SlideShare a Scribd company logo
1 of 11
Virus, Bakterier och celler
 En- och flercelliga fiender och
      inte sÄ sÀllan vÀnner
Virus

                                        -RĂ€knas som inte levande

                                        -Har ingen ÀmnesomsÀttning

                                        - Kan inte föröka sig sjÀlv. Den
                                        mÄste erövra en bakterie för
                                        att kunna bli fler


                                        - Virus som angriper bakterier
                                        kallas för baktofager =
                                        bakterieÀtare




HĂ€r syns viruset i mitten av en massa
bakterier
Bakterier
-Saknar cellkÀrna och har inte lika mÄnga och olika
organeller

-DNA som har arvsanlag och bestÀmmer i cellen flyter
runt i cytoplasman

-har en ofta en svans som den anvÀnder sig av för att ta
sig fram

- Är jordens vanligaste varelse och den minsta levande
organismen som existerar pÄ jorden

- Finns överallt bÄde i oss och utanför oss.

-Visa bakterier Àr sjukdomsalstrande och andra Àr
nyttiga som vÄra tarmbakterier

-Bakterier förökar sig genom delning i tvÄ eller fyra
delar
Bakterier finns i flera olika former
     Kocker
     Àr runda till formen och kan sitta ihop i olika formationer

     Àr orsaken till sjukdomar som halsfluss, lunginflammation och
     karies (hÄl i tÀnderna)


      Baciller
      Àr stavformade och kan sitta ihop i lÄnga rader

      Àr orsaken till sjukdomar som kikhosta och stelkramp




      Spiriller – spiralformade bakterier
      Àr ofta vridna i en eller flera varv
      Àr ibland försedda med klorofyll precis som vÀxter

      Àr orsaken till sjukdomar som magsÄr, kolera och borellia
RÀknas som den minsta levande enheten. Enhet betyder att celler kan leva sjÀlv
eller tillsammans med andra celler.




    Encellig amöba                VÀxtceller               Djurceller
    som kan orsaka                samarbetar               bestÄr bÄde
    mÄnga sjukdomar               och deras                mÀnniska och
                                  hÄrda                    hamster av
                                  cellvÀggar               Saknar cellvÀggar
                                  gör att                  Olika celler
                                  vÀxten kan               samarbetar som
                                  strĂ€cka upp              organ – hud,
                                  sig mot solen            hjÀrta osv.
Att alla celler har en cellkÀrna.

Att alla cellkÀrnor innehÄller DNA som ocksÄ kallas arvsmassa

Att alla celler har organeller som har samma funktion i cellen
som dina tarmar, ditt hjÀrta, din mage osv.

Att alla organeller finns packade innanför cellmembranet i en
vÀtska som kallas cytoplasma.

Att alla celler har ett mjukt cellmembran innesluter alla
organeller och cytoplasman

Att alla celler fÄr energi frÄn socker och behöver syre för att
kunna tillverka energi ur sockret.
Celler Àr olika genom att


Djurceller har bara cellmembran.

Djurceller kan bilda vÀvnad som i sin tur bildar olika organ som hud, hjÀrta, tarmar, lever
, muskler,ögon ja allt hos mÀnniskor och djur bildas av celler som samarbetar




VÀxt celler har ett cellmebran och sÄ en cellvÀgg runt varje cell. Det gör att vÀxten inte
viker sig nÀr den vÀxer. CellvÀggen tillsammans med vattnet som blomman drar upp
hÄller den uppe.

VÀxtceller kan tillverka socker ur koldioxiden i luften. VÀxtcellen tar hjÀlp av solens
energi och vatten. Sockret tillverkas i det gröna klorofyllet som finns i vÀxtcellen
Bakterier       VĂ€xtceller   Svampceller   Djurceller




Har cellkÀrna   Nej             Ja           Ja            Ja

Har cellvÀgg    Ja              Ja           Ja            Nej

AnvÀnder        En del men inte Ja           Nej           Nej
ljusenergi      alla
VÀxtceller kan tillverka Socker och syre med hjÀlp av




Koldioxid i
luften                             energi
                                                                          vatten




    NÀr vÀxtceller tillverkar socker och syre kallas det för fotosyntes
Med hjÀlp av syre kan
         djurcellen tillverka energi
Syre     frÄn socker.
frÄn     NÀr den tillverkar energi
         sÄ bildas det koldioxid
luften   och vatten




           Socker fÄr
           djurcellen genom
Socker     den mat som
           djuret Àter.
frÄn
vÀxter    NÀr cellen tillverkar
          energi ur socker
          med hjÀlp av syre sÄ
          kallas det för
          cellandning

More Related Content

What's hot

MatspjÀlkningen
MatspjÀlkningenMatspjÀlkningen
MatspjÀlkningen
Malin Åhrby
 
SporvÀxter
SporvÀxterSporvÀxter
SporvÀxter
cathmh
 
EllÀra och magnetism.ppt del2
EllÀra och magnetism.ppt del2EllÀra och magnetism.ppt del2
EllÀra och magnetism.ppt del2
gulzay
 

What's hot (20)

Lena Koinberg | Biologi: MĂ€nniskan del 2
Lena Koinberg | Biologi: MĂ€nniskan del 2Lena Koinberg | Biologi: MĂ€nniskan del 2
Lena Koinberg | Biologi: MĂ€nniskan del 2
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
 
Lena Koinberg | Biologi: MĂ€nniskan del 1
Lena Koinberg | Biologi: MĂ€nniskan del 1Lena Koinberg | Biologi: MĂ€nniskan del 1
Lena Koinberg | Biologi: MĂ€nniskan del 1
 
Ekologi Ă„k 7-9
Ekologi Ă„k 7-9Ekologi Ă„k 7-9
Ekologi Ă„k 7-9
 
Lena Koinberg | Kemi: HĂ„llbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: HĂ„llbar utvecklingLena Koinberg | Kemi: HĂ„llbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: HĂ„llbar utveckling
 
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
 
MatspjÀlkningen
MatspjÀlkningenMatspjÀlkningen
MatspjÀlkningen
 
SporvÀxter
SporvÀxterSporvÀxter
SporvÀxter
 
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
 
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Solsystemet
Lena Koinberg | FBK Fysik: SolsystemetLena Koinberg | FBK Fysik: Solsystemet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Solsystemet
 
Blodomloppet
BlodomloppetBlodomloppet
Blodomloppet
 
EllÀra och magnetism.ppt del2
EllÀra och magnetism.ppt del2EllÀra och magnetism.ppt del2
EllÀra och magnetism.ppt del2
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: LjusLena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
 
Andningen
AndningenAndningen
Andningen
 
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: BioteknikLena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
 

Similar to Bi pp virus bakterier celler

Kroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzlKroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzl
gulzay
 
Levande
LevandeLevande
Levande
petsve62
 
Celler i samarbete
Celler i samarbeteCeller i samarbete
Celler i samarbete
Malin Åhrby
 
MĂ€nniskokropp del 1
MĂ€nniskokropp del 1MĂ€nniskokropp del 1
MĂ€nniskokropp del 1
gulzay12
 
Celler En Sammanfattning
Celler En SammanfattningCeller En Sammanfattning
Celler En Sammanfattning
Magnus Andersson
 
Sammanfattning ekologi
Sammanfattning ekologiSammanfattning ekologi
Sammanfattning ekologi
davidloving
 
MĂ€nniskokropp. gulbhar
MĂ€nniskokropp. gulbharMĂ€nniskokropp. gulbhar
MĂ€nniskokropp. gulbhar
gulzay12
 

Similar to Bi pp virus bakterier celler (17)

Bi pp frÄn cell till organsystem
Bi pp frÄn cell till organsystemBi pp frÄn cell till organsystem
Bi pp frÄn cell till organsystem
 
Nk1a Cellen
Nk1a CellenNk1a Cellen
Nk1a Cellen
 
Kroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzlKroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzl
 
Levande
LevandeLevande
Levande
 
Celler i samarbete
Celler i samarbeteCeller i samarbete
Celler i samarbete
 
MĂ€nniskokropp del 1
MĂ€nniskokropp del 1MĂ€nniskokropp del 1
MĂ€nniskokropp del 1
 
Olika Typer Av Liv
Olika Typer Av LivOlika Typer Av Liv
Olika Typer Av Liv
 
Celler En Sammanfattning
Celler En SammanfattningCeller En Sammanfattning
Celler En Sammanfattning
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning Ă„k 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning Ă„k 7Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning Ă„k 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning Ă„k 7
 
bakterievÀxt sjukdomar, vÀxtodling sarbast wali
bakterievÀxt sjukdomar, vÀxtodling  sarbast walibakterievÀxt sjukdomar, vÀxtodling  sarbast wali
bakterievÀxt sjukdomar, vÀxtodling sarbast wali
 
Klassificering
KlassificeringKlassificering
Klassificering
 
Lena Koinberg | Biologi: Samspel
Lena Koinberg | Biologi: SamspelLena Koinberg | Biologi: Samspel
Lena Koinberg | Biologi: Samspel
 
Sammanfattning ekologi
Sammanfattning ekologiSammanfattning ekologi
Sammanfattning ekologi
 
MĂ€nniskokropp. gulbhar
MĂ€nniskokropp. gulbharMĂ€nniskokropp. gulbhar
MĂ€nniskokropp. gulbhar
 
J -evolution-v002-daniel-edited
J -evolution-v002-daniel-editedJ -evolution-v002-daniel-edited
J -evolution-v002-daniel-edited
 
Djur 1
Djur 1Djur 1
Djur 1
 
FrÄn topp till tÄ
FrÄn topp till tÄFrÄn topp till tÄ
FrÄn topp till tÄ
 

More from Helena-Irmeli Pekkala

Bi livets utveckling pÄ jorden
Bi livets utveckling pÄ jordenBi livets utveckling pÄ jorden
Bi livets utveckling pÄ jorden
Helena-Irmeli Pekkala
 
Bi centrala nervsystemet micke svart
Bi centrala nervsystemet micke svartBi centrala nervsystemet micke svart
Bi centrala nervsystemet micke svart
Helena-Irmeli Pekkala
 

More from Helena-Irmeli Pekkala (16)

Bi evolution
Bi   evolutionBi   evolution
Bi evolution
 
Bi livets utveckling pÄ jorden
Bi livets utveckling pÄ jordenBi livets utveckling pÄ jorden
Bi livets utveckling pÄ jorden
 
Pp kretslopp av olika slag
Pp kretslopp av olika slagPp kretslopp av olika slag
Pp kretslopp av olika slag
 
Bi genetik blodgrupper
Bi genetik  blodgrupperBi genetik  blodgrupper
Bi genetik blodgrupper
 
Fy pp vÀrme utförlig
Fy pp vÀrme utförlig Fy pp vÀrme utförlig
Fy pp vÀrme utförlig
 
Kemi varningssymboler
Kemi varningssymbolerKemi varningssymboler
Kemi varningssymboler
 
Pp teknik begrepp
Pp teknik begreppPp teknik begrepp
Pp teknik begrepp
 
Blodomloppet detaljerad pp
Blodomloppet detaljerad ppBlodomloppet detaljerad pp
Blodomloppet detaljerad pp
 
Prioritetsregler i matematik
Prioritetsregler i matematik Prioritetsregler i matematik
Prioritetsregler i matematik
 
Bi pp genetik dna och kromosom
Bi pp genetik dna och kromosomBi pp genetik dna och kromosom
Bi pp genetik dna och kromosom
 
Bi pp genetik ögonfÀrg
Bi pp genetik ögonfÀrgBi pp genetik ögonfÀrg
Bi pp genetik ögonfÀrg
 
Bi pp genetik x o y kromosom
Bi pp genetik x o y kromosomBi pp genetik x o y kromosom
Bi pp genetik x o y kromosom
 
Pp kraft svensk
Pp kraft svenskPp kraft svensk
Pp kraft svensk
 
No molnens liv och leverne
No molnens liv och leverneNo molnens liv och leverne
No molnens liv och leverne
 
Bi centrala nervsystemet micke svart
Bi centrala nervsystemet micke svartBi centrala nervsystemet micke svart
Bi centrala nervsystemet micke svart
 
Ke pp elektrokemi
Ke pp elektrokemiKe pp elektrokemi
Ke pp elektrokemi
 

Bi pp virus bakterier celler

  • 1. Virus, Bakterier och celler En- och flercelliga fiender och inte sĂ„ sĂ€llan vĂ€nner
  • 2. Virus -RĂ€knas som inte levande -Har ingen Ă€mnesomsĂ€ttning - Kan inte föröka sig sjĂ€lv. Den mĂ„ste erövra en bakterie för att kunna bli fler - Virus som angriper bakterier kallas för baktofager = bakterieĂ€tare HĂ€r syns viruset i mitten av en massa bakterier
  • 3. Bakterier -Saknar cellkĂ€rna och har inte lika mĂ„nga och olika organeller -DNA som har arvsanlag och bestĂ€mmer i cellen flyter runt i cytoplasman -har en ofta en svans som den anvĂ€nder sig av för att ta sig fram - Är jordens vanligaste varelse och den minsta levande organismen som existerar pĂ„ jorden - Finns överallt bĂ„de i oss och utanför oss. -Visa bakterier Ă€r sjukdomsalstrande och andra Ă€r nyttiga som vĂ„ra tarmbakterier -Bakterier förökar sig genom delning i tvĂ„ eller fyra delar
  • 4. Bakterier finns i flera olika former Kocker Ă€r runda till formen och kan sitta ihop i olika formationer Ă€r orsaken till sjukdomar som halsfluss, lunginflammation och karies (hĂ„l i tĂ€nderna) Baciller Ă€r stavformade och kan sitta ihop i lĂ„nga rader Ă€r orsaken till sjukdomar som kikhosta och stelkramp Spiriller – spiralformade bakterier Ă€r ofta vridna i en eller flera varv Ă€r ibland försedda med klorofyll precis som vĂ€xter Ă€r orsaken till sjukdomar som magsĂ„r, kolera och borellia
  • 5.
  • 6. RĂ€knas som den minsta levande enheten. Enhet betyder att celler kan leva sjĂ€lv eller tillsammans med andra celler. Encellig amöba VĂ€xtceller Djurceller som kan orsaka samarbetar bestĂ„r bĂ„de mĂ„nga sjukdomar och deras mĂ€nniska och hĂ„rda hamster av cellvĂ€ggar Saknar cellvĂ€ggar gör att Olika celler vĂ€xten kan samarbetar som strĂ€cka upp organ – hud, sig mot solen hjĂ€rta osv.
  • 7. Att alla celler har en cellkĂ€rna. Att alla cellkĂ€rnor innehĂ„ller DNA som ocksĂ„ kallas arvsmassa Att alla celler har organeller som har samma funktion i cellen som dina tarmar, ditt hjĂ€rta, din mage osv. Att alla organeller finns packade innanför cellmembranet i en vĂ€tska som kallas cytoplasma. Att alla celler har ett mjukt cellmembran innesluter alla organeller och cytoplasman Att alla celler fĂ„r energi frĂ„n socker och behöver syre för att kunna tillverka energi ur sockret.
  • 8. Celler Ă€r olika genom att Djurceller har bara cellmembran. Djurceller kan bilda vĂ€vnad som i sin tur bildar olika organ som hud, hjĂ€rta, tarmar, lever , muskler,ögon ja allt hos mĂ€nniskor och djur bildas av celler som samarbetar VĂ€xt celler har ett cellmebran och sĂ„ en cellvĂ€gg runt varje cell. Det gör att vĂ€xten inte viker sig nĂ€r den vĂ€xer. CellvĂ€ggen tillsammans med vattnet som blomman drar upp hĂ„ller den uppe. VĂ€xtceller kan tillverka socker ur koldioxiden i luften. VĂ€xtcellen tar hjĂ€lp av solens energi och vatten. Sockret tillverkas i det gröna klorofyllet som finns i vĂ€xtcellen
  • 9. Bakterier VĂ€xtceller Svampceller Djurceller Har cellkĂ€rna Nej Ja Ja Ja Har cellvĂ€gg Ja Ja Ja Nej AnvĂ€nder En del men inte Ja Nej Nej ljusenergi alla
  • 10. VĂ€xtceller kan tillverka Socker och syre med hjĂ€lp av Koldioxid i luften energi vatten NĂ€r vĂ€xtceller tillverkar socker och syre kallas det för fotosyntes
  • 11. Med hjĂ€lp av syre kan djurcellen tillverka energi Syre frĂ„n socker. frĂ„n NĂ€r den tillverkar energi sĂ„ bildas det koldioxid luften och vatten Socker fĂ„r djurcellen genom Socker den mat som djuret Ă€ter. frĂ„n vĂ€xter NĂ€r cellen tillverkar energi ur socker med hjĂ€lp av syre sĂ„ kallas det för cellandning