SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  20
Marijuanarökning som medicin

 Nationell konferens om cannabis
      Stockholm 1 juni 2012

            Kerstin Käll
        Överläkare, Med.dr.
     Beroendekliniken Linköping
Är cannabis narkotika eller medicin?

 Är opium narkotika eller medicin?
 Och hur är det med amfetamin?
 Medicin/läkemedel


 Viktigt att skilja på:
 Cannabis (t.ex.marijuana och hasch)
 Cannabinoider – naturliga som utvinns ur
  cannabis, naturliga kroppsegna och syntetiska
Cannabis som medicin


 Finns dokumenterat första gången från Kina 2727
  före Kr.
 Pågår modern forskning på renframställda
  substanser
 Finns godkända läkemedel, t.ex. Marinol och
  Sativex
Exempel på godkända läkemedel
 Marinol (THC)
   Godkändes av FDA redan 1985 för
    behandling av
   Illamående vid cellgiftsbehandling
   Avmagring vid AIDS
   Används inte mycket (måttlig effekt,
    mycket biverkningar)
Godkända läkemedel, exempel 2

 Sativex (THC+CBD)
   Munspray mot spaticitet vid MS – även
    godkänt i Sverige sedan december
    2011
   CBD motverkar hallucinogena
    biverkningar
Är marijuana/cannabis godkänt som
läkemedel?
 Myndigheter som godkänner läkemedel t.ex.
    Läkemedelsverket i Sverige och Food and Drug
    Administration (FDA) i USA ställer mycket höga krav
    för att godkänna läkemedel. T.ex.
   Substansen ska vara väldefinierad och kontrollerad,
    samma mängd ska ge samma dos
   Den ska vara säker och effektiv.
   Administrationssättet ska vara säkert.
   Substansen ska ha prövats på försöksdjur och
    människa i flera steg.
   Tillverkningen ska vara kontrollerad
   Biverkningsprofilen ska vara väl beskriven, mm
Uppfyller cannabis dessa krav?
 THC-innehållet ytterst varierande (2-30%) och
  okänt. Mer än 60 olika cannabinoider. Mer än 400
  olika substanser.
 Säkerheten är ytterst tvivelaktig – en rad allvarliga
  biverkningar är kända
   Psykiska – psykoser, depression, ångest
   Kroppsliga – lungskador inkl. lungcancer
   Beroendeframkallande
   Effektiviteten på t.ex.smärta och illamående inte
   imponerande
 Rökning är inget säkert administrationssätt. T.ex.
 4 ggr mer tjära i lungorna jmf med tobaksrökning
Uppfyller cannabis dessa krav? –
forts.

 Prövningar på försöksdjur och människa saknas
 Tillverkningen är helt okontrollerad. Bl.a. används
  höga halter insektsbekämpningsmedel som kan
  skada människor.
 Ingen fastställd biverkningsprofil finns och
  cannabis levereras helt utan innehållsförteckning,
  angivande av dos, rekommendation av dos och
  behandlingstid för respektive sjukdom etc.
Har FDA godkänt marijuana som
 läkemedel i USA


 Svar: Nej. Tvärtom har FDA tydligt tagit avstånd
  från all användning av marijuana för medicinska
  ändamål
 Det är fortfarande förbjudet att inneha, överlåta
  och sälja cannabis enligt federal lag i USA
 Det är förbjudet att köra bil med cannabis i
  kroppen
Vad är det då som har hänt i
USA?
 16 delstater, med början i Kalifornien 1996, har
  genom folkomröstning godkänt marijuana rökning för
  medicinskt bruk
 Kampanjerna för att driva igenom dessa lagförslag
  har varit välorganiserade och välfinansierade
 Man har t.ex. använt TV-inslag med gamla svårt
  plågade patienter och anhöriga som vittnat om hur
  marijuanarökning lindrat deras plågor i livets
  slutskede, och därmed vädjat till folks medkänsla.
 Motståndarna har inte haft en bråkdel av
  förespråkarnas ekonomiska resurser.
Organisationer som driver
kampanjerna för marijuana som
medicin

 The Marijuana Policy Project (MPP)
 The Drug Policy Alliance (DPA)
 The National Organization for the
 Reform of Marijuana Laws (NORML)

 Dessa har alla legalisering av cannabis
 på sin agenda
Hur fungerar det i praktiken?
 Om en läkare anser att din sjukdom eller dina symtom
    skulle kunna lindras av cannabis kan han skriva en
    rekommendation på ett vanligt papper (ej recept) om
    detta.
   Vidare kan en anhörig eller vän utses till din vårdare.
   Därmed kan ni båda inhandla en viss mängd
    cannabis eller odla ett visst antal cannabisplantor och
    ni har rätt att inneha cannabis utan att lagföras inom
    den egna delstaten.
   Cannabis saluförs i särskilda butiker, s.k. dispensärer.
   Läkarens rekommendation räcker oftast i ett år
    oavsett om du tillfrisknar eller ej och kan med stor
    lätthet förnyas.
Hur fungerar det i praktiken? - forts.
 Det sker ingen kontroll av hur mycket en enskild
  patient odlar eller inhandlar. Man kan handla
  varje dag och på flera olika ställen.
 Det finns heller inget krav på uppföljning från
  läkarnas sida.
 Läkare som ställer upp på att skriva dessa
  rekommendationer annonserar i lokala tidningar,
  radio och TV
 Inte alla läkare ställer upp på detta. Vid kontroll av
  en dispensär fann man att >50% av alla
  rekommendationsbrev var utfärdade att 2
  enskilda läkare
Forts.
 American Society of Addiction Medicine (ASAM)
 avråder starkt alla läkare från att rekommendera sina
 patienter att röka marijuana.
 Därför att marijuana kan skada patienten
   Psykiatriska biverkningar t.ex. psykoser
   Beroendeframkallande
   Cancerframkallande.
   Förbjudet enligt federal lag
   Läkaren är ej skyddad av sin försäkring
   Läkaren kan riskera att bli av med sin legitimation
Vilka är ”patienterna”?
 Ingen systematisk registrering men en
    genomgång i Kalifornien visade att
   52% var under 30 år
   72% var under 40 år
   Vanliga diagnoser: sömnsvårigheter, ångest,
    depression, muskelsmärta
   Endast 2% hade diagnoserna cancer, glaukom
    eller hiv/AIDS, vilka är de diagnoser som tenderar
    att förekomma i annonskampanjerna inför
    omröstningarna.
Colorado – ett exempel
 Medical marijuana röstades igenom 2000
 2010 hade Colorado 99.599 registrerade
  användare = ca 2% av befolkningen; högst andel
  i mer välbärgade delar av staten -
  skidåkningsdistrikten
 94% hade registrerats på smärtdiagnos
 I Colorado fanns då 809 marijuana dispensärer,
  vilket är fler än Starbucks kafeér
Colorado – forts.
 Den stora ökningen av medical marijuana
  patienten skedde under 2009 då reglerna
  luckrades upp
 Åldergränsen för medical marijuana är 18 år
 Mätning av marijuanarökning senaste månaden i
  high school, klass 9-12 visade en ökning från
  19% till 30 % mellan 2008 och 2010, vilket är en
  ökning med 58 %
 Skolrelegeringar p.g.a. droger ökade från 534 till
  767 elever under samma period, en ökning med
  44%
Vad innebär marijuana som medicin?


 En välorganiserad, välfinansierad strategi med
    syfte att
   Legalisera all användning av cannabis
   Med hjälp av dålig vetenskap
   Okunskap i den allmänna befolkningen
   Genom att vädja till människors medlidande med
    svårt sjuka människor
Källor:
 David Evans, Esq.Drug Free Schools Coalition
    New York
   Bertha Madras, professor i psykobiologi, Harvard
   Eric A. Voth, MD, The Institute of Global Drug
    Policy
   Richard G. Soper, MD. Medical Marijuana:
    Clinical Considerations and Concerns. AZ
    Medicine, 2011.
   Christian Thurstone. The Impact of MMJ
    legalization on Colorado’s youth. Presentation vid
    World Forum Against Drugs, Stockholm 22 maj
    2012

Contenu connexe

Similaire à Marijuanarökning som medicin

Similaire à Marijuanarökning som medicin (20)

Ungdomar och cannabis 110222
Ungdomar och cannabis 110222Ungdomar och cannabis 110222
Ungdomar och cannabis 110222
 
Information från Läkemedelsverket nr 1, 2011
Information från Läkemedelsverket nr 1, 2011Information från Läkemedelsverket nr 1, 2011
Information från Läkemedelsverket nr 1, 2011
 
Information från Läkemedelsverket #3 2010
Information från Läkemedelsverket #3 2010Information från Läkemedelsverket #3 2010
Information från Läkemedelsverket #3 2010
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nr 4 2012
Information från Läkemedelsverket nr 4 2012Information från Läkemedelsverket nr 4 2012
Information från Läkemedelsverket nr 4 2012
 
Läkemedel
LäkemedelLäkemedel
Läkemedel
 
Information från Läkemedelsverket #4 2010
Information från Läkemedelsverket #4 2010Information från Läkemedelsverket #4 2010
Information från Läkemedelsverket #4 2010
 
Information från Läkemedelsverket # nr 2 # 2014
Information från Läkemedelsverket # nr 2 # 2014Information från Läkemedelsverket # nr 2 # 2014
Information från Läkemedelsverket # nr 2 # 2014
 
Power Point Cannabiskonferens Kristianstad 27 Nov 2009
Power Point Cannabiskonferens Kristianstad 27 Nov 2009Power Point Cannabiskonferens Kristianstad 27 Nov 2009
Power Point Cannabiskonferens Kristianstad 27 Nov 2009
 

Plus de Magnus Johansson

Plus de Magnus Johansson (20)

Ulf g
Ulf gUlf g
Ulf g
 
Icmi discussant presentation
Icmi discussant presentationIcmi discussant presentation
Icmi discussant presentation
 
Presentation paolo tranchina teodori icmi venezia 2012
Presentation paolo tranchina teodori icmi venezia 2012Presentation paolo tranchina teodori icmi venezia 2012
Presentation paolo tranchina teodori icmi venezia 2012
 
Presentation guelfi
Presentation guelfiPresentation guelfi
Presentation guelfi
 
Bill miller icmi 2012 plenary
Bill miller icmi 2012 plenaryBill miller icmi 2012 plenary
Bill miller icmi 2012 plenary
 
Icmi2012
Icmi2012Icmi2012
Icmi2012
 
Icmi discussant presentation trimmed
Icmi discussant presentation trimmedIcmi discussant presentation trimmed
Icmi discussant presentation trimmed
 
Final slides venice 6 2012 rev
Final slides venice 6  2012 revFinal slides venice 6  2012 rev
Final slides venice 6 2012 rev
 
Icmi plenary moyers av
Icmi plenary moyers avIcmi plenary moyers av
Icmi plenary moyers av
 
Saitz icmi discussion of spectacular failures2
Saitz icmi discussion of spectacular failures2Saitz icmi discussion of spectacular failures2
Saitz icmi discussion of spectacular failures2
 
Apodaca thoughts about moyers
Apodaca thoughts about moyersApodaca thoughts about moyers
Apodaca thoughts about moyers
 
Resnicow2012icmiplenary
Resnicow2012icmiplenaryResnicow2012icmiplenary
Resnicow2012icmiplenary
 
Icmiplenary1a
Icmiplenary1aIcmiplenary1a
Icmiplenary1a
 
Butler plenary icmi
Butler plenary icmiButler plenary icmi
Butler plenary icmi
 
Program
ProgramProgram
Program
 
Mc murran june9-session-plenary
Mc murran june9-session-plenaryMc murran june9-session-plenary
Mc murran june9-session-plenary
 
Zuckoff icmi equipoise_symposium
Zuckoff icmi equipoise_symposiumZuckoff icmi equipoise_symposium
Zuckoff icmi equipoise_symposium
 
Zuckoff icmi equipoise_livingdonor
Zuckoff icmi equipoise_livingdonorZuckoff icmi equipoise_livingdonor
Zuckoff icmi equipoise_livingdonor
 
Rosengren fuzzy thinking or fuzzy logic
Rosengren   fuzzy thinking or fuzzy logicRosengren   fuzzy thinking or fuzzy logic
Rosengren fuzzy thinking or fuzzy logic
 
Rosengren fuzzy thinking or fuzzy logic
Rosengren   fuzzy thinking or fuzzy logicRosengren   fuzzy thinking or fuzzy logic
Rosengren fuzzy thinking or fuzzy logic
 

Marijuanarökning som medicin

  • 1. Marijuanarökning som medicin Nationell konferens om cannabis Stockholm 1 juni 2012 Kerstin Käll Överläkare, Med.dr. Beroendekliniken Linköping
  • 2. Är cannabis narkotika eller medicin?  Är opium narkotika eller medicin?  Och hur är det med amfetamin?  Medicin/läkemedel  Viktigt att skilja på:  Cannabis (t.ex.marijuana och hasch)  Cannabinoider – naturliga som utvinns ur cannabis, naturliga kroppsegna och syntetiska
  • 3. Cannabis som medicin  Finns dokumenterat första gången från Kina 2727 före Kr.  Pågår modern forskning på renframställda substanser  Finns godkända läkemedel, t.ex. Marinol och Sativex
  • 4. Exempel på godkända läkemedel  Marinol (THC)  Godkändes av FDA redan 1985 för behandling av  Illamående vid cellgiftsbehandling  Avmagring vid AIDS  Används inte mycket (måttlig effekt, mycket biverkningar)
  • 5. Godkända läkemedel, exempel 2  Sativex (THC+CBD)  Munspray mot spaticitet vid MS – även godkänt i Sverige sedan december 2011  CBD motverkar hallucinogena biverkningar
  • 6. Är marijuana/cannabis godkänt som läkemedel?  Myndigheter som godkänner läkemedel t.ex. Läkemedelsverket i Sverige och Food and Drug Administration (FDA) i USA ställer mycket höga krav för att godkänna läkemedel. T.ex.  Substansen ska vara väldefinierad och kontrollerad, samma mängd ska ge samma dos  Den ska vara säker och effektiv.  Administrationssättet ska vara säkert.  Substansen ska ha prövats på försöksdjur och människa i flera steg.  Tillverkningen ska vara kontrollerad  Biverkningsprofilen ska vara väl beskriven, mm
  • 7. Uppfyller cannabis dessa krav?  THC-innehållet ytterst varierande (2-30%) och okänt. Mer än 60 olika cannabinoider. Mer än 400 olika substanser.  Säkerheten är ytterst tvivelaktig – en rad allvarliga biverkningar är kända  Psykiska – psykoser, depression, ångest  Kroppsliga – lungskador inkl. lungcancer  Beroendeframkallande  Effektiviteten på t.ex.smärta och illamående inte imponerande  Rökning är inget säkert administrationssätt. T.ex. 4 ggr mer tjära i lungorna jmf med tobaksrökning
  • 8. Uppfyller cannabis dessa krav? – forts.  Prövningar på försöksdjur och människa saknas  Tillverkningen är helt okontrollerad. Bl.a. används höga halter insektsbekämpningsmedel som kan skada människor.  Ingen fastställd biverkningsprofil finns och cannabis levereras helt utan innehållsförteckning, angivande av dos, rekommendation av dos och behandlingstid för respektive sjukdom etc.
  • 9. Har FDA godkänt marijuana som läkemedel i USA  Svar: Nej. Tvärtom har FDA tydligt tagit avstånd från all användning av marijuana för medicinska ändamål  Det är fortfarande förbjudet att inneha, överlåta och sälja cannabis enligt federal lag i USA  Det är förbjudet att köra bil med cannabis i kroppen
  • 10. Vad är det då som har hänt i USA?  16 delstater, med början i Kalifornien 1996, har genom folkomröstning godkänt marijuana rökning för medicinskt bruk  Kampanjerna för att driva igenom dessa lagförslag har varit välorganiserade och välfinansierade  Man har t.ex. använt TV-inslag med gamla svårt plågade patienter och anhöriga som vittnat om hur marijuanarökning lindrat deras plågor i livets slutskede, och därmed vädjat till folks medkänsla.  Motståndarna har inte haft en bråkdel av förespråkarnas ekonomiska resurser.
  • 11. Organisationer som driver kampanjerna för marijuana som medicin  The Marijuana Policy Project (MPP)  The Drug Policy Alliance (DPA)  The National Organization for the Reform of Marijuana Laws (NORML)  Dessa har alla legalisering av cannabis på sin agenda
  • 12. Hur fungerar det i praktiken?  Om en läkare anser att din sjukdom eller dina symtom skulle kunna lindras av cannabis kan han skriva en rekommendation på ett vanligt papper (ej recept) om detta.  Vidare kan en anhörig eller vän utses till din vårdare.  Därmed kan ni båda inhandla en viss mängd cannabis eller odla ett visst antal cannabisplantor och ni har rätt att inneha cannabis utan att lagföras inom den egna delstaten.  Cannabis saluförs i särskilda butiker, s.k. dispensärer.  Läkarens rekommendation räcker oftast i ett år oavsett om du tillfrisknar eller ej och kan med stor lätthet förnyas.
  • 13.
  • 14. Hur fungerar det i praktiken? - forts.  Det sker ingen kontroll av hur mycket en enskild patient odlar eller inhandlar. Man kan handla varje dag och på flera olika ställen.  Det finns heller inget krav på uppföljning från läkarnas sida.  Läkare som ställer upp på att skriva dessa rekommendationer annonserar i lokala tidningar, radio och TV  Inte alla läkare ställer upp på detta. Vid kontroll av en dispensär fann man att >50% av alla rekommendationsbrev var utfärdade att 2 enskilda läkare
  • 15. Forts.  American Society of Addiction Medicine (ASAM) avråder starkt alla läkare från att rekommendera sina patienter att röka marijuana.  Därför att marijuana kan skada patienten  Psykiatriska biverkningar t.ex. psykoser  Beroendeframkallande  Cancerframkallande.  Förbjudet enligt federal lag  Läkaren är ej skyddad av sin försäkring  Läkaren kan riskera att bli av med sin legitimation
  • 16. Vilka är ”patienterna”?  Ingen systematisk registrering men en genomgång i Kalifornien visade att  52% var under 30 år  72% var under 40 år  Vanliga diagnoser: sömnsvårigheter, ångest, depression, muskelsmärta  Endast 2% hade diagnoserna cancer, glaukom eller hiv/AIDS, vilka är de diagnoser som tenderar att förekomma i annonskampanjerna inför omröstningarna.
  • 17. Colorado – ett exempel  Medical marijuana röstades igenom 2000  2010 hade Colorado 99.599 registrerade användare = ca 2% av befolkningen; högst andel i mer välbärgade delar av staten - skidåkningsdistrikten  94% hade registrerats på smärtdiagnos  I Colorado fanns då 809 marijuana dispensärer, vilket är fler än Starbucks kafeér
  • 18. Colorado – forts.  Den stora ökningen av medical marijuana patienten skedde under 2009 då reglerna luckrades upp  Åldergränsen för medical marijuana är 18 år  Mätning av marijuanarökning senaste månaden i high school, klass 9-12 visade en ökning från 19% till 30 % mellan 2008 och 2010, vilket är en ökning med 58 %  Skolrelegeringar p.g.a. droger ökade från 534 till 767 elever under samma period, en ökning med 44%
  • 19. Vad innebär marijuana som medicin?  En välorganiserad, välfinansierad strategi med syfte att  Legalisera all användning av cannabis  Med hjälp av dålig vetenskap  Okunskap i den allmänna befolkningen  Genom att vädja till människors medlidande med svårt sjuka människor
  • 20. Källor:  David Evans, Esq.Drug Free Schools Coalition New York  Bertha Madras, professor i psykobiologi, Harvard  Eric A. Voth, MD, The Institute of Global Drug Policy  Richard G. Soper, MD. Medical Marijuana: Clinical Considerations and Concerns. AZ Medicine, 2011.  Christian Thurstone. The Impact of MMJ legalization on Colorado’s youth. Presentation vid World Forum Against Drugs, Stockholm 22 maj 2012