1. För ca 8000 år sedan började de första städerna att
anläggas och det mänskliga samhället förändrades.
När den neolitiska revolutionen kom och människor
lärde sig att bruka jorden blev man bofasta
jordbrukare.
De första städerna vi känner till idag anlades i det så
kallade Mellanöstern i Irak,Turkiet, och Jordanien t ex.
I dagens Irak uppstod ett antal städer mellan floderna
Eufrat ochTigris. Runt städerna började sedan stater
och länder att växa fram.
Det sumeriska riket, Mesopotamien och Babylonien är
de äldsta stater eller civilisationer som vi känner till.
Alla uppstod i dagens Irak. Och grundades av
jordbrukande människor.
2. Vad betyder ordet
civilisation?
Civilisation betyder
ungefär ”ett välordnat
samhället”.
Vad innebär det då att
ett samhälle är välordnat
eller organiserat?
Det kan diskuteras
länge, men vissa saker
kan man ta upp som
förändrades i dessa nya
jordbrukande samhällen.
De första civilisationerna dök upp längs med
Stora floder (vattnet behövdes för jordbruket)
I dagens Irak, Egypten, Indien och Kina.
3. Att bruka jorden krävde mkt
mer arbete. Framför allt
organiserat samarbete.
Bl a måste man kontrollera
vattnet, bygga
kanaler, så, skörda osv.
Plötsligt tjänade man på att
vara större samhällen med
många människor som kunde
hjälpa till.
Dessutom gav jordbruket
mkt mer mat än jakt och fiske
och befolkningarna växte.
I de jordbrukande samhällena
levde hundratals eller
tusentals personer.
Inte alls som i de små
samhällen jägare och samlare
levt.
Catal Hüyük, en av världens äldsta städer,
Låg i dagensTurkiet
4. När människor bodde på ett och samma ställe, som ju
jordbrukarna gjorde och inte hela tiden flyttade runt…
Så kunde man plötsligt börja samla på sig resurser t ex
mat.
När du inte måste släpa med dig allt du äger hela
tiden är det lättare att lägga på hög och lagra.
Detta innebar nu att vissa samhällen och personer
snabbt samlade på sig och kontrollerade mer resurser
än andra.
För första gången i historien börjar nu det vi kan kalla
rikedom och fattigdom att dyka upp.
I dessa tidiga samhällen var man inte rik på pengar
utan på t ex jordbruksmark, säd, olivolja, kameler
, getter eller ngt annat livsviktigt för de jordbrukande
människorna.
5. Men med rikedomen kom
också girigheten.
Vissa personer byggde upp
en enorm makt och rikedom
genom att kontrollera andras
arbete och resurser.
De första kungarna och
politiska ledarna i historien
uppkommer i de
jordbrukande samhällena.
De politiska ledarna fick ofta
sin makt genom att kunna
kontrollera böndernas arbete
och få in skatt.
Skatten betalades i form av t
ex säd, mjöl, olivolja eller
andra jordbruksprodukter. Kung Hammurabi i Babylonien, dagens Irak.
En av de äldsta kungar vi känner till.
6. Med dessa tidiga samhällen
kom också de äldsta
organiserade religionerna
som vi känner till.
Olika samhällen hade olika
religioner, gudar och
gudinnor.
Men alla de tidiga
jordbrukande samhällena
började nu få organiserade
religioner.
Med religiösa ledare.
Det var de politiska och
religiösa ledarna som styrde
samhället genom att
kontrollera människors
arbete och vad människor
trodde på. Den egyptiske guden Ra
7. Men framför allt kom de
första skriftspråken eller
alfabetena att utvecklas i
dessa tidiga civilisationer.
Detta skedde för ca 5000
år sedan alltså ca 3000 fvt.
I Mesopotamien i dagens
Irak utvecklades den sk
kilskriften.
I Egypten hieroglyferna.
Och längs med Gula floden
i Kina lades grunderna för
dagens kinesiska alfabet.
Varför var det då just i de
jordbrukande
civilisationerna som
alfabetet uppfanns?
Kilskrift, ett av världens äldsta skriftspråk.
Det är mkt komplicerat och användes bl a i
Mesopotamien i dagens Irak för ca 5000 år sedan.
8. Det var inte så att jordbrukarna i de nya
civilisationerna var smartare än jägarna och samlarna.
Däremot så fungerade deras samhällen väldigt
annorlunda mot jägarnas och samlarnas.
Framför allt bestod ju jordbrukssamhällena av väldigt
mkt fler människor än i de samhällen människor levt i
tidigare.
I jordbrukssamhällena i Mellanöstern, eller Kina levde
tusentals innevånare tillsammans. Medan jägarna och
samlarna ju ofta bott och levt i små grupper om
kanske 50 personer och alla känt varandra.
Dessa nya jättesamhällen ställde helt nya krav på
människorna.
9. Tidigare hade nog alla personer i ett samhälle känt
varandra mkt väl.
Därför kunde man ofta lösa konflikter, hålla reda på saker
eller berätta historier muntligt.
Alla träffade ju varandra varje dag.
I de nya jättesamhällena blev detta mkt svårare.
Man var tvungen att komma på ett sätt att föra vidare
information utan att man behövde träffas och tala med
varandra.
Därför utvecklas alfabet och skrift.
Med hjälp av skriften kunde man enkelt:
▪ Hålla reda på vem som ägde vad eller betalat skatt och på det viset lösa
konflikter.
▪ Skriva ner lagar och regler i samhället så att alla visste vad som gällde.
▪ Man kunde skriva ner sina religiösa berättelser och på det sättet föra
vidare kunskapen till andra.
10. När människan lärde sig att bruka jorden förändrades våra
liv alltså enormt.
Jordbruket krävde större och mer organiserade samhälle.
Detta ledde till att de första städerna och staterna uppstår.
När bofasta människor nu kan börja samla resurser på
hög, t ex matvaror eller djur så uppstår också rikedom och
fattigdom.
Dessa tidiga samhällen får snabbt en hierarki med
politiska ledare i toppen som styr.
Organiserade religioner börjar utvecklas.
Och framför allt så utvecklas nu skriften för första gången.
Tack vare skriften kan vi fortfarande idag studera lagar och
berättelser om livet för tusentals år sedan. Och vet därför
väldigt mkt om de första civilisationerna.
Skriften blev alltså mkt viktig för oss som är intresserade
av historia…
11. Vad var den neolitiska revolutionen?
Varför blev vatten så viktigt för de första
städerna och jordbrukssamhällena?
Jordbruket och de första städerna kom att
förändra det mänskliga samhället på en rad
olika sätt. Ge exempel och förklara.
Varför uppstår skriften och matematiken
först i de bofasta jordbrukande samhällena?