Skatter ur ett frihetligt perspektiv
•Télécharger en tant que PPTX, PDF•
0 j'aime•5,873 vues
Jacob Lundbergs presentation om skatter på Fria moderata studentföreningen och Centerstudenter i Göteborgs talarkväll den 5 november 2014.
Recommandé
Contenu connexe
Similaire à Skatter ur ett frihetligt perspektiv
Similaire à Skatter ur ett frihetligt perspektiv (11)
Skatter ur ett frihetligt perspektiv
- 1. Skatter ur ett frihetligt perspektiv Jacob Lundberg Göteborg 5 november 2014
- 2. Skattesystemet i dag kapital bolagsskatt 22 % kommunalskatt 32 % statlig skatt 20 + 5 % moms 6, 12, 25 % kapitalinkomstskatt 30 % arbete konsumtion arbetsgivaravgifter 31 % sparar konsumerar
- 3. Skatternas andel av BNP Moms Arbetsgivar-avgift Kommunal-skatt Statlig inkomstskatt Skatt på bolag och Övriga kapital skatter
- 4. Total skatt (timlön 100 kr) I dag: arbetsgivarens kostnad 131 arbetsgivaravgift –31 kommunalskatt –32 moms –14 total skatt –77 kvar 54 Total skatt 59 procent!
- 5. Skatt på arbete i dag 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jobbskatteavdraget trappas upp 0 200000 400000 600000 marginal-skatt årsinkomst statliga inkomstskatten
- 6. Grundavdrag och jobbskatteavdrag 100000 80000 60000 40000 20000 0 LO-puckeln 0 50000 100000 150000 200000 250000 300000 350000 400000 450000 500000 avdrag årsinkomst grundavdrag
- 7. Grundavdrag och jobbskatteavdrag 100000 80000 60000 40000 20000 0 Jobbskatteavdraget trappas upp jobbskatteavdrag 0 50000 100000 150000 200000 250000 300000 350000 400000 450000 500000 avdrag årsinkomst grundavdrag
- 8. Jobbskatteavdrag (S) 100000 80000 60000 40000 20000 0 jobbskatteavdrag 0 200000 400000 600000 800000 1000000 1200000 1400000 1600000 avdrag årsinkomst JSA trappas av grundavdrag
- 9. Skillnader i budgetarna för 2014 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% utfasningen av jobbskatteavdraget nej till höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt nej till femte jobbskatte-avdraget 0 20,000 40,000 60,000 80,000 100,000 120,000 marginal-skatt månadslön Socialdemokraterna Alliansen
- 11. Lafferkurvan skatteintäkter skattesats 0 100
- 12. Platt skatt 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0 200000 400000 600000 marginal-skatt årsinkomst
- 13. Skatt på konsumtion • I dag finns tre momssatser: 6, 12, 25 % • Borde bli enhetligt, ca 20 % • Om man vill omfördela, mer träffsäkert att göra det med bidrag.
- 14. Skatt på kapital • Man betalar skatt på kapitalets avkastning: – Bolagsskatt (22 %) på företags vinst – Kapitalinkomstskatt (30 %) på värdeökningar och utdelningar.
- 15. Skatt på kapital • Alla betalar skatt på arbetsinkomst och moms. • Den som sparar bör inte beskattas extra. • Skatten bör vara samma oavsett när du konsumerar. • Slutsats: bolags- och kapitalinkomstskatten bör avskaffas.
- 16. Slutsatser • Samma skattesats oavsett vad man tjänar. • Samma skattesats oavsett vad man konsumerar. • Samma skattesats oavsett när man konsumerar.
Notes de l'éditeur
- Fördelningspolitiska motiv bakom den nedsatta matmomsen. Men höginkomsttagare köper ju mer man än låginkomsttagare, även om maten är en större utgiftspost för dem med lägre inkomster. Så inte särskilt träffsäkert.
- Avkastningen på aktieägarnas kapital i ett företag är vinsten. Bolagsskatten är en skatt på denna vinst. Dessutom betalar man kapitalinkomstskatt på alla typer av kapitalinkomster, ex. utdelningar från aktiebolag, reavinster och räntor på bankkonton. Detta innebär en dubbelbeskattning på företags avkastning. Intäktsmässigt är bolagsskatten störst av dessa. Kapitalinkomstskatten drar inte in särskilt mycket pengar.
- Där konstaterades att momsen bör vara enhetlig: äpplen och päron bör beskattas lika. Samma resonemang kan appliceras på äpplen i år och äpplen nästa år. Skatten bör vara samma oavsett vad du konsumerar. Skatten bör vara samma oavsett när du konsumerar. Vi ser därför att skatten snedvrider valet mellan att konsumera äpplen i år eller att konsumera äpplen nästa år. Av denna anledning bör all beskattning läggas på arbete och konsumtion och inte på kapital. Då betalar alla samma procentsats i skatt oavsett när de väljer att konsumera. All beskattning hamnar i slutändan på arbete. Frågan är då om man ska beskatta allt arbete lika eller om man ska ha olika beskattning beroende på vad man använder arbetsinkomsterna till. Ska den som arbetar och sparar betala mer skatt i procent än den som arbetar och konsumerar?