1. Årsrapport för år 2008
Vårdbarometern är en undersökning av befolkningens
erfarenheter av, kunskaper om och attityder till svensk hälso- och sjukvård.
Denna rapport är en sammanfattning av resultaten från 2008 års intervjuer.
Vid frågor eller synpunkter på denna rapport kontakta gärna:
Erik Sätterström, Landstinget Kronoberg, erik.satterstrom@ltkronoberg.se
Berlith Persson, Sveriges Kommuner och Landsting, berlith.persson@skl.se
Sofia Tullberg, Sveriges Kommuner och Landsting, sofia.tullberg@skl.se
1
April 2009

2. Vårdbarometern – resultat (1)
Befolkningens syn på vården har inte försämrats.
Men det innebär inte att alla mål är uppfyllda, utan endast
att vi är på väg åt rätt håll.
Tillgång till vård
77 procent av befolkningen anser att de har tillgång till den
sjukvård de behöver. Men det är stora regionala skillnader,
spännvidden mellan landstingen är från 69 till 85 procent.
Successivt ökat förtroende
Förtroendet för sjukvården har successivt ökat hos
befolkningen. Intressant är att skillnaden i förtroende
kvarstår mellan vårdcentral och sjukhus.
Successiv ökning av goda patienterfarenheter
Jag fick den hjälp jag hade förväntat mig, uppger 84
procent av de som någon gång under senaste året besökt
vården. Andelen positiva har successivt ökat sedan 2001.
Motsvarande ökning kan man se i frågan på det
sammanfattande betyget på besök i vården.
2

3. Vårdbarometern – resultat (2)
Kännedom om Vårdgarantin
62 procent av befolkningen har kännedom om
Vårdgarantin. Men det varierar mellan landstingen,
från 55 till 69 procent.
Beredda att resa för att få vård tidigare
86 procent av befolkningen är beredd att resa till annat
sjukhus än ”hemsjukhuset” för att opereras tidigare.
Det skiljer sig mellan åldersgrupper och var man bor i
landet. Till exempel uppger var fjärde stockholmare att man
är beredd att åka utomlands för vård.
Väntetid
Väntetiden är rimlig, anser patienter som besökt
vårdcentral och fått vänta en dag eller mer. Andelen som
anser att väntetiden är rimlig har ökat kontinuerligt sedan
2001. Den största ökningen uppvisas under det senaste
året, sex procentenheter.
3

4. Vårdbarometern – resultat (3)
Vård på Internet
12 procent av befolkningen använder Internet för att få
kontakt med och information om vården. Ökningen är
endast en procentenhet per år sedan 2005.
Positivt att ta upp livsstilsfrågor
90 procent av befolkningen anser att det är positivt av
vården att ta upp livsstilsfrågor. Endast 30 procent av dem
som besökt vården har fått sådana frågor.
Fyra av tio som fått livsstilsråd uppger att de har förändrat
sin livsstil.
4

5. Innehållsförteckning
OMRÅDE SIDA
Vad är Vårdbarometern? 6
Metod och urvalshantering 7
Läs- och utskriftsanvisningar 8
1 Befolkningens uppfattning
Tillgång till vård 9-11
Förtroende för vården 12-16
Behov av vård men inte sökt 17-18
Livsstilsfrågor 19-21
Använt Internet 22
Vårdgaranti 23-24
Ringt sjukvården 25-26
2 Patienternas uppfattning
Besökt vården, all vård 27-30
Sammanfattande betyg all vård 31
Fast läkarkontakt 32
Vårdcentraler/motsvarande 33-34
Sammanfattande betyg vårdcentraler/motsvarande 35-36
3 Bilagor
Antal intervjuade per landsting/region 37
Bortfallsredovisning 38
5

6. Vad är Vårdbarometern?
Varje år telefonintervjuas minst 1000 nya slumpvis utvalda
personer i varje deltagande landsting/region.
Syftet är att ge politiker, tjänstemän och företrädare för vården en
bild av hur den uppfattas av medborgarna och stimulera till
jämförelser och utbyte av erfarenheter mellan landsting och
regioner.
Samtliga sjukvårdshuvudmän utom Gotland deltar i
Vårdbarometern.
Undersökningarna har pågått sedan 2001. Underlaget för denna
rapport är de 44 412 personer som intervjuades år 2008. I
redovisningen framgår andelen ej svar/vet ej.
Ytterligare information och tidigare rapporter finns på webbplatsen
www.vardbarometern.nu.
Intervjuerna genomförs på uppdrag av deltagande
landsting/regioner.
6

7. Metod och urvalshantering
Målgrupp
Varje landstings/regions vuxna befolkning (18 år och äldre).
Omfattning
Riktmärket för Vårdbarometern är att 0,5 procent av den vuxna
befolkningen skall intervjuas varje år. I fjorton landsting intervjuas 1000
personer per år. Sex landsting/regioner har valt att tillfråga fler personer.
Intervjuerna genomförs i princip under hela året. Resultaten redovisas
varje kvartal.
Urvalsram
I Vårdbarometern består urvalsramen av telefonnummerregistret i det
statliga personadressregistret SPAR. I detta ingår även vissa mobilnummer.
I regioner/landsting med tilläggsurval görs urvalsdragningen genom
stratifierade urval där varje stratum utgörs av postnummer. I varje stratum
görs ett obundet slumpmässigt urval från telefonnummerregister.
Telefonabonnent som ingår i en mätning utesluts i nästa. I urvalet söks
alltid den person i hushållet som senast fyllt år och är 18 år eller äldre.
7

8. Läs- och utskriftsanvisningar
I vissa av graferna är siffrorna markerade i en grön eller röd ruta. Det
markerar signifikans utifrån ett 95-procentigt konfidensintervall.
Enkelt uttryckt betyder det att grönt eller rött markerar ett värde som avviker
från det förväntade på ett sätt som med stor sannolikhet, 95 procent, inte är
slumpmässigt.
Det förväntade värdet i detta material är genomsnittet för riket. Grönt
markerar ett värde som är högre och rött ett värde som är lägre än förväntat.
n-talen som förekommer i graferna anger antalet respondenter/intervjuade
för respektive variabel/urval.
Då n anges i intervall exempelvis n = 325-3732, så står det för spännvidden
mellan landsting/regioner med minst respektive flest antal respondenter.
Redovisade resultat i denna rapport kan i vissa fall skilja sig något från de
resultat som erhålls från den webbaserade databasen på Vårdbarometerns
hemsida. Detta beror på olika sätt att hantera svarsalternativet ”Vet ej/ej svar”
som i denna rapport redovisas konsekvent.
Vid utskrift av denna rapport på svartvit skrivare skall utskriftsmenyn ställas
på gråskala för bästa resultat. 8

9. Ref
>95%+ Högre Har tillgång till den sjukvård jag behöver
>95%-
Lägre Riket
Riket 77% 13% 8% 3%
Halland 85% 9% 4% 2%
Kronoberg 82% 10% 6%
Kalmar 81% 10% 6% 3%
Jönköping 81% 12% 6%
Blekinge 80% 12% 5% 3%
Örebro 79% 13% 6%
Stockholm 79% 11% 6% 3%
V ästerbotten 79% 13% 6%
Uppsala 78% 13% 6% 3%
Län
V ästmanland 78% 11% 7% 3%
V ästernorrland 78% 14% 6%
Norrbotten 77% 12% 8% 3%
Jämtland 76% 12% 9% 3%
Östergötland 75% 14% 8% 2%
Dalarna 75% 14% 8% 4%
Skåne 75% 14% 9% 3%
V ästra Götaland 74% 14% 9% 3%
Sörmland 73% 15% 9% 3%
Gävleborg 70% 16% 11% 4%
V ärmland 69% 16% 11% 3%
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
%
n=1000 - 9700 sjukvå rd ja g be höve r(F46)
Ha r tillgång till Instämmer helt eller delvis Varken eller Tar avstånd helt eller delvis Ej svar/vet ej
2008
Diagrammet visar att signifikanta skillnader finns mellan landstingen. Av rikets befolkning anser 77 procent
att de har tillgång till den sjukvård de behöver, medan 8 procent inte anser sig ha det.
Spännvidden är 69 – 85 procent. De landsting som ligger högst är också de landsting där befolkningens
uppfattning om förtroende/patientnöjdhet och tillgänglighet i primärvården är högst. Studerat ur ett
könsperspektiv föreligger inga signifikanta skillnader, däremot vad gäller ålder vilket framgår av nästa bild.
9

10. Har tillgång till den sjukvård jag behöver - i åldersklasser
<20 år 85% 9% 4% 2%
20-29 år 78% 15% 7%
30-39 år 75% 15% 9%
40-49 år 71% 16% 10% 3%
Ålder
50-59 år 73% 14% 9% 3%
60-69 år 78% 12% 6% 4%
70-79 år 81% 10% 6% 3%
80+ 85% 8% 4% 3%
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
%
n= <20 år = 766 60-69 år = 9410
Har tillgång till sjukvård jag behöver(F46) Instämmer helt eller delvis Varken eller Tar avstånd helt eller delvis Ej svar/vet ej
2008
Bilden visar på stora och signifikanta skillnader mellan åldersgrupperna. Befolkningen i
yrkesverksam ålder uppger i klart lägre grad än övriga grupper att de har tillgång till den
10
sjukvård de behöver. Utvecklingen över tid framgår av nästa bild.

11. Har tillgång till den sjukvård jag behöver
100 100
90 90
80 80
77%
74% 75%
73%
70% 69%
70 69% 69% 70
60 60
%
50 50
40 40
30 30
20 20
17% 17% 17% 17%
14% 14% 14% 13%
11% 12% 12%
10% 9%
10 9% 8% 10
2% 3% 2% 2% 3% 3% 3% 3%
0 0
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Period(år)
Har tillgång till sjukvård jag behöver(F46) Instämmer helt eller delvis Varken eller Tar avstånd helt eller delvis Ej svar/vet ej
Autobase On
Andelen som anser sig ha tillgång till den sjukvård man behöver har ökat kontinuerligt
sedan 2004. Ökningen är statistiskt säkerställd. Bland de 8 procent (3 552 personer) som
upplever brister är dålig tillgänglighet och långa väntetider klart dominerande. 11

12. Ref
>95%+ Högre Vilket förtroende har du för vården vid vårdcentral/hc
>95%-
Lägre Riket
Riket 56% 27% 12% 5%
Halland 67% 21% 7% 5%
Kalmar 61% 25% 10% 4%
Västmanland 60% 27% 9% 4%
Jönköping 60% 25% 11% 5%
Blekinge 59% 27% 10% 4%
Jämtland 58% 26% 12% 4%
Värmland 56% 28% 10% 5%
Kronoberg 56% 30% 10% 3%
Stockholm 56% 26% 13% 6%
Län
Uppsala 56% 27% 13% 5%
Västernorrland 56% 28% 13% 3%
Västerbotten 56% 31% 9% 4%
Gävleborg 56% 29% 12% 4%
Örebro 55% 27% 14% 4%
Dalarna 54% 28% 13% 5%
Norrbotten 54% 29% 13% 4%
Västra Götaland 54% 28% 13% 5%
Skåne 54% 26% 14% 6%
Östergötland 53% 30% 14% 3%
Sörmland 51% 30% 15% 5%
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
%
n=1000 - 9700 VC/HLM/HC(F80)
Förtroende vård Stort förtroende Varken/eller Litet förtroende Ej svar/vet ej
2008
De fem landsting som ligger högst vad gäller befolkningens förtroende för vården vid
vårdcentraler är desamma som år 2007. 12

13. Ref
>95%+ Högre Vilket förtroende har du för vården vid sjukhus
>95%-
Riket
Riket 67% 17% 6% 10%
Lägre
Kronoberg 75% 14% 3% 8%
Uppsala 73% 15% 5% 7%
Örebro 72% 16% 3% 9%
Jönköping 72% 16% 4% 8%
Jämtland 71% 14% 6% 9%
Östergötland 70% 15% 5% 10%
Västerbotten 70% 17% 4% 9%
Kalmar 69% 17% 6% 8%
Västernorrland 69% 17% 7% 8%
Län
Norrbotten 69% 17% 5% 9%
Blekinge 68% 18% 5% 9%
Dalarna 68% 16% 6% 10%
Halland 68% 16% 6% 11%
Västmanland 67% 17% 6% 10%
Skåne 67% 18% 7% 9%
Stockholm 66% 16% 5% 12%
Västra Götaland 65% 18% 7% 10%
Sörmland 64% 19% 8% 10%
Värmland 64% 21% 6% 10%
Gävleborg 59% 23% 8% 10%
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
%
n=1000 - 9700
Förtroende vård sjukhusen(F81) Stort förtroende Varken/eller Litet förtroende Ej svar/vet ej
2008
Befolkningens förtroende för vården vid sjukhus är generellt sett högre än förtroendet
för vården vid vårdcentral. Vad gäller både vårdcentraler och sjukhus är förtroendet
högre hos dem som besökt respektive vårdnivå under senaste året, än hos
befolkningen som helhet. Detta framgår av nästa bild. 13

14. Förtroende för vårdformer 2007
Förtroende för Befolkningen i helhet samt de som besökt resp vårdform
Besökt vårdcentral/hc n=15 694 61 27 111
vårdnivå/vårdform bland
patienter respektive Befolkningen 54 28 14 4
befolkningen som helhet 76 15 5 4
Besökt s-husmottagning n=8 431
– jämförelse mellan 2007
och 2008. Befolkningen 67 18 6 9
Besökt privatspecialist n=1 888 80 72 11
Befolkningen 44 11 3 42
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
%
Mkt/ganska stort Mkt/ganska litet
varken eller Vet ej/ej svar
Förtroende för vårdformer 2008
Befolkningen i helhet samt de som besökt resp vårdform
Bland de som besökt 63 25 10 2
Besökt vårdcentral/hc n=16 512
vårdcentral har förtroendet
ökat från 61 till 63 procent från Befolkningen 56 27 12 5
2007. Motsvarande ökning för
Besökt s-husmottagning n=8 515 78 14 53
de som besökt sjukhus var 76
till 78 procent. Befolkningen 67 17 6 10
På de följande två sidorna Besökt privatspecialist n=1 748 78 92 11
visas förtroendet för olika
vårdnivåer bland befolkningen Befolkningen 43 10 3 44
som helhet sedan 2005. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
%
Mkt/ganska stort Mkt/ganska litet
varken eller Vet ej/ej svar
14

15. Förtroende för vården vid vårdcentral/hc
100 100
90 90
80 80
70 70
60 60
56%
53% 54%
52%
%
50 50
40 40
30 28% 28% 28% 27%
30
20 20
15% 14% 14% 12%
10 10
5% 5% 4% 5%
0 0
2005 2006 2007 2008
Period(år)
Förtroende vård VC/HLM/HC(F80) Stort förtroende Varken/eller Litet förtroende Ej svar/vet ej
Autobase On
15

16. Förtroende för vården vid sjukhus
100 100
90 90
80 80
70 67% 70
67% 66% 67%
60 60
%
50 50
40 40
30 30
20 18% 18% 18% 20
17%
10%
10 10
7% 7% 6% 6%
0 0
2005 2006 2007 2008
Period(år)
Förtroende vård sjukhusen(F81) Stort förtroende Varken/eller Litet förtroende( Ej svar/vet ej
Autobase On
16

17. Ref
>95%+ Högre Har du varit i behov av sjukvård men ej sökt
>95%-
Lägre Riket
Riket 12% 9% 78%
Norrbotten 15% 11% 72%
Västernorrland 14% 9% 75%
Uppsala 14% 8% 78%
Värmland 13% 9% 77%
Sörmland 13% 10% 77%
Skåne 12% 9% 78%
Örebro 12% 8% 79%
Västerbotten 12% 8% 79%
Östergötland 12% 9% 78%
Län
Västra Götaland 12% 9% 78%
Kalmar 12% 8% 79%
Dalarna 12% 10% 77%
Västmanland 12% 7% 80%
Jämtland 12% 9% 78%
Gävleborg 11% 9% 79%
Kronoberg 11% 8% 79%
Blekinge 11% 10% 78%
Stockholm 11% 9% 79%
Halland 10% 9% 79%
Jönköping 10% 9% 80%
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
%
n=1000 - 9700
I behov sjukvård men inte sökt vård (F73) Ja, flera gånger Ja en gång Nej Vet ej/kan ej svara
2008
Av rikets befolkning har 21 procent (motsvarande 9 326 personer av samtliga
intervjuade) någon gång under året avstått från att söka vård trots att de ansett att de
haft behov av vård.
Kvinnor avstår vård i något högre grad än männen. 17

18. Anledning till att man inte sökt vård
40 39% 40
35 35
30 30
25 25
%
20 20
15 15
14%
11% 11%
10%
10 10
5 4% 5
3% 3%
2% 2%
1%
0 0
Riket
Län
Ville vänta ett tag Hade inte tid Kände inte till någon bra läkare
Orsak till att man inte sökt sjukvård(F77)
Kan inte få någon hjälp Annan anledning Hade inte råd
Besvärligt söka vård Ville inte vara till besvär Läkarskräck/sjukhusskräck
Fick inte tid hos någon läkare Vet ej/kan ej svara
Urval - avstått från vård en eller flera gånger 2008
Ett av skälen till att frågan om varför man ej sökt vård togs med i Vårdbarometern var
att man ville veta hur stor andel som avstod av ekonomiska skäl. Denna andel är som
synes mycket liten, men kan säkert vara avgörande för vissa utsatta grupper. Män
avstår i högre grad av tidsskäl än kvinnor, som i högre grad angav att de ville vänta. 18

19. Ref
>95%+ Högre Har läkaren/ssk tagit upp livsstilsfrågor senaste året
>95%-
Lägre Riket
Riket 30% 70%
Gävleborg 33% 66%
Uppsala 33% 67%
Västernorrland 31% 68%
Kronoberg 31% 68%
Stockholm 30% 69%
Skåne 30% 69%
Jämtland 30% 69%
Västerbotten 30% 70%
Örebro 30% 70%
Län
Sörmland 29% 70%
Jönköping 29% 70%
Kalmar 29% 70%
Västmanland 29% 71%
Östergötland 29% 71%
Västra Götaland 29% 70%
Värmland 29% 71%
Blekinge 28% 71%
Norrbotten 28% 71%
Dalarna 27% 72%
Halland 25% 74%
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
%
n=711 - 7244
Läkarenssk tagit upp livsstilsfrågor(F85) Ja Nej Vet ej
Urval - besökt läkare/ssk senaste året 2008
Av rikets befolkning anser 90 procent att det är positivt att vårdgivaren tar upp
livsstilsfrågor. Av de som besökt vården under det senaste året uppger 30 procent att
19
vårdgivaren tagit upp sådana frågor. Variationen mellan landstingen är liten.

20. Ref
>95%+ Högre Har du blivit ordinerad fysisk aktivitet - FAR
>95%-
Lägre
Riket
Riket 24% 76%
Västerbotten 33% 67%
Kalmar 27% 73%
Värmland 26% 74%
Halland 25% 74%
Västra Götaland 25% 74%
Sörmland 25% 75%
Norrbotten 25% 75%
Västernorrland 25% 74%
Jönköping 25% 75%
Län
Östergötland 25% 75%
Kronoberg 24% 76%
Skåne 23% 77%
Stockholm 23% 76%
Västmanland 23% 77%
Jämtland 22% 78%
Gävleborg 22% 78%
Örebro 22% 78%
Blekinge 21% 79%
Dalarna 21% 79%
Uppsala 19% 81%
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
%
n=211 - 2075
Har fått recept på fysisk aktivitet(F86) Ja Nej Vet ej
Urval - besökt läkare/ssk senaste året samt diskuterat livsstilsfrågor 2008
Autobase On
På frågan om läkaren skrivit ut FAR (fysisk aktivitet på recept) vilket har en koppling
till livsstilsfrågor, varierar andelen patienter som fått detta mellan 19 och 33 procent.
Denna andel har inte ökat sedan år 2006 trots vissa satsningar i landstingen. 20

21. Ref Ny fråga 2008
>95%+ Högre Har råden förändrat din livsstil
>95%-
Lägre Riket
Riket 38% 59% 3%
Gävleborg 46% 52%
Västernorrland 45% 49% 6%
Västerbotten 44% 52% 4%
Örebro 42% 55% 3%
Jönköping 42% 57%
Blekinge 42% 56% 2%
Halland 40% 58% 2%
Kalmar 40% 59%
Värmland 39% 57% 4%
Län
Skåne 39% 59%
Östergötland 38% 56% 5%
Dalarna 38% 62%
Västra Götaland 38% 60% 3%
Norrbotten 37% 59% 3%
Stockholm 35% 62% 3%
Västmanland 35% 64%
Kronoberg 34% 62% 4%
Sörmland 33% 64% 3%
Jämtland 33% 64% 4%
Uppsala 32% 63% 5%
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
%
n=211 - 2075
Råden förändrat din livsstil(F109) Ja Nej Vet ej
Urval - diskuterat livsstilsfrågor med läkare/ssk senaste året
Var tredje patient som diskuterat livsstilsfrågor uppger sig ha förändrat sin livsstil.
Skillnaden mellan landstingen är stor.
21

22. Använt internet i kontakt med sjukvården
100 100
7% 6% 6% 7%
90 90
80 80
70 70
60 60
84% 83% 81%
85%
%
50 50
40 40
30 30
20 20
10 10
9% 11% 12%
8%
0 0
2005 2006 2007 2008
P e riod(å r)
Anvä nt Inte rne t konta kt sjukvå rde n(F70) A nvänt Internet vid kontakt Inte använt Internet vid kontakt Har inte tillgång till Internet
Autoba se On
På många håll i landet pågår olika utvecklingsarbeten i syfte att förbättra invånarnas
kommunikation/kontakt med sjukvården, för att förbättra tillgängligheten. Användningen av
internet är ett utvecklingsområde. Invånarna använder internet framför allt till att få information
om öppettider och tillgänglighet, få råd/information om sjukdomar, boka eller avboka tid, få
information om läkemedel och förnya recept, men även kontakt via e-post med sjukvården
nämns. Ett långsamt ökat användande kan noteras. 22

23. Ref
>95%+ Högre Känner du till vårdgarantin
>95%-
Riket
Riket 62% 35% 2%
Lägre
Jämtland 69% 29%
Uppsala 68% 31%
Västmanland 68% 30% 2%
Gävleborg 68% 31%
Örebro 67% 31%
Stockholm 66% 32% 2%
Halland 65% 33%
Västerbotten 65% 32% 3%
Västernorrland 64% 33% 3%
Län
Sörmland 63% 35%
Östergötland 63% 35%
Västra Götaland 62% 36%
Dalarna 61% 37%
Värmland 61% 36% 2%
Norrbotten 60% 38% 3%
Jönköping 57% 41% 2%
Blekinge 56% 40% 3%
Skåne 56% 42% 2%
Kronoberg 56% 42% 3%
Kalmar 55% 43% 2%
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
%
n=1000 - 9700
Känner du till vårdgarantin(F110) Ja Nej Vet ej
2008
Signifikanta skillnader i befolkningens kännedom om vårdgarantin föreligger. Drygt en
tredjedel av befolkningen känner inte till vårdgarantin. En satsning på information är
därför angelägen och planeras såväl på central nivå som i enskilda landsting.
Kännedomen om vårdgarantin är cirka två procentenheter högre bland de som besökt
vården än i befolkningen som helhet. Kvinnor känner i högre grad till vårdgarantin än
männen. Kännedomen ökar med stigande ålder. 23

24. Ref Ny fråga 2008
>95%+ Högre Hur långt är du beredd att resa för att slippa vänta på vård
>95%-
Lägre Riket
Riket 19% 48% 19% 14%
Skåne 24% 41% 21% 13%
Östergötland 21% 49% 17% 13%
Västerbotten 21% 51% 13% 16%
Jönköping 20% 51% 15% 14%
Stockholm 20% 41% 24% 16%
Kalmar 19% 54% 14% 13%
Norrbotten 19% 49% 20% 12%
Blekinge 19% 49% 17% 14%
Västra Götaland 19% 48% 20% 12%
Län
Sörmland 18% 53% 18% 11%
Västernorrland 18% 53% 14% 16%
Gävleborg 17% 54% 17% 12%
Örebro 17% 53% 15% 16%
Halland 17% 53% 17% 14%
Uppsala 16% 49% 21% 14%
Kronoberg 16% 57% 14% 13%
Värmland 16% 55% 18% 12%
Västmanland 16% 53% 19% 13%
Dalarna 15% 56% 17% 11%
Jämtland 13% 54% 17% 15%
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
%
n=1000 - 9700 Lite längre bort i eget landsting Till ett sjukhus i ett annat land
Beredd att resa till sjukhus(F107)
I ett annat landsting/region Nej,inget av alternativen
2008
86 procent av befolkningen är beredd att resa till annat sjukhus än ”hemsjukhuset” för att
opereras tidigare än vad som erbjuds där. Markanta skillnader mellan landstingen kan
utläsas. Exempelvis uppger var fjärde stockholmare att man är beredd att åka utomlands.
24 procent av männen kan tänka sig att resa utomlands för vård, jämfört med 16 procent
av kvinnorna. Ett arbete mot ett EU-direktiv om ”gränslös sjukvård” pågår för närvarande. 24

25. Ref Reviderad fråga 2008
>95%+ Högre Hur lätt eller svårt var det att komma fram på telefon till vårdcentralen/hc
>95%-
Lägre Riket
Riket 59% 18% 22%
Halland 72% 15% 12%
Norrbotten 68% 16% 15%
Kalmar 67% 18% 14%
Dalarna 67% 15% 17%
Blekinge 66% 15% 17%
Östergötland 66% 17% 15%
Stockholm 63% 17% 19%
Västra Götaland 63% 17% 19%
Örebro 61% 18% 20%
Län
Gävleborg 60% 20% 18%
Kronoberg 59% 20% 20%
Sörmland 59% 18% 22%
Västerbotten 57% 17% 25%
Västmanland 56% 23% 20%
Jönköping 56% 21% 23%
Västernorrland 54% 21% 25%
Uppsala 51% 18% 31%
Skåne 43% 21% 36%
Jämtland 40% 20% 38%
Värmland 39% 22% 38%
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
%
n=587 - 5320
Lätt/svårt komma fram på tel VC/HC(F102) Lätt eller mycket lätt Varken eller Svårt eller mycket svårt Vet ej/kan ej svara
2008
Autobase On
61 procent av rikets befolkning har ringt till vårdcentral eller motsvarande under senaste året.
Skillnaderna mellan landstingen är relativt små. Sedan Vårdbarometern startade har en
kontinuerlig förbättring av telefontillgängligheten kunnat följas. Stora skillnader mellan landstingen
föreligger fortfarande. Förbättringarna kan delvis bero på införande av olika elektroniska
svars/återuppringningssystem. 25

26. Ref Reviderad fråga 2008
>95%+ Högre Hur lätt eller svårt var det att komma fram på telefon till sjukvårdsrådgivningen
>95%-
Lägre
Riket
Riket 61% 19% 18%
Halland 77% 12% 10%
Kronoberg 74% 15% 12%
Östergötland 74% 14% 10%
Kalmar 73% 18% 7%
Norrbotten 70% 16% 14%
Blekinge 68% 16% 13% 3%
Sörmland 67% 17% 16%
Dalarna 66% 20% 13%
Uppsala 65% 16% 18%
Län
Jämtland 64% 21% 14%
Stockholm 63% 19% 16%
Örebro 62% 17% 19%
V ästernorrland 61% 16% 21%
Skåne 60% 20% 19%
Jönköping 57% 20% 23%
V ästerbotten 57% 21% 21%
V ästmanland 56% 23% 21%
V ärmland 55% 20% 23%
Gävleborg 53% 20% 24%
V ästra Götaland 47% 24% 28%
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
%
n=79 - 1958
Telefontillgänglighet Sjukvårdsrådg(104) Lätt eller mycket lätt Varken eller Svårt eller mycket svårt Vet ej/kan ej svara
2008
Autobase On 21 procent av rikets befolkning har ringt 1177 / Sjukvårdsrådgivningen / Vårdguiden /
Sjukvårdsupplysningen under senaste året. Det finns stora skillnaderna mellan landstingen.
Dessa kan delvis förklaras av tillgång, kännedom om och organisation kring
”sjukvårdsrådgivning”.
61 procent av rikets befolkning som ringt sjukvårdsrådgivning tyckte att det var lätt eller
mycket lätt att komma fram. För vårdcentralerna var motsvarande värde 59 procent. 26

27. Ref
>9 5 % + H ögre H a r d u b e s ö k t v å rd e n s o m p a tie n t e lle r a n h ö rig s e n a s te å re t
>9 5 % -
Lägre R ike t
Riket 7 4% 25%
Stoc kh olm 76% 24%
Ör ebr o 76% 24%
Hallan d 75% 24%
Skåne 75% 24%
V är mlan d 75% 25%
V äs tr a G ötaland 75% 25%
Jönköping 7 5% 25%
Ble kinge 7 5% 25%
Nor r bo tten 74% 2 5%
Län
Kalma r 74% 25%
V äs te r nor r la nd 74% 26%
V äs tma nla nd 74% 2 6%
Sör mla nd 74% 26%
Dalar na 73% 26%
Ös ter g ötland 73% 27%
Kr ono ber g 73% 27%
V äs te r botten 72% 2 7%
Upp s ala 72% 27%
Gäv lebo r g 71% 29%
Jämtlan d 71% 28%
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
%
n=1 0 0 0 - 9 7 0 0
B e sö kt se n a ste 12 m å n (F 2) B e s ö kt vå rde n E j b e sö k t vå rd e n V e t e j/E j s va r
2008
Av rikets befolkning uppger 74 procent att de besökt vården senaste året. Av samtliga
som besökt vården har 78 procent gjort det som patient, 12 procent som
förälder/anhörig till barn och 10 procent gjort det i egenskap av anhörig till närstående.
Detta betyder att 58 procent av de tillfrågade har besökt vården som patient under år
2008. Av besöken gjordes 47 procent i primärvård, 17 procent på
akutmottagning/jourcentral och 26 procent på sjukhusmottagning. Övriga 10 procent
gjordes hos privata specialister eller ”annat”. 27

28. Ref
>95%+ Högre Vad var anledningen till primärvårdsbesöket Reviderad fråga 2008
>95%-
Lägre
Riket
Riket 16% 40% 41% 2%
Sörmland 21% 40% 37%
Östergötland 19% 45% 35%
Örebro 18% 37% 42% 2%
Jönköping 17% 36% 45%
Kalmar 17% 40% 40% 3%
Skåne 17% 41% 41%
V ästra Götaland 16% 39% 42% 3%
Stockholm 16% 40% 40% 3%
V ästmanland 16% 42% 39% 3%
Län
Halland 16% 40% 41% 3%
Jämtland 15% 38% 43% 4%
Kronoberg 15% 42% 41%
Gävleborg 14% 39% 44% 3%
Dalarna 13% 39% 46% 2%
Blekinge 13% 46% 39%
Norrbotten 13% 45% 41%
V ästerbotten 13% 37% 47% 2%
Uppsala 13% 47% 38%
V ästernorrland 12% 41% 44% 3%
V ärmland 12% 39% 47%
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
%
n=325 - 3732
Vad var anledningen till besöket(F100) Akut sjukdom eller olycksfall Sjukdom som varat någon tid Kontroll/återbesök Annat
Urval - besökt primärvård 2008
Drygt 40 procent av de som besökt primärvården har gjort det i form av kontroll- eller
återbesök. Av de patienter som gjort besöket på grund av akut sjukdom eller
olycksfall varierade andelen från 12 till 21 procent mellan landstingen.
17 procent av kvinnorna uppgav att de sökt på grund av akut sjukdom eller olycksfall,
jämfört med 14 procent av männen. Bland personer under 50 år dominerar sjukdom
som varat någon tid som besöksorsak. 28

29. Ref
>95%+ Högre Antal besök i sjukvården senaste året
>95%-
Lägre
Riket
Riket 20% 54% 14% 12%
Västernorrland 20% 53% 13% 15%
Kronoberg 19% 55% 13% 13%
Stockholm 19% 53% 15% 13%
Västra Götaland 20% 53% 14% 13%
Halland 22% 54% 12% 12%
Uppsala 20% 52% 15% 12%
Jönköping 19% 55% 14% 12%
Blekinge 20% 53% 15% 12%
Östergötland 23% 54% 11% 12%
Län
Örebro 23% 53% 13% 12%
Värmland 22% 51% 16% 12%
Västerbotten 23% 53% 13% 12%
Norrbotten 21% 56% 12% 11%
Skåne 21% 53% 15% 11%
Kalmar 23% 54% 12% 11%
Västmanland 18% 58% 13% 11%
Jämtland 22% 54% 13% 11%
Sörmland 20% 57% 13% 11%
Dalarna 22% 54% 14% 10%
Gävleborg 22% 55% 14% 9%
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
%
n=711 - 7244 många ggr besökt sjukvården(F75)
Hur 1 gång 2-5 gånger 6-10 gånger >10 gånger
2008
Autobase On
Av patienterna i riket hade 26 procent gjort minst sex besök under året.
Denna andel är oförändrad sedan föregående år. Mönstret är relativt likartat
över landet.
29

30. Ref
>95%+ Högre Fick den hjälp jag förväntat mig - alla sjukvårdsbesök
>95%-
Lägre Riket 67% 17% 7% 3% 4%
Halland 69% 18% 7% 3% 3%
Örebro 69% 16% 8% 3% 3%
Västerbotten 68% 20% 6% 3%
Jönköping 68% 17% 6% 4% 4%
Skåne 68% 16% 7% 3% 4%
Uppsala 68% 18% 6% 3% 4%
Värmland 68% 18% 6% 2% 3%
Jämtland 67% 16% 7% 4% 4%
Blekinge 67% 17% 7% 4% 4%
Län
Kronoberg 67% 16% 7% 4% 4%
Norrbotten 66% 18% 8% 3% 4%
Stockholm 66% 18% 8% 3% 4%
Kalmar 66% 18% 7% 2% 4%
Västra Götaland 66% 17% 8% 3% 4%
Västmanland 65% 17% 8% 4% 4%
Västernorrland 65% 18% 7% 3% 5%
Gävleborg 65% 16% 9% 3% 5%
Östergötland 65% 18% 8% 4% 5%
Dalarna 65% 18% 8% 4% 4%
Sörmland 61% 19% 9% 4% 5%
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
%
n=682 - 6899
Fick hjälp hade förväntat mig(10,19,28,37)
Instämmer helt Varken eller Tar helt avstånd
Instämmer delvis Tar delvis avstånd Ej svar/vet ej
Sammanvägning av all sjukvård 2008
Autobase On
Av de som någon gång under året besökt vården ansåg 84 procent att de fått den
hjälp som de förväntat sig. Jämfört med föregående år är det en genomgående
förbättring med cirka två procentenheter. 30