Baskunskap om ekologi

1. Ekologi för NK A
Inledning

2. Vad är Ekologi?
Ordet ekologi kommer från två grekiska ord oikos ”hus” och
logos ”lära”. Vad ekologi som vetenskap handlar om brukar
beskrivas som:
 Studiet av relationerna mellan olika levande organismer och
 Relationerna mellan dessa och den fysiska omvärld de lever i.

3. Ekosystem 1
När man pratar om och använder benämningen ekosystem menar
man allt liv och den miljö som finns i ett visst naturområde, dvs det
samspel som förekommer mellan alla levande (biotiska faktorer)
och alla döda ting i ett området (abiotiska faktorer).
Ett ekosystem kan vara av olika storlek och har bestämd storlek.
Storleken kan variera allt ifrån en stubbe till att se hela landsdelar
eller hav som ett ekosystem. Det är du som undersöker som avgör
gränserna för din undersökning/studie.

4. Ekosystemet – 1. Det inte levande
Ett ekosystem kan man indela i fyra delar:
Det som inte är levande - miljöfaktorer
Med det menar man sådant som:
platsens höjd över havet,
hur blåsigt det är,
jordarten på platsen
temperaturen på platsen
hur mycket det regnar
hur surt det är i marken/vattnet osv

5. Ekosystemet – 2. Växtsamhället
Växtsamhället – Producenterna
Med det menar man alla växtpopulationer i ekosystemet.
Populationen granar är t ex alla granar i ekosystemet.
På samma vis kan man tala om populationen näckrosor osv.
Ofta delar man in ekosystemets växter i fyra skikt:
Trädskiktet = alla träd över 3 m
Buskskiktet = träd & buskar under 3 m, men högre än knät.
Fältskiktet = växter i knähöjd
Markskiktet = under knähöjd, exv. lingon, mossor mm

6. Ekosystemet – 3. Djursamhället
Djursamhället - Konsumenterna
Med det menar man alla djurpopulationer i ekosystemet.
Populationen harar är alla individer harar i ekosystemet.
På samma vis kan man tala om populationen rävar, mesar
osv. Man talar oftast om populationer när man jämför olika
områden. Du kan jämföra populationen sorkar i Habo-skogen
med populationen sorkar i Ormskogen.
Det kan vara en fördel att beskriva djuren skiktvis som vi sa
om växtsamhället tidigare.

7. Ekosystemet – 4. Nedbrytarna
Nedbrytarna
Ekosystemet skulle inte fungera utan sina nedbrytare. De tar
tillvara den sista tillgängliga energin i kretsloppet. Efter
deras arbete återstår bara ”jord”, dvs. mineralämnen som
växterna är beroende av i små mängder – ungefär som vi är
beroende av vitaminer.
Exempel på viktiga nedbrytare är daggmaskar och svampar.

8. Det ekologiska kretsloppet
Producenterna
Nedbrytarna
Konsumenterna
växtätarna
Konsumenterna
rovdjuren

9. Några olika ekosystem

10. Några olika ekosystem
Här är ett foto av en grop grävd i Podsol-jord.

11. De olika lagren i Podsolprofilen
Överst har vi en barrik förna
Under förnan ligger humuslagret, ett
brunsvart smetigt lager.
Därpå följer ett gråblekt lager – ”askjord”
som gett namnet podsol (podzol)
Längre ned syns den brunröda
rostjorden där järn fälls ut.
Längst ned följer sedan mer och mer
opåverkad jordart, i regel
jordarten morän.

12. Barrskogens ekologi
sammanfattning
 När den barrika förnan bryts ned bildas sura
ämnen som just skapar den sura marken.
Dessa ämnen rinner ut i de små sjöar som kan
finnas i området och gör även de sura.
Humusämnena färgar i regel vattnet brunt. Det
kan bli så mycket att man blir ”målad” brun vid
ett bad.
 Daggmaskar trivs inte här. Därför blir marken
inte omblandad här utan det utbildas horisonter.

13. Några olika ekosystem

14. Brunjordsprofilen
Så här ser en brunjordsprofil ut. Den är vanlig i/under lövskogar.
A) Lövskog
B) Förna
C) Mull, Humus. Gott om
markorganismer
D) Väl omblandad jord. Ingen tydlig
horisont. Mörkt brun jord.
E) Gradvis övergång till opåverkad
mineraljord.

15. Lövskogen sammanfattning
Lövskogen är generellt mer artrik än barrskogen. Det
beror på att:
•Löv ger en bättre förna, det bildas bra mull med rätt pH
(~7).
•Är mer näringsrik jordmån.
•Daggmaskar trivs här (bidrager till bättre nedbrytning i
marken)
•Det är en större produktion i producentledet, dvs mer för
konsumenterna att leva av.

16. SLUT
Markku Julin 2014-09-16