Caroline Lorentzons presentation från Mittlärande 2016

1. Inte utan mina elever
Caroline Lorentzon,
Mittlärande 2016

2. Mina största whys när jag
blev lärare:
• Göra mina ämnen
meningsfulla och
aktuella
• Den lilla rutan i
Lärarnas tidning
• Tio minuter på
psykologin på
KomVux
• Pappas ord

3. Och alla dessa whys har
bara blivit viktigare för
varje år!

4. Eleverna för mig:
• Unga
arbetskamrater
• Bollplank
• Uppslagsverk
• Resurser
• Energipåfyllning

5. Och för föräldrarna är de det
viktigaste som finns…
... Och därför är det första jag gör när jag får en ny grupp att
skriva ett brev och presentera mig själv. Jag berättar vem jag
är, hur jag tänker runt lärande. Och jag lämnar ut
telefonnummer, mailadress och berättar att jag är tillgänglig
när helst det finns frågor och funderingar.
DET GÖR DET GANSKA SÄLLAN NÄR MAN ÖPPNAR UPP.

6. När jag får en ny undervisningsgrupp:
• Försöker jag lära mig allas namn utantill innan vi ses första
gången
• Vill jag bara veta det allra nödvändigaste om eleverna innan
• Är jag tydlig med att likabehandling och elevinflytande är det
viktigaste jag vet
• Försöker jag bjuda på humor, värme och tydlighet
• Försöker jag ta reda på vad eleverna har för tankar runt
ämnena
• Varnar jag för några av mina tillkortakommanden (pratar för fort,
är disträ, är en sann tidsoptimist, gör allt i sista sekund)
• Lämnar jag ut brevet om mig själv som de får ta hem till sina
vårdnadshavare

7. Mina komp(ass)isar i
klassrummet:
• Fast placering – ALLA elever vill ha det, egentligen
• Tydliga instruktioner på samma plats på tavlan varje lektion
• 2 stars and a wish
• Michael Jordan och Yoda
• Min random-box
• Falluckan i golvet
• Google

8. Tre M och ett S
• Molloy – som i Gunilla Molloy; har lärt mig att den skönlitterära
boken är den enda lärobok som behövs
• Måhl – som i Per Måhl; har lärt mig se och förklara skillnaden
mellan verktyg och att kunna meka
• Martin – som i Martin Lackéus; har lärt mig vikten av att med en
liten knorr göra min undervisning ännu mer motiverande genom
värdeskapande lärande
• Stellan – som i Stellan Ovemar; har lärt mig att inte ryta som ett
lejon i klassrummet, och vikten av prestigelöshet och relationer

9. Kapitel 1 och 2 i
läroplanen är inget
mumbo jumbo

10. ”Det är inte tillräckligt att i undervisningen
förmedla kunskap om grundläggande
demokratiska värderingar. Undervisningen ska
bedrivas i demokratiska arbetsformer och
förbereda eleverna för att aktivt delta i
samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga
att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i
planering och utvärdering av den dagliga
undervisningen och få välja kurser, ämnen,
teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin
förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.”

11. ”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick
och sammanhang. Skolan ska stimulera
elevernas kreativitet, nyfikenhet och
självförtroende samt vilja till att pröva egna
idéer och lösa problem. Eleverna ska få
möjlighet att ta initiativ och ansvar samt
utveckla sin förmåga att arbeta såväl
självständigt som tillsammans med andra.
Skolan ska därigenom bidra till att eleverna
utvecklar ett förhållningssätt som främjar
entreprenörskap.”

12. ”Normer och värden
[…]
Mål
Skolans mål är att varje elev
kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på
kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska
värderingar samt personliga erfarenheter,
respekterar andra människors egenvärde,
tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande
behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en
vilja att handla också med deras bästa för ögonen […]”

13. Hur märks det i min vardag att jag
tycker det här är viktigt:
• Jag gör nästan all planering tillsammans med mina klasser
- Vi kollar vad läroplanen säger om syfte/förmågor/centralt
innehåll
- Jag berättar hur jag gjort tidigare år med andra elever och vi
bollar tillsammans hur vi ska göra
- Redovisningsformer och inlämningsdatum bollas också; jag
bestämmer aldrig ett inlämningsdatum utan att eleverna haft
chans att påverka och säga sitt
• Ju längre jag haft elevgruppen desto mer påverkar de vad och
hur vi gör på dagarna

14. ”Det blir viktigt när det är
på riktigt”
Sedan snart två år tillbaka försöker jag och mina
elever så ofta det bara går att lägga till två viktiga
ingredienser i det vi planerar:
1. Vem/vilka utanför klassrummet kan vi ta hjälp av
eller samarbeta med i vår kunskapsjakt?
2. Vem kan ha nytta av det vi lär oss, vem utanför
gruppen kan vi skapa värde för?

15. Teamwork
över tid
Värde skapas
utanför grupp/
lärare
Aktivitets-
baserad
feedback /
uppföljning
Barn/ elev
äger processen
Misslyckande
uppmuntras
Kopplat till
ämneskunskaper /
förmågor Repetitiv
process
Interaktion utanför
grupp/klass/skola
Värdeskapandeprofilen

16. VVÄRDEGRUND
GENUS NU & DÅ
SYV I VID BEMÄRKELSE
GRUPPEN

17. Värdeskapandeprofilen
+
mitt paraply
=
min och elevernas vardag,
vårt kollegiala lärande

18. Sam
• Artikel i Tara blev
läsförståelsetest
• Några svar fotades
och skickades till
Sams mamma på
messenger –
vänskap uppstod
• En vanlig fucking
människa
• Klassen har
anlitats av
mamma Camilla
till att läsa igenom
och redigera ett
romanmanus
innan det lämnas
till förlag

19. Teamwork
över tid
Värde skapas
utanför grupp/
lärare
Aktivitets-
baserad
feedback /
uppföljning
Barn/ elev
äger processen
Misslyckande
uppmuntras
Kopplat till
ämneskunskaper /
förmågor Repetitiv
process
Interaktion utanför
grupp/klass/skola
Sam

20. Centralt innehåll vi jobbar med:
”Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika
medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras
syften, avsändare och sammanhang.”
”Skönlitteratur för ungdomar […]från Sverige […] Skönlitteratur
som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor[…].”
”Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur
för ungdomar […]. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och
personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.”
”Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt
skiljer sig ifrån varandra.”

21. Forts. centralt innehåll:
”Beskrivande, förklarande […] till exempel tidningsartiklar […].
Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.”
”Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och
dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med
varandra, till exempel i tv-serier […].”
”Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper
och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.”
”Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang,
med vem och med vilket syfte man kommunicerar.”
8/26 punkter i centrala innehållet för ämnet svenska.

22. Ung möter gammal genom litteraturen
• Klassrummet inte
alltid tryggaste
platsen
• Bättra på
relationen till
Servicehuset
• Parvis arbete –
kille/tjej – på
eleverna initiativ
• Klassen satte upp
kriterier för ”hur
man redovisar
inför äldre publik”
och gav varandra
”2 stars and a
wish”
• Tre omgångar
redovisningar

23. Teamwork
över tid
Värde skapas
utanför grupp/
lärare
Aktivitets-
baserad
feedback /
uppföljning
Barn/ elev
äger processen
Misslyckande
uppmuntras
Kopplat till
ämneskunskaper /
förmågor Repetitiv
process
Interaktion utanför
grupp/klass/skola
Ung möter gammal genom litteraturen

24. Centralt innehåll vi jobbat med:
”Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att
urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och
sammanhang.”
”Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare […].
Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. […]”
”Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, […].
Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
Lyrik, dramatik, […].”
”Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig
ifrån varandra.”
”Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från
Sverige […] och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang
som verken har tillkommit i.”

25. Forts. centralt innehåll:
”Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera
nyckelord och föra anteckningar.”
”Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper
och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.”
”Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med
vem och med vilket syfte man kommunicerar.”
”Språkbruk genom tiderna. […]”
”Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och
massmedier[…].”
”Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors
tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.”
11/26 punkter i centrala innehållet för ämnet svenska.

26. Engelska i åk 5
• Eleverna fick fria händer
att skapa en PRAO-
uppgift
• Ville berätta för någon
grupp utanför klassen
• Landade i att filma på
engelska om sina PRAO-
platser och tillverka ett
lektionspass för åk 5
• Kontaktade skolledare i
skoldistriktet för att få
komma och hålla lektion
• Fem olika grupper
skapade unika lektioner
utifrån kriterier vi skapat
tillsammans i klassen och
åkte ut till de olika
klasserna och höll dessa
• Gav varandra feedback
på process och
framförande genom ”2
stars and 1 wish”

27. Teamwork
över tid
Värde skapas
utanför grupp/
lärare
Aktivitets-
baserad
feedback /
uppföljning
Barn/ elev
äger processen
Misslyckande
uppmuntras
Kopplat till
ämneskunskaper /
förmågor Repetitiv
process
Interaktion utanför
grupp/klass/skola
Engelska i åk 5

28. Centralt innehåll vi jobbat med:
* Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra,
precisera och anpassa dem efter deras syften.
* Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner.
* Samtal och diskussioner samt argumentation.
* Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket
inte räcker till, till exempel omformuleringar, frågor och förklaringar.
* Språkliga strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal
genom att ta initiativ till interaktion, ge bekräftelse, ställa följdfrågor, ta
initiativ till nya frågeställningar och ämnesområden samt för att avsluta
samtalet.
* Språkliga företeelser för att förtydliga, variera och berika
kommunikationen som uttal, intonation och fasta språkliga uttryck,
grammatiska strukturer och satsbyggnad.
6/22 punkter i centrala innehållet för ämnet engelska

29. Forts. centralt innehåll
• Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad
som sagts.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade
från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och
mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra
muntliga presentationer.
• Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra
anteckningar.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket
syfte man kommunicerar.
• Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.
5/26 punkter i centrala innehållet för ämnet svenska.

30. Instruktionsfilmer
• Muntlig framställan
med hjälp av digitala
hjälpmedel
• Skapa värde genom
att bistå med
användbara
instruktioner på
YouTube
• Valfritt att presentera
sig med namn, samt
att synas i klippet
• Fritt att filma på
fritid, kompa ut
lektionstid
• Gemensam
YouTube-kanal
• Klicktävling – vem
skapade mest
värde?

31. Teamwork
över tid
Värde skapas
utanför grupp/
lärare
Aktivitets-
baserad
feedback /
uppföljning
Barn/ elev
äger processen
Misslyckande
uppmuntras
Kopplat till
ämneskunskaper /
förmågor Repetitiv
process
Interaktion utanför
grupp/klass/skola
Instruktionsfilmer

32. Centralt innehåll vi jobbat med:
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade
från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och
mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra
muntliga presentationer.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska
komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier,
teaterföreställningar och webbtexter.
• Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra
anteckningar.
• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och
begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket
syfte man kommunicerar.
• Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.
6/26 punkter i centrala innehållet för ämnet svenska.

33. Finns hon på riktigt?!
• En enda lektion
• Syfte att svara på
en kritisk
insändare kring
ungdomars mobil-
och
datoranvändande
• Vi skickade
samtliga svar till
insändar-
skribenten i försök
att skapa värde
utanför gruppen

34. Teamwork
över tid
Värde skapas
utanför grupp/
lärare
Aktivitets-
baserad
feedback /
uppföljning
Barn/ elev
äger processen
Misslyckande
uppmuntras
Kopplat till
ämneskunskaper /
förmågor Repetitiv
process
Interaktion utanför
grupp/klass/skola
Finns hon på riktigt?!

35. Centralt innehåll vi jobbat med:
• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att
urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och
sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska
uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud
samspelar.
• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar
emot respons på texter.
• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och
med vilket syfte man kommunicerar.
• Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna
identitetsutvecklingen.
• Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika
medier och sammanhang.
7/26 punkter i centrala innehållet för ämnet svenska.

36. Shakespeare
• Vi skulle jobba med
Shakespeare och
eleverna efterfrågade att
jobba värdeskapande –
vem skulle få se? De kom
fram till åk 5
• Tittade på Romeo och
Julia, läste ett manus och
gjorde en egen variant,
anpassad för tolvåringar
• Klassen ville filma och
bjuda in till visning
• Inspelning
• Inbjudan till åk 5
• De kom en klass i taget
och man visade filmen och
berättade om Shakespeare
och hur vi arbetat

37. Teamwork
över tid
Värde skapas
utanför grupp/
lärare
Aktivitets-
baserad
feedback /
uppföljning
Barn/ elev
äger processen
Misslyckande
uppmuntras
Kopplat till
ämneskunskaper /
förmågor Repetitiv
process
Interaktion utanför
grupp/klass/skola
Shakespeare

38. Centralt innehåll vi jobbat med:
• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika
medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras
syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till
deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av
texter där ord, bild och ljud samspelar.
• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur
man ger och tar emot respons på texter.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika
mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv.
Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och
mottagare. […]

39. Forts. centralt innehåll
• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från
Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser
människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik,
sagor och myter.
• Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i
skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling,
tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre
dialoger.
• Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera
nyckelord och föra anteckningar.
• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor,
kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och
värdeladdning.

40. Forts. centralt innehåll
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang,
med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
• Språkbruk genom tiderna. […]
10/26 punkter i centrala innehållet för ämnet svenska.

41. Teamwork
över tid
Värde skapas
utanför grupp/
lärare
Aktivitets-
baserad
feedback /
uppföljning
Barn/ elev
äger processen
Misslyckande
uppmuntras
Kopplat till
ämneskunskaper /
förmågor Repetitiv
process
Interaktion utanför
grupp/klass/skola
Så som i himlen

42. ”Så som i himlen”
• Skrivprojekt där eleverna
vill förmedla
människoöden
• Syfte: att öka förståelse
för olikheter samtidigt
som man tränar skriftlig
förmåga
• Eleverna har intervjuat
hemlösa, f d kriminella,
politiker som lever under
hot, person med
ätstörning, transsexuell
ung kille m fl
• Skriver just nu krönikor,
artiklar, reportage,
faktatexter m m utifrån de
intervjuer de gjort och
fakta i de olika ämnena
• Tanke att sprida det
skrivna vidare, hur har vi
inte bestämt än

43. Centralt innehåll vi jobbat med
(hittills):
• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika
medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras
syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till
deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter
där ord, bild och ljud samspelar.
• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man
ger och tar emot respons på texter.
• Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika
funktioner för språkbehandling i digitala medier.

44. Forts. centralt innehåll
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser
och satsdelar.
• Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
• Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt
sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och
argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar,
vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg.
Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
• Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel
informerande texter med inslag av argumentation.