1.  Kort efter den neolitiska
revolutionen, för
omkring 8000 år sedan,
uppkom de första
mänskliga
civilisationerna.
 De antika
civilisationerna i dagens
Kina, Indien, Egypten
och mellanöstern var
mycket rika på kultur.
 Dessutom finns väldigt
mkt av denna kultur
bevarad.

2.  Tyvärr finns inget av den
antika dansen och musiken
kvar.
 Men tack vare att dessa
kulturer alla hade alfabet…
 så kan vi fortfarande läsa
deras litteratur och
dramatik.
 Och eftersom de hade
politiska och religiösa
ledare som ville markera
sin makt med hjälp av
kultur…
 så kan vi fortfarande
uppleva deras konst och
arkitektur. Kilskriften är ett av de äldsta alfabet vi
känner till.

3.  Enkelt sett kan man
säga att den antika
kulturen skildrar tre
olika saker:
▪ Den politiska makten
▪ Den religiösa makten
▪ Vardagslivet
 På många sätt hängde
alla dessa tre delar
samman. Staty av den romerske kejsaren Augustus.

4.  I de tidiga antika civilisationerna var ofta
religion och politik delar av samma sak.
 De politiska ledarna, som t ex faraonerna i
Egypten, sågs inte bara som härskare över
världen.
 Utan också som religiösa ledare i ständig
kontakt med gudarna och livet efter detta.
 Detta bidrog självklart mycket till ledarnas
makt och de såg sig själva som guds
sändebud.

5.  I Egypten sågs
Faraonerna som
budbärare mellan
gudarna och folket.
 Riket styrdes av
faraonerna och deras
hov.
 Enorma palats och
begravningsplatser
anlades och fylldes med
dyrbar konst.
 Allt för att hedra ledarna
och gudarna. FaraoTutankhamuns dödsmask. Dödsmaskerna
skulle representera den döde när han/hon
kom till dödsriket. Därför la man ner enormt mkt
arbete på dessa masker.

6. Qin ShihuangsTerracottaarmé bestod av över
6000 soldater och hästar. Meningen var att
armén skulle kunna skydda kejsaren i livet
efter detta och hela keramikarmén begravdes
tillsammans med den kinesiske kejsaren.
Pyramiderna var mer än bara gravmonument.
De enorma byggnaderna sågs som en koppling
Mellan den vanligaVärlden och gudarnas värld.
En av de största, Cheopspyramiden, tog ca 20 år
att bygga.

7.  Men i mkt av konsten
avbildades också
vardagslivet i dessa tidiga
samhällen.
 Gravkamrar fylldes ofta av
konst och föremål som den
döde kunde ta med sig till
dödsriket.
 Målet var att återge
världen de levde i så att
detta skulle kunna
fortsätta i livet efter detta.
 Genom denna konst har vi
kunnat få en bra bild av hur
de rika och mäktiga i t ex
Egypten levde för 3000 år
sedan.
Bilder från egyptisk grav, som beskriver
det vardagliga jordbruket i Egypten.

8.  För ca 4000 år sedan fanns redan den första grekiska
civilisationen på ön Kreta.
 Grekerna kom att grunda den första europeiska
högkulturen och såg också på många sätt påVärlden
på ett nytt sätt.
 För grekerna var politik och religion inte samma
sak.
 Detta gjorde att grekerna inte nöjde sig med att förstå
världen och samhället utifrån de religiösa myterna
och berättelserna.
 De ville förklara och förstå världen som människor.
Man ville själv upptäcka och förståVärlden.
 I jakten på detta kom grekerna att lägga grunden till
den moderna filosofin och den moderna vetenskapen.

9.  Det var t ex greker som menade
att vår värld är uppbyggd av de
fyra elementen:
▪ Eld Jord
▪ Vatten Vind
 Demokritos menade att all
materia iVärlden går att
sönderdela i mindre och mindre
delar.
 Och la på det sättet grunden för
vår moderna fysik och för
begreppet atom.
 Matematiker som Pythagoras
menade att matematiken och
talen skulle kunna hjälpa oss att
bättre förstå och bringa logik i
universum.
 Ngt många skulle hålla med om
idag.
Bronsskulptur som sägs föreställa Demokritos

10.  På många sätt kom filosofin
att ersätta religionen i det
grekiska samhället.
 I stället för att blint tro skulle
man själv upptäcka och
förklara.
 Den fria tanken och
ifrågasättandet var grunden
för den grekiska filosofin.
 StadsstatenAthen kom att
bli filosofins hemstad.
 Här fostrades Sokrates,
Platon och Aristoteles t ex.
 Här lades grunden för den
europeiska filosofin som
fotfarande bygger på samma
tankar om individuell frihet
och ifrågasättande.

11.  Människan hamnade alltså i
centrum i den grekiska
kulturen.
 Detta märktes också inom
den grekiska religionen…
 Där de grekiska gudarna mkt
mer påminner om människor,
som begår fel och misstag…
 Än gudar i många religioner,
som ofta hade övermänskliga
drag och var ofelbara och
alltigenom goda.
 Denna syn på religion och
gudomlighet inbjöd så klart
till att utforska och
ifrågasätta.
Zeus, de grekiska gudarnas konung.

12.  Läs sid: 51-69 i boken.