Vad består regeringens spetsprojekt "Program för utveckling av barn- och familjetjänster" av?

1. Programmet för utveckling
av barn- och
familjetjänsterna

2. Regeringsprogrammet:
Finland år 2025 är ett land
som förnyar sig, som bryr
sig och som är tryggt, där
var och en av oss kan
känna sig viktig. I vårt
samhälle råder förtroende.

3. Ett tryggt Finland
Ett nytänkande Finland
Ett Finland med hållbar
ekonomi
Finland som en del av
Europa
Regeringens mål:
Få Finland in på ett spår av hållbar tillväxt
8/11/2016Etunimi Sukunimi 3
Vision:
Finland
2025
– uppbyggt
tillsammans
Lägesbild

4. Regeringens spetsprojekt:
Lyfta verksamheten till en ny nivå med en
engångssatsning
8/11/2016Etunimi Sukunimi 4
På
spetsprojekten
satsas
sammanlagt
1 md euro
SHM:s
spetsprojekt
inom välfärd och
hälsa
130 mn euro

5. SHM:s spetsprojekt
8/11/2016Etunimi Sukunimi 5
Kundorienterad
service
Hälsa och välfärd
ska främjas och
ojämlikheten bli
mindre
Ett program för utveckling
av barn- och
familjetjänster ska
genomföras
130mn euro
Hemvården för äldre
utvecklas
och närståendevården för
alla ålderkategorier
utvecklas
Vägar in i arbetslivet
för partiellt
arbetsföra
Ökad hälsa och välfärd

6. 8/11/2016Etunimi Sukunimi 6
Varför behövs mer
förebyggande
verksamhet och
stöd i tidigt skede?

7. Var tionde klient inom social- och hälsovården
behöver mycket tjänster av varierande slag
8/11/2016Etunimi Sukunimi 7
Var tionde person behöver regelbundet
hjälp för olika slags problem. De behöver
få stöd av en professionell som ser till att
de får den hjälp de behöver.
10%
av klienterna 80–90%
av social- och
hälsovårdsresurserna

8. 8/11/2016Etunimi Sukunimi 8
Kostnaderna för social- och hälsovårdstjänster
för barn och unga
(uppskattning från 2013)
3
miljarder
euro
per år
Service för
personer med
funktions-
nedsättning
ca 50 mn euro
Specialiserad
sjukvård
1 000 mn
Institutions- och
familjevård inom
barnskyddet
734 mn
Primärvård
511 mn
Annan
socialservice för
barn och familjer
468 mn
Mun- och tandvård
225 mn

9. Barn och unga som varit placerade utom
hemmet, omhändertagna och brådskande
placerade 1991–2014
8/11/2016Etunimi Sukunimi 9
Barn och unga som
varit placerade
utom hemmet
omhändertagna
brådskande
placerade

10. Åtgärder inom barnskyddet 2013
8/11/2016Etunimi Sukunimi 10
64 500
barnskydds-
anmälningar
4 200
barn som blivit
brådskande placerade
10 700
omhändertagna barn
Källa: THL

11. Kostnaderna för vård av barn utom hemmet
har ökat drastiskt
8/11/2016Etunimi Sukunimi 11
Fosterfamilj
30 000 €/år
Professionellt familjehem
50 000 €/år
Institutionsvård
90 000 €/år
år 2006 år 2010
430 mn
euro
620 mn
euro
Källa: THL, Kuusikkokuntien lastensuojelun työryhmä 2014

12. Tidigt stöd till familjer lönar sig
8/11/2016Etunimi Sukunimi 12
Summan motsvarar
• intensivt familjearbete
under mer än sju år
• besök hos familjerådgivning
över 400 gånger
• uppemot 3 000 timmar
hemservice
Kostnaderna för
omhändertagande av barn
18 000–72 000
per år
Varje omhändertagande som
kan undvikas ger i medeltal
en inbesparing på
60 000 € per år
Om institutionsvård kan
undvikas är inbesparingen i
medeltal
90 000 € per år
För den summan kan två
personer anställas inom
familjearbetet
Det huvudsakliga målet med programmet för utveckling av barn- och familjetjänster är att
fokus sätts på tidigt stöd.
Källa: THL:s webbsida “Vaikuttavuus ja kustannukset”

13. Utmaningar förknippade med
ledning och samordning av servicen
8/11/2016Etunimi Sukunimi 13
Tjänsterna fördelade
på många sektorer
och verksamhets-
ställen. Tjänsterna
huvudsakligen
ordnade utifrån
förvaltning och
organisation.
Klientuppgifterna
splittrade på många
olika handlingar och
register.

14. Målen med programmet för
utveckling av barn- och
familjetjänster
8/11/2016Etunimi Sukunimi 14

15. Barnets rättigheter
och barnets bästa
En mångfald av
familjeformer
Förstärkande av
individens och
familjens egna
resurser
Barn- och
familjeorientering
Principer som styr utvecklingen

16. Hur genomförs reformen?
8/11/2016Etunimi Sukunimi 16
1. En verksamhetskultur som stärker barnets rättigheter och som
grundar sig på kunskap
 Man gör upp en modell för och börjar utvärdera vilka konsekvenser
besluten har för barnen
 Man skapar verktyg för en barnorienterad budgetering
 Verktyg utvecklas för uppföljning av hälsan och välbefinnandet hos
barn och ungdomar samt tjänsterna för dem
 Verksamhetsmodellen för barnvänlig kommun sprids
 Yrkespersonalens kompetens och verktyg förnyas så att de stöder
reformen
 Det tas fram en modell för sektorsövergripande nätverksledning för
barn- och familjepolitiken och servicen
 Den nationella styrningen, lagstiftningen och ledningen reformeras för
att stödja den barn-, ungdoms- och familjeorienterade förändringen

17. 8/11/2016Etunimi Sukunimi 17
2. Barn- och familjeorienterade tjänster
 Utgångspunkten är klientens individuella servicebehov.
 Beaktande av barnens, ungdomarnas och familjernas situation som helhet .
 Primärt ska stödet ges i barnens och ungdomarnas uppväxtmiljö och vardag.
Föräldrarna stöds i samordningen av arbete och familjeliv.
 Tjänsternas tyngdpunkt förskjuts från kurativa tjänster till förebyggande tjänster
som är gemensamma för alla samt till stöd och vård i ett tidigt skede.
 Rehabiliterande tjänster för barn och ungdomar som behöver särskilt stöd för
funktionsförmågan genomförs i samarbete med olika aktörer.
 En enda myndighet/yrkesutbildad person har ansvar för tjänsternas kontinuitet
och samordningen av det sektorsövergripande samarbetet.
 Barnen, ungdomarna och familjerna deltar i högre grad i
planeringen och genomförandet av tjänsterna.
 Barnens, ungdomarnas och familjernas aktörskap stärks
genom att man stöder frivillig verksamhet och
förutsättningarna för den.
 Även personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet
att delta och få service.

18. Förväntade resultat av programmet i beslutsfattandet
och servicesystemet 2019
8/11/2016Etunimi Sukunimi 18
 Kommunerna, landskapen och de statliga myndigheterna har fått de verktyg som behövs
för beslutsfattande och främjande av verksamhetskulturen som grundar sig på kunskap
och barnens rättigheter.
 I landskapet och i kommunerna inom dess område har alla tjänster för barn, ungdomar
och familjer samordnats till en barn- och familjeorienterad helhet av tjänster.
Reformarbetet har inletts i kommunerna och landskapen.
 Den nationella styrningen, lagstiftningen och övriga ledningen har reformerats för att
stödja den barn-, ungdoms- och familjeorienterade förändringen i samarbete mellan de
olika ministerierna.
 Tillgången till tjänster i rätt tid har förbättrats, när stödets tyngdpunkt har förskjutits från
kurativa tjänster till förebyggande tjänster som är gemensamma för alla samt till stöd och
vård i ett tidigt skede. Genom att förskjuta tyngdpunkten har man uppnått
kostnadsbesparingar.
 Kompetensen hos och verktygen för den yrkespersonal som arbetar med barn, ungdomar
och familjer har förnyats för att stödja reformen.
 På landskaps- och kommunnivå finns fungerande strukturer och avtalspraxis för
samarbetet med organisationer och församlingar. Dessa stödformer för barn, ungdomar
och familjer utgör en del av helheten av tjänster. Man har på ett kostnadseffektivt sätt
kunnat tillfredsställa barnens, ungdomarnas och familjernas välfärdsbehov inom ramen för
krympande offentliga anslag.

19. Förväntade resultat av programmet när det
gäller barns välbefinnande 2025
8/11/2016Etunimi Sukunimi 19
 Barnens, ungdomarnas och familjernas likvärdighet
har ökat, ojämlikheten har minskat och man har lärt
sig att beakta olikhet och mångformighet.
 Barnens, ungdomarnas och familjernas egna
resurser och livskompetens samt känsla av
delaktighet och av att ha fått hjälp
och blivit sedda har stärkts.

20. Indikatorer
8/11/2016Etunimi Sukunimi 20
 Interaktionen mellan barn/ungdomar och föräldrarna har förbättrats.
 Ensamheten har minskat bland barn och unga.
 Varje barn har minst en trygg och permanent relation till en vuxen.
 Mobbningen (i småbarnspedagogiken och skolan) har minskat.
 Varje barn/ung person har en hobby.
 Allt färre studerande avbryter sin utbildning (både i den grundläggande utbildningen och i
utbildningen på andra stadiet).
 Barn och ungdomar har en starkare anknytning till skolan.
 Det våld som barn upplever har minskat.
 De skador som föräldrarnas missbruksproblem och psykiska problem orsakar barnen har
minskat.
 De skador som föräldrarnas skilsmässor orsakar barnen har minskat.
 Barnens, ungdomarnas och föräldrarnas erfarenhet av delaktighet i tjänsterna
(småbarnspedagogik, skola, barnskydd, hälso- och rehabiliteringstjänster mm.) har
förbättrats.
 Användningen av familjevänliga verksamhetsformer på arbetsplatserna har ökat och den
belastning som föräldrarna upplever i arbetet har minskat.
 Barnens, ungdomarnas och familjernas erfarenhet av servicesystemets funktion har
förbättrats.

21. Krävande tjänsterTjänster på specialnivå
Barn- och familjetjänsterna omorganiseras
8/11/2016Etunimi Sukunimi 21
Krävande specialtjänster
inom barnskyddet
Krävande barn- och
ungdomspsykiatriska
tjänster
Tjänster för dem som
omfattas av brottspåföljder
Krävande tjänster för
invandrare och
asylsökande
Krävande
missbrukartjänster
Familjecentralsmodell
- rådgivningar, familjearbete
- småbarnspedagogik
- möjlighet till digitala tjänster
- organisationernas och församlingarnas tjänster
samt kamratstöd
- tjänster som stöder föräldraskap och
parrelationer
- stöd vid skilsmässa
Skolan som stöd för barns och ungas
välbefinnande
- elevhälsa
- skol- och studerandehälsovård
- psykologer och kuratorer
- stödelever eller tutorer
- KiVa Skola-programmet
Barnskydd
Specialiserad sjukvård
Service för barn med
funktionsnedsättning
Lågtröskeltjänster

22. 8/11/2016Etunimi Sukunimi 22
Tidtabell och
uppföljning

23. 8/11/2016Etunimi Sukunimi 23
Finansiering på 40
miljoner euro,
huvudsakligen för
reformarbetet i
kommunerna och
landskapen.
Utvecklingsarbetet grundar sig på partnerskap
och nätverksledning
En viktig
utgångspunkt i
spetsprojektet är
partnerskapet mellan
staten och
kommunerna,
församlingarna,
organisationer och
andra privata
serviceproducenter.
För
sektorsövergripande
tjänster krävs
nätverksledning,
ekosystemtänkande och
know-how inom
servicedesign.
Helheten skapas för de framtida
kommunerna och landskapen
Digitaliseringen
ska beaktas i
utvecklingsarbetet.

24. Tidtabell 2016–2019
8/11/2016Etunimi Sukunimi 24
 Inledande seminarium, januari 2016
 Projektplanen offentliggörs, april 2016
 Besök i landskapen, våren/sommaren 2016
 Ansökan om statsunderstöd, augusti–september
2016
 Landskapsvisa utvecklingsprogram 2017–2018
 Spetsprojektet avslutas, december 2018
 Statsrådets riktlinje om en ny modell för barn-
och familjetjänster och om ledning av den, i slutet
av projektperioden 2018/2019

25. http://stm.fi/sv/spetsprojekt/ett-program-for-
utveckling-av-barn-och-familjetjanster

26. 8/11/2016Etunimi Sukunimi 26