SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  28
Hagastaden
En vetenskapsstad i världsklass
Svante Torell
Samordningsansvarig i Hagastaden
Karolinska Institutets
Campus Solna
Vasastan

Stockholm
Norra
stationsområdet

Solna
Karolinska
sjukhusområdet
För 1000 år sedan låg Norra stationsområdet

nder vatten
Norra förstaden införlivades med Stockholm
under 1600-talet
Tullplatsen – traktens centralpunkt
Området utgjordes av landsbyggd
Rik flora av krogar

Tullhusen vid Norrtull
Bild från Stockholmskällan, Stockholms stadsmuseum
1860 drogs Värtabanan genom området

880 restes den första stationsbyggnaden
Första stadsplanen för området upprättades 1866

924 stod nya Norra Station färdig

Norra station
Bild från Stockholmskällan, Stockholms stadsmuseum
Karolinska Institutet grundas 1810
Sverige behöver utbilda kirurger
Flyttar 1945 till Campus Solna
1940 invigs Karolinska Universitetssjukhuset

Karolinska Institutet
Bild från Stockholmskällan, Stockholms stadsmuseum
1990-talet: Planer på att bygga vid Norrtull – ”Japanskrapan”
1999: Byggherrar förslår en överdäckning av N:a Station
2000: Planarbete inleds
2004: Marken förvärvas av Stockholms Stad
KTH
Karolinska Institutet

Akademi
Stockholms universitet

Stockholms stad
Stockholms läns landsting

SOBI
SciLifeLab
Vironova

Offentligt

Näringsliv

Solna stad

…och ca 60 andra
life science-företag

Nya Karolinska
Solna
Stockholm Life är en life science arena där
akademisk kunskap, företag samt hälsooch sjukvården samarbetar för att bidra till
bättre hälsa och livskvalitet
Världens främsta område för life science
Förbättrar liv och hälsa
50 000 arbetsplatser och 5000 bostäder
Norra länken öppnar för trafik 2014/2015

Här kan det stå en rubrik

Totalt 6 km lång, varav 4 km i tunnel

Överdäckningen är klar 2017
• Här kan man lägga punktad text
• Och en punkt till

•

Kanske det kan stå något mer
Norra stationsområdets utveckling
- byggstarter

2017

2018

2019

Kv
34

Kv
36

2019

Kv 6-11
2017

2015
Kv 2-5
2011
Kv 1

2014
Kv 35

2015

Bostäder
Bostäder
Life Science
Life Science
Handel & Kontor
Handel & Kontor
Annan verksamhet
Annan verksamhet
Klart 2013

Kvarter 1

Klart 2013

Aula Medica

Start 2019

Klart 2017

Nya Karolinska Solna

Norra Stationsparken

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025
Temp.
Solnabro

Bostäder Norra Stationsområdet
Nya Solnabron

Widerströmska huset

Bostadskvarteren kring Norrtull
Bostadskvarteren väster om Solnabron

Gamma

Norra Hagastaden

Aula Medica
Norra länken
Nya Karolinska Solna
Norra stationsgatan
Överdäckning E4/E20

Life Science-kvarteren Norra Station
Norra Stationsparken
En modern och tät stadsdel
Storstadspuls och lugn
Innovativ arbets- och forskningsmiljö
Norra Stationsparken
Öppna terrasser och ett parktorg
Byggstart 2020
Helix och Innovationen
KLART

2012
GAMMA
KLART

WIDERSTRÖMSKA
HUSET

2013
BYGGSTART

BIOMEDICUM
BYGGTID

2017

2013-2018
KLART
KLART
AULAN

2013

2016-2017
NYA KAROLINSKA SOLNA

Bostäder/Kontor
Bostäder/Kontor

Solnasidans utveckling

Nya Karolinska Solna
Nya Karolinska Solna
Karolinska Institutet
Karolinska Institutet
Nya Karolinska Solna
Klart 2017
Hög patientsäkerhet
Norra Hagastaden
Byggstart efter 2017
Bostäder, kontor och mötesplatser
Citybanan klar 2017
Sex kilometer pendeltågstunnel
Nya stationer
I siffror
Solna

Stockholm

Totalt

Bostäder

2000

3000

5000

Arbetsplatser

23 000*

28 000**

50 000

Yta

65 ha

30 ha

95 ha

*9000 nytillkomna i Solna, **13 000 nytillkomna i Stockholm
Hur mycket betong
går det åt för att bygga
•

Det nya sjukhuset?

•

Trafiktunnlarna i Hagastaden?
Hagastaden, en vetenskapsstad i världsklass - Svante Torell

Contenu connexe

Plus de Svenska Betongföreningen

Boverkets syn på ERC - Oskar Larsson Ivanov, Boverket
Boverkets syn på ERC - Oskar Larsson Ivanov, BoverketBoverkets syn på ERC - Oskar Larsson Ivanov, Boverket
Boverkets syn på ERC - Oskar Larsson Ivanov, BoverketSvenska Betongföreningen
 
Beständighet och provningsmetoder - Elisabeth Helsing, RISE
Beständighet och provningsmetoder - Elisabeth Helsing, RISEBeständighet och provningsmetoder - Elisabeth Helsing, RISE
Beständighet och provningsmetoder - Elisabeth Helsing, RISESvenska Betongföreningen
 
Klimatanpassning hos Boverket - Oskar Larsson Ivanov, Boverket.pdf
Klimatanpassning hos Boverket - Oskar Larsson Ivanov, Boverket.pdfKlimatanpassning hos Boverket - Oskar Larsson Ivanov, Boverket.pdf
Klimatanpassning hos Boverket - Oskar Larsson Ivanov, Boverket.pdfSvenska Betongföreningen
 
Risk assessment of climate change impacts to built infrastructure - Identific...
Risk assessment of climate change impacts to built infrastructure - Identific...Risk assessment of climate change impacts to built infrastructure - Identific...
Risk assessment of climate change impacts to built infrastructure - Identific...Svenska Betongföreningen
 
Betong, klimatanpassning & infrastrukturen, Johan Silfwerbrand, KTH.pdf
Betong, klimatanpassning & infrastrukturen, Johan Silfwerbrand, KTH.pdfBetong, klimatanpassning & infrastrukturen, Johan Silfwerbrand, KTH.pdf
Betong, klimatanpassning & infrastrukturen, Johan Silfwerbrand, KTH.pdfSvenska Betongföreningen
 
Inledning, Ingemar Löfgren, Thomas Concrete Group, Betongforskningsrådets ord...
Inledning, Ingemar Löfgren, Thomas Concrete Group, Betongforskningsrådets ord...Inledning, Ingemar Löfgren, Thomas Concrete Group, Betongforskningsrådets ord...
Inledning, Ingemar Löfgren, Thomas Concrete Group, Betongforskningsrådets ord...Svenska Betongföreningen
 
Framtida armeringsmaterial – vilka alternativ kan bli aktuella? - Natalie Wil...
Framtida armeringsmaterial – vilka alternativ kan bli aktuella? - Natalie Wil...Framtida armeringsmaterial – vilka alternativ kan bli aktuella? - Natalie Wil...
Framtida armeringsmaterial – vilka alternativ kan bli aktuella? - Natalie Wil...Svenska Betongföreningen
 
Nya Eurokod 2 - Beräkningsmetoder för optimerade och hållbara konstruktioner ...
Nya Eurokod 2 - Beräkningsmetoder för optimerade och hållbara konstruktioner ...Nya Eurokod 2 - Beräkningsmetoder för optimerade och hållbara konstruktioner ...
Nya Eurokod 2 - Beräkningsmetoder för optimerade och hållbara konstruktioner ...Svenska Betongföreningen
 
Betongens klimatresa - tillbakablick och framtidsutsikter - Mats Emborg
Betongens klimatresa - tillbakablick och framtidsutsikter - Mats Emborg Betongens klimatresa - tillbakablick och framtidsutsikter - Mats Emborg
Betongens klimatresa - tillbakablick och framtidsutsikter - Mats Emborg Svenska Betongföreningen
 
Standardisering inom betongområdet - vilken utveckling sker och när kan ändri...
Standardisering inom betongområdet - vilken utveckling sker och när kan ändri...Standardisering inom betongområdet - vilken utveckling sker och när kan ändri...
Standardisering inom betongområdet - vilken utveckling sker och när kan ändri...Svenska Betongföreningen
 
FUTURECEM - Calcined Clay-Limestone Cement - Jesper Sand Damtoft
FUTURECEM - Calcined Clay-Limestone Cement - Jesper Sand DamtoftFUTURECEM - Calcined Clay-Limestone Cement - Jesper Sand Damtoft
FUTURECEM - Calcined Clay-Limestone Cement - Jesper Sand DamtoftSvenska Betongföreningen
 
Prognos över byggkonjunkturen – marknads- och kostnadsutveckling - Jens Linde...
Prognos över byggkonjunkturen – marknads- och kostnadsutveckling - Jens Linde...Prognos över byggkonjunkturen – marknads- och kostnadsutveckling - Jens Linde...
Prognos över byggkonjunkturen – marknads- och kostnadsutveckling - Jens Linde...Svenska Betongföreningen
 
Nya bindemedel - vad sker nu och i framtiden? - Ingemar Löfgren
Nya bindemedel - vad sker nu och i framtiden? - Ingemar LöfgrenNya bindemedel - vad sker nu och i framtiden? - Ingemar Löfgren
Nya bindemedel - vad sker nu och i framtiden? - Ingemar LöfgrenSvenska Betongföreningen
 
Byte av cement - Konsekvenser när det gäller provning av bindemedel och beton...
Byte av cement - Konsekvenser när det gäller provning av bindemedel och beton...Byte av cement - Konsekvenser när det gäller provning av bindemedel och beton...
Byte av cement - Konsekvenser när det gäller provning av bindemedel och beton...Svenska Betongföreningen
 
Optimal design solutions of road bridges considering embedded environmental i...
Optimal design solutions of road bridges considering embedded environmental i...Optimal design solutions of road bridges considering embedded environmental i...
Optimal design solutions of road bridges considering embedded environmental i...Svenska Betongföreningen
 
Alternativa bindemedel, Cementa - Arvid Stjernberg
Alternativa bindemedel, Cementa - Arvid StjernbergAlternativa bindemedel, Cementa - Arvid Stjernberg
Alternativa bindemedel, Cementa - Arvid StjernbergSvenska Betongföreningen
 
ÅTERHUS - Praktiska erfarenheter från Forma, ett pågående projekt om återbruk...
ÅTERHUS - Praktiska erfarenheter från Forma, ett pågående projekt om återbruk...ÅTERHUS - Praktiska erfarenheter från Forma, ett pågående projekt om återbruk...
ÅTERHUS - Praktiska erfarenheter från Forma, ett pågående projekt om återbruk...Svenska Betongföreningen
 
Krav vid föreskrivande av betong - Anders Lindvall
Krav vid föreskrivande av betong - Anders LindvallKrav vid föreskrivande av betong - Anders Lindvall
Krav vid föreskrivande av betong - Anders LindvallSvenska Betongföreningen
 
D3 (B7) Helena Westerlind - Mesostructures in 3D Concrete Printing.pdf
D3 (B7) Helena Westerlind - Mesostructures in 3D Concrete Printing.pdfD3 (B7) Helena Westerlind - Mesostructures in 3D Concrete Printing.pdf
D3 (B7) Helena Westerlind - Mesostructures in 3D Concrete Printing.pdfSvenska Betongföreningen
 

Plus de Svenska Betongföreningen (20)

Boverkets syn på ERC - Oskar Larsson Ivanov, Boverket
Boverkets syn på ERC - Oskar Larsson Ivanov, BoverketBoverkets syn på ERC - Oskar Larsson Ivanov, Boverket
Boverkets syn på ERC - Oskar Larsson Ivanov, Boverket
 
Beständighet och provningsmetoder - Elisabeth Helsing, RISE
Beständighet och provningsmetoder - Elisabeth Helsing, RISEBeständighet och provningsmetoder - Elisabeth Helsing, RISE
Beständighet och provningsmetoder - Elisabeth Helsing, RISE
 
Klimatanpassning hos Boverket - Oskar Larsson Ivanov, Boverket.pdf
Klimatanpassning hos Boverket - Oskar Larsson Ivanov, Boverket.pdfKlimatanpassning hos Boverket - Oskar Larsson Ivanov, Boverket.pdf
Klimatanpassning hos Boverket - Oskar Larsson Ivanov, Boverket.pdf
 
Risk assessment of climate change impacts to built infrastructure - Identific...
Risk assessment of climate change impacts to built infrastructure - Identific...Risk assessment of climate change impacts to built infrastructure - Identific...
Risk assessment of climate change impacts to built infrastructure - Identific...
 
Betong, klimatanpassning & infrastrukturen, Johan Silfwerbrand, KTH.pdf
Betong, klimatanpassning & infrastrukturen, Johan Silfwerbrand, KTH.pdfBetong, klimatanpassning & infrastrukturen, Johan Silfwerbrand, KTH.pdf
Betong, klimatanpassning & infrastrukturen, Johan Silfwerbrand, KTH.pdf
 
Inledning, Ingemar Löfgren, Thomas Concrete Group, Betongforskningsrådets ord...
Inledning, Ingemar Löfgren, Thomas Concrete Group, Betongforskningsrådets ord...Inledning, Ingemar Löfgren, Thomas Concrete Group, Betongforskningsrådets ord...
Inledning, Ingemar Löfgren, Thomas Concrete Group, Betongforskningsrådets ord...
 
Framtida armeringsmaterial – vilka alternativ kan bli aktuella? - Natalie Wil...
Framtida armeringsmaterial – vilka alternativ kan bli aktuella? - Natalie Wil...Framtida armeringsmaterial – vilka alternativ kan bli aktuella? - Natalie Wil...
Framtida armeringsmaterial – vilka alternativ kan bli aktuella? - Natalie Wil...
 
Nya Eurokod 2 - Beräkningsmetoder för optimerade och hållbara konstruktioner ...
Nya Eurokod 2 - Beräkningsmetoder för optimerade och hållbara konstruktioner ...Nya Eurokod 2 - Beräkningsmetoder för optimerade och hållbara konstruktioner ...
Nya Eurokod 2 - Beräkningsmetoder för optimerade och hållbara konstruktioner ...
 
Betongens klimatresa - tillbakablick och framtidsutsikter - Mats Emborg
Betongens klimatresa - tillbakablick och framtidsutsikter - Mats Emborg Betongens klimatresa - tillbakablick och framtidsutsikter - Mats Emborg
Betongens klimatresa - tillbakablick och framtidsutsikter - Mats Emborg
 
Standardisering inom betongområdet - vilken utveckling sker och när kan ändri...
Standardisering inom betongområdet - vilken utveckling sker och när kan ändri...Standardisering inom betongområdet - vilken utveckling sker och när kan ändri...
Standardisering inom betongområdet - vilken utveckling sker och när kan ändri...
 
FUTURECEM - Calcined Clay-Limestone Cement - Jesper Sand Damtoft
FUTURECEM - Calcined Clay-Limestone Cement - Jesper Sand DamtoftFUTURECEM - Calcined Clay-Limestone Cement - Jesper Sand Damtoft
FUTURECEM - Calcined Clay-Limestone Cement - Jesper Sand Damtoft
 
Prognos över byggkonjunkturen – marknads- och kostnadsutveckling - Jens Linde...
Prognos över byggkonjunkturen – marknads- och kostnadsutveckling - Jens Linde...Prognos över byggkonjunkturen – marknads- och kostnadsutveckling - Jens Linde...
Prognos över byggkonjunkturen – marknads- och kostnadsutveckling - Jens Linde...
 
Nya bindemedel - vad sker nu och i framtiden? - Ingemar Löfgren
Nya bindemedel - vad sker nu och i framtiden? - Ingemar LöfgrenNya bindemedel - vad sker nu och i framtiden? - Ingemar Löfgren
Nya bindemedel - vad sker nu och i framtiden? - Ingemar Löfgren
 
Byte av cement - Konsekvenser när det gäller provning av bindemedel och beton...
Byte av cement - Konsekvenser när det gäller provning av bindemedel och beton...Byte av cement - Konsekvenser när det gäller provning av bindemedel och beton...
Byte av cement - Konsekvenser när det gäller provning av bindemedel och beton...
 
Optimal design solutions of road bridges considering embedded environmental i...
Optimal design solutions of road bridges considering embedded environmental i...Optimal design solutions of road bridges considering embedded environmental i...
Optimal design solutions of road bridges considering embedded environmental i...
 
Alternativa bindemedel, Cementa - Arvid Stjernberg
Alternativa bindemedel, Cementa - Arvid StjernbergAlternativa bindemedel, Cementa - Arvid Stjernberg
Alternativa bindemedel, Cementa - Arvid Stjernberg
 
ÅTERHUS - Praktiska erfarenheter från Forma, ett pågående projekt om återbruk...
ÅTERHUS - Praktiska erfarenheter från Forma, ett pågående projekt om återbruk...ÅTERHUS - Praktiska erfarenheter från Forma, ett pågående projekt om återbruk...
ÅTERHUS - Praktiska erfarenheter från Forma, ett pågående projekt om återbruk...
 
Klimatguiden - Anders Mattsson
Klimatguiden - Anders MattssonKlimatguiden - Anders Mattsson
Klimatguiden - Anders Mattsson
 
Krav vid föreskrivande av betong - Anders Lindvall
Krav vid föreskrivande av betong - Anders LindvallKrav vid föreskrivande av betong - Anders Lindvall
Krav vid föreskrivande av betong - Anders Lindvall
 
D3 (B7) Helena Westerlind - Mesostructures in 3D Concrete Printing.pdf
D3 (B7) Helena Westerlind - Mesostructures in 3D Concrete Printing.pdfD3 (B7) Helena Westerlind - Mesostructures in 3D Concrete Printing.pdf
D3 (B7) Helena Westerlind - Mesostructures in 3D Concrete Printing.pdf
 

Hagastaden, en vetenskapsstad i världsklass - Svante Torell

Notes de l'éditeur

  1. Hagastaden är det nya namnet för hela området som börjar där Vasastaden slutar i Stockholm och sträcker sig till Norra begravningsplatsen i Solna, från Karlberg i väster till Bellevueparken i öster. ”Haga” kopplar till den världskända och unika Hagaparken medan ”staden” illustrerar hur Stockholms stad och Solna stad nu växer samman. Stadsdelen kommer att sätta Solna och Stockholm och därmed hela regionen på världskartan. Hagastaden skapar en av världens främsta forskningsmiljöer. Inom 1500 meter finns Karolinska Institutet, Stockholms universitet, Kungliga Tekniska högskolan och Handelshögskolan i Stockholm. Tillsammans samlar dessa erkända högskolor 70 000 studenter och 7 000 forskare.
  2. För 1000 år sedan var dalgången mellan Brunnsviken och Karlbergssjön, över Norra Stationsområdet, vattenfylld och farbar. Norra förstaden, d.v.s. Norrmalm och Vasastaden införlivades med Stockholm genom kungliga donationer i flera omgångar under 1600-talet. Mot seklets slut utvidgades staden ytterligare norrut mot nuvarande Norrtull och 1733 befästes denna tullplats med ett tullhuspar.
  3. Tullplatsen blev en viktig stadsentré för resande från Uppsala. Platsen blev traktens centralpunkt och gav upphov till en rik flora av krogar. Fram till 1800-talets slut utgjorde Norrmalms norra delar fortfarande landsbygd. De hygieniska och sociala förhallandena pa Stockholms malmar var vid mitten av 1800-talet undermaliga. Trangboddheten var mycket utbredd.Gatorna och gränderna I de bebyggda delarna av staden var smala och saknade i allmänhet beläggning. De miserabla förhallandena I kombination med en ökad byggnadsverksamhet tvingade till slut stadsfullmäktige att vidtaga atgärder. En kommitté under ledning av justitierådet Albert Lindhagen lade 1866 fram ett förslag till gatureglering av Stockholms malmar. Adolf Fredriks församling hade Stockholms högsta exploateringstakt åren 1880-85. De familjer som flyttade till omradet var till största delen ur arbetar- eller lägre tjänstemannaklassen. Merparten av de lägenheter som uppfördes var små. Ursprungligen hade endast få fastigheter hiss. Badrum och tvättstuga fanns ofta i gemensamma lokaler, antingen på husets vind eller i en tvättstuga på gården. I flera fastigheter finns torrklosetterna kvar
  4. 1860 drogs Värtabanan genom området och sedan dess har banvallen vid Nortull skärmat av innerstaden från Hagaparken. På 1880-talet restes den första stationsbyggnaden vid det område som så småningom skulle utvecklas till norra innerstadens central för tågbundet gods. I takt med etableringen av industrier och därtill hörande bostäder ökade också behovet av planläggning av norra Vasastaden. Den första planen upprättades 1866 av Albert Lindhagen. Introducerade nya tankar om parker och grönska. I början av 1920-talet hade tågtrafiken ökat kraftig och det krävdes mer plats för nya spår intill centralstationen. Till följd av detta förlades godshanteringen till Norra Stationsområdet. 1924 stod den nya styckegodscentralen färdig att tas i bruk – Norra Station.
  5. Karolinska Institutet grundades av Kung Karl XIII den 13 december 1810, som ett "Institut för danande av skickelige fältläkare". Sverige behövde utbilda kirurger och göra landet bättre rustat i händelse av ytterligare krig. Till en början huserar Karolinska Institutet på Kungsholmen mittemot serafimerlasarettet men flyttar 1945 till Norrbackaområdet, nuvarande KI Campus Solna År 1930 beslutade riksdagen att ett nytt undervisningssjukhus skulle byggas på Norrbacka i Solna. Huvudarkitekt var Carl Westman. På initiativ av Karolinska Institutet fick sjukhuset namnet Karolinska Sjukhuset. Det första spadtaget till det nya sjukhuset togs 1931 och 1940 invigdes sjukhuset officiellt. Efter att ha delat namnet Karolinska sedan 1940 fick Karolinska Institutet och Karolinska sjukhuset i och med regionsjukvårdsreformens fullbordan 1982 olika huvudmän, olika uppdrag, olika styrmekanismer och olika finansiering. Verksamheterna är dock i hög grad integrerade både vad gäller mänskliga resurser och lokaler.
  6. Runt om i världen har länder sett bioteknikens stora potential att utveckla nya läkemedel, ny diagnostik och medicinsk teknik. Genererar ekonomisk tillväxt och förbättrar människors hälsa. I Sverige är bioteknikindustrin en av de snabbast växande branscherna och Sverige har en viktig position att försvara. Läkemedel är en av de mest expansiva varugrupperna inom svensk export och svarar för drygt 20 procent av den totala svenska nettoexporten. Stockholm – Mälarregionen har ett starkt utgångsläge. Här finns världsledande akademisk forskning, framstående universitetssjukhus och en stor närvaro av läkemedelsindustri. I regionen finns över hälften av Sveriges forskning och företagande inom life science med företag som verkar i hela värdekedjan.
  7. I och omkring Hagastaden kommer det att finnas en stor koncentration av forskning och företagande inom life science. Här bedrivs världsledande utbildning och forskning vid Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholms universitet och Karolinska universitetssjukhuset Solna Här finns goda förutsättningar för näringsliv och universitet att växa och att bygga en helt ny stadsdel med världsledande forskning och företagande inom life science-området Framtidsbilden ska vara en gemensam grund för skapandet av Hagastaden– världens främsta område för bioteknik, biomedicin och medicinsk teknik (life science). Trippel Helix-modellen ovan visar på förhållandet mellan samhälle, näringsliv och akademi i Hagastaden.
  8. Stockholm Life Solna-Stockholm är ett nav för forskning och utveckling inom life science i Hagastaden. Området där Solna och Stockholm möts är redan idag ett kraftfullt centrum där akademisk kunskap, företag samt hälso- och sjukvården samarbetar för att bidra till bättre hälsa och livskvalitet. Det arbete som nu pågår bygger på de unika förutsättningar som finns här, och syftar till att Stockholm Life Solna-Stockholm kan utvecklas till en världsledande life science-arena. Dessutom är Stockholm Life Solna-Stockholm ett vetenskapskluster, där akademiska institutioner, life science-bolag, hälso- och sjukvård, myndigheter inom det medicinska området och internationellt framstående forskningsprojekt finns inom en koncentrerad yta och där förutsättningarna för samarbete är goda och hela tiden förfinas.
  9. Företrädare för Stockholms stad, Solna stad, Stockholms läns landsting, tre universitet (Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet) och näringslivet har kommit överens om att gemensamt satsa på att utveckla Hagastaden till världens främsta område för life science. Life science (livsvetenskaper) omfattar flera vetenskapsområden från medicin, biologi och kemi till teknik, informatik och materialvetenskap. Verksamheterna inom life science syftar till att förbättra liv och hälsa.  Aktörerna verkar tillsammans genom stiftelsen Stockholm Science City som också har uppdraget att etablera och utveckla verksamhet för life science i området. Hagastaden byggs för en blandning av lärosäten, företag, forskningsinstitut, sjukhus, caféer och restauranger, kultur, service och vackra parker. Plats för sammanlagt omkring 50 000 arbetsplatser och 5 000 bostäder.
  10. Norra länken är ett av Sveriges största vägbyggnadsprojekt. Trafikverket bygger Norra länken i samarbete med Stockholms Stad. Norra länken är totalt 6 km lång varav 4 km går i tunnel. Norra länken öppnar för trafik 2015. Överdäckning och kapacitetsförstärkning är klart 2017. Norra länken sträcker sig mellan Karlberg och Värtan och har en anslutning till E4 vid Norrtull och Roslagsvägen vid Universitetet. Tillsammans med Södra länken och Essingeleden kommer den att bilda ett centralt beläget och sammanhängande trafikledssystem. Eftersom länken huvudsakligen går i tunnlar påverkas stadsbilden inte nämnvärt. Norra länken är en trafikled av riksintresse genom sin koppling till Värtahamnen och Frihamnen och är en viktig pusselbit för att lösa regionens trafikproblem. Den innebär fördelar för boende och trafikanter i området genom att personbilar och tung trafik leds ner i tunnlar. Norra länken bidrar också till säkrare innerstadsgator för gående och cyklister.
  11. I det nya området kommer tusentals bostäder och arbetsplatser att smältas samman till en modern tät stadsdel, fylld av liv och rörelse. Storstadspuls och närheten till citykärnan, men också närheten till lugnet i Hagaparken. Hagastaden skapar en ny, grön och naturnära stadsdel i ett unikt läge vid den Kungliga Nationalstadsparken.  För den som arbetar eller studerar kommer Hagastaden att erbjuda en innovativ och internationellt präglad forsknings- och arbetsmiljö.
  12. En större, genomgående park kommer att skapas i området – Norra Stationsparken. Parkens öst-västliga sträcka blir en genomgående länk till Hagaparken och Nationalstadsparken. Den ska fungera både som kvarters- och stadsdelspark och kommer att utformas som ett långsträckt sluttande grönt parkrum Parken ramas in av trädrader med en serie av öppna terrasser med möjlighet till serveringar, lek och annan aktivitet längs kanterna. Parkens ”midja” utformas som ett urbant parktorg med plats för torghandel, marknader och mindre evenemang. Tvärs igenom parken, mellan Norra Stationsgatan och Karolinska Parken, kommer en södersluttande park att anläggas. De båda parkområdena korsar varandra och kan färdigställas efter det att Norra Länken och överdäckningen av E4/E20 blir klar. Anläggningen av Norra Stationsparken beräknas kunna påbörjas 2020.
  13. Nya Karolinska Solna (NKS) blir ett helt nytt och toppmodernt universitetssjukhus med uppgift att bedriva högspecialiserad och specialiserad sjukvård samt forskning och utbildning av stor omfattning och högsta kvalitet. Det nya sjukhuset planeras öppna för den första patienten under 2016 och vara helt klart 2017. Det nya universitetssjukhuset skapas för att kunna möta framtidens krav på sjukvården – med effektiva vårdflöden, ökat fokus på patienten och högre patientsäkerhet. Nya Karolinska Solna ska kunna leverera en sjukvård av världsklass till de svårast sjuka patienterna. Stockholm är i stort behov av ett nytt högspecialiserat sjukhus. Det är därför viktigt att det kommer på plats i rätt tid, till rätt kostnad och med rätt kvalitet. Av det skälet har landstinget valt att genomföra projektet i offentlig-privat samverkan (OPS). Nya Karolinska Solna blir också en avgörande satsning i förverkligandet av visionen att utveckla Stockholmsregionen till världens främsta region inom life sciences. Det nya universitetssjukhuset får: Tydligt fokus på patientens säkerhet och integritet Trygga enkelrum som minskar risken för smittspridning Effektiva processorienterade arbetssätt, bla för att minimera förflyttningar av patienten God samverkan och logistik mellan olika enheter Ökad närhet mellan vård, forskning och utbildning Läkande miljöer för patienter Stimulerande miljöer för personal, forskare och studenter Ett energisnålt och hållbart sjukhus Ett universitetssjukhus i staden, nära innevånarna
  14. Nya Karolinska Solna ska kunna leverera en sjukvård av världsklass till de svårast sjuka patienterna. Stockholm är i stort behov av ett nytt högspecialiserat sjukhus. Det är därför viktigt att det kommer på plats i rätt tid, till rätt kostnad och med rätt kvalitet. Av det skälet har landstinget valt att genomföra projektet i offentlig-privat samverkan (OPS). Nya Karolinska Solna blir också en avgörande satsning i förverkligandet av visionen att utveckla Stockholmsregionen till världens främsta region inom life sciences. Det nya universitetssjukhuset får: Tydligt fokus på patientens säkerhet och integritet Trygga enkelrum som minskar risken för smittspridning Effektiva processorienterade arbetssätt, bla för att minimera förflyttningar av patienten God samverkan och logistik mellan olika enheter Ökad närhet mellan vård, forskning och utbildning Läkande miljöer för patienter Stimulerande miljöer för personal, forskare och studenter Ett energisnålt och hållbart sjukhus Ett universitetssjukhus i staden, nära innevånarna
  15. Landstingsfullmäktige godkände 2010 en vision och utvecklingsplan för de delar av Karolinska sjukhusets område som ligger utanför detaljplaneområdet för Nya Karolinska Solna. Locum leder utvecklingsarbetet för detta område. Målsättningen är att skapa väl integrerade stadskvarter med tydliga fysiska kopplingar till innerstaden, omgivande institutioner, grönområden och kommande verksamheter. Området ska ha en balans mellan dag- och nattbefolkning i en mix av bostäder, kontor och mötesplatser i de offentliga rummen. De offentliga rummen ska förstärkas genom medveten arkitektur i husens bottenplan och dess orientering. Utvecklingen av det östra området skall ske ur ett ekologiskt hållbart perspektiv med bland annat bra allmänna kommunikationer och energieffektiva byggnader.
  16. Citybanan är en sex kilometer lång pendeltågstunnel mellan Tomteboda och Stockholms södra med två nya stationer vid Odenplan och T-Centralen Trafikverket bygger Citybanan i nära samarbete med Stockholms stad, Stockholms läns landsting och SL. När Citybanan är klar 2017 fördubblas spårkapaciteten i Stockholm och alla tåg kan gå tätare och punktligare. Pendeltågen får egna spår i en sex kilometer lång tunnel medan övrig tågtrafik fortsätter på de nuvarande spåren.  Trafikverket bygger Citybanan i nära samarbete med Stockholms stad, Stockholms läns landsting och SL. Citybanans två stationer Stockholm City och Stockholm Odenplan blir viktiga knutpunkter som ger nya resmöjligheter. Restiden kan minskas för många.