Att odla en gemensam bedömningskultur

1. Att skapa och odla en gemensam bedömningskultur Malin Frykman, GR utbildning

2. Seminariets fokus Varför bör en skola att odla en gemensam bedömningskultur? Vad innebär det? Hur kan man göra?

3. Joint action Vad krävs för att en lärare ska utveckla och växa med sin bedömarkompetens? http://todaysmeet.com/kba

4. Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling Princip 1 betyder att cykeln av lärares professionella utveckling och kunskapsbyggande börjar med en fråga om elevernas behov av utveckling. Princip 2 handlar om att lärarna måste få möjlighet att utveckla de kunskaper och förmågor som är meningsfulla i förhållande till deras specifika undervisningskontext. Utgångspunkten måste tas i frågan: ”Vilka kunskaper och färdigheter behöver vi som lärare för att hjälpa våra elever överbrygga gapet mellan vad de kan och vad de bör kunna för att nå målen?” Princip 3 rör vikten av att integrera teori och praktik när det gäller läroplan, lärarnas praktik samt kunskaper om bedömning inom de områden som står i fokus för utvecklingsinsatsen. Princip 4 identifierar behovet av att använda bedömning som bas för professionell utvärdering. Om elevernas behov av att lära, lärarnas behov av att utvecklas och ett meningsfullt undervisningsinnehåll ska vara i linje med varandra, måste lärarna kunna klargöra vad eleverna redan vet och kan och hur man ska bygga vidare på den kunskapen på ett djupt och meningsfullt sätt. Princip 7 framhåller att deltagande lärare måste få tillfällen att bearbeta och utveckla nya lärdomar tillsammans med kollegor. Princip 8 gäller den roll som kunnig expertis har i att underlätta konstruktiv utveckling av lärarnas professionella kompetens. Princip 9. de mest effektiva utvecklingsinsatserna, av elevresultat att döma, är skolledarna aktiva deltagare. Princip 10 handlar slutligen om att behålla kraften i utvecklingsarbetet. Det måste finnas en medvetenhet om att det tar mycket kraft och lång tid för lärarna att förändra sin undervisning på ett framgångsrikt och varaktigt sätt. Helen Timberleys 10 principer; http://www.kfsk.se/download/18.11165b2c13cf48416de1b2/Forskning+i+korthet+2013+nr1.pdf

5. Undervisning och bedömning är oerhört komplext och kontextbundet.

6. Många lärare tycker att bedömning är svårt!

7. Allmänna råd, planering och undervisning Lärare bör vid planeringen av undervisningen • Tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. • Identiﬁera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från i det aktuella arbetsområdet och avgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper. • Skapa förutsättningar för att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling och kontinuerligt ge återkoppling på deras arbete. • Välja arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del. • Utgå från erfarenheter från tidigare utvärderingar av den egna undervisningen. • Utgå från elevgruppens intressen, erfarenheter och föreställningar kring det som undervisningen ska behandla så att eleverna får ett reellt inﬂytande över undervisningen. • Samordna planeringen av undervisningen med andra lärare, så att arbetsbelastningen blir rimlig för eleverna.

8. Fokusförﬂyttning nödvändig! Från görande till aktivt lärande. Från en syn på bedömning som ”De kunskaper och färdigheter som utvecklats i lärarnas adm. till bedömning som redskap vardagliga praktik är de som har för utveckling av undervisningen visat sig mest effektiva för att åstadkomma goda elevresultat.” och elever samt lärares lärande Helen Timperley Tillämpning av formativt förhållningssätt på lärarens lärande.

9. Lösning Skapa och odla en gemensam bedömningskultur som genomsyrar all undervisning och allt lärande på skolan. En bedömningskultur är den vision och samsyn som ni vill ska genomsyrar all undervisning och allt lärande på er skolan. En gemensam bedömningskultur leder till en likvärdig bedömning och innebär en ständigt pågående utvecklingsprocess kring undervisning och bedömning.

10. Vad styr hur... VAD? HUR? •Skapa och synliggör den • Skapa och synliggör en bedömningskultur som ni vill struktur/arbetsorganisation ska genomsyra undervisning och som möjliggör och stimulerar lärande på skolan. den önskade bedömningskulturen. Börja här!

11. VISION -Den önskade bedömningskulturen Pedagogiska helhetsidéer: De områden som är centrala för er för att er bedömningskultur ska bli verklighet Arbetsorganisation Utvecklingsorganisation

12. Vision om bedömning: Vi skapar förutsättningar för det livslånga lärandet genom att aktivt utveckla elevernas förmåga att lära sig att lära”! Bilden lyder under CC och ägs av och är skapad av Rwangsa's.

13. Visionen... Står för den samsyn kring bedömning som ni vill ska genomsyra ert arbete med bedömning. Behöver bygga på aktuell forskning, skollag och styrdokument samt vara anpassad till vår samtid. Alla personal behöver vara medskapare till visionen! Processen viktigare än produkten..... Visionen hjälper er att hålla gemensam kurs mot regnbågen!

14. Helhetsidén Är ”vägen” som ska hjälpa er att nå er vision. Bör ej bestå av för många delar. Harmoni med visionen! Får ej vara för tydlig eller för vid :). Måste stämma överens med skollag, styrdokument och aktuell forskning. Alla måste vara medskapare här också!

15. Vision: ” Vi skapar förutsättningar för det livslånga lärandet genom att aktivt utveckla elevernas förmåga att lära sig att lära”! För att lyckas med det -Har vi höga förväntningar på alla elever och utgår från att alla eleven kan och vill lyckas i sitt lärande. -Tränar vi elevernas förmåga att lära sig lära genom att alltid utgå från de fem nyckelstrategierna inom bedömning för lärande när vi planerar, genomför och utvärderar vår undervisning. -Tydliggör vi mål och kunskapskrav för eleverna med hjälp av pedagogiska planeringar, ord och begreppslistor och matriser under hela arbetsområdet så att de blir aktivt engagerade i hela planeringsprocessen. -Ger vi eleverna kontinuerlig återkoppling som innehåller information om lärandet och som bygger på frågeställningarna: Var i förhållande till målet är du? Vad är nästa steg? Hur kan du som elev ta dig vidare? - Arbetar vi systematiskt med sambedömning på skolan i alla ämnen utifrån ett gemensamt schema. - Arbetar vi med att kontinuerligt utveckla lärares bedömarkompetens genom att en gång i månaden arbeta med bedömning för lärande samtal. Arbetsorganisation Utvecklingsorganisation Alla pedagoger har mentorselever. Max 15 mentorselever per Lärgrupp om bedömning för lärande en gång i månaden. pedagog. Åldershomogena arbetslag Systematisk sambedömning inplanerad läsårsvis. Gemensamma grovstrukturer för vad en lektion och ett arbetsområde. Individuella förbättringsmål inom bﬂ för alla pedagoger; Var i IUP-tid schemalagt förhållande till vår bedömningskultur är jag? Vad är nästa steg för mig? Hur Inga handuppräckningssystem tänker jag ta mig vidare Lärgrupper istället för klasser. Alla löpande bedömninsaktiviteter synliggjorda i ett organisatoriskt årshjul Samtalsledare inom bﬂ.

16. En titt på hur en skola kan gå tillväga för att skapa och systematiskt odla en gemensam bedömningskultur

17. Steg 1 Synliggör den bedömningskultur och de pedagogiska helhetsidéer som ni vill att skolan ska genomsyras av. Ett sätt att göra det är med hjälp av en diskussionskarusell. På så sätt får ni in underlag både till visionen och de pedagogiska helhetsidéerna på 1, 5 timme.

18. Exempel på frågor • Hur kan man lära sig att lära? • Vad vill vi att bedömningen av elevers kunskaper ska leda till? • Hur behöver vi tänka och arbeta med bedömning på skolan för att alla elever ska nå alla mål? • Vilken vision om bedömningens möjligheter och effekter har vi på denna skolan? • Hur arbetar vi med summativ bedömning idag? • Hur arbetar vi med formativ bedömning i dag? • Hur tydliggör du mål och kunskapskrav under hela arbetsområdet? • Vad känner du att du är riktigt bra på inom bedömning? • Vad skulle du vilja bli bättre på inom bedömning? • När våra elever lämnar skolan: Hur vill vi då att deras möte med bedömning på vår skola ska ha bidragit till deras helhetsutveckling?

19. Sammanställ svaren Sammanställning utan diskussion eller värdering! Varje fråga kan sammanställas i t.ex. en tankekarta eller i ett Google dokument. Öppen och överskådlig form på sammanställningen. Materialet från sammanställningen ska kunna fungera som er utgångspunkt i det fortsatta arbetet.

20. Steg 2 •Formulera ett utkast till vision/ bedömningskultur. •Formulera utkast till de pedagogiska helhetsidéer som ska leda fram till er vision/ bedömningskultur. •Använd former som gör att alla känner sig delaktiga i skapandet av vision/helhetsidéer. ”Måla” bilden av detta tillsammans :)

21. Steg 3 Kvalitetsgranska er själva! Granska era utkast över visionen och pedagogiska helhetsidéer utifrån Skolverkets krav i: •Skollagen •styrdokumenten •Aktuell forskning om bedömning •Er beprövade erfarenhet •AR om planering och genomförande av undervisning.

22. Steg 4 Fastslå och ﬁra! •Fastslå visionen och de slutgiltiga helhetsidéerna genom en gemensam ritual. •Stanna upp och ﬁra er nya bedömningskultur! •Aktiv,gemensam återhämtning!

23. Steg 5 Se över er nuvarande arbetsorganisation och forma om den så att den ligger i linje med er vision och era pedagogiska helhetsidéer kring bedömning

24. Steg 6 Kartlägg nuläget utifrån era pedagogiska helhetsidéer kring bedömning genom att göra en SWOT över varje helhetside´. ”Svagheterna” bildar stommen i er utvecklingsorganisation.

25. Boråsmodellen som bas för utvecklings- organisationen Regelbundna, strukturerade, lärsamtal om Bedömning för lärande 1. Introduktion och mötesordning (5 min) 2. Så här har jag gjort – Så här går det nu (35 min). 3. Det här har jag lärt mig, slutsatser och lärdomar hittills (15 min). 4. ”Nya rön om bedömning för lärande” (50 min). Påfyllnad.... 5. Upprättandet av personliga handlingsplaner, vad gör jag till nästa gång? (10 min). 6. Vad gav dagens lärmöte? Gruppreﬂektion eller samtalsreﬂektion (5 min)

26. Steg 7 Kör!

27. Alla måste vara delaktiga och involverade i hela processen med helhetsiden´! Hyllvärmare och skrivbordsprodukter skapar ingen utveckling!

28. Se upp för quickﬁx och tomtebloss! Helen Timperleys Princip 7: ”Håll i, håll ut”.....

29. Frågor? malin.frykman@grkom.se Twitter: @bedomningforlar Skype: malin.frykman

Att odla en gemensam bedömningskultur

Vous êtes en train de lire un aperçu.

Consultez-les par la suite

Att odla en gemensam bedömningskultur

Plus De Contenu Connexe

Diaporamas pour vous (20)

Les utilisateurs ont également aimé (8)

Similaire à Att odla en gemensam bedömningskultur (19)

Plus par Malin Frykman (19)