SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  17
Télécharger pour lire hors ligne
ÄTSTÖRNINGAR
En kvalitativ undersökning med frågan om
 bemötandet inom ätstörningsvården och
 skillnaderna mellan Finland och Sverige.
               Rebecka Hägert
Våra vanligaste ätstörningarna!
●   UNS (ätstörning Utan Närmare        ●   Bulimia Nervosa
    Specifikation)                      ●   En person som lider av Bulimia
●   Symptomen hos en person som             Nervosa hetsäter och kompenserar
    fått diagnosen ätstörning UNS kan       sedan ätandet för att slippa gå upp
    likna de bulimiska eller de             i vikt och för att döva sina känslor.
    anorektiska, beroende på vilken         Med kompensation menas här
    sjukdomsbild ätstörningen liknar.       kräkning, användande av
    Se symptomen för Anorexi                laxermedel, överdriven träning eller
    respektive Bulimi. Ätstörning UNS       sträng diet. Bulimikern tänker gång
    är den vanligaste formen av             på gång att hon ska sluta att
    ätstörning . Personer med denna         hetsäta.
    diagnos har problem med sitt
    ätande och är ständigt upptagna
    med tankar på mat och vikt.
Anorexia Nervosa
- Genomsnittlig debutålder för anorexi är 15 år, men mellan 12 och 17 år är vanligast.

- Anorexia nervosa förekommer hos ca. en procent av flickor och unga kvinnor


- Det är inte lätt att själv inse att man behöver hjälp när man har anorexi. Ofta är det folk i
omgivningen som reagerar på att man är för smal.

Vanliga tecken på anorexi är:

  - kraftig bantning
  - låg kroppsvikt
  - utebliven mens
  - insjunkna kinder, mage och bröstkorg
  - förstoppning och ont i magen
  - kall och torr hud
  - psykiska problem som depression, ångest,
    tvångstankar och tvångshandlingar.
Om du kan svara ”ja” på två eller flera av följande fem frågor finns
               det risk att du har en ätstörning:

    1.   Gör du så att du kräks för att du känner dig obehagligt mätt?
    2.   Oroar du dig för att du har förlorat kontrollen över hur mycket du äter?
    3.   Har du nyligen gått ner mer än 6 kg inom loppet av 3 månader?
    4.   Tycker du att du är fet även när andra säger att du är för smal?
    5.   Skulle du säga att mat dominerar ditt liv?
●
    Frågeformulär
● 11 st frågor
● Ja och nej frågor

● Öppna/beskrivande frågor



●   Över 70 svar men
    Analyserade 40 st!
● 40 deltog i undersökningen
● 20 st från Finland / 20 st från Sverige
Hur länge har du kämpat med dina
        ätstörningstankar?

                      ”Ibland känns det
                      som jag varit född
                      med
                      ätstörningstankarna.
                      Fösta minnena har
                      jag från dagen då
                      jag började skolan.
                      Påriktigt bröt det ut
                      då jag var 12 år
                      gammal, idag är jag
                      23 år.”
Har diagnoser, vikt, BMI och liknande satt käppar i hjulet för
           att få en adekvat vård, stöd och bli förstådd?
”JA, jag skulle behövt hjälp mycket tidigare, men eftersom min vikt inte var särskilt låg vid det skedet
förvärrades min situation genom att jag gick på regelbundna viktkontroller utan att jag fick någon
egentlig hjälp. Detta gav ytterligare kraft åt anorexin och min vikt sjönk stadigt. ”


” Jo, man måste bli väldigt sjuk för att vara ”värd” att få hjälp. När läkaren berättade för mig att jag inte
var så farligt sjuk och min vikt inte var livshotande matade det anorexin och jag fick styrkan att bevisa
att jag visst kunde gå lägre ner. Detta resulterade i att efter en tid var jag intagen på sjuhus med
näsmagsond, dropp och fick inte röra mig på egna ben alls.. då var jag plötsligt värdig vård.. ”
Har du blivit bemött och fått hjälp/vård på ditt
                            modersmål?
”Nej, inte före jag fick FPA stöd och fick söka en terapeut privat som passade mig. Men på den
ofentliga sidan har jag alltid talat finska. ”

” På den privata sidan jo, på den kommunala nej. ”
Har personalen inom vården varit insatta i
       ätstörningsproblematiken?
Har du känt att du fått all den hjälp, det stöd och all den
                 förståelse du behövt?
Har du blivit inlagd på sjukhus, psykiatrisk avdelning,
         specialiserad klinik eller liknande?
Har du tillfrisknat från din ätstörning? Om inte så inom
    hurudant tidsperspektiv tror du det är möjligt?
En gång ätstörd, alltid ätstörd?

                                                         ”Nej, även om man har varit ätstörd
                                                         en lång tid kan man bli helt frisk och
                                                         fri! Det är jag ett levande exempel
                                                         på! Men det kräver en hel massor av
                                                         mod och vilja! ”

                                                         ”Ja tyverr tror jag man kommer vara
                                                         ätstörd hela livet om man en gång
                                                         fallit dit, det gäller bara att lära sig
                                                         leva med det....”


”Nej inte nödvändligtvis. Men jag tror att man alltid måste passa sig om man haft problem
Med en ätstörning och inte ”utmana ödet” för att riskera att falla in i dåliga vanor igen.”

”Absolut inte. Jag tror att bara man får tillräckligt stöd, en vård som är anpassad för individen
och tillräckligt långvarig vård, så är det möjligt att bli frisk.”

”NEJ! Det går att bli frisk! Med rätt hjälp och stöd. Man måste även unna sig själv att börja leva
igen och lämna ätstörningen som varit i det förflutna och ta med sig alla lärdomar.”
Hypotes:
●   Stora skillnader inom vården
●   Finland ligger efter Sverige inom Äs-vården
●   Svårt att få vård på svenska i Finland
●   Dåliga kunskaper inom vården i Finland
forsknings- och utvecklingsprojekt:
- Övervikt och ätstörning
Patienter med ätstörning som också lider av övervikt är en grupp som studerats
relativt lite. Projektet undersöker hur sådana patienter skiljer sig från övriga
ätstörningspatienter

- Personlighetens betydelse vid behandling av patienter med ätstörning
Denna studie ämnar undersöka personligheten i relation till ätstörning över tid hos
patienter som behandlas för ätstörning med tre olika behandlingsmetoder på SCÄ.

- Ätstörningar hos pojkar
En del av de pojkar som utvecklar ätstörningar uppvisar precis samma symptom som
flickor med ätstörning. Av de som utvecklar anorexi eller bulimi är ca 10 % pojkar.
Ätstörningar hos pojkar hänger ofta samman med idrott t.ex. i samband med en skada
och oförmåga att träna börjar idrottaren begränsa sitt matintag, för att inte gå upp i vikt
under skadeperioden, vilket kan fungera som utlösare för ätstörningen.
Känad personer med ätstörningar:


            Ashlee       Kate Moss:
            Simpson:     Har lidit och
            Har          lider av
            kämpat       anorexi och
            emot         drormissbruk.
            bulimi.



     Ana Carolina
     Reston:
     kämppade emot
     anorexi i nästan
     hela sitt liv. År
     2006 Vid 21 års
     ålder förlorade
     hon sitt liv som
     en komplikation          Prinsessan Diana, led av
     av sin anorexi.          bulimi.

Contenu connexe

En vedette

Distans och hemförsäljningslagen
Distans  och hemförsäljningslagenDistans  och hemförsäljningslagen
Distans och hemförsäljningslagenEmmarattskunskap
 
Biologiska perspektivet
Biologiska perspektivetBiologiska perspektivet
Biologiska perspektivetSfi Hagfors
 
Planering människokroppen organsystem
Planering människokroppen organsystemPlanering människokroppen organsystem
Planering människokroppen organsystemLinda Fleck
 
2 de första städerna
2 de första städerna2 de första städerna
2 de första städernaulfalster78
 
Den nya publikationsekonomin
Den nya publikationsekonomin Den nya publikationsekonomin
Den nya publikationsekonomin Ulf Kronman
 
Planering atomer och molekyler, sexor och fyror
Planering atomer och molekyler, sexor och fyrorPlanering atomer och molekyler, sexor och fyror
Planering atomer och molekyler, sexor och fyrorLinda Fleck
 
Pdp & aco
Pdp & acoPdp & aco
Pdp & acoZaidL
 
Sammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlSammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlgulzay12
 
Bygga självförtroende ppt
Bygga självförtroende pptBygga självförtroende ppt
Bygga självförtroende pptTina Thörner
 
Ekvationssystem
Ekvationssystem Ekvationssystem
Ekvationssystem annmari
 
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner   textAtomer, molekyler och kemiska reaktioner   text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner textMalin Åhrby
 
Perspektivtegning opplegget
Perspektivtegning oppleggetPerspektivtegning opplegget
Perspektivtegning oppleggetAnita Kåring
 
1. Tankar har effekt.pptx
1. Tankar har effekt.pptx1. Tankar har effekt.pptx
1. Tankar har effekt.pptxStaffan Mörner
 

En vedette (20)

Ungdomars sjalvkansla
Ungdomars sjalvkanslaUngdomars sjalvkansla
Ungdomars sjalvkansla
 
Cadec Tp
Cadec TpCadec Tp
Cadec Tp
 
Distans och hemförsäljningslagen
Distans  och hemförsäljningslagenDistans  och hemförsäljningslagen
Distans och hemförsäljningslagen
 
Biologiska perspektivet
Biologiska perspektivetBiologiska perspektivet
Biologiska perspektivet
 
Planering människokroppen organsystem
Planering människokroppen organsystemPlanering människokroppen organsystem
Planering människokroppen organsystem
 
2 de första städerna
2 de första städerna2 de första städerna
2 de första städerna
 
Den nya publikationsekonomin
Den nya publikationsekonomin Den nya publikationsekonomin
Den nya publikationsekonomin
 
Kasam
KasamKasam
Kasam
 
Planering atomer och molekyler, sexor och fyror
Planering atomer och molekyler, sexor och fyrorPlanering atomer och molekyler, sexor och fyror
Planering atomer och molekyler, sexor och fyror
 
Pdp & aco
Pdp & acoPdp & aco
Pdp & aco
 
Achieving Subject Blog Success
Achieving Subject Blog SuccessAchieving Subject Blog Success
Achieving Subject Blog Success
 
Sammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlSammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzl
 
Studieteknik
StudieteknikStudieteknik
Studieteknik
 
Bygga självförtroende ppt
Bygga självförtroende pptBygga självförtroende ppt
Bygga självförtroende ppt
 
Ekvationssystem
Ekvationssystem Ekvationssystem
Ekvationssystem
 
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner   textAtomer, molekyler och kemiska reaktioner   text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
 
Människans utveckling pp
Människans utveckling ppMänniskans utveckling pp
Människans utveckling pp
 
Perspektiv vt 2013
Perspektiv vt 2013Perspektiv vt 2013
Perspektiv vt 2013
 
Perspektivtegning opplegget
Perspektivtegning oppleggetPerspektivtegning opplegget
Perspektivtegning opplegget
 
1. Tankar har effekt.pptx
1. Tankar har effekt.pptx1. Tankar har effekt.pptx
1. Tankar har effekt.pptx
 

Similaire à Ätstörningar - en kvalitativ undersökning - Rebecka Hägert

Cecilia föreläsning vård i livets slut
Cecilia föreläsning vård i livets slutCecilia föreläsning vård i livets slut
Cecilia föreläsning vård i livets slutbronzemake
 
Barnmed at lakare_usö_march13_2013
Barnmed at lakare_usö_march13_2013Barnmed at lakare_usö_march13_2013
Barnmed at lakare_usö_march13_2013Jonas Ludvigsson
 
Barnmedicin AT-föreläsning i Örebro 2014
Barnmedicin AT-föreläsning i  Örebro 2014Barnmedicin AT-föreläsning i  Örebro 2014
Barnmedicin AT-föreläsning i Örebro 2014Jonas Ludvigsson
 
Barnmed at lakare_usö_2014
Barnmed at lakare_usö_2014Barnmed at lakare_usö_2014
Barnmed at lakare_usö_2014Jonas Ludvigsson
 
Vård i livets slutskede
Vård i livets slutskedeVård i livets slutskede
Vård i livets slutskedeFrfia
 
Varningssignaler före 6 månder - råd om de minsta barnen
Varningssignaler före 6 månder - råd om de minsta barnenVarningssignaler före 6 månder - råd om de minsta barnen
Varningssignaler före 6 månder - råd om de minsta barnenStefan Johansson
 
Mindfulness och Medkänsla - Winwin för patienter och oss själva
Mindfulness och Medkänsla - Winwin för patienter och oss självaMindfulness och Medkänsla - Winwin för patienter och oss själva
Mindfulness och Medkänsla - Winwin för patienter och oss självaWeiYu51
 
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg
 
Ska vi kunna välja bort barn?
Ska vi kunna välja bort barn? Ska vi kunna välja bort barn?
Ska vi kunna välja bort barn? rita_96
 
Individuell palliativ uppsats
Individuell palliativ uppsatsIndividuell palliativ uppsats
Individuell palliativ uppsatsAnneli Steen
 
2014 11 13 uddevalla
2014 11 13 uddevalla2014 11 13 uddevalla
2014 11 13 uddevallaJenny Ström
 
Handledardagen 12Dec 2019 Malmö
Handledardagen 12Dec 2019 MalmöHandledardagen 12Dec 2019 Malmö
Handledardagen 12Dec 2019 MalmöWeiYu51
 
Urostomy Dietary Guide by Salts Health Care
Urostomy Dietary Guide by Salts Health CareUrostomy Dietary Guide by Salts Health Care
Urostomy Dietary Guide by Salts Health Carefoundrycomms
 

Similaire à Ätstörningar - en kvalitativ undersökning - Rebecka Hägert (19)

Cecilia föreläsning vård i livets slut
Cecilia föreläsning vård i livets slutCecilia föreläsning vård i livets slut
Cecilia föreläsning vård i livets slut
 
Barnmed at lakare_usö_march13_2013
Barnmed at lakare_usö_march13_2013Barnmed at lakare_usö_march13_2013
Barnmed at lakare_usö_march13_2013
 
Barnmedicin AT-föreläsning i Örebro 2014
Barnmedicin AT-föreläsning i  Örebro 2014Barnmedicin AT-föreläsning i  Örebro 2014
Barnmedicin AT-föreläsning i Örebro 2014
 
Gastropares
GastroparesGastropares
Gastropares
 
Barnmed at lakare_usö_2014
Barnmed at lakare_usö_2014Barnmed at lakare_usö_2014
Barnmed at lakare_usö_2014
 
Vård i livets slutskede
Vård i livets slutskedeVård i livets slutskede
Vård i livets slutskede
 
Varningssignaler före 6 månder - råd om de minsta barnen
Varningssignaler före 6 månder - råd om de minsta barnenVarningssignaler före 6 månder - råd om de minsta barnen
Varningssignaler före 6 månder - råd om de minsta barnen
 
Kost Grupp 1 .pptx
Kost Grupp 1 .pptxKost Grupp 1 .pptx
Kost Grupp 1 .pptx
 
Mindfulness och Medkänsla - Winwin för patienter och oss själva
Mindfulness och Medkänsla - Winwin för patienter och oss självaMindfulness och Medkänsla - Winwin för patienter och oss själva
Mindfulness och Medkänsla - Winwin för patienter och oss själva
 
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
 
Ska vi kunna välja bort barn?
Ska vi kunna välja bort barn? Ska vi kunna välja bort barn?
Ska vi kunna välja bort barn?
 
FÖREDRAGSTITLAR
FÖREDRAGSTITLARFÖREDRAGSTITLAR
FÖREDRAGSTITLAR
 
Individuell palliativ uppsats
Individuell palliativ uppsatsIndividuell palliativ uppsats
Individuell palliativ uppsats
 
En Liten Bok
En Liten BokEn Liten Bok
En Liten Bok
 
2014 11 13 uddevalla
2014 11 13 uddevalla2014 11 13 uddevalla
2014 11 13 uddevalla
 
Handledardagen 12Dec 2019 Malmö
Handledardagen 12Dec 2019 MalmöHandledardagen 12Dec 2019 Malmö
Handledardagen 12Dec 2019 Malmö
 
Urostomy Dietary Guide by Salts Health Care
Urostomy Dietary Guide by Salts Health CareUrostomy Dietary Guide by Salts Health Care
Urostomy Dietary Guide by Salts Health Care
 
Litteraturexamination
LitteraturexaminationLitteraturexamination
Litteraturexamination
 
Kapitel 1
Kapitel 1Kapitel 1
Kapitel 1
 

Ätstörningar - en kvalitativ undersökning - Rebecka Hägert

  • 1. ÄTSTÖRNINGAR En kvalitativ undersökning med frågan om bemötandet inom ätstörningsvården och skillnaderna mellan Finland och Sverige. Rebecka Hägert
  • 2. Våra vanligaste ätstörningarna! ● UNS (ätstörning Utan Närmare ● Bulimia Nervosa Specifikation) ● En person som lider av Bulimia ● Symptomen hos en person som Nervosa hetsäter och kompenserar fått diagnosen ätstörning UNS kan sedan ätandet för att slippa gå upp likna de bulimiska eller de i vikt och för att döva sina känslor. anorektiska, beroende på vilken Med kompensation menas här sjukdomsbild ätstörningen liknar. kräkning, användande av Se symptomen för Anorexi laxermedel, överdriven träning eller respektive Bulimi. Ätstörning UNS sträng diet. Bulimikern tänker gång är den vanligaste formen av på gång att hon ska sluta att ätstörning . Personer med denna hetsäta. diagnos har problem med sitt ätande och är ständigt upptagna med tankar på mat och vikt.
  • 3. Anorexia Nervosa - Genomsnittlig debutålder för anorexi är 15 år, men mellan 12 och 17 år är vanligast. - Anorexia nervosa förekommer hos ca. en procent av flickor och unga kvinnor - Det är inte lätt att själv inse att man behöver hjälp när man har anorexi. Ofta är det folk i omgivningen som reagerar på att man är för smal. Vanliga tecken på anorexi är: - kraftig bantning - låg kroppsvikt - utebliven mens - insjunkna kinder, mage och bröstkorg - förstoppning och ont i magen - kall och torr hud - psykiska problem som depression, ångest, tvångstankar och tvångshandlingar.
  • 4. Om du kan svara ”ja” på två eller flera av följande fem frågor finns det risk att du har en ätstörning: 1. Gör du så att du kräks för att du känner dig obehagligt mätt? 2. Oroar du dig för att du har förlorat kontrollen över hur mycket du äter? 3. Har du nyligen gått ner mer än 6 kg inom loppet av 3 månader? 4. Tycker du att du är fet även när andra säger att du är för smal? 5. Skulle du säga att mat dominerar ditt liv?
  • 5. Frågeformulär ● 11 st frågor ● Ja och nej frågor ● Öppna/beskrivande frågor ● Över 70 svar men Analyserade 40 st!
  • 6. ● 40 deltog i undersökningen ● 20 st från Finland / 20 st från Sverige
  • 7. Hur länge har du kämpat med dina ätstörningstankar? ”Ibland känns det som jag varit född med ätstörningstankarna. Fösta minnena har jag från dagen då jag började skolan. Påriktigt bröt det ut då jag var 12 år gammal, idag är jag 23 år.”
  • 8. Har diagnoser, vikt, BMI och liknande satt käppar i hjulet för att få en adekvat vård, stöd och bli förstådd? ”JA, jag skulle behövt hjälp mycket tidigare, men eftersom min vikt inte var särskilt låg vid det skedet förvärrades min situation genom att jag gick på regelbundna viktkontroller utan att jag fick någon egentlig hjälp. Detta gav ytterligare kraft åt anorexin och min vikt sjönk stadigt. ” ” Jo, man måste bli väldigt sjuk för att vara ”värd” att få hjälp. När läkaren berättade för mig att jag inte var så farligt sjuk och min vikt inte var livshotande matade det anorexin och jag fick styrkan att bevisa att jag visst kunde gå lägre ner. Detta resulterade i att efter en tid var jag intagen på sjuhus med näsmagsond, dropp och fick inte röra mig på egna ben alls.. då var jag plötsligt värdig vård.. ”
  • 9. Har du blivit bemött och fått hjälp/vård på ditt modersmål? ”Nej, inte före jag fick FPA stöd och fick söka en terapeut privat som passade mig. Men på den ofentliga sidan har jag alltid talat finska. ” ” På den privata sidan jo, på den kommunala nej. ”
  • 10. Har personalen inom vården varit insatta i ätstörningsproblematiken?
  • 11. Har du känt att du fått all den hjälp, det stöd och all den förståelse du behövt?
  • 12. Har du blivit inlagd på sjukhus, psykiatrisk avdelning, specialiserad klinik eller liknande?
  • 13. Har du tillfrisknat från din ätstörning? Om inte så inom hurudant tidsperspektiv tror du det är möjligt?
  • 14. En gång ätstörd, alltid ätstörd? ”Nej, även om man har varit ätstörd en lång tid kan man bli helt frisk och fri! Det är jag ett levande exempel på! Men det kräver en hel massor av mod och vilja! ” ”Ja tyverr tror jag man kommer vara ätstörd hela livet om man en gång fallit dit, det gäller bara att lära sig leva med det....” ”Nej inte nödvändligtvis. Men jag tror att man alltid måste passa sig om man haft problem Med en ätstörning och inte ”utmana ödet” för att riskera att falla in i dåliga vanor igen.” ”Absolut inte. Jag tror att bara man får tillräckligt stöd, en vård som är anpassad för individen och tillräckligt långvarig vård, så är det möjligt att bli frisk.” ”NEJ! Det går att bli frisk! Med rätt hjälp och stöd. Man måste även unna sig själv att börja leva igen och lämna ätstörningen som varit i det förflutna och ta med sig alla lärdomar.”
  • 15. Hypotes: ● Stora skillnader inom vården ● Finland ligger efter Sverige inom Äs-vården ● Svårt att få vård på svenska i Finland ● Dåliga kunskaper inom vården i Finland
  • 16. forsknings- och utvecklingsprojekt: - Övervikt och ätstörning Patienter med ätstörning som också lider av övervikt är en grupp som studerats relativt lite. Projektet undersöker hur sådana patienter skiljer sig från övriga ätstörningspatienter - Personlighetens betydelse vid behandling av patienter med ätstörning Denna studie ämnar undersöka personligheten i relation till ätstörning över tid hos patienter som behandlas för ätstörning med tre olika behandlingsmetoder på SCÄ. - Ätstörningar hos pojkar En del av de pojkar som utvecklar ätstörningar uppvisar precis samma symptom som flickor med ätstörning. Av de som utvecklar anorexi eller bulimi är ca 10 % pojkar. Ätstörningar hos pojkar hänger ofta samman med idrott t.ex. i samband med en skada och oförmåga att träna börjar idrottaren begränsa sitt matintag, för att inte gå upp i vikt under skadeperioden, vilket kan fungera som utlösare för ätstörningen.
  • 17. Känad personer med ätstörningar: Ashlee Kate Moss: Simpson: Har lidit och Har lider av kämpat anorexi och emot drormissbruk. bulimi. Ana Carolina Reston: kämppade emot anorexi i nästan hela sitt liv. År 2006 Vid 21 års ålder förlorade hon sitt liv som en komplikation Prinsessan Diana, led av av sin anorexi. bulimi.