1. Det humanistiska perspektivet
Abraham Maslow(1908-1970)
Carl Rogers (1902-1987)
Carl Gustav Jung (1875-1961)
Tredje vågens psykologi: fokus på människans möjligheter

2. Vad styr/driver/motiverar människan?
• Freud:
instinkter, drifter, försvar, OMV - ”den driftsstyrda människan”
→ ingen fri vilja = människan styrd = determinism!
• Behavioristerna:
inlärda responser, ”tabula rasa” - ”mekanisk människosyn”
→ ingen fri vilja = människan styrd = determinism!
• De humanistiska psykologerna:
behov, den fria viljan – humanistisk och optimistisk människosyn
→ fri vilja = människan är inte styrd, utan fri, vi kan själva
välja vår väg = människan inte determinerad!

3. Humanistiskt perspektiv
• reaktion mot behavioristernas fokus på objektiva
mätningar av verkligheten (= naturvetenskaplig människosyn),
istället…
• …individens subjektiva upplevelse av verkligheten
som är viktigast (= humanistisk människosyn)
• människor är olika – unika
• människan är inte determinerad = har fri vilja, kan välja
själv (= människan mer än instinkter och inlärda responser)
• medfödda möjligheter som kan förverkligas

4. Det humanistiska perspektivet
• Människan är till sin natur aktiv och
självförverkligande
• Behovet av självförverkligande driver oss framåt:
- behovet att växa och utvecklas
- själva processen det viktigaste
• Humanistisk och optimistisk människosyn:
- medfödda möjligheter – inre potential
- människan är positiv, god, aktiv, vill sträva efter ”högre” mål
- självets autonomi: ”valet är ditt” = eget ansvar

5. Humanistiskt perspektiv
• Inte så intresserade av allvarliga psykiska störningar…
• …mer fokus på den ”vanliga” människans möjligheter till
självförverkligande.
• Ser empati (=medkänsla) som ett viktigt redskap för att förstå hur en
människa upplever världen
• Självförverkligad individ
karaktäriseras av (se ’paper’):
- självständighet
- gott självförtroende
- hög ansvarskänsla

6. Rogers och självpsykologin
• För genuin förståelse: se individen ur dennes perspektiv
• Nödvändigt att som terapeut att kunna dela patientens
upplevelser: inlevelseförmåga
• Fokus på människans upplevelsevärld
• Utgångspunkt: subjektet, det egna medvetandet ,
självbilden (=självet)
• Individens egen påverkan mot självförverkligande

7. Medvetna upplevelser
• medvetandet uppmärksammar det som är
intressant för oss…
• …och det vi har behov av
= individspecifikt
• självbilden påverkar (= självet: den bild av oss själva som vi vill hålla fast vid)
• betydelsen av en positiv självbild
”Ju mer vi bringar
upp till
medvetandet och
accepterar som en
del av oss själva,
desto friare blir vi”
Carl Rogers

8. Vikten av god självkännedom
• Viktigt för vår psykiska hälsa att erkänna såväl positiva
som negativa upplevelser
• Ju större del av våra betydelsefulla upplevelser som
tillåts bli medvetna, desto större kongruens (=överstämmelse)
mellan självbild och inkommande information.
• Bristande kongruens (låg självkänsla):
t.ex. om gapet mellan vår självbild (= självet) och
intryck/känslor är för stort, dvs. inte överensstämmer,
kan vi känna hot, t.ex. ångest = psykopatologi (= psy. ohälsa)

9. Rogers skiljer mellan:
1. Självet = min egen upplevelse av min person och mina relationer till
omvärlden. Det egna jaget så som jag själv uppfattar det.
2. Idealsjälvet = det ’jag’ man skulle vilja vara
→ Slutsats:
Lyckligast då vi
fullföljer mål som är
kongruenta m
idealsjälvet = när vi
”växer” som individ
Sträva efter god kongruens, dvs. god överensstämmelse mellan självet och
idealsjälvet. Hur? Var sann mot dig själv!
Om kongruensen mellan självet och idealsjälvet är dålig = inkongruens =
mår då psykiskt dåligt
= försvarsprocesser: förnekar, förvränger
= varning för falskt själv: förnekar o förvränger ”sanningen”
”När jag accepterar
mig själv som jag är,
förändras jag”
Carl Rogers

10. Varför dålig kongruens, dvs. varför måste vi
förvränga och förneka så mycket?
• Barn behöver och vill ha kärlek: ”need for positive regards”
• Viktigt att kunna bygga upp en positiv uppfattning om sig
själv. Gynnas av ”villkorslös kärlek”.
• Föräldrastil och uppfostransfaktorer påverkar:
- auktoritär?
- demokratisk! = auktoritativa o accepterande föräldrar ger bästa förutsättningar för att växa: kärlek o gränssättning
- låt-gå?
• Betydelsen av villkorslös kärlek: att vara älskad trots brister
och tillkortakommanden – annars risk för falsk kärlek

11. Gruppdiskussion
1. Vad är villkorslös kärlek?
- Finns villkorslös kärlek?
- Vad kan förstöra villkorslös kärlek?
2. Ge exempel på bristande kongruens.
( = bristande överensstämmelse mellan självet/egen uppfattning och idealsjälv/skulle
vilja vara)
- Hur reagerar du t.ex. vid positiv/negativ kritik?

12. Rogers: klientcentrerad terapi
• Vägledning - ej analys som vid psykoanalys
• Klient - ej patient som vid psykoanalys
• Varm, engagerad terapeut – ögonkontakt - ej som vid psykoanalys
”bakom soffan” och neutral
• Tolkning, förståelse, inlevelse
• Hjälpa klienten att utvecklas - inte ställa diagnos
• Terapeutens roll: underlätta för positiva krafter att komma fram
 Syfte: ökad kongruens (överstämmelse) mellan självbild och idealbild
= ångesten minskar, mår psykiskt bättre då iom bättre självförtroende

13. Andra humanistiska terapier:
• Gestaltterapin (Fritz Perls):
- arbetar ofta med grupper
- fokus på känslor ”här och nu” och kroppsspråket
- bearbetar oavslutade situationer (= gestalter) som är
känslomässigt viktiga för en, t.ex. gm ”den tomma stolen”:
- t.ex. föra dialog med sin dominerande döde far
= prata om det som aldrig blev sagt
(sitter själv i ena stolen, föreställa sig den andre på den tomma stolen, sen
skifta/gestalta den andra: det som ej blev sagt i det verkliga livet, sägs nu äntligen)

14. Självbegreppet
• Självbild = den föreställning man har om sig själv
• Självförtroende = självtillit, dvs. den tilltro man har om sig
själv
• Självkänsla = upplevelse av självförtroende och självsäkerhet
eller brister i detta avseende. Man har ”god” eller ”dålig”
självkänsla, accepterar vissa sidor hos sig själv, men inte andra
• Självförmåga = (self-efficacy) tron på den egna förmågan
att hantera olika slags situationer och händelser.

15. Behov och känslor
• Behov och känslor hänger ihop
• Behov måste tillfredsställas, annars frustration,
ilska, besvikelse…
• Psykologi = samverkan mellan känslor och
behov → balans!

16. Abraham Maslow (1908-1970)
• Människan har ett antal grundläggande behov som
måste tillfredsställas...
• …annars ”psykologiskt” bristtillstånd!
• Ofta hierarkiskt ordnade:
Först när vi blivit ”hyfsat” tillfredställda på ett
lägre trappsteg är vi redo för ett högre kliv.
• Maslow’s behovstrappa →

17. Maslow’s behovstrappa
1. Fysiska/kroppsliga behov = starkast = måste
tillgodoses först: syre, mat, vatten, sömn…
2. Trygghetsbehov: skydd, säkerhet, bostad, inkomst…
3. Gemenskap/sociala behov:
förälskelse, kärlek, vänner…
4. Uppskattning från andra: självrespekt, respekt från andra…
5. Behovet av självförverkligande: att få utnyttja sina inneboende
möjligheter (se n sida + ’paper’)
→ Kritik: saknar vetenskaplig grund, ej så enkelt att rangordna behov

18. Varför kan inte alla människor bli
självförverkligande?
• Ser inte sina talanger och utvecklingsmöjligheter
= blinda för vad de duger till
• Tvivlar på sig själva
• Brottas med mindervärdeskänslor
• Känner sig splittrade
• Förstår inte sig själva - ”komplicerad personlighet”
• Saknar mod
= Starka behov av trygghet och säkerhet kan vara ett
hinder (= behov 2 ej tillräckligt tillfredsställt = brist)

19. Utveckling mot de högsta nivåerna i
behovshierarkin kräver:
• Mod: kunna kasta sig in i det okända
• Offervilja
• Ständigt risktagande
• Kunna bryta mot gamla invanda mönster/rutiner
• Våga misslyckas
• Moraliskt mod: kunna stå för sina idéer/sitt synsätt
när dessa strider mot den allmänna opinionen
Självförverkligande,
hög självkänsla och
psykisk hälsa går
→ självförverkligande förutsätter också en
hand i hand
”underlättande” miljö + samhälleliga förutsättningar

20. Gruppdiskussion
1. Vad tycker du är självförverkligande?
2. Vad vill du uppnå? Hur ska du nå ditt mål? Är det möjligt?
Förutsättningar?
3. Vad kan vara självförverkligande i en mindre individinriktad
kultur än den svenska?
4. Fundera över följande begrepp:
- orealistisk optimism

21. Basbehovens betydelse för sund utveckling:
• Betydelsen av tidig trygghet:
- anknytningsteorin
• Kritisk period i de tidiga småbarnsåren:
om ingen sund trygghet, omvårdnad och fysisk kontakt kan de psykiska skadorna bli
svåra eller kanske omöjliga att reparera (jfr m försummade barnhemsbarn).
• ”Maskrosbarn”
Rumänska barnhemsbarn 1990-talet

22. Harlow’s ap-experiment:
http://www.youtube.com/watch?v=MmbbfisRiwA (1,11 min)
• 1950-talet, etiskt kritiserat
• Experiment m rhesusapor (= mest lika människan) som fick växa upp i olika
grader av isolering, mat via ”ståltrådsmamman”
Jfr m försummade barnhemsbarn:
• Resultat:
- tydliga tecken på känslomässig störning
- satt ofta ihopkrupna
- vaggade stelt fram och tillbaka
- utvecklade tvångsmässiga vanor: ”Ståltrådsmamman och tygmamman”
att ständigt klia och riva sig på samma ställe tills det blödde
• Slutsats:
ap-ungarna behövde kontakt m vårdare och kontakt m andra ap-ungar för
sund utveckling
= otrygghet och kontaktlöshet slår hårdast i den tidiga barndomen

23. Maskrosbarn
= Barn som växer upp under extremt svåra förhållanden,
men ändå blir harmoniska vuxna och ”lyckas bra” i livet
(t.ex. barn till psykiskt sjuka eller missbrukare, barn som blivit misshandlade, många
fosterhem…)
• Sårbarhetsfaktorn
• Hardiness/robusthetsfaktorn
= extremt stresståliga
• Har vissa speciella egenskaper:
- lätt för att skapa sociala kontakter/vet hur söka stöd hos andra vuxna
- tidigt självständiga, ger inte upp utan försöker påverka sin situation
- stor kreativitet
- hög prestationsförmåga

24. Kritik humanistiskt perspektiv:
• För ovetenskapligt!
• För subjektivt! Saknar objektivitet:
- hur mäta självförverkligande?
• Ignorerar det omedvetna
• Mer en ”religion”:
- människors längtan efter närhet utnyttjas
- drömmen om självförverkligande framstår som ett
efterlängtat himmelrike (=nirvana)

25. Tomkin’s affektteori
• Identifierade och beskrev ansiktsuttryck som avspeglar
nio basaffekter = medfödda, men måste utvecklas
• Varje affekt har en variation från mild till intensiv
• Grundaffekterna kan ses som ett alfabet som kan
kombineras i en mängd olika nyanser
De positiva affekterna innehåller budskap av ”fortsätt”
De negativa affekterna förmedlar ”ändra på någonting”

26. Affekt → emotion → känsla
1. Affekt: den biologiska grund vi föds med
2. Emotion: då affekten utvecklats via vår
minnesbank, dvs. våra erfarenheter av affekten
3. Känsla: den subjektiva medvetna affekten
De känslor som väcks påverkar beteende och
kommunikation!

27. Tomkin’s affektteori
• 9 medfödda basaffekter: 2 positiva, 1 neutral, 6 negativ
• utvecklas under det första levnadsåret, interaktionens betydelse och kvalitet
• ”program” som sätts igång av olika stimulusmönster: t.ex. hungerkänsla
aktiverar negativ affekt ledsnad = gråt - skrik
• Affektsmitta, t.ex. skriker ett barn, skriker alla; skrattar en, skrattar alla…
1. Välbehag +
2. Intresse +
3. Förvåning (neutral)
Koppla de olika affekterna
till ansiktsuttryck och
”affects makes good
things better, and
bad things worse”
kroppshållning
4. Ilska/vrede -
5. Rädsla -
6. Ledsnad/sorg -
7. Avsmak -
8. Avsky -
9. Skam – individer m allvarliga psykiska symtom kämpar ofta med skamkänslor