SlideShare a Scribd company logo
1 of 17
Materia Allt är uppbyggt av ett fåtal byggstenar
Materiens byggstenar Det finns en mängd naturliga material – sten, luft, vatten, trä och människohår Människan har också tillverkat nya material – plast, tandkräm och rostfritt stål Alla material sammanfattas med begreppet materia Materia är latin och betyder ämne eller stoff
Materiens byggstenar Materien är uppbyggd av små partiklar – atomer Atom är grekiska och betyder odelbar  Atomen är i sin tur byggd av mindre delar Atomkärnan omges av elektroner - + + - Atomkärna Elektron
Materiens byggstenar Det finns lite mer än 100 olika sorters atomer Dessa byggstenar kan bilda massor av olika ämnen Det finns två grupper – grundämnen och kemiska föreningar Grundämne – en sorts atomer Kemisk förening – två eller flera sorters atomer
Materiens byggstenar I en molekyl sitter atomerna samman med starka krafter De flesta ämnen kan förekomma i tre former – fast, flytande och gas Det är temperaturen som avgör ämnets form Flytande Gas Fast Förångas Kondenserar Stelnar Smälter
Materiens byggstenar I ett fast ämne sitter atomerna i ett bestämt mönster och kan endast vibrera lite När ämnet värms vibrerar atomer mer och mer tills de inte håller ihop längre Om ämnet värms ytterligare kommer rörelsen öka och atomerna lämnar ytan
Materiens byggstenar För att ett ämne ska gå från gas till flytande måste det kylas Det har hänt när moln bildats på himlen, vattenånga har bildat små vattendroppar Om det kyls ytterligare går ämnet från flytande till fast Flytande Gas Fast Förångas Kondenserar Stelnar Smälter
Materiens byggstenar Materia kan inte förstöras Materia kan inte nybildas Atomerna kan däremot hamna i nya ämnen och förekomma i olika former Exempel – när man eldar något försvinner det inte, det bara sprids ut på en större yta
UPpgifter 2. Att rita diagram 5. Olika ämnen har olika smält- och kokpunkt 9. Problemlösning – materia
Massa, volym och densitet Allt runt omkring oss väger något I fysiken används begreppet massa Massan talar om hur mycket materia ett föremål består av Eftersom all materia består av atomer avgörs ett föremåls massa av vilken sorts atomer det är uppbyggt av och hur tätt packade de är
Massa, volym och densitet Grundenheten för massa är ett kilogram (1 kg) 1 kg motsvarar massan hos 1 liter vatten Massan kan mätas med en våg Förr användes balansvågar Idag används elektroniska vågar
Massa, volym och densitet Alla föremål behöver utrymme, de har en volym Volymen kan anges på olika sätt Med kubikmått eller med litermått 1 kubikdecimeter = 1 liter 1 kubikcentimeter = = 1 milliliter
Massa, volym och densitet Man kan enkelt räkna ut volymen av ett föremål med regelbunden form t.ex. en låda Då multiplicerar man längd, bredd och höjd Om föremålet har en oregelbunden form t.ex. en sten kan man sänka ner det i vatten och mäta volymskillnaden
Massa, volym och densitet Vilket väger mest, aluminium eller järn? För att svara på den frågan måste man ta samma volym av båda ämnena 1 cm3 aluminium har massan 2,7 g Densiteten för aluminium är 2,7 g/cm3 1 cm3 järn har massan 7,9 g Densiteten för järn är 7,9 g/cm3
Massa, volym och densitet Densitet är ett fysikaliskt begrepp som beskriver hur tätt packat ett ämne är Även atomernas massa och storlek spelar in För att beräkna densiteten hos ett föremål tar man reda på massan och volymen Densiteten får man genom att dividera massan med volymen  Densitet = MassaVolym  
Uppgifter 10. Kan du gissa rätt vikt? 11. Ordfläta 12. Avläsning av mätglas 13. Volymen av en träkloss och av vätskor 14. Volymen av ett oregelbundet föremål 16. Ordfläta 17. Vad är densitet 18. Hur stor är densiteten?
Kunskapskrav Vad menas med begreppet massa Vilken är grundenheten för massa Vilka enheter används för volym Vilka samband finns mellan volymenheterna Hur kan man bestämma volymen av ett föremål, både regelbundna och oregelbundna Vad menas med begreppen densitet Hur bestämmer man densiteten hos ett föremål

More Related Content

What's hot

Atomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemetAtomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemetNOHasse
 
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och MagnetismLena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och MagnetismLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningarLena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningarLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg
 
Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]gulzay
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: LjusLena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: LjusLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: DensitetLena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: DensitetLena Koinberg
 
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner   textAtomer, molekyler och kemiska reaktioner   text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner textMalin Åhrby
 

What's hot (20)

Atomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemetAtomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemet
 
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och MagnetismLena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningarLena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 
Värme
VärmeVärme
Värme
 
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
 
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
 
Lena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: Värme
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
 
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
 
Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: LjusLena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
 
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: Universum
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: DensitetLena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
 
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner   textAtomer, molekyler och kemiska reaktioner   text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
 

More from Malin Åhrby (20)

Indikatorer lab
Indikatorer labIndikatorer lab
Indikatorer lab
 
Syror och baser vt 16
Syror och baser   vt 16Syror och baser   vt 16
Syror och baser vt 16
 
Vattenexperiment
VattenexperimentVattenexperiment
Vattenexperiment
 
Celltyper
CelltyperCelltyper
Celltyper
 
Salter
SalterSalter
Salter
 
Magnetism
MagnetismMagnetism
Magnetism
 
Syror och baser ht 14
Syror och baser   ht 14Syror och baser   ht 14
Syror och baser ht 14
 
Hållbar utveckling
Hållbar utvecklingHållbar utveckling
Hållbar utveckling
 
Rena ämnen och blandningar
Rena ämnen och blandningarRena ämnen och blandningar
Rena ämnen och blandningar
 
Grundkurs i Kemi sammanfattning
Grundkurs i Kemi   sammanfattningGrundkurs i Kemi   sammanfattning
Grundkurs i Kemi sammanfattning
 
Brand
BrandBrand
Brand
 
Djurgrupper
DjurgrupperDjurgrupper
Djurgrupper
 
Samspel
SamspelSamspel
Samspel
 
Atomfysik
AtomfysikAtomfysik
Atomfysik
 
Material
MaterialMaterial
Material
 
Nervsystemet
NervsystemetNervsystemet
Nervsystemet
 
Livets utveckling
Livets utvecklingLivets utveckling
Livets utveckling
 
Astronomi 2012
Astronomi 2012Astronomi 2012
Astronomi 2012
 
Djurgrupper
DjurgrupperDjurgrupper
Djurgrupper
 
Hud muskler skelett
Hud muskler skelettHud muskler skelett
Hud muskler skelett
 

Materia

  • 1. Materia Allt är uppbyggt av ett fåtal byggstenar
  • 2. Materiens byggstenar Det finns en mängd naturliga material – sten, luft, vatten, trä och människohår Människan har också tillverkat nya material – plast, tandkräm och rostfritt stål Alla material sammanfattas med begreppet materia Materia är latin och betyder ämne eller stoff
  • 3. Materiens byggstenar Materien är uppbyggd av små partiklar – atomer Atom är grekiska och betyder odelbar Atomen är i sin tur byggd av mindre delar Atomkärnan omges av elektroner - + + - Atomkärna Elektron
  • 4. Materiens byggstenar Det finns lite mer än 100 olika sorters atomer Dessa byggstenar kan bilda massor av olika ämnen Det finns två grupper – grundämnen och kemiska föreningar Grundämne – en sorts atomer Kemisk förening – två eller flera sorters atomer
  • 5. Materiens byggstenar I en molekyl sitter atomerna samman med starka krafter De flesta ämnen kan förekomma i tre former – fast, flytande och gas Det är temperaturen som avgör ämnets form Flytande Gas Fast Förångas Kondenserar Stelnar Smälter
  • 6. Materiens byggstenar I ett fast ämne sitter atomerna i ett bestämt mönster och kan endast vibrera lite När ämnet värms vibrerar atomer mer och mer tills de inte håller ihop längre Om ämnet värms ytterligare kommer rörelsen öka och atomerna lämnar ytan
  • 7. Materiens byggstenar För att ett ämne ska gå från gas till flytande måste det kylas Det har hänt när moln bildats på himlen, vattenånga har bildat små vattendroppar Om det kyls ytterligare går ämnet från flytande till fast Flytande Gas Fast Förångas Kondenserar Stelnar Smälter
  • 8. Materiens byggstenar Materia kan inte förstöras Materia kan inte nybildas Atomerna kan däremot hamna i nya ämnen och förekomma i olika former Exempel – när man eldar något försvinner det inte, det bara sprids ut på en större yta
  • 9. UPpgifter 2. Att rita diagram 5. Olika ämnen har olika smält- och kokpunkt 9. Problemlösning – materia
  • 10. Massa, volym och densitet Allt runt omkring oss väger något I fysiken används begreppet massa Massan talar om hur mycket materia ett föremål består av Eftersom all materia består av atomer avgörs ett föremåls massa av vilken sorts atomer det är uppbyggt av och hur tätt packade de är
  • 11. Massa, volym och densitet Grundenheten för massa är ett kilogram (1 kg) 1 kg motsvarar massan hos 1 liter vatten Massan kan mätas med en våg Förr användes balansvågar Idag används elektroniska vågar
  • 12. Massa, volym och densitet Alla föremål behöver utrymme, de har en volym Volymen kan anges på olika sätt Med kubikmått eller med litermått 1 kubikdecimeter = 1 liter 1 kubikcentimeter = = 1 milliliter
  • 13. Massa, volym och densitet Man kan enkelt räkna ut volymen av ett föremål med regelbunden form t.ex. en låda Då multiplicerar man längd, bredd och höjd Om föremålet har en oregelbunden form t.ex. en sten kan man sänka ner det i vatten och mäta volymskillnaden
  • 14. Massa, volym och densitet Vilket väger mest, aluminium eller järn? För att svara på den frågan måste man ta samma volym av båda ämnena 1 cm3 aluminium har massan 2,7 g Densiteten för aluminium är 2,7 g/cm3 1 cm3 järn har massan 7,9 g Densiteten för järn är 7,9 g/cm3
  • 15. Massa, volym och densitet Densitet är ett fysikaliskt begrepp som beskriver hur tätt packat ett ämne är Även atomernas massa och storlek spelar in För att beräkna densiteten hos ett föremål tar man reda på massan och volymen Densiteten får man genom att dividera massan med volymen Densitet = MassaVolym  
  • 16. Uppgifter 10. Kan du gissa rätt vikt? 11. Ordfläta 12. Avläsning av mätglas 13. Volymen av en träkloss och av vätskor 14. Volymen av ett oregelbundet föremål 16. Ordfläta 17. Vad är densitet 18. Hur stor är densiteten?
  • 17. Kunskapskrav Vad menas med begreppet massa Vilken är grundenheten för massa Vilka enheter används för volym Vilka samband finns mellan volymenheterna Hur kan man bestämma volymen av ett föremål, både regelbundna och oregelbundna Vad menas med begreppen densitet Hur bestämmer man densiteten hos ett föremål