Ce diaporama a bien été signalé.
Nous utilisons votre profil LinkedIn et vos données d’activité pour vous proposer des publicités personnalisées et pertinentes. Vous pouvez changer vos préférences de publicités à tout moment.

Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9

14 592 vues

Publié le

Sammanfattning för att öva till nationella provet i kemi.
Presentation som innehåller nians kemi.
Innehåll:
- Atomer, joner och kemiska reaktioner
- Metaller
- Syror och baser
- Hållbar utveckling

Publié dans : Formation
  • Soyez le premier à commenter

Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9

  1. 1. Sammanfattning till NP åk 9 Kemi åk 9 Lena Koinberg
  2. 2. Denna presentation innehåller • Atomer, joner och kemiska reaktioner • Metaller • Syror och baser • Hållbar utveckling
  3. 3. Atomer, joner och kemiska reaktioner Lena Koinberg
  4. 4. Atomer, molekyler och kemiska reaktioner • All materia är uppbyggd av atomer. • Atomer kan bilda större molekyler. • Vid kemiska reaktioner bildas nya ämnen genom att atomerna kombineras om till nya ämnen. • Exempel på reaktionsformel: C + O2 CO2
  5. 5. Atommodell • En atommodell beskriver hur en atom är uppbyggd. • I atomens kärna finns positivt laddade protoner. • I atomens kärna finns också elektriskt neutrala neutroner. • Runt kärnan rör sig negativt laddade elektroner. • 1 protons laddning är lika stor som 1 elektrons laddning. • En atom innehåller lika många protoner som elektroner och är elektriskt neutral.
  6. 6. Elektronskal • Elektronerna är grupperade i olika skal. • K: Innersta skalet, kan innehålla 2 elektroner. • L: Nästa skal, kan innehålla 8 elektroner. • Elektronskalen fortsätter sedan M, N, O, P och så vidare. • Skal längre ut från kärnan kan innehålla fler elektroner.
  7. 7. Atommassa • Atommassa mäts i atommassenhet, u. • 1 proton väger 1 u. • 1 neutron väger 1 u. • 99,9% av atomens massa finns i kärnan. Då elektronen väger så lite så bryr vi oss inte om elektronens vikt.
  8. 8. Isotoper • Det är antalet protoner i atomkärnan som avgör vilket grundämne det är. • Antalet neutroner i atomkärnan kan variera. • Olika varianter av ett grundämne kallas isotoper. De har samma antal protoner, men olika antal neutroner. • Väte har isotoperna Vanligt väte, Deuterium och Tritium. Protoner Neutroner Atommassa Vanligt väte 1 0 1u Deuterium, Tungt väte 1 1 2u Tritium, Extra tungt väte 1 2 3u
  9. 9. Periodiska systemet • I det periodiska systemet finns alla grundämnen med. • En rad kallas för en period. • Alla grundämnen i en period har samma antal elektronskal. • En kolumn kallas för en grupp. • Alla grundämnen i en grupp har samma antal valenselektroner, d.v.s. samma antal elektroner i sitt yttersta elektronskal. • Antal valenselektroner ger ett ämne sina egenskaper. • Alla ämnen i en grupp har liknande egenskaper
  10. 10. Valenselektroner och ädelgaser • Elektronerna i det yttersta skalet kallas för valenselektroner. • Det innersta elektronskalet, K-skalet, kan ha max 2 valenselektroner. • Alla andra elektronskal kan ha max 8 valenselektroner. • Grupp 18 i det periodiska systemet kallas för ädelgaser. • Ädelgaser har fulla yttre elektronskal. • Ädelgaser är stabila och deltar inte i kemiska reaktioner. • Grundämnen som inte har fullt yttersta elektronskal vill få ett fullt skal. • För att få fullt yttersta skal så kan grundämnen lämna ifrån sig eller ta upp elektroner. • När ett grundämne reagerat och har fulla elektronskal så har det fått ädelgasstruktur.
  11. 11. Joner • Joner är lika vanliga som atomer. • Joner är partiklar med elektrisk laddning. • En negativ jon bildas då en atom tar upp en elektron. Jonen har fler elektroner (-) än protoner (+) och är därför negativt laddad. • En positiv jon bildas då en atom lämnar ifrån sig en elektron. Jonen har fler protoner (+) än elektroner (-) och är därför positivt laddad.
  12. 12. Joner bildas Steg 1: 2 atomer Steg 2: En atom ger bort en elektron. Steg 3: Det bildas en positiv jon och en negativ jon.
  13. 13. Positiva joner • Atomer som har få elektroner i sitt yttersta elektronskal kan släppa dessa elektroner och få ädelgasstruktur. De blir då positiva joner.
  14. 14. Negativa joner • Atomer som har många valenselektroner i sitt yttersta elektronskal kan ta upp elektroner och få ädelgasstruktur. De blir då negativa joner.
  15. 15. Salter och jonbindning • En positiv jon och en negativ jon kan tillsammans bilda en jonförening. • Bindningen mellan en positiv jon och en negativ jon kallas för jonbindning. • Salter är jonföreningar och har jonbindningar. • Jonbindning är en stark kemisk bindning. Därför är salter ofta hårda kristaller med mycket höga smältpunkter. • Salt är oladdat då det finns lika många plusladdningar som minusladdningar i ett salt. • Mineraler i jorden är salter. • Vid neutralisation med en syra och bas så bildas det ett salt.
  16. 16. Natriumklorid • Natrium som avger en elektron blir en Natriumjon, Na+ • Klor som tar upp en elektron blir en Klorjon, Cl- • Den positiva Natriumjonen och den negativa klorjonen har olika laddning och dras till varandra. Tillsammans kan de bilda Natriumklorid. Natriumklorid är neutralt (oladdat). • Natriumklorid är vanligt koksalt.
  17. 17. Exempel på salter • Natriumklorid (koksalt) Na+ + Cl- NaCl • Kaliumnitrat (salpeter) K+ + NO3 - KNO3 • Kalciumfosfat (gips) Ca2+ + SO4 2- CaSO4
  18. 18. Saltlösning leder ström • En saltlösning består av salt som är löst i vatten. Joner i lösningen kan röra på sig. • Saltlösningar leder ström. • Batterier innehåller koncentrerad saltlösning som leder strömmen inuti batteriet mellan pluspolen och minuspolen. • Salt i fast form leder inte elektrisk ström. Det beror på att alla joner sitter fast och inte kan flytta på sig.
  19. 19. Metaller Lena Koinberg
  20. 20. Metallers egenskaper • Alla metaller har en blank yta (när de är polerade). • Alla metaller leder värme bra. • Alla metaller leder elektricitet bra. • De flesta metaller är tunga och hårda. • De flesta metaller kan formas utan att gå av. • De flesta metaller har hög smältpunkt.
  21. 21. Metallbindning • Metallatomer hålls ihop av metallbindningar. • I en metall så hålls alla atomerna i en metallbit ihop av en enda stor bindning som är utbredd över alla atomer. Elektronerna sitter inte riktigt fast vid ”sin” atom. Elektronerna flyter istället runt i metallen. • Det är metallbindningen som gör metaller till bra ledare.
  22. 22. Vanliga metaller • Järn: Stål består till 98% av järn. • Stål: Stål är starkt och formbart. Det används i verktyg och vid byggen. Rostfritt stål är en legering då järn blandats med krom. Rostfritt stål används i diskbänkar, kastruller och bestick. • Koppar: Koppar leder ström mycket bra. Koppar används i elledningar, vattenledningar och mynt. • Aluminium: Aluminium är en lätt och formbar metall. Aluminium används i aluminiumfolie, burkar, bildelar, flygplan och båtar. • Titan: Titan stöts inte bort av kroppen. Sjukhus använder därför titanskruvar för att skruva ihop ben vid operationer. • Zink: Zink används vid förzinkning. Vid förzinkning så doppas ett metallföremål ner i smält zink. Zinken reagerar med syre och skapar en skyddande yta som gör att metallföremålet inte rostar. Exempel på föremål som förzinkas är spik, skruv, konservburkar och bilar.
  23. 23. Ädla metaller • Guld, silver och platina kallas är ädla metaller. • De ädla metallerna går att hitta i ren form i naturen. • Guld används i smycken och kretskort. • 24 karat betyder att det är rent guld. 18 karat är 75% guld och 25% andra metaller. • Silver är den metall som har bäst elektrisk ledningsförmåga av alla metaller. • Platina stöts inte bort av kroppen och används därför i olika tandmaterial.
  24. 24. Spänningsserien • Spänningsserien visar hur ädla olika metaller är. • Ju ädlare en metall är, desto längre upp står den. • De ädla metallerna är ovanför väte i spänningsserien. • De oädla metallerna är under väte i spänningsserien. • En metall kan ta elektroner från (oxidera) alla metaller som ligger under den. Guld Platina Silver Koppar Väte Bly Järn Zink Aluminium Magnesium Natrium Kalcium Mer ädla Metaller Mindre ädla metaller
  25. 25. Galvaniskt element • Ett batteri innehåller galvaniska element. • Ett galvaniskt element består av två olika metaller som sänks ner i en jonlösning. • Mellan metallerna uppstår en elektrisk spänning. • Om metallerna kopplas ihop med en metalltråd uppstår en elektrisk ström.
  26. 26. Elektrolys • I naturen är många ämnen i jonföreningar. • Man kan använda elektrolys för att få fram rena grundämnen. • I elektrolys så kopplar man en strömkälla till en jonlösning. • Strömmen får jonerna att vandra. • Rena grundämnen kan skapas. Exempel på elektrolys Högra bägaren: 2 H+ + 2e- -> H2 Vänstra bägaren: 2 Cl- -> Cl2+ 2e-
  27. 27. Kemi för årskurs 7-9 Syror och baser åk 9 Lena Koinberg
  28. 28. Syror • Syror har pH under 7. • Syror smakar surt. • Alla syror innehåller minst en väteatom. • De vanligaste starka syrorna: – Saltsyra, HCl – Svavelsyra, H2SO4 – Salpetersyra, HNO3 • De starka syrorna är starkt frätande. • Kolsyra är en syra.
  29. 29. Fria vätejoner, H+ • I en vattenlösning med en syra så kan väteatomen lossna från syramolekylen. • Vätets elektron stannar kvar i syramolekylen. • Väteatomen blir en fri vätejon H+ • Det är de fria vätejonerna H+ som ger syrorna deras egenskaper.
  30. 30. Stark och svag syra • I en stark syra avger nästan alla syramolekyler sina vätejoner. • I en svag syra avger kanske 10% av syramolekylerna sina vätejoner. • Det finns alltså fler fria väteatomer i en stark syra än i en svag syra. • Starka syror har lägre pH än vad svaga syror har.
  31. 31. Baser • Baser har basiskt pH-värde, d.v.s. pH-värde över 7. • Tvål och rengöringsmedel är oftast basiska. • Bakpulver är basiskt. • Natriumhydroxid, NaOH – Stark bas – Starkt frätande – Löser proppar i avlopp – Används vid tillverkning av tvål, tvättmedel och papper • Kaliumhydroxid, KOH – Stark bas – Starkt frätande – Används i batterier
  32. 32. Baser • När baser löses i vatten så bildas det fria hydroxidjoner, OH- • Exempel: Natriumhydroxid som löses i vatten bildar natriumjoner och hydroxidjoner. • NaOH Na+ + OH- Bas Kemisk formel Natriumhydroxid NaOH Kaliumhydroxid KOH Kalciumhydroxid Ca(OH) 2
  33. 33. Stark och svag bas • När man löser en stark bas i vatten så frigörs det många hydroxidjoner. • Lösningen blir starkt basisk med ett högt pH-värde. • När man löser en svag bas i vatten så bildas bara ett litet antal hydroxidjoner. • Lösningen blir svagt basisk. • Det finns alltså fler negativa hydroxidjoner i en stark bas än i en svag bas. • Starka baser har högre pH än vad svaga baser har.
  34. 34. Utspädda syror och baser • Koncentrerad syra: Mycket syra och lite vatten. • Utspädd syra: Lite syra och mycket vatten. • En syra blir mindre sur när den är utspädd. • Desto mer utspädd syran är, desto mindre sur är den. • I en utspädd syra är det alltså mer vatten och mindre syra. • Baser kan precis som syror spädas ut med vatten. • Desto mer utspädd basen är, desto mindre basisk är den.
  35. 35. Neutralisation • När vätejoner från en syra reagerar med hydroxidjoner från en bas så bildas det vatten. Det kallas för en neutralisation. • H+ + OH- H2O
  36. 36. Kemi för årskurs 7-9 Hållbar utveckling Lena Koinberg
  37. 37. Hållbar utveckling • Hållbar utveckling är en utveckling för att tillgodose dagens behov utan att äventyra för framtida generationer att tillgodose sina. • Om vi förbrukar jordens resurser snabbare än vad de återskapas så kommer de att ta slut. • Om vi förorenar eller skadar ekosystemen så förstörs de.
  38. 38. Kväves kretslopp • I ett hållbart samhälle så går allting runt i kretslopp. • Nedan visas kväves kretslopp och konstgödning (inget kretslopp). Fabriken tillverkar konstgödsel av kvävgasen i luften Kväve- föreningar i jorden omvandlas till kvävgas och släpps ut i luften Växter tar upp kväve- föreningar från jorden Jordbrukaren sprider kväve- gödning på åker INTE KRETSLOPP! Kvävgas i luften Bakterier omvandlar kvävgas till kväve- föreningar i jorden Kväveföreningar i jorden Kväve- föreningar bildas i åskblixtar och följer med regnet ner När växter dör så kommer Kväve- föreningar tillbaka till jorden
  39. 39. Fosfors kretslopp • Ämnen som innehåller fosfor kallas fosfater. • Nedan visas fosfors kretslopp och konstgödning (inget kretslopp). Fabriken tillverkar konstgödsel av fosforn i berget Fosfor följer med rinnande vatten och hamnar på havsbotten. Efter miljoner år bildas nya berg som innehåller fosfor. Växter tar upp fosfor från jorden Jordbrukaren sprider fosfor- gödning på åker INTE KRETSLOPP! Berg vittrar sönder. Fosfor från berget hamnar i jord och vatten. Fosfor i jord och vatten När växter dör så kommer fosforn tillbaka till jorden Fosfor i berg
  40. 40. En produkts miljöbelastning • En produkts miljöbelastning uppstår vid tillverkning, användning och när den blir avfall. • Viktiga faktorer för att bedöma miljöbelastningen är vilka material produkten är gjord av, hur mycket el den drar, dess livslängd och vilket avfall som uppstår. • I Sverige återvinner vi plast, metall, glas, papper, och matavfall. • Återvinning sparar på naturresurserna och minskar miljöförstöringen.
  41. 41. Dagens miljöproblem • Minskad tillgång på naturresurser som olja, fosfater, odlingsbar mark, rent vatten och fisk i världshaven. • Jordens befolkning ökar • Globala uppvärmningen • Försurningen av haven • Uttunning av ozonlagret • Övergödning • Mikroplast i haven • Miljögifter
  42. 42. Växthuseffekt • Växthusgaser håller kvar en del av värmen från jorden så att den inte strålar ut i rymden. Den naturliga växthuseffekten är nödvändig för att vi ska kunna leva på jorden. Det här är bra! • Vid förbränning av fossila bränslen (kol, olja och naturgas) så ökar mängden koldioxid i atmosfären. Koldioxid är en växthusgas. Det blir då förstärkt växthuseffekt och jordens medeltemperatur höjs. Det här är dåligt! • Varmare klimat medför att glaciärer smälter och haven stiger. Vissa landområden hamnar då under vatten.
  43. 43. Försurningen av haven • Försurning innebär att pH-värdet sänks. • Förbränning av fossila bränslen medför luftföroreningar. Dessa luftföroreningar gör att regnet blir surt. Surt regn är regn som har lågt pH-värde. Det sura regnet gör att mark och sjöar försuras. • Förbränningen av fossila bränslen gör att halten koldioxid ökar i atmosfären. När halten koldioxid ökar i luften så ökar också halten koldioxid i havet. Havet försuras när koldioxid tillförs. • När haven försuras förändras ekosystemen och korallreven dör. Fiskarter som lever i korallreven riskerar då att dö.
  44. 44. Ozonlagret • 2-3 mil upp i atmosfären finns ozonlagret. • Ozonlagret fångar upp mycket av den farliga UV-strålningen från solen. • I slutet på 1900-talet märkte forskarna att ozonlagret hade uttunnats. • Tunnare ozonlager gjorde att personer fick hudcancer. • Utsläpp av gasen freon hade uttunnat ozonlagret. Freon användes i sprayburkar, kyl- och frysskåp. • Nu är freon förbjudet i de flesta länder. • Ozonlagret återbildas sakta. Det kan ta 100 år innan det har återbildats helt.
  45. 45. Övergödning • Kväve och fosfor används för att gödsla åkrar. • En del kväve och fosfor från gödslet hamnar i sjöar och hav. • Sjöarna blir då övergödda. Det blir ökad algblomning. • När alger dör så bryts de ner av bakterier på botten av sjön. • När stora mängder alger dör så behöver bakterierna så mycket syre så att det blir syrebrist på botten av sjön. Syrebristen gör då att de bottenlevande djuren i sjön dör. • Östersjön är övergödd.
  46. 46. Mikroplast i haven • Plastbitar från plastpåsar, däck, båtfärg, konstgräsplaner och fleecekläder hamnar i haven. • I haven så bryts plasten ner till små, små bitar kallade mikroplaster. • Mikroplaster är nästan omöjliga att få upp ur haven. • Det tar flera hundra år för mikroplaster att brytas ner. • Mikroplasterna innehåller ofta gifter. • Fiskar tror att mikroplasterna är mat och äter plast.
  47. 47. Miljögifter • Miljögifter är ämnen som skadar djur och växter. • Miljögifter finns över hela världen eftersom de kan transporteras långa sträckor via luft och vatten. • Det tar ofta lång tid innan miljögifter bryts ner. • Några kända miljögifter är PCB, DDT, bly, kadmium och kvicksilver. • Smog är en giftig dimma bestående av luftföroreningar och hög luftfuktighet.
  48. 48. Anrikning av miljögifter • Miljögifter är ofta fettlösliga och samlas i fettet hos djur. Giftet finns kvar i djurets kropp under lång tid. • En toppkonsument får i sig allt gift som näringskedjans producenter och konsumenter har fått i sig. • Miljögifter anrikas i näringskedjan. Producenter har lägst halt av gift i kroppen och toppkonsumenter har högst halt av gift i kroppen. • Havsörn och säl är två toppkonsumenter som har höga halter av miljögifter.

×