Ce diaporama a bien été signalé.
Nous utilisons votre profil LinkedIn et vos données d’activité pour vous proposer des publicités personnalisées et pertinentes. Vous pouvez changer vos préférences de publicités à tout moment.

Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7

5 931 vues

Publié le

Sammanfattning för att öva till nationella provet i kemi.
Presentation som innehåller sjuans kemi.
Innehåll: Kemins grunder & Syror och baser & Luft, vatten och mark

Publié dans : Formation
  • Soyez le premier à commenter

Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7

  1. 1. Sammanfattning till NP åk 9 Kemi åk 7 Lena Koinberg
  2. 2. Denna presentation innehåller • Kemins grunder • Syror och baser • Luft, vatten och mark
  3. 3. Kemins grunder Lena Koinberg
  4. 4. Kemi introduktion • Kemi är läran om olika ämnens egenskaper, uppbyggnad och deras reaktioner med varandra. • Kemister tar fram nya mediciner och material.
  5. 5. Säkerhet – Farosymboler på etiketter Skadligt Hälsofarlig Miljöfarlig Brandfarlig Frätande Giftigt Explosiv Oxiderande (fräter)
  6. 6. Atom • Materia är allt som har en massa och kan vägas. • Materia är uppbyggt av små partiklar som kallas atomer. • Atomer är pyttesmå. I ett enda sandkorn så finns det 60 000 000 000 000 000 atomer.
  7. 7. Molekyl • En molekyl består av flera atomer som är bundna till varandra. • Vätgas: Består av 2 väteatomer. • Syrgas: Består av 2 syreatomer. • Vatten: Består av 2 väteatomer och 1 syreatom.
  8. 8. Grundämne • Väte, syre och kol är grundämnen. • Ett grundämne består av ett enda slags atomer. • Det finns drygt 100 olika sorters grundämnen. • Grundämnen har ett kemiskt tecken. • Kemiska tecken är en eller två bokstäver.
  9. 9. Kemiska föreningar • Kemiska föreningar har molekyler med två eller fler olika slags atomer. • Kemiska föreningar har en kemisk formel. • Vatten: 2 väteatomer (H) och 1 syreatom (O) Kemisk formel: H2O • Kolmonoxid: 1 kolatom (C) och 1 syreatom (O) Kemisk formel: CO • Koldioxid: 1 kolatom (C) och 2 syreatomer (O) Kemisk formel: CO2
  10. 10. Ämnens egenskaper
  11. 11. Ämnens egenskaper • Ett ämnes egenskaper beror på vilka atomer det är uppbyggt av. • Exempel på egenskaper: – Fast, flytande eller gas – Färg – Smak och doft – Smältpunkt och kokpunkt – Densitet, flyter eller sjunker – Leder ström – Leder värme – Magnetiskt – Frätande
  12. 12. Fasövergång • Varje ämne har en bestämd temperatur då det övergår från en fas till en annan. • Ämnet kondenserar vid kondensationspunkt. • Ämnet förångas/kokas vid kokpunkt. • Ämnet fryser/stelnar vid fryspunkt. • Ämnet smälter vid smältpunkt.
  13. 13. Värme är rörelse • Absoluta nollpunkten: -273,15°C • Vid absoluta nollpunkten är partiklarna (atomer och molekyler) stilla. • Absoluta nollpunkten är den lägsta temperatur som existerar i universum. • Vid temperaturer över absoluta nollpunkten så rör sig partiklarna.
  14. 14. Fast fas, flytande fas och gasfas • Fast fas: Partiklarna ligger tätt ihop, nästan helt stilla. • Flytande fas: Partiklarna rör sig och flyter runt varandra. • Gasfas: Partiklarna rör sig och är så långt ifrån varandra att de inte nuddar varandra.
  15. 15. Flyta eller sjunka • Ett ämne med lägre densitet flyter ovanpå ett ämne med högre densitet. • En kork flyter på vatten. Kork har lägre densitet än vatten. • En järnbit sjunker i vatten. Järn har högre densitet än vatten.
  16. 16. Densitet • 1 kopp full med järn väger mer än 1 kopp full med aluminium. • Järn har högre densitet än aluminium. • Det beror på 2 saker: 1. En järnatom väger mer än en aluminiumatom. 2. Järnatomerna sitter tätt ihop, medan det är längre avstånd mellan aluminiumatomerna. • Densitet är massa per volymenhet. • Densitet mäts i kg/dm3
  17. 17. Rena ämnen och blandningar
  18. 18. Rena ämnen och blandningar • Rena ämnen är inte blandade med något annat ämne. • Grundämnen är alltid rena ämnen. • Blandningar består av flera olika ämnen. • Ämnen i blandningar går att skilja åt.
  19. 19. Lösning • Lösning är en blandning där det inte går att se de ingående ämnena. • Saft är en flytande lösning. • Luft är en gasformig lösning. • Legering är en fast lösning. En legering är en blandning av två eller flera metaller. • Lösningsmedel: Vätskan i en lösning. • Mättad lösning: En lösning som inte kan lösa mer av ett ämne. Sätter man i mer så hamnar det på botten. • Vätskor kan lösa gaser. Exempelvis andas fiskar syre som är löst i vatten. Kolsyran i läsk är en gas löst i vätska.
  20. 20. Emulsion och uppslamning • Emulsion: Blandning med finfördelade vätskor som egentligen inte löser sig i varandra. I de flesta ämnen återbildas skikten om de får stå en stund. • Exempel på emulsion: hudkräm • Uppslamning: En blandning där det är lätt att se ämnena som är blandade. • Exempel på uppslamning: Vatten och lera i en grumlig vattenpöl.
  21. 21. Separationsmetoder • Separationsmetoder används för att separera olika ämnen från varandra • Sedimentering – De tyngre partiklarna i en vätska faller till botten – Exempel: Grumlig vattenpöl, O’boy • Filtrering – Häller något genom filter. Stora partiklar fastnar i filtret. – Exempel: Brygger kaffe med kaffefilter
  22. 22. Separationsmetoder fortsättning • Indunstning – Lösning koncentreras genom att vätskan ångar bort. – Exempel: Framställning av havssalt • Destillering – Olika ämnen har olika kokpunkt. Kokar lösning och leder bort ämnen när de börjar koka. – Exempel: Framställning av bensin, destillerat vatten och alkohol • Kromatografi – Olika ämnen sugs upp olika snabbt av papper. – Används för att spåra dopade idrottare.
  23. 23. Reaktioner och eld Lena Koinberg
  24. 24. Fysikalisk förändring • Vid fysikalisk förändring så kan ämnet återgå till sin ursprungliga form. • Exempel: När ett ämne byter fas, t.ex. börjar koka • Exempel: När vi löser ett ämne, t.ex. löser socker i vatten.
  25. 25. Kemisk reaktion • Vid en kemisk reaktion bildas det nya ämnen. • Vid en kemisk reaktion så förändras molekylerna i ämnena och nya molekyler bildas. • När ved brinner så ser det en kemisk reaktion mellan kol och syre. Det bildas nya ämnen såsom koldioxid, aska och vattenånga.
  26. 26. Reaktionsformel • Reaktionsformel: Till vänster om pilen skrivs ämnena som reagerar med varandra. Till höger om pilen skrivs ämnena som bildas. • Atomerna som finns när reaktionen startar finns kvar i de nya ämnena som bildas. • kol + syre koldioxid • Reaktionsformel: C + O2 CO2
  27. 27. Eld • För att skapa eld krävs: – Bränsle, t.ex. trä, stearin, bensin – Syre, som finns i luften – Värme, från t.ex. tändsticka, blixtnedslag • Släcka eld: – Ta bort värme: När man häller vatten på eld så kyler man elden. – Ta bort syre: Brandsläckare kväver elden och stänger ute syret. – Ta bort bränsle: Tar man bort veden så slocknar elden i brasan.
  28. 28. Syror och baser Lena Koinberg
  29. 29. pH-skala • pH-värde runt 7: Neutral (t.ex. destillerat vatten) • pH-värde lägre än 7: Sur • pH-värde högre än 7: Basisk • Indikatorer visar om ett ämne är surt, neutralt eller basiskt.
  30. 30. Syror • Syror har surt pH, d.v.s. pH-värde lägre än 7. • Citronsyra finns i citron och apelsin. • Mjölksyra bildas i musklerna om de tränar hårt. • Kolsyra bildas när koldioxid löses i vatten. • Myrsyra är myrors och brännässlors försvar. • Starka syror är starkt frätande. • Saltsyra, svavelsyra och salpetersyra är starka syror. • Saltsyra i magsäcken sönderdelar maten.
  31. 31. Baser • Baser har basiskt pH-värde, d.v.s. pH-värde över 7. • Tvål, diskmedel och tvättmedel är oftast basiska. • Bakpulver är basiskt. • Starka baser är frätande. • Natriumhydroxid och kaliumhydroxid är starka baser.
  32. 32. Försurning • Naturens normala pH-värde är strax under 7. • Vid försurning så sjunker pH-värdet i naturen och det blir försämrad miljö för växter och djur. • Bilar och industrier orsakar försurning då dom förbränner fossila bränslen som kol, olja och naturgas. • Vid förbränning av fossila bränslen släpps svaveldioxid och kväveoxid ut. • Svaveldioxid och kväveoxid är lättlösliga i vatten. När de löser sig i regnvattnet så bildas surt regn. När det regnet når marken så sjunker pH-värdet i jord och vatten. Det blir försurning. • Basiskt kalkpulver kan spridas över försurade områden för att höja pH-värdet.
  33. 33. Luft Lena Koinberg
  34. 34. Luft är en gasblandning • Luften består av molekyler och har en massa som går att väga. • Högre upp i atmosfären är luften tunnare, det är längre mellan molekylerna. • Luft är en gasblandning. 78% är kvävgas (N2), 21% är syrgas (O2) och 1% är andra gaser.
  35. 35. Syre (O2) och Ozon (O3) • Syrgas har 2 syreatomer. Ozon har 3 syreatomer. • Syre bildas vid växternas fotosyntes. • Vi andas in syre från luften. Syret transporteras till våra celler där det används i cellandningen. • Högt upp i atmosfären finns ozonlagret som stoppar skadligt UV-ljus från solen. • Utsläpp av freoner tunnar ut ozonlagret. • Ozon nära marken kallas för marknära ozon. Det bildas p.g.a. utsläpp från trafik och industrier. • Marknära ozon orsakar skador hos växter och djur.
  36. 36. Koldioxid och kolmonoxid • Koldioxid: – Koldioxid bildas vid cellandning hos växter och djur. – Koldioxid bildas även vid förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas. – Växter tar upp koldioxid från luften vid fotosyntesen. • Kolmonoxid: – Kolmonoxid bildas när något förbränns då det är brist på syre. – Kolmonoxid är farligt. Andas man in för mycket kolmonoxid så dör man.
  37. 37. Växthuseffekt • Växthusgaser håller kvar en del av värmen från jorden så att den inte strålar ut i rymden. Den naturliga växthuseffekten är nödvändig för att vi ska kunna leva på jorden. Det här är bra! • Vid förbränning av fossila bränslen (kol, olja och naturgas) så ökar mängden koldioxid i atmosfären. Koldioxid är en växthusgas. Det blir då förstärkt växthuseffekt och jordens medeltemperatur höjs. Det här är dåligt! • Varmare klimat medför att glaciärer smälter och haven stiger. Vissa landområden hamnar då under vatten.
  38. 38. Vatten
  39. 39. Vatten • Allt levande innehåller vatten. • En människa består till 70% av vatten. • 2/3 av jorden är täckt av vatten. • En vattenmolekyl (H2O) består av 2 väteatomer (H2) och 1 syreatom (O).
  40. 40. Vatten tyngst vid +4°C • Vatten i fast fas (is) har lägre densitet än flytande vatten. Därför flyter is ovanpå vattnet. • Vatten har högst densitet när det är +4°C. Eftersom det fyragradiga vattnet är tyngst så sjunker det till botten både på sommaren och på vintern.
  41. 41. Ytspänning • Ytspänning är som en seg hinna på vattenytan. • Ytspänning gör det möjligt för insekter att springa på vattenytan. • Ytspänning gör vattendroppen rund. • Vattenmolekylerna vid ytan håller ihop extra hårt med vattenmolekylerna på sidan och neråt. Det gör att ytspänning uppstår.
  42. 42. Vatten lagrar värme • Vatten har hög värmekapacitet. Det betyder att det är bra på att hålla värmen. Det tar lång tid att värma eller kyla vatten. • Golfströmmen transporterar varmt vatten till Norden. Utan golfströmmen skulle det vara kallare i Norden.
  43. 43. Vattnets kretslopp • Vattnets kretslopp pågår hela tiden. • Vatten avdunstar från mark, växter, sjöar och hav. • Vattenångan stiger uppåt. Uppe i atmosfären är det kallare. Där kondenserar vattenångan i moln till vattendroppar som faller ner som regn. • En del vatten tränger ner i marken och bildar grundvatten.
  44. 44. Dricksvatten i Sverige • Vatten från naturen renas med filter och kemikalier innan vi får det i kranarna som dricksvatten. • Det vatten som renas är antingen grundvatten från marken eller ytvatten från en sjö eller en älv.
  45. 45. Avloppsvatten renas i reningsverk • Avloppsvatten renas med galler, bakterier och kemikalier. • Vattnet släpps sedan ut i naturen igen. • Fasta rester från reningsverk kallas rötslam. • Rötslam innehåller mycket näring. • Rötslam kan också innehålla föroreningar som tungmetaller och mediciner. • Av rötslam kan man tillverka biogas. Biogas kan användas som bränsle i bilar och bussar.
  46. 46. Mark
  47. 47. Berg och jord • I berggrunden finns olika bergarter. • Några vanliga bergarter är granit, gnejs och kalksten. • En kemisk förening eller ett grundämne som ingår i en bergart kallas för en mineral. • Mineraler som man bryter i gruvor kallas för malm. I Sverige produceras mycket järnmalm och kopparmalm. • Jord består av två delar: – Rester från döda växter och djur – Små gruskorn och sandkorn • I jorden finns också nedbrytare såsom svampar, insekter, maskar och bakterier.
  48. 48. Jord har två kretslopp • När jordskorpan krockar så bildas det nya berg. Vatten och is bryter sakta ner berg till jord. När jordskorpan sedan krockar igen så bildas det nya berg. Ett varv i bergs kretslopp tar flera miljoner år. • Växter och djur föds och lever. När de dör så omvandlar nedbrytare dom till jord. Sedan föds nya växter och djur. Ett varv i jords kretslopp tar 10-20 år.

×