SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  31
Gruvnäringen och transportbehovet




Lars-Eric Aaro
LKAB
VD & Koncernchef
Mot 37 miljoner ton
LKAB:s kapacitetsbehov på järnväg

            • Norrgående: 10 tåg
            • Södergående: 5 tåg
  2011      • Totalt 95 kton ger per år 35 Mt
            • I praktiken 31 Mton




            • Norrgående: 12 tåg
            • Södergående: 6 tåg
  2015      • Totalt 114 kton ger per år 42 Mt
            • I praktiken 37 Mton (simulerat)




            • Norrgående: 14 tåg
            • Södergående: 8 tåg
  2020      • Totalt 140 kton per år 51 Mt
            • I praktiken 44 Mton (simulerat)
Levererat järnmalm till
           stålindustrin i mer än 120 år




    Vägen till framgång börjar
    med en inre glöd!
5
Järnmalmsmarknaden och LKAB

                                     LKAB
                                     Konkurrenter




LKAB har cirka:
90 % av järnmalmsproduktionen i EU
3 % av järnmalmsexporten globalt
value-in-use, - LKAB:s marknadstrategi
LKAB Green Pellets
Magnetitbaserad produkt
med hållbar profil
- förädlingsprocess med lägre
  koldioxidutsläpp

Väl positionerade
- endast ca 10 % av världens
   järnmalm är magnetit
- globalt ledarskap i kvalitet och
   klimategenskaper
18 Mt/år,
                            i 200 fartyg per år


 Producerar 90 % av alla
   järnmalm i Europa

                                                  6 Mt/år,
                                                  i 400 fartyg per år

  40 % av marknaden för
järnmalmspellets i Europa
Ny järnvägsträckning
                                      Uppgradering styrsystem och processanläggningar i                   Luleå-Narvik, passerande
                                                    malmbahandlingsverk,                                         Kiruna stad
                                                          400 MSEK                                              1,85 MDRSEK

                                      Nytt kemi- och metallurgiskt                                         Anläggande av dammar
                                             laboratorium                                                        650 MSEK
                                               200 MSEK
                                                                                                          Jvg anslutning av terminalspår
                                                                                                                 till LKAB Kiruna
                                                                                                                      350 MSEK
                                                                                                            Ny infart och vägar till
                                                                                                                 LKAB Kiruna               Nytt högvattenutskov från
                                                                                                                  100MSEK                         Luossajärvi
                                                                                                                                                   20 MSEK



                                                                                                          Ny damm Luossajärvi
                                                                                                               300 MSEK
                                                          Reinv. Gruvmaskiner
                                                               400 MSEK
Gruvstadspark, etapp 1
       x MSEK
                                                          Infrastruktur under jord
                                                                 450 MSEK
                                                                                                                                       4 nya IORE-lok och 400 nya
                          Ny huvudnivå KUJ                                                                                                     malmvagnar
                                 1365                                                                                                          1,2 MDRSEK
                            12,5 MDRSEK
                                                                                                                                               Reinv. terminallok
                                                                                                                                                   100 MSEK


                                                                                                                                               Effektivare tågföring
                                                                                       150 nya bostäder Luossavaara
                                                                                                                                                     50 MSEK
                                                                                                 250 MSEK
                           50 nya lägenheter Jägarskolan
                                                                                     (Finns ännu inget styr beslut, men
                                     100 M SEK
                                                                                            inriktningen är klar)
                         (Finns ännu inget styr beslut, men
                                inriktningen är klar)


                         24 nya lägenheter, Jägarskole-området
                                       50 MSEK




                         Pågående och beslutade investeringar
                          i Malmfälten ca 25 miljarder kronor!
Gruvnäringen står för ~15 % av svensk
                bruttoexport och 40 % av nettoexporten
    Bruttoexport                                         Nettoexport
      100% = SEK 196 miljarder                           100% = SEK 70 miljarder

                                                                                   Järnmalm
                      Kemivaror   Järnmalm                                         och andra
                                              Övriga                               mineralvaror
        Verkstads-            6   9           mineral/
        varor                          5      varor

                                                                                     40
                     30


                                                                        60
                                                          Övrig
                                      49
                                                          nettoexport
                                           Skogs-
                                           varor



Källa SCB
Industrialiseringsperioder driver stark global BNP tillväxt
                        Real BNP-tillväxt, 10 års glidande medelvärde
                        för USA, Tyskland, Japan och världen1;                      Världen1    Japan          Kina
                        procent                                                     USA         Tyskland       Indien

                                                                   Tyskland     Japanska         Kinesiska
   12                                                                         ‘supercykeln’    ‘supercykeln’
   10
     8                                                                                                    Indien
                                USA
     6                                                                                                 och andra
                                                                                               utvecklingsländer
     4

     2
     0
    -21880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020

    -4
    -6

    -8
1 G7 used as proxy for world up to 1950   KÄLLA: OECD up to 2000
Ljusa utsikter för råvarumarknaden: vi är i en ny
                    period av stark tillväxt
                    Genomsnittlig tillväxttakt i efterfrågan, per årtionde

                 Volatilitet under            …följdes av period                     Vi är sedan Kinas boom
                 30- och 40-talen              av stark tillväxt                     i en ny period av tillväxt
                                             7,0%                                       ~8% fram till krisen
  Järnmalm                                                5,0%                                            3,6%
                                                                     2,4%
                       0,2%        0,9%                                       0%      0,5%      6,0%

                      10,0%
                                              8,2%        7,0%
   Nickel                                                                                  ~2% fram 5,6%1
                                                                      2,2%   1,6%     2,8% till krisen
                                  0,4%
                                                                                              1,6%

  Koppar                                      5,2%        4,4%                             ~2% fram
                       4,1%
                                                                      2,6%            2,8% till krisen 3,7%
                                                                              1,4%
                                                                                               -0,4%
                                  -0,1%
                      1930-       40-        50-         60-         70-     80-     90-       2000-     2010-
1 2010-2013
                      talet       talet      talet       talet       talet   talet   talet     talet     talet (P)
KÄLLA: USGS; Maddison; WBMS
Produktion av råstål 1969-2010 (est)
                                                Crude Steel Production 1969 - 2010 (E)
                                                                                            Japan                China

                     700

                     600

                     500

                     400
                Mt




                     300

                     200

                     100

                       0
                           1969
                                  1971
                                         1973
                                                1975
                                                       1977
                                                              1979
                                                                     1981
                                                                            1983
                                                                                   1985
                                                                                          1987
                                                                                                 1989
                                                                                                        1991
                                                                                                               1993
                                                                                                                      1995
                                                                                                                             1997
                                                                                                                                    1999
                                                                                                                                           2001
                                                                                                                                                  2003
                                                                                                                                                         2005
                                                                                                                                                                2007
                                                                                                                                                                       2009
Source: worldsteel
Sverige står för en stor del av
Procent
                     Europas malmtillgångar
                   Del av världens tillgångar                 Del av Europas tillgångar2
    Järnmalm1
                                 2                                                         60

    Koppar
                        1                                                         33

    Zink
                            1                                              21

    Uran                                           28
                                                                                                    81

    Nickel
                                 2                                        19

    Guld
                   0                                             4

1            Järnmalmreserv justerat för järninnehåll
2            Exklusive Ryssland samt Ukraina, innefattar tillgångar dvs. projekt som i nuläget ej
             är ekonomiskt fördelaktiga
KÄLLA: USGS; RGM
Antalet anställda inom svensk gruvindustri har inte vuxit i
                       linje med andra marknader under industrins tillväxtperiod
                                            sedan 2003.
                                                                                                     Sverige
                                                                                                     Australien
Antal anställda inom gruvnäringen; Indexerat till 2003 = 100
                                                                                              Anställda 2010
                            350
                                                                                                 169 400
                            300

                            250

                            200                                                          x3

                            150

                            100                                                                  8 000

                               50

                                0
                                1985          1990    1995     2000    2005            2010


Årlig tillväxt       Sverige                  -4.4%            -1.9%          +0.7%
i perioden i
procent              Australien                n/a             -0.4%          +14.7%


KÄLLA: SCB; Australian Bureau of Statistics
Europas största järnmalmsprojekt


Mertainen




                    Gruvberget




                    Leveäniemi
Malmbanan – grunden till bildandet av LKAB
och fortsatt en förutsättning för ett
konkurrenskraftigt företag.
LKAB har investerat > 5.000 Mkr
i ett nytt logistiksystem




     Effektiviseringsåtgärder:
     • Ökad lastvikt – 30 t:s axellast
     • Enhetlig lok- och vagnsstruktur
     • Effektiva terminaler och hamnar
!
World-class logistical system
Fler långa mötesplatser är avgörande för
  att snabbt öka kapaciteten
                                                                                                Endast 23 av 52 st




                                                                       12




                                                                       ?
                                                                    20




                                                                    ng
                                                                 Lå
                                    10                                                          mötesplaster är av




                                                                  g


                                                                12
                                                               ån
                                  20




                                                              as
                                                             20
                                                      en – L
                              n                                                                                                          Stationer




                                                           er
                           ste




                                                          g,
                                                                                                fulllängd




                                                         an
                                                 kl en



                                                        ån
                         hö

                                                 pp ure




                                                       Pl
Narvik

                                              ö r rå s



                                          ise en L
                     lar




                                                   e–
                                             Ko sija




                                       Ka dal o –
                                                   id
                                            Bj a
STAX 30          K                                               ke
                                                                    n                                 ?                                    >750 m




                                                kt
                                                                                                   ng
                                                 s



                                         or isk
                                             Va

                                                                                                Lå




                                             pa
                                                               ac

                                       St Ab
                                                              b          s k                  s
            es                                             en         trä                  era                                             <750 m
          sn                                            St orne                        lan
            nf t
        Bj t t e k




                                                                             s
          ör rat
                  l




                                                                          or         P
         Ka bak

               jel




        um                                                    T       rg f      n–
     tra
           m




 S                                                                Be nsjö
        Ro




                                                                        Re          s                                                      Byggs Lång,
                                                                                uta
                                                                             Ra kvik                                                       ej klar
                                                                               Kr
                                                                                  o          Kiruna
                                                  Sjöbangård                    KMB
                                                                                             STAX 30
                                                  STAX 30, ej upplag
                                                                                    Kalixfors
                                                                                      Gäddmyr
                                                                                                             Svappavaara
 Mot Kiruna                                                                             Lappberg             STAX 30            Luleå C
                                          Malmberget                                     Fjällåsen
                                          LKAB                                                                                       Luleå Malmbangård
                                                                                           Harrå – Lång 2011
                                                                                          Håmojåkk
                                                                                            Linaälv                                       SSAB
                                                                                              Sikträsk                                                 LKAB
                                                                                                                           STAX 30
                                                                                    Gällivare
                                                                                    Harrträsk – Lång 2009?
                                   Gällivare




                                                                                                                                                               0
                                                                                                                                                            01


                                                                                                                                                             3
                                                                                     Ripats




                                                                                                                                                          01
                                                                                                                                                         r2




                                                                                                                                                       09
                                                                                                                                                      g2
                                                                                     Nuortikon




                                                                                                                                                     rt a




                                                                                                                                                 g 20
                                                                                                                                                   ån
                                                                                                                                                  sta
                                                                                     Kilvo                                          09




                                                                                                                                               –L
                                                                                                      ln
                                                                                                                                 20




                                                                                                                             Säden yn ång
                                                                                                  rkejek bergg sk




                                                                                                                                            Lån
                                                                                                                                               s
                                                                                                                             mm y byn
                                                                                                                                      tad khu
                         Mot Luleå                                                             lci r       er                  g




                                                                                                                                          t en
                                                                                                                             Bo ddb – L
                                                                         Nattavaara          Po Mu olikäsb aträ äsk äsk      ån




                                                                                                                           Ga erb er
                                                                                                                                  e ls Sju

                                                                                                                                       n–
                                                                                                             k ltr tr jö – L




                                                                                                                                       lin
 STAX 30
                                                                                                   T N a




                                                                                                                             nd nd
                                                                                                                               Bu fors
                                                                             Koskivaara                   L ul and ns så




                                                                                                                           Sä astk




                                                                                                                                 vike
                                                                                                                           Su Su
                                                                                                              G S ra Lju
                                                                                                                                 lm




                                                                                                                           No t
                                                                                                                                v
                                                                                                                             vas
                                                                                                                   G




                                                                                                                              rra
                                                                                                                             Ho




                                                                                                                            Not
                                                                                                                                                          Luleå
Fyra nya mötesplatser skapar förutsättningar
för att möta kapacitetskravet 2015
Projekt Kiruna Ny Järnväg(KNJ),
            Budget: 2000 MSEK
Ett framgångrikt järnvägsprojekt mellan
        Trafikverket och LKAB
Mot 37 miljoner ton
Och
ibland
är det
vinter…
… men tågen de går!
Tack för Er uppmärksamhet !

Contenu connexe

En vedette

Session 7 Rolf Haraldsson
Session 7 Rolf HaraldssonSession 7 Rolf Haraldsson
Session 7 Rolf HaraldssonAKB0624
 
無題プレゼンテーション
無題プレゼンテーション無題プレゼンテーション
無題プレゼンテーションs1190101
 
Session 7 Kjell-Åke Westin
Session 7 Kjell-Åke WestinSession 7 Kjell-Åke Westin
Session 7 Kjell-Åke WestinAKB0624
 
Session 7 Christer Löfving
Session 7 Christer LöfvingSession 7 Christer Löfving
Session 7 Christer LöfvingAKB0624
 
Sw section a
Sw section aSw section a
Sw section as1190101
 
How mc.donalds run their business in china identify some of their strategie...
 How mc.donalds run their business in china  identify some of their strategie... How mc.donalds run their business in china  identify some of their strategie...
How mc.donalds run their business in china identify some of their strategie...s1190101
 

En vedette (7)

Session 7 Rolf Haraldsson
Session 7 Rolf HaraldssonSession 7 Rolf Haraldsson
Session 7 Rolf Haraldsson
 
無題プレゼンテーション
無題プレゼンテーション無題プレゼンテーション
無題プレゼンテーション
 
6 1 microvmacro
6 1 microvmacro6 1 microvmacro
6 1 microvmacro
 
Session 7 Kjell-Åke Westin
Session 7 Kjell-Åke WestinSession 7 Kjell-Åke Westin
Session 7 Kjell-Åke Westin
 
Session 7 Christer Löfving
Session 7 Christer LöfvingSession 7 Christer Löfving
Session 7 Christer Löfving
 
Sw section a
Sw section aSw section a
Sw section a
 
How mc.donalds run their business in china identify some of their strategie...
 How mc.donalds run their business in china  identify some of their strategie... How mc.donalds run their business in china  identify some of their strategie...
How mc.donalds run their business in china identify some of their strategie...
 

Session 7 Lars-Eric Aaro

  • 1. Gruvnäringen och transportbehovet Lars-Eric Aaro LKAB VD & Koncernchef
  • 2.
  • 4. LKAB:s kapacitetsbehov på järnväg • Norrgående: 10 tåg • Södergående: 5 tåg 2011 • Totalt 95 kton ger per år 35 Mt • I praktiken 31 Mton • Norrgående: 12 tåg • Södergående: 6 tåg 2015 • Totalt 114 kton ger per år 42 Mt • I praktiken 37 Mton (simulerat) • Norrgående: 14 tåg • Södergående: 8 tåg 2020 • Totalt 140 kton per år 51 Mt • I praktiken 44 Mton (simulerat)
  • 5. Levererat järnmalm till stålindustrin i mer än 120 år Vägen till framgång börjar med en inre glöd! 5
  • 6. Järnmalmsmarknaden och LKAB LKAB Konkurrenter LKAB har cirka: 90 % av järnmalmsproduktionen i EU 3 % av järnmalmsexporten globalt
  • 7.
  • 8. value-in-use, - LKAB:s marknadstrategi
  • 9. LKAB Green Pellets Magnetitbaserad produkt med hållbar profil - förädlingsprocess med lägre koldioxidutsläpp Väl positionerade - endast ca 10 % av världens järnmalm är magnetit - globalt ledarskap i kvalitet och klimategenskaper
  • 10. 18 Mt/år, i 200 fartyg per år Producerar 90 % av alla järnmalm i Europa 6 Mt/år, i 400 fartyg per år 40 % av marknaden för järnmalmspellets i Europa
  • 11. Ny järnvägsträckning Uppgradering styrsystem och processanläggningar i Luleå-Narvik, passerande malmbahandlingsverk, Kiruna stad 400 MSEK 1,85 MDRSEK Nytt kemi- och metallurgiskt Anläggande av dammar laboratorium 650 MSEK 200 MSEK Jvg anslutning av terminalspår till LKAB Kiruna 350 MSEK Ny infart och vägar till LKAB Kiruna Nytt högvattenutskov från 100MSEK Luossajärvi 20 MSEK Ny damm Luossajärvi 300 MSEK Reinv. Gruvmaskiner 400 MSEK Gruvstadspark, etapp 1 x MSEK Infrastruktur under jord 450 MSEK 4 nya IORE-lok och 400 nya Ny huvudnivå KUJ malmvagnar 1365 1,2 MDRSEK 12,5 MDRSEK Reinv. terminallok 100 MSEK Effektivare tågföring 150 nya bostäder Luossavaara 50 MSEK 250 MSEK 50 nya lägenheter Jägarskolan (Finns ännu inget styr beslut, men 100 M SEK inriktningen är klar) (Finns ännu inget styr beslut, men inriktningen är klar) 24 nya lägenheter, Jägarskole-området 50 MSEK Pågående och beslutade investeringar i Malmfälten ca 25 miljarder kronor!
  • 12. Gruvnäringen står för ~15 % av svensk bruttoexport och 40 % av nettoexporten Bruttoexport Nettoexport 100% = SEK 196 miljarder 100% = SEK 70 miljarder Järnmalm Kemivaror Järnmalm och andra Övriga mineralvaror Verkstads- 6 9 mineral/ varor 5 varor 40 30 60 Övrig 49 nettoexport Skogs- varor Källa SCB
  • 13. Industrialiseringsperioder driver stark global BNP tillväxt Real BNP-tillväxt, 10 års glidande medelvärde för USA, Tyskland, Japan och världen1; Världen1 Japan Kina procent USA Tyskland Indien Tyskland Japanska Kinesiska 12 ‘supercykeln’ ‘supercykeln’ 10 8 Indien USA 6 och andra utvecklingsländer 4 2 0 -21880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 -4 -6 -8 1 G7 used as proxy for world up to 1950 KÄLLA: OECD up to 2000
  • 14. Ljusa utsikter för råvarumarknaden: vi är i en ny period av stark tillväxt Genomsnittlig tillväxttakt i efterfrågan, per årtionde Volatilitet under …följdes av period Vi är sedan Kinas boom 30- och 40-talen av stark tillväxt i en ny period av tillväxt 7,0% ~8% fram till krisen Järnmalm 5,0% 3,6% 2,4% 0,2% 0,9% 0% 0,5% 6,0% 10,0% 8,2% 7,0% Nickel ~2% fram 5,6%1 2,2% 1,6% 2,8% till krisen 0,4% 1,6% Koppar 5,2% 4,4% ~2% fram 4,1% 2,6% 2,8% till krisen 3,7% 1,4% -0,4% -0,1% 1930- 40- 50- 60- 70- 80- 90- 2000- 2010- 1 2010-2013 talet talet talet talet talet talet talet talet talet (P) KÄLLA: USGS; Maddison; WBMS
  • 15. Produktion av råstål 1969-2010 (est) Crude Steel Production 1969 - 2010 (E) Japan China 700 600 500 400 Mt 300 200 100 0 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Source: worldsteel
  • 16.
  • 17. Sverige står för en stor del av Procent Europas malmtillgångar Del av världens tillgångar Del av Europas tillgångar2 Järnmalm1 2 60 Koppar 1 33 Zink 1 21 Uran 28 81 Nickel 2 19 Guld 0 4 1 Järnmalmreserv justerat för järninnehåll 2 Exklusive Ryssland samt Ukraina, innefattar tillgångar dvs. projekt som i nuläget ej är ekonomiskt fördelaktiga KÄLLA: USGS; RGM
  • 18. Antalet anställda inom svensk gruvindustri har inte vuxit i linje med andra marknader under industrins tillväxtperiod sedan 2003. Sverige Australien Antal anställda inom gruvnäringen; Indexerat till 2003 = 100 Anställda 2010 350 169 400 300 250 200 x3 150 100 8 000 50 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Årlig tillväxt Sverige -4.4% -1.9% +0.7% i perioden i procent Australien n/a -0.4% +14.7% KÄLLA: SCB; Australian Bureau of Statistics
  • 20. Malmbanan – grunden till bildandet av LKAB och fortsatt en förutsättning för ett konkurrenskraftigt företag.
  • 21. LKAB har investerat > 5.000 Mkr i ett nytt logistiksystem Effektiviseringsåtgärder: • Ökad lastvikt – 30 t:s axellast • Enhetlig lok- och vagnsstruktur • Effektiva terminaler och hamnar
  • 22. !
  • 24. Fler långa mötesplatser är avgörande för att snabbt öka kapaciteten Endast 23 av 52 st 12 ? 20 ng Lå 10 mötesplaster är av g 12 ån 20 as 20 en – L n Stationer er ste g, fulllängd an kl en ån hö pp ure Pl Narvik ö r rå s ise en L lar e– Ko sija Ka dal o – id Bj a STAX 30 K ke n ? >750 m kt ng s or isk Va Lå pa ac St Ab b s k s es en trä era <750 m sn St orne lan nf t Bj t t e k s ör rat l or P Ka bak jel um T rg f n– tra m S Be nsjö Ro Re s Byggs Lång, uta Ra kvik ej klar Kr o Kiruna Sjöbangård KMB STAX 30 STAX 30, ej upplag Kalixfors Gäddmyr Svappavaara Mot Kiruna Lappberg STAX 30 Luleå C Malmberget Fjällåsen LKAB Luleå Malmbangård Harrå – Lång 2011 Håmojåkk Linaälv SSAB Sikträsk LKAB STAX 30 Gällivare Harrträsk – Lång 2009? Gällivare 0 01 3 Ripats 01 r2 09 g2 Nuortikon rt a g 20 ån sta Kilvo 09 –L ln 20 Säden yn ång rkejek bergg sk Lån s mm y byn tad khu Mot Luleå lci r er g t en Bo ddb – L Nattavaara Po Mu olikäsb aträ äsk äsk ån Ga erb er e ls Sju n– k ltr tr jö – L lin STAX 30 T N a nd nd Bu fors Koskivaara L ul and ns så Sä astk vike Su Su G S ra Lju lm No t v vas G rra Ho Not Luleå
  • 25. Fyra nya mötesplatser skapar förutsättningar för att möta kapacitetskravet 2015
  • 26.
  • 27. Projekt Kiruna Ny Järnväg(KNJ), Budget: 2000 MSEK Ett framgångrikt järnvägsprojekt mellan Trafikverket och LKAB
  • 30. … men tågen de går!
  • 31. Tack för Er uppmärksamhet !

Notes de l'éditeur

  1. Kinas / Asiens roll (Bilden från Shanghai, ökad status, urbanisering)