,5 % är kolhydrater.
Detta trots att kolhydraterna är matens
vanligaste ämnesgrupp (förutom vatten).
Kolhydrater som inte förbränns i våra celler
omvandlas i stor utsträckning till fett.
41. Laboration 1- fotosyntesen
• Vi ska samla upp gas från en vattenväxt
som står i solljus och från en som står
mörkt.
Vilken av växterna bildar mest gas och
vad heter denna gas?
Kolla din laboration stencil
42. Laboration 2. Leta efter stärkelse
• Du ska använda jod for att undersöka om det
finns stärkelse i vitt bröd, makaroner ,och
filtrerpapper.
Jod är reagens på stärkelse.
Det betyder att jod visar om något
innehåller stärkelse.
• Jod och stärkelse blir nämligen blått
tillsammans.
• Vilka av de tre proverna tror du innehåller
stärkelse? Kolla din laboration stencil
43. • Resultat och kommentarer:
• Vitt bröd, makaroner och potatis innehåller
stärkelse. Detta tillverkar växter som
• ”energiförråd” och det lagras i bl.a. vete
och potatis..
• Filtrerpapper består av cellulosa. Det ingår
i växters cellväggar och är material till bl.a.
papper
44. UNDERSÖK 1 En frusen potatis
• Du ska undersöka hur smaken på potatis
förändras av frost.
• Hur tror du att potatis som har varit fryst
smakar jämfört med ”vanlig” potatis?
45. • Resultat och kommentarer:
• En potatis som har fått frost smakar sött
på grund av att stärkelse har omvandlats
till socker.
• När frukter mognar omvandlas också
stärkelse till socker. Därför har mogna
frukter sötaresmak än omogna. På så sätt
väntar djur med att äta frukter tills de är
mogna och fröna är färdiga att spridas
46. UNDERSÖK 6 Bladets färger
• Klorofyll ar ett grönt färgämne som växter
behöver till sin fotosyntes. Det finns aven andra
• färgämnen i växternas blad. Dessa brukar inte
synas eftersom det finns mycket mer av
klorofyllet.
• Med en metod som kallas kromatografi kan man
dock skilja de olika färgämnena från varandra
• så att de blir synliga.
Förklara varför höstlov får olika färger: S.55
47. Höstlöv
• Det är inte svårt att hitta höstlov som har
angripits av insekter. Om ett insektsgnag
skar av en bladnerv medan bladet
fortfarande var grönt, finns den gröna
färgen kvar utanför gnaget på höstlovet.
Detta visar hur höstfärger framtrader
genom att klorofyll ”drar sig tillbaka”.
50. Alger
• Alger tillverkar nämligen en stor del av
luftens syre. De är också viktiga som mat
åt många djur
51. I sjöar och hav finns båda stora och
små alger
• Stora alger sitter fast mot botten och
kallas även tång Tex. Grönalger,
brunalger eller rödalger.
Små alger
( växtplankton) svävar i vatten. Djur i sjöar
och hav lever av näring som främst
växtplankton har tillverkat.
52. Stora och små alger
• En del är stora och växer i haven eller längs
stränderna. De kallas för tång
• Men de flesta alger är pyttesmå
mikroorganismer som bara kan ses i mikroskop.
Många består bara av
en enda cell. De kallas grönalger
• Algernas celler har cellkärna, cellväggen och
innehåller gröna färgämnet klorofyll. Det betyder
att alger kan fånga upp solenergi genom
fotosyntesen.
Klorofyll tillsammans med andra färgämne ger
den bruna eller röda färgar
53. Blåstången
• Människan har haft mycket nytta av blåstången.
Linné berättar i sin reseskildring från Gotland om
hur bönder gjorde svinfoder genom att blanda
kokt blåstång med grovt mjöl.
• Tången samlades också in från strändernas
tångvallar för att användas som gödning på
åkrarna. Aska från bränd tång kunde utnyttjas
som ersättning för salt.
54. • Växter som fångar djur, Växter som samarbetar med
insekter
• (sid. 53–54)
• Diskutera
• Det finns många fler exempel på samspel mellan växter
och djur. Växter behöver t.ex. försvara sig mot djur på
olika sätt. Det görs bl.a. med hjälp av taggar och gifter.
• Kommer ni på fler exempel på samarbete mellan växter
och djur?
• Kommer ni på fler exempel på hur växter och djur är
anpassade till varandra?
55. Fundera ! S. 57
• Till gruppen ätliga svampar hör även
ofarliga mögelsvampar som ger smak åt
vit- och grönmögelostar.
Vid bakning och alkoholframställning
används encelliga jästsvampar.
I
Sverige har vi identifierat ca 10 000 arter,
varav ca 3 000 ar sa kallade storsvampar.
57. Svampar S.60-62
• Svampar har stor betydelse för
nedbrytning av t.ex. trädgårdsavfall.
• Vi äter svampar.
• Svampplockning berikar mångas fritid.
• Jästsvampar används vid bakning.
• Vi får penicillin från mögelsvampar.
58. Svampar s.60-62
• På tre sätt kan svamparna få näring.
- Från andra växter och
djur (som parasit) parasit är en
organism som lever på en annan som
tar skada.
- Från döda växter och
djur (som nedbrytare)
- eller
59. • Mögelsvamp trivs inte på kalla och
torra platser. Därför kan man kyla och
hålla torrt t.ex. genom ventilation.
Penselmögel är
vanliga mögelsvampar. Mögelostarna
Roquefort och Camembert framställs med
hjälp av penselmögel.
60. Mögel på bröd
• Du ska undersöka om bröd möglar fortast
när det ar torrt eller fuktigt.
• • Du ska också undersöka om bröd möglar
lika fort i kyla som i rumstemperatur.
61. Jästsvamp
• Varför sväller degen när den jäser?
När jästsvampen tar
näring ur socker bildas bl.a. gasen
koldioxid. Gasen får degen att svälla.
62. Försök med jäst
• Du ska låta sockerlösningar jäsa vid olika
temperaturer.
• Är jästcellerna mest aktiva i kallt,
fingervarmt (ca 37 grader) eller i hett
vatten (ca 60 grader)?
63. lavar
• En lav är svamp och alger som lever
tillsammans och samarbetar (symbios).
Hur sprider stinksvampen
sina sporer?
• Den luktar som ruttet kött lockar
därmed till sig flugor. Dessa sprider
svampsporer som fastnat på dem.
64. • Förklara varför lavar men inte vanliga
svampar kan överleva på sten.
• Sten saknar energirik näring (t.ex.
socker) som svampar måste kunna ta
upp från omgivningen. Svampen som
ingår i en lav kan dock växa på sten.
Den får energirik näring av algen som
den samarbetar med. Algen har ju
