1.  De första jordbrukande
samhällena och städerna
dök alltså upp i dagens
Mellanöstern, Egypten, I
ndien och Kina.
 På andra ställen
fortsatte människor leva
som kringflyttande
jägare och samlare.
 Under tusentals år har
sedan den neolitiska
revolutionen spridit sig
över planeten.
 Idag finns ytterst få
jägar- och
samlarsamhällen kvar.
De första jordbrukande högkulturerna
vi känner till dök upp i dagens Irak, Egypten,
Indien och Kina.

2.  De första stora europeiska
stadskulturerna som uppkom
var de grekiska.
 Egentligen är det en lögn att
tala om det antika Grekland
som ett land eller en stat.
 Det var en rad olika
stadsstater som växte fram i
den grekiska övärlden.
 De styrdes olika och
fungerade olika.
 Men delade alla samma
språk, grekiskan.
 Och samma religion.
 Känner ni till några av dessa
grekiska stadsstater?
Den grekiske guden Apollo.

3.  Den första grekiska
stadsstaten som
blomstrade uppstod på ön
Kreta
 För nästan 3500 år sedan.
Alltså ca 1500 f. v. t (före vår
tidräkning).
 Athen kom att bli den mest
framstående tillsammans
med Sparta.
 Men grekerna grundade
även t ex Massilia och
Byzantion…
 Dagens storstäder
Marseille och Istanbul.
Sparta
Kreta
Några av de viktigaste grekiska städerna
under antiken.

4.  Redan för 4000 år sedan var handeln livlig på
medelhavet.
 Många olika folk och samhällen handlade med
varandra och använde havet som ”motorväg”.
 För 3500 år sedan började greker på Kreta ha allt
mer kontakt med de kända egyptierna.
 Grekerna handlade också mkt med de sk
fenicierna (från dagens Libanon).
 Efterhand kom allt fler grekiska städer och stater
att ge sig in i handeln och man tjänade bra…
 Främst handlade man med
jordbruksprodukter, vin och olivolja t ex.
 Men även vacker keramik var vanligt.

5.  Under hundratals år växte grekernas inflytande.
 De grekiska stadsstaterna blev allt mäktigare.
 Ibland samarbetade de och ibland krigade de bittert
emot varandra.
 Allt för att få bättre handelsförutsättningar.
 Runt 750 f v t så började grekerna röra på sig och
kolonisera en rad områden runt medelhavet.
 Kuster i dagens
Turkiet, Israel, Egypten, Italien, Spanien och Frankrike
blev nu grekiska kolonier.
 Med sig på sina resor tog självklart grekerna sin kultur.
 Långsamt spred sig denna nu över hela medelhavet.
 Vad är den antika grekiska kulturen känd för?? Klura…

6.  Hjärtat i den grekiska
kulturen var staden.
 I de grekiska
handelsstäderna
uppstod allt det de
antika grekerna är kända
för.
 Litteraturen och
kulturen.
 Filosofin och politiken.
 Religionen.
 Vetenskapen.
Antik grekisk amfiteater

7.  Grunden för de grekiska
städerna var handeln.
 Många av dessa städer
blev storstäder dit olika
människor från hela
medelhavet sökte sig.
 I jakt på
jobb, pengar, utbildning
eller berömmelse.
 Här möttes människor
och nya idéer, tankar osv
utvecklades.
 Ungefär som New
York, London eller Paris
för oss idag.
Centrum för det antika Athen.

8.  Kanske det främsta grekerna gjorde var att utveckla
ett mkt enkelt alfabet.
 Alfabet och skriftspråk hade funnits i tusentals år när
grekernas civilisation växte fram.
 Men hieroglyferna och kilskriften var mkt
komplicerade alfabet.
 Precis som kinesiskan hade de tusentals tecken.
 Idén bygger på att varje ord har ett tecken. Och
eftersom våra språk innehåller tusentals ord fick också
dessa alfabet tusentals tecken.
 Det gjorde att ytterst få personer lärde sig dessa
alfabet. Hieroglyfer och kilskrift användes egentligen
bara av mkt välutbildade tjänstemän som arbetade
för staten.

9.  Grekerna utgick ifrån det
feniciska alfabetet och
skapade ett eget.
 I stället för att varje ord
har ett tecken så har
varje ljud som vi
människor kan göra ett
tecken.
 På detta sätt blir det mkt
färre tecken.
 Det fantastiska med det
grekiska alfabetet är att
det bara har 24 tecken.
 Vårt latinska alfabet idag
utgår ifrån grekernas.
Grekiska bokstäver (överst) och hieroglyfer.

10.  Det enkla alfabetet gjorde det mkt enkelt för greker
att skriva ner sina tankar och idéer.
 Många greker blev läs och skrivkunniga och grekerna
skrev väldigt mkt.
 Därför vet vi väldigt mkt om just vad greker tänkte
och tyckte.
 Grunden för mkt av vår världs filosofi, vetenskap och
litteratur är därför fortfarande grekisk.
 Alla har hört talas om filosofer som Platon eller
Aristoteles, vetenskapsmän som Pythagoras eller
Archimedes, författare som Sapfo eller Homeros.
 Alla var de antika greker och vi kan fortfarande läsa
deras tankar, idéer och sagor tack vare att de skrev
ner dem.

11.  Varför är det konstigt att se det antika
Grekland som ett sammanhållet land?
 Vad hade de antika grekerna gemensamt?
 Ge exempel på några städer som grundades
av greker under antiken som finns
fortfarande idag.
 Ge exempel på saker som vi ärvt från de
antika grekerna som lever kvar idag.

12.  Läs sid 3-12 i boken.