SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  37
HINDUISM
Hinduismen ser väldigt olika ut
för olika ut för olika människor,

eftersom den till stor det skapas
         av utövaren.
Hinduismen har ingen speciell
    grundare eller profet.

 Den går inte tillbaka på en
  gudomlig uppenbarelse.
Hinduismen har ingen bestämd
uppfattning om hur jorden skapades
        eftersom ingen utom
  den högste guden kan veta det.
Inom hinduismen finns väldigt många
gudar och gudinnor, hundratusentals.

 Vissa tror man kanske bara på i en
   liten by medan andra är kända
           över hela Indien.
De tre största gudarna är

Brahma, Shiva och Vishnu.
Levnadsregler
Inom hinduismen rättar
man sig efter
Veda-
böckerna.
Dess är skriva på sanskrit
och innehåller religiösa och
filosofiska skrifter.
Livets fem löften:
• Att inte skada något levande väsen.

• Att inte ljuga.

• Att inte ta någons annans egendom.

• Att inte leva okyskt.

• Att vara givmild.
Reinkarnation
    och
  moksha
Vägarna till moksha är flera
Bhakti, hängivenhetens väg
är vanlig bland dagens hinduer. Föremålet för dyrkaren
är vanligtvis Krishna. Man upprepar gudens namn och
sjunger lovsånger till hans ära.
De goda gärningarnas väg,
betyder att man är kärleksfull mot sina
medmänniskor. Man ska inte ljuga, stjäla eller
skada någon och man ska visa hänsyn till
djuren.
Kunskapens eller vishetens väg
är en svår och krävande väg. Man studerar de heliga
skrifterna, och kan genom tankearbete nå den
slutliga insikten som leder till befrielse och förening
med Gud.
Försakelsens väg
är man när man medvetet väljer ett liv i yttersta
enkelhet och fattigdom. Många äldre män väljer
denna väg i sina sista år av livet. De kallas sadhus.
Yoga
är en urgammal träningsmetod. Man övar sin kropp och
sina sinnen till en fulländning och utvecklar en maximal
förmåga till koncentration och djupa andliga upplevelser.
Tron på karma har gjort att det hinduiska folket
har delats in i olika samhällsgrupper, s k



                  kast
* Brahminer - präster, numera också läkare, advokater mm.
* Kshatriya- krigare och ämbetsmän.
* Vaishya- bönder, köpmän och hantverkare,
* Shudra- tjänare och slavar.



 Det finns även en femte
 kast – de ”kastlösa” -
 dalits, som utgör ungefär
 20% av Indiens befolkning
Heliga ting
Templen
Puja
Den heliga kon
Floden Ganges
Varanasi
Hinduer firar många
högtider och ceremonier.
Holi
Raksha Bandhan
Divali
Skillnader mellan
hinduism och buddhism
Inom hinduismen finns     Inom buddhismen
många gudar. De har      också finns gudar,
stor betydelse i         men dom har mycket
religionen och de styr   liten betydelse och
universum.               styr långt ifrån allt som
                         händer.
Det finns ett           Buddhisterna tycker
kastsystem inom        att kasten är fel och
hinduismen som dom     att de inte skall
tror att gudarna har   användas.
skapat.
I båda religionerna förekommer återfödelse.



Inom buddhismen är             medan hinduerna
det inte sämre att             anser att återfödas
födas som ett djur än          som ett annat djur än
en människa,                   en ko inte är bra.
En hindu har många       Buddhister har inga
plikter att utföra.      plikter, endast saker
T ex offra och be till   som dom inte får
gudarna, delta i         göra. T ex inte
religiösa högtider,      använda våld, inte
mm.                      stjäla, inte ljuga, mm.
Hinduer samlar på sig   Buddhister tror inte
karma under livets      att människan har en
gång. Det är en slags   själ
”livspoäng” som
avgör vilken kast man
återföds i. Det är
samma själ som föds
i en ny kropp.
Hinduism

Contenu connexe

Tendances (20)

Buddhismen sammanfattning
Buddhismen  sammanfattningBuddhismen  sammanfattning
Buddhismen sammanfattning
 
Buddhismen
BuddhismenBuddhismen
Buddhismen
 
Budismo (síntese)
Budismo (síntese)Budismo (síntese)
Budismo (síntese)
 
El Hinduísmo
El HinduísmoEl Hinduísmo
El Hinduísmo
 
Judendomen
JudendomenJudendomen
Judendomen
 
Hinduism Project
Hinduism ProjectHinduism Project
Hinduism Project
 
EL BUDISMO
EL BUDISMOEL BUDISMO
EL BUDISMO
 
Yoga Ayurveda Workshop for Yoga Studios
Yoga Ayurveda Workshop for Yoga StudiosYoga Ayurveda Workshop for Yoga Studios
Yoga Ayurveda Workshop for Yoga Studios
 
Karuna sekhem seichim reiki
Karuna sekhem seichim reikiKaruna sekhem seichim reiki
Karuna sekhem seichim reiki
 
El hinduismo
El hinduismoEl hinduismo
El hinduismo
 
El BUDISMO
El BUDISMOEl BUDISMO
El BUDISMO
 
Capitulo I Dos Espiritos
Capitulo I   Dos EspiritosCapitulo I   Dos Espiritos
Capitulo I Dos Espiritos
 
Hinduismo
HinduismoHinduismo
Hinduismo
 
Budismo
BudismoBudismo
Budismo
 
EL BUDISMO
EL BUDISMO EL BUDISMO
EL BUDISMO
 
Hinduismo
HinduismoHinduismo
Hinduismo
 
El budismo
El budismoEl budismo
El budismo
 
Budismo
BudismoBudismo
Budismo
 
Budismo
BudismoBudismo
Budismo
 
Judendomen
JudendomenJudendomen
Judendomen
 

En vedette

Hinduism Powerpoint
Hinduism PowerpointHinduism Powerpoint
Hinduism Powerpointguestbd8eb0d
 
Buddhismen högstadiet 9_b
Buddhismen högstadiet 9_bBuddhismen högstadiet 9_b
Buddhismen högstadiet 9_bstolofalex
 
Hinduism
HinduismHinduism
HinduismHajen
 
Hinduismen högstadiet 9_b
Hinduismen högstadiet 9_bHinduismen högstadiet 9_b
Hinduismen högstadiet 9_bstolofalex
 
Buddhism Presentation
Buddhism PresentationBuddhism Presentation
Buddhism Presentationerinlord
 
Hinduism Presentation
Hinduism PresentationHinduism Presentation
Hinduism Presentationerinlord
 
Världsreligionerna hinduism
Världsreligionerna   hinduismVärldsreligionerna   hinduism
Världsreligionerna hinduismanan0529
 
Hinduismen1
Hinduismen1Hinduismen1
Hinduismen1men4907
 
Hinduism Period 1
Hinduism Period 1Hinduism Period 1
Hinduism Period 1HetaDelta
 
Buddhismen - Introduktion
Buddhismen - IntroduktionBuddhismen - Introduktion
Buddhismen - IntroduktionHenrik Isacsson
 

En vedette (20)

Hinduism Powerpoint
Hinduism PowerpointHinduism Powerpoint
Hinduism Powerpoint
 
Buddhismen högstadiet 9_b
Buddhismen högstadiet 9_bBuddhismen högstadiet 9_b
Buddhismen högstadiet 9_b
 
Tro inom hinduism
Tro inom hinduismTro inom hinduism
Tro inom hinduism
 
Hinduism
HinduismHinduism
Hinduism
 
Hinduism
HinduismHinduism
Hinduism
 
Hinduism del 3 nr
Hinduism del 3 nrHinduism del 3 nr
Hinduism del 3 nr
 
Hinduismen högstadiet 9_b
Hinduismen högstadiet 9_bHinduismen högstadiet 9_b
Hinduismen högstadiet 9_b
 
Buddhism Presentation
Buddhism PresentationBuddhism Presentation
Buddhism Presentation
 
Hinduism Presentation
Hinduism PresentationHinduism Presentation
Hinduism Presentation
 
Hinduism del 4 nr
Hinduism del 4 nrHinduism del 4 nr
Hinduism del 4 nr
 
Hinduism del 1 nr
Hinduism del 1 nrHinduism del 1 nr
Hinduism del 1 nr
 
Hindusimen
HindusimenHindusimen
Hindusimen
 
Världsreligionerna hinduism
Världsreligionerna   hinduismVärldsreligionerna   hinduism
Världsreligionerna hinduism
 
Hinduismen1
Hinduismen1Hinduismen1
Hinduismen1
 
Buddhism pp
Buddhism ppBuddhism pp
Buddhism pp
 
Hinduism Period 1
Hinduism Period 1Hinduism Period 1
Hinduism Period 1
 
Buddhismen - Introduktion
Buddhismen - IntroduktionBuddhismen - Introduktion
Buddhismen - Introduktion
 
Indientur12
Indientur12Indientur12
Indientur12
 
Buddhismen
BuddhismenBuddhismen
Buddhismen
 
Buddhism
BuddhismBuddhism
Buddhism
 

Similaire à Hinduism

Similaire à Hinduism (16)

Hinduismen – protester, andra religioner, samhället
Hinduismen – protester, andra religioner, samhälletHinduismen – protester, andra religioner, samhället
Hinduismen – protester, andra religioner, samhället
 
Kajsa persson, johannes georgson 9 b grupparbete
Kajsa persson, johannes georgson   9 b grupparbeteKajsa persson, johannes georgson   9 b grupparbete
Kajsa persson, johannes georgson 9 b grupparbete
 
Anthonys presentation
Anthonys presentationAnthonys presentation
Anthonys presentation
 
Sikhism hanna
Sikhism hannaSikhism hanna
Sikhism hanna
 
Sikhism hanna
Sikhism hannaSikhism hanna
Sikhism hanna
 
Presentation nikita
Presentation nikitaPresentation nikita
Presentation nikita
 
Hin
HinHin
Hin
 
Hinduismen – sammanfattning, begrepp
Hinduismen – sammanfattning, begreppHinduismen – sammanfattning, begrepp
Hinduismen – sammanfattning, begrepp
 
Hinduism pp
Hinduism ppHinduism pp
Hinduism pp
 
Buddhismen
BuddhismenBuddhismen
Buddhismen
 
Hindusimen
HindusimenHindusimen
Hindusimen
 
Buddhism 2012
Buddhism 2012Buddhism 2012
Buddhism 2012
 
Hinduismen högstadiet 9_b
Hinduismen högstadiet 9_bHinduismen högstadiet 9_b
Hinduismen högstadiet 9_b
 
Buddhism
BuddhismBuddhism
Buddhism
 
Hinduismen del 6 nr
Hinduismen del 6 nrHinduismen del 6 nr
Hinduismen del 6 nr
 
Sikhismen sandra k
Sikhismen sandra kSikhismen sandra k
Sikhismen sandra k
 

Plus de Marie Linder

Arbetsgång pedagogisk planering
Arbetsgång pedagogisk planeringArbetsgång pedagogisk planering
Arbetsgång pedagogisk planeringMarie Linder
 
A new culture of learning
A new culture of learningA new culture of learning
A new culture of learningMarie Linder
 
Teach meet 2011 bildspel
Teach meet 2011 bildspelTeach meet 2011 bildspel
Teach meet 2011 bildspelMarie Linder
 
Lgr 11 - ett nytt försök
Lgr 11   - ett nytt försökLgr 11   - ett nytt försök
Lgr 11 - ett nytt försökMarie Linder
 
Katarina Norra 11/8
Katarina Norra 11/8Katarina Norra 11/8
Katarina Norra 11/8Marie Linder
 
Teach meet presentation
Teach meet presentationTeach meet presentation
Teach meet presentationMarie Linder
 
Nalen 24 april 2010
Nalen 24 april 2010Nalen 24 april 2010
Nalen 24 april 2010Marie Linder
 
Inspirationsdag 8 mars
Inspirationsdag 8 marsInspirationsdag 8 mars
Inspirationsdag 8 marsMarie Linder
 
Framtidens LäRande Matteträff
Framtidens LäRande  MatteträffFramtidens LäRande  Matteträff
Framtidens LäRande MatteträffMarie Linder
 
Industriella Revolutionen
Industriella RevolutionenIndustriella Revolutionen
Industriella RevolutionenMarie Linder
 
Åk 7 besöker Naturskolan
Åk 7 besöker NaturskolanÅk 7 besöker Naturskolan
Åk 7 besöker NaturskolanMarie Linder
 
Mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheterMänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheterMarie Linder
 
Lokal pedagogisk planering
Lokal pedagogisk planeringLokal pedagogisk planering
Lokal pedagogisk planeringMarie Linder
 

Plus de Marie Linder (20)

Lösenord
LösenordLösenord
Lösenord
 
Arbetsgång pedagogisk planering
Arbetsgång pedagogisk planeringArbetsgång pedagogisk planering
Arbetsgång pedagogisk planering
 
A new culture of learning
A new culture of learningA new culture of learning
A new culture of learning
 
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 novTeknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
 
Teach meet 2011 bildspel
Teach meet 2011 bildspelTeach meet 2011 bildspel
Teach meet 2011 bildspel
 
Lgr 11 - ett nytt försök
Lgr 11   - ett nytt försökLgr 11   - ett nytt försök
Lgr 11 - ett nytt försök
 
Iup processtöd
Iup   processtödIup   processtöd
Iup processtöd
 
Katarina Norra 11/8
Katarina Norra 11/8Katarina Norra 11/8
Katarina Norra 11/8
 
Borås 14 juni
Borås 14 juniBorås 14 juni
Borås 14 juni
 
Falun 25 maj
Falun 25 majFalun 25 maj
Falun 25 maj
 
Teach meet presentation
Teach meet presentationTeach meet presentation
Teach meet presentation
 
Nalen 24 april 2010
Nalen 24 april 2010Nalen 24 april 2010
Nalen 24 april 2010
 
Inspirationsdag 8 mars
Inspirationsdag 8 marsInspirationsdag 8 mars
Inspirationsdag 8 mars
 
Framtidens LäRande Matteträff
Framtidens LäRande  MatteträffFramtidens LäRande  Matteträff
Framtidens LäRande Matteträff
 
Industriella Revolutionen
Industriella RevolutionenIndustriella Revolutionen
Industriella Revolutionen
 
Åk 7 besöker Naturskolan
Åk 7 besöker NaturskolanÅk 7 besöker Naturskolan
Åk 7 besöker Naturskolan
 
Skrivregler
SkrivreglerSkrivregler
Skrivregler
 
Mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheterMänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter
 
Islam
IslamIslam
Islam
 
Lokal pedagogisk planering
Lokal pedagogisk planeringLokal pedagogisk planering
Lokal pedagogisk planering
 

Hinduism

  • 2. Hinduismen ser väldigt olika ut för olika ut för olika människor, eftersom den till stor det skapas av utövaren.
  • 3. Hinduismen har ingen speciell grundare eller profet. Den går inte tillbaka på en gudomlig uppenbarelse.
  • 4. Hinduismen har ingen bestämd uppfattning om hur jorden skapades eftersom ingen utom den högste guden kan veta det.
  • 5. Inom hinduismen finns väldigt många gudar och gudinnor, hundratusentals. Vissa tror man kanske bara på i en liten by medan andra är kända över hela Indien.
  • 6. De tre största gudarna är Brahma, Shiva och Vishnu.
  • 7.
  • 9. Inom hinduismen rättar man sig efter Veda- böckerna. Dess är skriva på sanskrit och innehåller religiösa och filosofiska skrifter.
  • 10. Livets fem löften: • Att inte skada något levande väsen. • Att inte ljuga. • Att inte ta någons annans egendom. • Att inte leva okyskt. • Att vara givmild.
  • 11. Reinkarnation och moksha
  • 12. Vägarna till moksha är flera
  • 13. Bhakti, hängivenhetens väg är vanlig bland dagens hinduer. Föremålet för dyrkaren är vanligtvis Krishna. Man upprepar gudens namn och sjunger lovsånger till hans ära.
  • 14. De goda gärningarnas väg, betyder att man är kärleksfull mot sina medmänniskor. Man ska inte ljuga, stjäla eller skada någon och man ska visa hänsyn till djuren.
  • 15. Kunskapens eller vishetens väg är en svår och krävande väg. Man studerar de heliga skrifterna, och kan genom tankearbete nå den slutliga insikten som leder till befrielse och förening med Gud.
  • 16. Försakelsens väg är man när man medvetet väljer ett liv i yttersta enkelhet och fattigdom. Många äldre män väljer denna väg i sina sista år av livet. De kallas sadhus.
  • 17. Yoga är en urgammal träningsmetod. Man övar sin kropp och sina sinnen till en fulländning och utvecklar en maximal förmåga till koncentration och djupa andliga upplevelser.
  • 18. Tron på karma har gjort att det hinduiska folket har delats in i olika samhällsgrupper, s k kast
  • 19. * Brahminer - präster, numera också läkare, advokater mm. * Kshatriya- krigare och ämbetsmän. * Vaishya- bönder, köpmän och hantverkare, * Shudra- tjänare och slavar. Det finns även en femte kast – de ”kastlösa” - dalits, som utgör ungefär 20% av Indiens befolkning
  • 20.
  • 23. Puja
  • 28. Holi
  • 32. Inom hinduismen finns Inom buddhismen många gudar. De har också finns gudar, stor betydelse i men dom har mycket religionen och de styr liten betydelse och universum. styr långt ifrån allt som händer.
  • 33. Det finns ett Buddhisterna tycker kastsystem inom att kasten är fel och hinduismen som dom att de inte skall tror att gudarna har användas. skapat.
  • 34. I båda religionerna förekommer återfödelse. Inom buddhismen är medan hinduerna det inte sämre att anser att återfödas födas som ett djur än som ett annat djur än en människa, en ko inte är bra.
  • 35. En hindu har många Buddhister har inga plikter att utföra. plikter, endast saker T ex offra och be till som dom inte får gudarna, delta i göra. T ex inte religiösa högtider, använda våld, inte mm. stjäla, inte ljuga, mm.
  • 36. Hinduer samlar på sig Buddhister tror inte karma under livets att människan har en gång. Det är en slags själ ”livspoäng” som avgör vilken kast man återföds i. Det är samma själ som föds i en ny kropp.

Notes de l'éditeur

  1. De flesta av de stora religionerna har en grundare alltså en som startat religionen. Kristendomen har Jesus, Islam har Muhammed, Judendomen har Abraham och Moses, Buddhismen har Buddha.
  2. Brahma – Brahma är enligt de gamla skrifterna skaparens gud. Han har skapat människorna, djuren och växterna. Han gör så att livet får själ. Vishnu – överguden.Vishnu har många miljoner dyrkare och många betraktar honom som den främsta guden, och andra betraktar honom som den enda. Vishnu är den gode och vänlige guden. Han är världsalltet och världssjälen.Vishnu är gift med lyckans gudinna, Laksmi. De som dyrkar honom har ett lodrätt tecken i pannan.Shiva – skaparen och förgöraren. Shiva är en stor gud som är mycket populär. Han är fruktbarhetens, dödens, och förintelsens gud. Shiva är gift med den största gudinnan i Indien, Pavati, bergsgudinnan. Hon har många gestalter bl.a. Uma – ljuset, Durga - den svårtillgängliga, men hon är mest känd som dödsgudinnan Kali - den svarta.På vissa bilder av Shiva trampar han på en dvärg som symbolisera människans okunnighet.De hinduer som dyrkar Shiva har vågräta streck i pannan.
  3. En hindu tror på själavandring. Det är karman som bestämmer vad man föds om till i nästa liv. Med karma menas de goda och de onda handlingar en människa har utfört under sitt liv. Har man en dålig karma kan man återfödas som ett djur och har man en bra karma återföds man till någonting bättre än i sitt föregående liv. Målet och meningen med livet är att befria atman, människans själ, från återfödelse och uppgå i Brahman, världssjälen. Denna befrielse kallas moksha. Moksha beskrivs som en gudomlig och underbar värld, där det bara finns ro, harmoni och fullständig lycka. Moksha är frigörelsen från återfödelsen. Moksha är att finna gud (jämförbart med nirvana inom buddhismen.
  4. Moksha är frigörelsen från återfödelsen. Moksha är att finna gud (jämförbart med nirvana inom buddhismen.
  5. De kastlösa är utstötta från samhället och står allra längst ner på den sociala skalan. Om man dricker vatten från samma brunn som en kastlös blir man oren anses det. Om en kastlös skugga faller på en icke kastlös måste denne tvätta sig. Vilken kast en människa delas in i beror på vilken kast föräldrarna tillhör. Om föräldrarna tillhör ett kast så gör deras barn också det. Den kast man tillhör ska man hålla sig till. Kastväsendet kan jämföras med en trappa där kasterna är sorterade med de högsta kasten högst upp och de lägsta längst ner. Man kysser fötterna på den som är ovanför, och trampar på den som finns under en själv. Sedan 1947 har tron på kaster blivit förbjudet, det används fortfarande, men inte offentligt.
  6. I stort sett varenda by i Indien, stor som liten, har ett eget tempel. Varje tempel är tillägnat en speciell gud. Templen varierar mycket i storlek och utseende. Templen är inte byggda för att hinduerna ska ha möjligheten att be någonstans, för det kan man lika gärna göra hemma. Templen är byggda som bostäder åt gudarna.Tempelprästerna sköter om gudabilden, som finns i templet, som en levande härskare. De väcker guden och ger honom/henne mat.
  7. Den hinduistiska bönen eller gudstjänsten kallas för Puja. Be kan man göra både i hemmen och i templen. Puja är en sed som hinduerna gör varje morgon. De går upp tidigt och tvättar och putsar upp gudabilderna samtidigt som dom eldar rökelser. Sen ber dom böner och offrar växter och frukt. Bönen sker tre gånger om dagen.
  8. Kon är ett heligt djur inom hinduismen. Den är en symbol för moderlighet och ömhet. Kon strövar fritt omkring i städerna i Indien. Lägger sig en ko i vägen och stoppar upp trafiken är det ingen som försöker jaga bort den. Det finns inte en tanke på att kunna slakta en ko. Inte ens om den är gammal och sjuk. Det skulle heller inte tjäna någonting till om man slaktade kor i Indien. Ingen skulle köpa köttet! Kon är inte bara helig, de flesta är nyttiga också. Den ger mjölk, gödsel och föder dragoxar som arbetar i alla väder. Och om man torkar kornas spillning kan man använda det som bränsle och elda med.
  9. Ganges är en helig flod som rinner genom Indien. För en hindu är floden Ganga Ma, Moder Ganges, som gudarna skänkt till människorna. Ungefär 50 000 människor badar i floden varje dag. Ett bad i Ganges är inte som vilket bad som helst utan det värdesätts mycket högt. Hinduer anser att ett bad i Ganges tvättar bort dålig karma från föregående liv. En hindu går ned i floden på morgonen när solen är på väg upp. Väl nere i floden doppar han sig upprepade gånger och dricker av det renande och livgivande vattnet. Sedan för de samman händerna och bugar mot den uppgående solen, medan de läser böner. Vissa hinduer har sparat i årtal och rest i veckor för att få uppleva detta bad.
  10. Varanasi är en helig stad inom hinduismen, genom staden rinner Ganges. I Varanasi finns omkring 1500 tempel och den kallas ibland Kashi (ljusets stad). En hindus högsta önskan är att dö i staden, kremeras och låtas bli strödd över Ganges. Man tror att precis som askan blandas med Ganges, så blandas själen med Brahman. Hindun tror att Varanasi är mötesplatsen mellan himmel och jord. Att dö här är därför att bli fri från återfödelsens cykel.
  11. Detta är en glad högtid som firas till minne av Krishna som hittade på en massa bus i sin ungdom. Holi firas flitigast av barn och ungdomar som springer runt och kastar färgpulver och stänker vatten på varandra. Kvinnorna har rätt att under denna tid att på ett skämtsamt sätt smiska till de män hon träffar. Under denna högtid är alla hinduer, oavsett rang och klass, jämlika.
  12. Raksha Bandhan betyder "att knyta skydd". Hinduerna knyter silkestrådar men utsmyckning runt vänner och släktingars handleder. Detta betyder ungefär att man ger varandra skydd.
  13. Detta är en ljushögtid och en nyårsfest och även den viktigaste hinduiska högtiden. Bland annat firas den för att ljuset segrar över mörkret och Ramas och Sitas återkomst till Indien