Ce diaporama a bien été signalé.
Nous utilisons votre profil LinkedIn et vos données d’activité pour vous proposer des publicités personnalisées et pertinentes. Vous pouvez changer vos préférences de publicités à tout moment.

Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet

785 vues

Publié le

Biologi årskurs 7-9. Presentation om ekologi och hållbarhet.

Publié dans : Formation
  • Soyez le premier à commenter

Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet

  1. 1. Biologi för årskurs 7-9 Ekologi och hållbarhet Lena Koinberg
  2. 2. Denna presentation innehåller • Ett begränsat jordklot • En hållbar framtid
  3. 3. Ett begränsat jordklot Lena Koinberg
  4. 4. Solen krävs för liv på jorden • Energin på jorden kommer från solen. • Utan solen skulle det inte finnas något levande på jorden. • Solens energi krävs för växternas fotosyntes.
  5. 5. Kretslopp • Jorden är ett slutet system. • Ämnena på jorden går runt i kretslopp. • Det är solens energi som driver de olika kretsloppen på jorden. • Några viktiga kretslopp: – Vatten – Kol – Syre
  6. 6. Ekologi och ekosystem • Ekologi handlar om samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. • Ett ekosystem är allt levande och den miljö som finns i ett avgränsat område av naturen. • Exempel på ekosystem: – En sjö – Ett hav – En damm – En skog – En äng – Ett fjäll – En våtmark
  7. 7. Ekosystemens tjänster • Människan är beroende av de tjänster som jordens ekosystem gör varje dag. • Exempel på ekosystemtjänster: – Träd växer och vi får ved – Humlor och bin pollinerar växter – Djur och växter växer så att vi får mat – Träd renar luften från bilarnas avgaser – Vatten renas när det transporteras genom marken
  8. 8. Ekosystem förändras • Klimatförändringar ändrar ekosystem. • När ekosystemen ändras så måste organismerna anpassa sig till de nya förhållandena. • En del organismer dör, andra organismer sprider ut sig och nya organismer utvecklas. Detta kallas evolution.
  9. 9. En hållbar framtid Lena Koinberg
  10. 10. Människan påverkar ekosystemen • Exempel på hur människor påverkar ekosystemen: – Vi konsumerar mat – Vi producerar varor – Vi bränner fossila bränslen (t.ex. olja) vilket leder till en förstärkt växthuseffekt och en höjd temperatur – Vi påverkar ekosystemen så att den biologiska mångfalden minskar – Vi släpper ut avfall, gifter och okända kemikalier – Giftiga ämnen anrikas i näringskedjan (Små utsläpp av giftiga ämnen som inte kan brytas ner samlas i näringskedjan så att halterna hos toppkonsumenterna kan bli väldigt höga. Människan är en toppkonsument.)
  11. 11. Biologisk mångfald • Med biologisk mångfald menas variationsrikedom bland levande organismer. • Biologisk mångfald avser: – Alla olika arter som finns – Olikheter som finns inom en art – Alla olika naturtyper och ekosystem som gör att många olika arter trivs och överlever • Det finns flera miljoner arter av olika organismer på jorden. • I nuläget så stör människan ekosystemen och utrotar många av de arter som finns på jorden.
  12. 12. Skog • I ett hållbart skogsbruk så återplanteras nya träd efter avverkning. En del gamla döda stammar får ligga kvar på marken. Mångfalden bevaras. • I en intensivt skött skog så är det liten variation och inga gamla döda stammar på marken. Många organismer dör då och mångfalden minskar.
  13. 13. Jordens befolkningsökning • Antalet människor på jorden ökar i rask takt. • Jordens befolkningsökning: – 1900: 1,3 miljarder människor – 1975: 4 miljarder människor – Nu: Över 7 miljarder människor – Ca 2050: 10 miljarder människor • När vi är fler människor på jorden så ökar vår påverkan på ekosystemen.
  14. 14. Ekologiskt fotavtryck • Det ekologiska fotavtrycket motsvarar den landyta som krävs för att samhället ska fungera. • Om alla människor på jorden levde som svenskarna så skulle det behövas nästan fyra jordklot för att ekosystemtjänsterna ska räcka till. • Du kan beräkna ditt ekologiska fotavtryck online.
  15. 15. Ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar framtid • I ett långsiktig hållbart samhälle så hör ekologi, ekonomi och socialt ansvarstagande ihop: – Ekologi: Ekosystemen fungerar och levererar sina gratistjänster. – Ekonomi: Det som är billigast på lång sikt är det som inte skadar miljön. – Socialt: En rättvis fördelning av resurserna råder, mellan länder och mellan generationer.
  16. 16. Spelregler i ett hållbart samhälle • Kretslopp råder. Avfall återvinns. • Försiktighetsprincipen råder. Bara det vi vet är ofarligt får släppas ut. Farliga ämnen undviks eller återvinns. • Energin kommer från långsiktigt hållbara energikällor som sol-, vind- och vattenkraft.
  17. 17. Dagens miljöproblem • Minskad tillgång på naturresurser som olja, fosfater, odlingsbar mark, rent vatten och fisk i världshaven. • Jordens befolkning ökar • Globala uppvärmningen • Försurningen av haven • Övergödning • Mikroplast i haven • Miljögifter
  18. 18. Globala uppvärmningen • Förbränning av fossila bränslen (kol, olja och naturgas) gör att det blir förstärkt växthuseffekt. • Den förstärkta växthuseffekten gör att det blir global uppvärmning och temperaturen ökar. • När temperaturen ökar smälter glaciärer och vattennivån i haven höjs. Vissa landområden blir då översvämmade. • Ökad temperatur ändrar också ekosystemen och en del djur och växter utrotas. • Metan är en annan växthusgas. Metan frigörs när våtmarker odlas upp och när permafrosten smälter. (Permafrost är när det är tjäle i marken året om p.g.a. låg temperatur.)
  19. 19. Försurningen av haven • Försurning innebär att pH-värdet sänks. • Förbränning av fossila bränslen medför luftföroreningar. Dessa luftföroreningar gör att regnet blir surt. Surt regn är regn som har lågt pH-värde. Det sura regnet gör att mark och sjöar försuras. • Förbränningen av fossila bränslen gör att halten koldioxid ökar i atmosfären. När halten koldioxid ökar i luften så ökar också halten koldioxid i havet. Havet försuras när koldioxid tillförs. • När haven försuras förändras ekosystemen och korallreven dör. Fiskarter som lever i korallreven riskerar då att dö.
  20. 20. Övergödning • Kväve och fosfor används för att gödsla åkrar. • En del kväve och fosfor från gödslet hamnar i sjöar och hav. • Sjöarna blir då övergödda. Det blir ökad algblomning. • När alger dör så bryts de ner av bakterier på botten av sjön. • När stora mängder alger dör så behöver bakterierna så mycket syre så att det blir syrebrist på botten av sjön. Syrebristen gör då att de bottenlevande djuren i sjön dör. • Östersjön är övergödd.
  21. 21. Mikroplast i haven • Plastpåsar blåser ofta iväg och hamnar i haven. • Små plastbitar från däck, båtfärg, konstgräsplaner och fleecekläder hamnar också i haven. • I haven så bryts plasten ner till små, små bitar kallade mikroplaster. • Mikroplaster är nästan omöjliga att få upp ur haven. • Det tar flera hundra år för mikroplaster att brytas ner. • Mikroplasterna innehåller ofta gifter. • Fiskar tror att mikroplasterna är mat och äter plast. • Korallerna i korallreven kvävs av mikroplaster.
  22. 22. Miljögifter • Miljögifter är ämnen som skadar djur och växter. • Miljögifter finns över hela världen eftersom de kan transporteras långa sträckor via luft och vatten. • Det tar ofta lång tid innan miljögifter bryts ner. • Några kända miljögifter är PCB, DDT, bly, kadmium och kvicksilver.
  23. 23. Anrikning av miljögifter • Miljögifter är ofta fettlösliga och samlas i fettet hos djur. Giftet finns kvar i djurets kropp under lång tid. • Under sin livstid äter djur mat motsvarande flera gånger sin egen kroppsvikt. • En toppkonsument får i sig allt gift som näringskedjans producenter och konsumenter har fått i sig. Det gör att mängden gift ökar längre upp i näringskedjan. • Miljögifter anrikas i näringskedjan. Producenter har lägst halt av gift i kroppen och toppkonsumenter har högst halt av gift i kroppen. • Havsörn och säl är två toppkonsumenter som har höga halter av miljögifter.

×