4. LKAB:s kapacitetsbehov på järnväg
• Norrgående: 10 tåg
• Södergående: 5 tåg
2011 • Totalt 95 kton ger per år 35 Mt
• I praktiken 31 Mton
• Norrgående: 12 tåg
• Södergående: 6 tåg
2015 • Totalt 114 kton ger per år 42 Mt
• I praktiken 37 Mton (simulerat)
• Norrgående: 14 tåg
• Södergående: 8 tåg
2020 • Totalt 140 kton per år 51 Mt
• I praktiken 44 Mton (simulerat)
5. Levererat järnmalm till
stålindustrin i mer än 120 år
Vägen till framgång börjar
med en inre glöd!
5
6. Järnmalmsmarknaden och LKAB
LKAB
Konkurrenter
LKAB har cirka:
90 % av järnmalmsproduktionen i EU
3 % av järnmalmsexporten globalt
9. LKAB Green Pellets
Magnetitbaserad produkt
med hållbar profil
- förädlingsprocess med lägre
koldioxidutsläpp
Väl positionerade
- endast ca 10 % av världens
järnmalm är magnetit
- globalt ledarskap i kvalitet och
klimategenskaper
10. 18 Mt/år,
i 200 fartyg per år
Producerar 90 % av alla
järnmalm i Europa
6 Mt/år,
i 400 fartyg per år
40 % av marknaden för
järnmalmspellets i Europa
11. Ny järnvägsträckning
Uppgradering styrsystem och processanläggningar i Luleå-Narvik, passerande
malmbahandlingsverk, Kiruna stad
400 MSEK 1,85 MDRSEK
Nytt kemi- och metallurgiskt Anläggande av dammar
laboratorium 650 MSEK
200 MSEK
Jvg anslutning av terminalspår
till LKAB Kiruna
350 MSEK
Ny infart och vägar till
LKAB Kiruna Nytt högvattenutskov från
100MSEK Luossajärvi
20 MSEK
Ny damm Luossajärvi
300 MSEK
Reinv. Gruvmaskiner
400 MSEK
Gruvstadspark, etapp 1
x MSEK
Infrastruktur under jord
450 MSEK
4 nya IORE-lok och 400 nya
Ny huvudnivå KUJ malmvagnar
1365 1,2 MDRSEK
12,5 MDRSEK
Reinv. terminallok
100 MSEK
Effektivare tågföring
150 nya bostäder Luossavaara
50 MSEK
250 MSEK
50 nya lägenheter Jägarskolan
(Finns ännu inget styr beslut, men
100 M SEK
inriktningen är klar)
(Finns ännu inget styr beslut, men
inriktningen är klar)
24 nya lägenheter, Jägarskole-området
50 MSEK
Pågående och beslutade investeringar
i Malmfälten ca 25 miljarder kronor!
12. Gruvnäringen står för ~15 % av svensk
bruttoexport och 40 % av nettoexporten
Bruttoexport Nettoexport
100% = SEK 196 miljarder 100% = SEK 70 miljarder
Järnmalm
Kemivaror Järnmalm och andra
Övriga mineralvaror
Verkstads- 6 9 mineral/
varor 5 varor
40
30
60
Övrig
49
nettoexport
Skogs-
varor
Källa SCB
13. Industrialiseringsperioder driver stark global BNP tillväxt
Real BNP-tillväxt, 10 års glidande medelvärde
för USA, Tyskland, Japan och världen1; Världen1 Japan Kina
procent USA Tyskland Indien
Tyskland Japanska Kinesiska
12 ‘supercykeln’ ‘supercykeln’
10
8 Indien
USA
6 och andra
utvecklingsländer
4
2
0
-21880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020
-4
-6
-8
1 G7 used as proxy for world up to 1950 KÄLLA: OECD up to 2000
14. Ljusa utsikter för råvarumarknaden: vi är i en ny
period av stark tillväxt
Genomsnittlig tillväxttakt i efterfrågan, per årtionde
Volatilitet under …följdes av period Vi är sedan Kinas boom
30- och 40-talen av stark tillväxt i en ny period av tillväxt
7,0% ~8% fram till krisen
Järnmalm 5,0% 3,6%
2,4%
0,2% 0,9% 0% 0,5% 6,0%
10,0%
8,2% 7,0%
Nickel ~2% fram 5,6%1
2,2% 1,6% 2,8% till krisen
0,4%
1,6%
Koppar 5,2% 4,4% ~2% fram
4,1%
2,6% 2,8% till krisen 3,7%
1,4%
-0,4%
-0,1%
1930- 40- 50- 60- 70- 80- 90- 2000- 2010-
1 2010-2013
talet talet talet talet talet talet talet talet talet (P)
KÄLLA: USGS; Maddison; WBMS
17. Sverige står för en stor del av
Procent
Europas malmtillgångar
Del av världens tillgångar Del av Europas tillgångar2
Järnmalm1
2 60
Koppar
1 33
Zink
1 21
Uran 28
81
Nickel
2 19
Guld
0 4
1 Järnmalmreserv justerat för järninnehåll
2 Exklusive Ryssland samt Ukraina, innefattar tillgångar dvs. projekt som i nuläget ej
är ekonomiskt fördelaktiga
KÄLLA: USGS; RGM
18. Antalet anställda inom svensk gruvindustri har inte vuxit i
linje med andra marknader under industrins tillväxtperiod
sedan 2003.
Sverige
Australien
Antal anställda inom gruvnäringen; Indexerat till 2003 = 100
Anställda 2010
350
169 400
300
250
200 x3
150
100 8 000
50
0
1985 1990 1995 2000 2005 2010
Årlig tillväxt Sverige -4.4% -1.9% +0.7%
i perioden i
procent Australien n/a -0.4% +14.7%
KÄLLA: SCB; Australian Bureau of Statistics
20. Malmbanan – grunden till bildandet av LKAB
och fortsatt en förutsättning för ett
konkurrenskraftigt företag.
21. LKAB har investerat > 5.000 Mkr
i ett nytt logistiksystem
Effektiviseringsåtgärder:
• Ökad lastvikt – 30 t:s axellast
• Enhetlig lok- och vagnsstruktur
• Effektiva terminaler och hamnar
24. Fler långa mötesplatser är avgörande för
att snabbt öka kapaciteten
Endast 23 av 52 st
12
?
20
ng
Lå
10 mötesplaster är av
g
12
ån
20
as
20
en – L
n Stationer
er
ste
g,
fulllängd
an
kl en
ån
hö
pp ure
Pl
Narvik
ö r rå s
ise en L
lar
e–
Ko sija
Ka dal o –
id
Bj a
STAX 30 K ke
n ? >750 m
kt
ng
s
or isk
Va
Lå
pa
ac
St Ab
b s k s
es en trä era <750 m
sn St orne lan
nf t
Bj t t e k
s
ör rat
l
or P
Ka bak
jel
um T rg f n–
tra
m
S Be nsjö
Ro
Re s Byggs Lång,
uta
Ra kvik ej klar
Kr
o Kiruna
Sjöbangård KMB
STAX 30
STAX 30, ej upplag
Kalixfors
Gäddmyr
Svappavaara
Mot Kiruna Lappberg STAX 30 Luleå C
Malmberget Fjällåsen
LKAB Luleå Malmbangård
Harrå – Lång 2011
Håmojåkk
Linaälv SSAB
Sikträsk LKAB
STAX 30
Gällivare
Harrträsk – Lång 2009?
Gällivare
0
01
3
Ripats
01
r2
09
g2
Nuortikon
rt a
g 20
ån
sta
Kilvo 09
–L
ln
20
Säden yn ång
rkejek bergg sk
Lån
s
mm y byn
tad khu
Mot Luleå lci r er g
t en
Bo ddb – L
Nattavaara Po Mu olikäsb aträ äsk äsk ån
Ga erb er
e ls Sju
n–
k ltr tr jö – L
lin
STAX 30
T N a
nd nd
Bu fors
Koskivaara L ul and ns så
Sä astk
vike
Su Su
G S ra Lju
lm
No t
v
vas
G
rra
Ho
Not
Luleå