Hedersmord

InneHåll

Inledning 3
Internationell rätt 3
Hedersmord – hur ska det definieras? 4
Hedersmord och islam 4
Hedersbegreppet 4
Att återupprätta förlorad heder 5
Hedersmord i samband med våldtäkt och incest 6
Lagstiftning 7
Andra hedersrelaterade brott 7
Jemen 8
Jordanien 8
Libanon 11
Pakistan 12
Syrien 19
Turkiet 21
Noter 24

Hedersmord 2

InlednIng
Varje år mördas tusentals flickor och kvinnor i hederns namn. Enligt FN:s särskilda rapportör om
utomrättsliga, summariska och godtyckliga avrättningar handlar det årligen om upp till 5000 kvinnor som
mördas av sina manliga närstående för att återupprätta familjens heder. Mörkertalet är stort och enligt
Amnesty International dokumenteras årligen cirka 1000 fall – enbart i Pakistan. Och antalet hedersmord
tycks öka.1

Hedersmord förekommer i många olika länder och samhällen. Enligt en FN-rapport som publicerades i
januari 2000, hade den särskilda rapportören om utomrättsliga, summariska och godtyckliga avrättningar,
mottagit rapporter om hedersmord i Bangladesh, Brasilien, Ecuador, Egypten, Indien, Israel, Italien,
Jordanien, Kina, Pakistan, Marocko, Storbritannien, Sverige, Turkiet och Uganda, under perioden 1
november 1998 till 5 december 1999.2

InternatIonell rätt
Diskriminering av och våld mot kvinnor utgör allvarliga kränkningar av de grundläggande fri- och
rättigheterna. Flera internationella deklarationer, konventioner och resolutioner har antagits för att
ge kvinnor ett fullvärdigt skydd. Enligt dessa är staten skyldig att erbjuda kvinnor skydd, oavsett om
kränkningarna sker i den offentliga eller privata sfären.

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 3, fastslår att “Alla människor har rätt
till liv, frihet och personlig säkerhet”. Alla människor har rätt att inte utsättas för tortyr eller annan grym,
omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (artikel 5). Äktenskap må ingås endast med
de blivande makarnas fria och fullständiga samtycke (artikel 16:2). Fri- och rättigheterna tillfaller alla
människor ”utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan
uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt” (artikel 2).

Den allmänna förklaringen fastslår således att alla människor har rätt att få leva ett liv i jämlikhet, utan
diskriminering och med lika skydd från lagens sida.

Hedersmord utgör en extrem form av könsrelaterat våld. FN:s generalförsamling antog 1993 en
deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor. Deklarationen fördömer allt fysiskt, sexuellt och
psykologiskt våld mot kvinnor, vare sig det sker inom familjen, i samhället eller om det utförs av eller
accepteras av statsmakten. FN:s medlemsländer uppmanas att fördöma våld mot kvinnor och att inte
hänvisa till sedvänjor, traditioner eller religiösa överväganden för att därigenom undvika sitt ansvar att
avskaffa det.

I januari 2001 antog FN:s generalförsamling en resolution (55/66) om avskaffande av brott mot kvinnor
i hederns namn. Resolutionen fastslog att hedersrelaterade brott mot kvinnor är en fråga som berör
kvinnors mänskliga rättigheter och att det åligger medlemsstaterna att förhindra och utreda sådana brott,
samt ställa förövarna inför rätta. Staten är skyldig att ge offren skydd. Statens undlåtenhet att skydda
offren utgör i sig en kränkning av de mänskliga rättigheterna.

I april 2002 antog Europarådet en rekommendation (Rec 2002, 5) om skydd mot våld mot kvinnor, som
även innehöll särskilda rekommendationer till medlemsländerna beträffande hedersmord.

Trots detta har flera länder i bland annat Latinamerika och Mellanöstern institutionaliserat idén om
männens rätt att försvara sin heder (honour defence) i sin lagstiftning. Fäder, bröder och äkta män som
mördat en kvinnlig familjemedlem i hederns namn kan enligt lagen komma att åtnjuta strafflindring eller
straffrihet ibland annat Irak, Jordanien, Syrien, Marocko, Qatar, Turkiet och på Haiti.

I Brasilien var det fram till mitten av 1980-talet vanligt att män som anförde förlorad heder som motiv till
mord på kvinnor frikändes eller dömdes till kortare straff, trots att lagligt stöd för sådana domar saknades.

Hedersmord 3

Allmänt kan sägas att hedersrelaterat våld har sina rötter i kvinnors underordnade sociala status som
ofta samverkar med de normer, trosföreställningar och samhällsinstitutioner som upprätthåller patriarkala
strukturer. Hedersrelaterade brott, som i sin värsta form kulminerar i mord, är en del av ett betydligt mer
omfattande problem som årligen drabbar miljontals kvinnor världen över: nämligen fysiskt, sexuellt och
psykologiskt våld utövat av deras närstående män.

Hedersmord – Hur ska det defInIeras?
Hedersmord definieras ofta som: mord på en kvinna, utfört av hennes far, bror, make eller annan manlig
släkting, för att hon haft en påstådd eller verklig sexuell relation innan hon ingått äktenskap eller utanför
äktenskapet.3

I starkt patriarkala samhällen betraktas kvinnors föräktenskapliga eller gifta kvinnors utomäktenskapliga
sexuella förbindelser som det allvarligaste hotet mot männens och familjens heder. Begreppet
hedersmord är kopplat till kvinnans (otillåtna) bruk av sin sexualitet och/eller ett omoraliskt, oacceptabelt
uppförande. Kvinnan anses, genom sitt påstådda eller verkliga beteende, ha dragit skam över sin familj
genom att bryta mot de accepterade samhällsnormerna för hur en kvinna förväntas uppföra sig.4

Men även andra opassande beteenden hos de kvinnliga familjemedlemmarna kan dra skam och vanära
över familjen, och i förlängningen över hela samhället.5 Kvinnor mördas för att de gift sig med män de
själva valt, för att de vägrat ingå tvångsgifte, för att de skilt sig från män som misshandlat dem, för att de
flirtat, visat brist på lydnad eller för att de “tillåtit sig själva” att bli våldtagna..6

I en situation då kvinnan anses ha dragit skam över familjen åligger det de manliga familjemedlemmarna
att återupprätta hedern. Mordet ses som en rättvis och berättigad handling. En man som begår ett
hedersmord försvarar inte bara sin egen heder utan även moralen i samhället.7

Även pojkar och män som anses bryta mot rådande normer kan riskera att utsättas för hedersmord.
Under senare år har man t.ex börjat uppmärksamma homosexuella pojkars/mäns utsatthet för
hedersförtryck i Sverige.

Hedersmord ocH Islam
De flesta hedersmord begås i muslimska länder.8 Förekomsten av hedersmord i den muslimska världen
dateras till förislamisk tid. Det finns inget stöd för hedersmord i islam.

Inom islam finns strikta regler om vad som är tillåtet (halal) och vad som är förbjudet (haram).
Äktenskapsbrott och utomäktenskapligt sex (zina) är förbjudna handlingar. Den islamska lagen Shari’a,
som baseras på Koranen, föreskriver dödsstraff genom stening för äktenskapsbrott för både kvinnor och
män, men bara om det finns fyra vittnen till den sexuella akten. Motsvarande straff för ogifta kvinnor och
män som haft utomäktenskapligt sex är 80 piskrapp. Islam tillåter inte att enskilda personer tar lagen i
sina egna händer och själva bestraffar brottslingen.9

Många muslimska feminister, intellektuella modernister och muslimska ledare menar att islam och
Shari’a har feltolkats och att hedersmord är ett exempel på hur sedvänjor och traditioner åsidosatt islam.
Enligt muslimska feminister är en av orsakerna till detta att islam genom alla tider uttolkats av män.

Ett annat problem är att många muslimska ledare undlåter att uttryckligen ta avstånd från hedersmord
vilket tenderar att ge legitimitet åt morden.

Tilläggas bör att en del forskare menar att hedersmord förekommer i alla kulturer och att just heder är en
bakomliggande orsak till de flesta mord på kvinnor som utförs av deras manliga partner. Mord på kvinnor
i nära relationer avspeglar enligt dessa forskare attityder som är gemensamma för alla samhällen och
länder, och som handlar om kvinnans värde, hennes “riktiga” roll i samhället och mäns äganderätt över
och kontroll av kvinnor.10

Hedersmord 4

Hedersbegreppet
Det är svårt att ge en generell bild av begreppet heder, eftersom det har olika betydelse i olika samhällen,
samhällsgrupper och kontexter och är föränderligt över tid. Begreppet är omtvistat men många forskare
menar ändå att det är relevant och att kraven på kvinnlig kyskhet är ett centralt element inte bara i det så
kallade kyskhetsbältet (ungefär Mellanöstern/Nordafrika) utan också i andra delar av Medelhavsområdet.

I de flesta länder ses familjen som det fundament på vilket samhället vilar. I många länder är
familjen hierarkiskt uppbyggd utifrån kön och ålder: de unga är underordnade de äldre, kvinnorna är
underordnade männen.11 Den enskilda familjens status är till största del beroende av familjens heder.
I sådana samhällen är mannens värde, status och acceptans, både i de egna och i samhällets ögon,
avhängigt av faktorer såsom stam- eller klantillhörighet, familjeheder och ägande.12 Heder är relaterat till
patriarkala familje- och släktskapsrelationer och individen betraktas i första hand som en del av gruppen,
klanen eller familjen.

Hedersbegreppet, som dessvärre används för att legitimera våld mot eller mord på kvinnor, baseras
på idén om att mannens heder är beroende av de andra familjemedlemmarnas uppförande och
beteende.13 Särskilt viktig för – och direkt kopplad till mannens och familjens heder är de kvinnliga
familjemedlemmarnas kyskhet. Kvinnornas kyskhet utgör gränsen mellan heder och skam och kvinnorna
är med andra ord bärare av männens, familjens och hela släktens heder.

Hedersetiken grundas på föreställningen om att kvinnan har ett ansvar för att försvara hedern samtidigt
som hon inte själv är kapabel att värna om sin kyskhet. Kvinnans könsliv upphör därmed att vara hennes
privata angelägenhet och hålls under sträng övervakning.

Ofta karaktäriseras så kallade hederskulturer av varierande grader av könssegregation och kvinnokontroll.
Det tar sig bland annat uttryck i att kvinnans rörelsefrihet begränsas till den så kallade privata sfären.14
Den sociala kontrollen utförs av såväl kvinnor som män, både inom och utanför familjen.

En kvinna tillåts inte begå misstag, och blotta misstanken om att hon är involverad i en otillåten sexuell
relation med en man, kan innebära livsfara för henne. Undersökningar som gjorts i Jordanien visar att
flertalet kvinnor som mördats i hederns namn är unga och ogifta och mellan 90-95% av dessa kvinnor
har vid obduktion visat sig vara oskulder.15

Den unga, ogifta kvinnans värde är starkt sammanflätat med hennes oskuld. Familjen vakar över
dottern och ofta begränsas den unga kvinnans rörelsefrihet drastiskt när hon når förpubertal ålder. Att
låta eller tvinga sina döttrar att ingå äktenskap vid tidig ålder blir således ett sätt att förhindra otillåtna
föräktenskapliga sexuella förbindelser och bevara flickornas kyskhet. En kvinnas oskuld “ägs” av männen
omkring henne: först av fadern som överlämnar gåvan till en annan man i samband med dotterns
giftermål.16

Den traditionella kvinnorollen tillmäter kvinnan värde och respekt genom moder- och hustruskapet. Den
gifta “goda” kvinnan är den som underordnar sig mannens och familjens behov och hjälper mannen
att bevara sitt rykte och sin heder genom att låta honom fullgöra sin plikt att se till att hon uppträder
anständigt. Om en gift kvinna begår äktenskapsbrott har hon därmed visat på makens oförmåga att
skydda henne, vilket är hans plikt.17 En viktig uppgift för den gifta kvinnan är att uppfostra sina döttrar till
att följa gällande normer för hur kvinnor förväntas uppföra sig.

att återupprätta förlorad Heder
I så kallade hederskulturer återfinns begreppen heder och skam i hela samhället, men i varierande grad
och med olika konsekvenser för den kvinna som anklagas för att ha överskridit normerna. En flicka från
den lägre samhällsklassen på landsbygden i Irak som misstänks vara involverad i en föräktenskaplig
sexuell relation löper stor risk att dödas. En flicka från medelklassen i storstaden straffas sannolikt genom
att hållas i husarrest för samma “brott”.18

Hedersmord 5

Generellt sett tycks hedersmord vara vanligare på landsbygden än i urbana miljöer. Det innebär dock inte
att den “moderna” stadsbefolkningen saknar förståelse för eller automatiskt tar avstånd från företeelsen.
Hedersmord förekommer i alla samhällsklasser.

Hedersmordet föregås ofta av att familjen försökt få dottern att anpassa sig till gällande normer genom
hot, trakasserier, misshandel och husarrest.19 En del forskare menar att sannolikheten för att en kvinna
ska utsättas för hedersmord är mycket liten så länge som kvinnans (påstådda eller verkliga) överträdelse
av gällande normer förblir dold. Familjen kan då välja att inte bestraffa henne alls eller att bestraffa henne
på annat sätt; hon kan till exempel hållas i husarrest eller förskjutas av sin familj och bli tvingad att flytta
från orten.

Om överträdelsen blir allmänt känd tvingas familjen agera för att bevara sin samhälleliga position.20 Om
och hur familjen agerar beror med andra ord på vad man upplever att familjen – kollektivet – riskerar att
förlora genom att inte agera.

Det är de manliga familjemedlemmarnas sak att återupprätta hedern när den väl skändats. Att rena
familjen från skammen och vanäran är inte bara accepterat av omgivningen utan ofta ett uttalat krav. Den
man som inte agerar för att återställa den förlorade hedern, förlorar omvärldens respekt och utsätts för
öppet hån och starka påtryckningar. En man som tar saken i egna händer och visar makt och förmåga att
säkerställa sin heder genom att mörda den som åsamkat skammen, hyllas däremot som en hjälte.21

Detta torde vara ett av skälen till att många hedersmord sker i det offentliga.22 Bestraffningen eller mordet
kan till och med öka familjens anseende och heder så att familjens sociala status stiger.23

Undersökningar från Jordanien visar att det oftast är bröder som är förövare, följt av fäder. Men även
manliga kusiner eller farbröder utför ibland morden, liksom kvinnans make eller makens släkt. Ofta
utses en minderårig bror till att utföra mordet, eftersom deras ringa ålder medför lägre straff.24 Såväl den
mördade kvinnan som förövaren är i viss mån offer för hedersetikens krav på återupprättad heder.

En del bedömare menar att man ofta underskattat den roll som offrets kvinnliga anhöriga, grannkvinnor
med flera spelar i samband med hedersmord. Det händer att kvinnor är direkt delaktiga i mordet,
även om det sällan tycks vara fallet. Däremot bereder de väg för dåden genom att de ofta ligger bakom
ryktesspridning och skvaller, som i värsta fall leder fram till hedersmordet. Kvinnor kan också ha en del
i förberedelserna eller hemlighållandet av mordplanerna. I likhet med övriga personer i det omgivande
lokalsamhället, är inte heller kvinnor behjälpliga i eventuella polisutredningar.25

Ett skäl till att kvinnor medverkar eller undlåter att ingripa för att förhindra mordet kan vara att familjens
ekonomiska situation eller framtidsutsikterna för övriga kvinnliga släktingars giftermål tros kunna
försämras om inte familjehedern återupprättas.26 Många kvinnor är också helt beroende av familjen för
sin försörjning. I hederskulturerna är föreställningen om familjens heder även internaliserad hos de flesta
kvinnor.

Hedersetiken konserverar manliga intressen och de kvinnor som utmanar grundförutsättningarna riskerar
att förlora socialt anseende, eller själva utsättas för förföljelse.

Hedersmord I samband med våldtäkt ocH Incest
Flera exempel från bland annat Pakistan, Jordanien och de palestinska samhällena visar att även kvinnor
som våldtagits riskerar att utsättas för hedersmord. Sexuella övergrepp på kvinnor betraktas ofta som ett
brott riktat mot kollektivet, snarare än mot individen. En kvinna som blivit våldtagen kan i värsta fall anses
ha dragit skam över såväl familjen som samhället i stort. När sexuella övergrepp på kvinnor blir allmänt
kända rubbas den sociala jämvikten och stabiliteten i samhället.

I den mån som offret för våldtäkten överhuvudtaget berättar om övergreppet, försöker familjen ofta tysta
ned händelsen och hålla den dold. Medicinska ingrepp och operationer för att återställa mödomshinnan i
syfte att säkerställa att ”skandalen” inte uppdagas i samband med framtida giftermål, förekommer.

Hedersmord 6

Studier från bland annat Palestina visar att när flickor eller kvinnor söker hjälp utanför familjen, uppfattas
det implicit som ett underkännande av familjens förmåga att skydda dem och kan leda till hot från
familjens sida.27

I flera länder i Mellanöstern undgår våldtäktsmannen att ställas inför rätta om han går med på att gifta sig
med sitt offer. Den våldtagna kvinnan döms därmed till ett livslångt straff när hon tvingas ingå äktenskap
med förövaren. För offrets familj innebär giftermålet att hedern räddas.

Olika versioner av den här typen av lagstiftning återfinns bland annat i Marocko, Libanon, Syrien,
Jordanien, Palestinska områdena, men även i flera länder i Central- och Sydamerika såsom Guatemala,
Ecuador och Mexiko. Liknande lagar avskaffades i Argentina och Costa Rica så sent som 1999.

Hedersmord används också för att skyla över incest och våldtäkt på unga flickor inom familjen,
i synnerhet om övergreppen resulterat i graviditet. Den unga kvinnan anklagas då ofta direkt av
gärningsmannen för att ha haft en otillåten föräktenskaplig sexuell relation med någon utomstående
man. I flera sådana fall har myndigheterna sökt skydda den mordhotade kvinnan genom att hålla henne i
fängelse.28

lagstIftnIng
Föreställningarna om heder och det legitima i att mörda en kvinna för heders skull kodifieras i lagstiftning.
I flera länder medges strafflindring eller till och med straffrihet för mord på kvinnor om gärningsmannen
hänvisar till heder.29

Lagar som medger strafflindring för hedersmord kan spåras långt tillbaka i tiden. I den ottomanska
strafflagen behandlades hedersmord genom artikel 188. Denna artikel baserades i sin tur på den franska
strafflagen från 1810 (artikel 324), som medgav strafflindring för äkta män som begått så kallade “crime
of passion”. Först 1975 avskaffades artikel 324 ur strafflagen i Frankrike.30

Än idag medges strafflindring eller till och med straffrihet för hedersmord i bland annat Syrien, Irak och
de palestinska områdena. I andra länder, exempelvis Pakistan är strafflättnader eller frikännande vid
hedersmord numera snarare ett utslag av sedvänjor och domstolars juridiska beslut, än tillämpning av
gällande lagar. I majoriteten av dessa länder finns inga motsvarande strafflättnader för kvinnor, även om
de anför heder som motiv till mord.

I Jordanien, där människorättsorganisationer, kvinnorörelser och enskilda personer under flera års tid
drivit omfattande kampanjer för att få bort strafflättnader för hedersmord ur lagstiftningen, har underhuset
i parlamentet vid två tillfällen röstat emot förslag till lagreformer som syftat till att avskaffa de aktuella
lagparagraferna. I stället antog parlamentet i december 1999 ett förslag som utökade existerande lag till
att även omfatta kvinnliga gärningsmän.31

Norra Irak/Kurdistan avskaffade i augusti 2002 strafflättnader för hedersmord ur sin lagstiftning. Fram till
dess hade den irakiska strafflagen No.111 från 1969 tillämpats.32

andra Hedersrelaterade brott
Utöver hedersmord begås även andra brott i hederns namn. Det omfattar t.ex barnäktenskap,
tvångsäktenskap, misshandel, syraattacker, frihetsberövande, försvinnanden, våldtäkter eller andra
sexuella övergrepp och trakasserier.

Hedersmord ses ofta som en sista utväg och föregås nästan alltid av att flickan eller kvinnan utsätts
för stark kontroll och omfattande begränsningar av den personliga och sexuella integriteten och
självbestämmandet.

Flickor och kvinnor i alla åldrar kan anklagas för att dragit skam över sin familj eller deras samhälle på
grund av sitt uppförande – allt ifrån att småprata med en manlig granne till att ha en sexuell relation

Hedersmord 7

utanför äktenskapet. Enbart misstanken om att kvinnan har skadat familjens heder kan leda till
tortyrliknande behandling.

Jemen
Efter att Syd- och Nordjemen återförenades år 1990 antogs en ny konstitution som garanterade
likhet inför lagen för alla medborgare och alla medborgares lika rättigheter och offentliga skyldigheter.
Konstitutionen stadgade att ingen diskriminering fick äga rum på grunder såsom kön, hudfärg, härkomst,
språk, yrke, social status eller religion.1 Efter inbördeskriget 1994, genomfördes författningsändringar
och avsnittet som handlade om otillåten diskriminering togs bort. Istället infördes en ny skrivning om
att “Kvinnorna är männens systrar och de har rättigheter och skyldigheter i enlighet med Shari’a och
i enlighetet med lagen”.2 Enligt författningen från år 1994 är den islamska lagen – Shari’a – den enda
källan som lagstifningen baseras på.3

Enligt organisationen Sisters Arab Forum for Human Rights (SAF), har kvinnors situation avsevärt
försämrats i takt med att antalet medlemmar av traditionella klaner ökat i parlamentet.4

Hedersbegreppet i Jemens lagstiftning innefattar inte bara kyskhet och otillåtna sexuella relationer utan
berör också företeelser som att lämna hemmet utan makens tillstånd.

Artikel 40 i 1992 års Personal Status Law no.20 och 1998 års lag no. 28 stipulerar att:
“Maken har rätt att åtlydas av sin hustru när det ligger i familjens intresse”.

Kvinnan ska:
1. flytta med maken till det äktenskapliga hemmet om hon inte angett som vilkor i äktenskapskontraktet
att hon ska kvarvara i sin familjs hem. I sådant fall ska hon möjliggöra för maken att bo med henne
och ge honom hans äktenskapliga rättigheter
2. tillåta honom att ha sex med henne
3. foga sig efter hans befallningar utan att sätta sig upp mot honom. Hon ska utföra alla sina plikter i
hemmet.
4. inte lämna hemmet annat än med makens tillåtelse eller om hon haft en godtagbar ursäkt i enlighet
med Shari’a [...] utan att bryta mot hedern [...] eller för att sköta sina finansiella ärenden eller
utföra sitt arbete som överenskommel förutsatt att det inte strider mot Shari’a. En sådan ursäkt som
accepteras enligt Shari’a är att kvinnan lämnar hemmet för att sköta om och hjälpa sina ålderstigna
föräldrar om det inte finns någon annan som ser till dem.5

Strafflagen föreskriver dödsstraff för mord på kvinnor. Strafflindring medges dock för hedersrelaterade
brott och hedersmord. I fall av äktenskapsbrott kan den make som mördar sin hustru och hennes älskare
dömas till böter eller fängelsestraff på max ett år.6

Uppgifter om hedersmord i Jemen är mycket knapphändiga och uppgifterna går i sär. Flera artiklar
refererar till en universitetsstudie som uppskattade att 400 kvinnor mördades i hederns namn i Jemen
under år 1997.7

JordanIen
Årligen rapporteras mellan 20-30 hedersmord i Jordanien. Men mörkertalet är stort och det verkliga
antalet offer tros vara betydligt fler.

En advokat från Jordanian Women’s Union uppskattar att antalet hedersmord är fyra gånger fler än vad
de officiella uppgifterna visar.1 Chefen för the Public Security Directorate’s Family Protection Unit (FPU)
menar att många av de självmord bland kvinnor som rapporteras, i själva verket är hedersbrott, där
kvinnan tvingats till att begå självmord.2

I andra fall arrangeras hedersmordet så att de ska se ut som självmord. Flera av de kvinnor som varje år
rapporteras som saknade och “försvunna” tros också ha mördats i hederns namn, och sedan begravts i

Hedersmord 8

öknen. Hedersmord används även för att dölja förekomsten av våldtäkt och incest inom familjen, som i
nedanstående fall:

År 1993 våldtogs 16-åriga Kifaya av sin bror Mahmoud. Våldtäkten resulterade i graviditet och
Kifaya genomgick en abort varpå hon giftes bort till en 50-årig man. Sex månader senare upplöstes
äktenskapet och samma kväll knivhöggs hon ihjäl av sin äldre bror Khalid. Khalid dömdes till 7 1/2
års fängelse för överlagt mord men straffet reducerades sedan till 1 års fängelse. Mahmoud dömdes
till 13 års fängelse för våldtäkt och försök till mord på sin syster.

OffREn OcH föRövaRna
Officiell statistik visar att de flesta hedersmord i Jordanien utförs av bröder till kvinnan (61.9%) följt av
fäder (14.3%) och därefter bror- eller systerson (10%). Ofta utses en minderårig bror till att utföra mordet
eftersom minderåriga riskerar kortare straff och i regel avtjänar straffet på ungdomsanstalt, utan att
hamna i straffregistret.3

Flertalet hedersmord i Jordanien begås i fattiga, tättbebyggda områden på landsbygden, men är inte
begränsade till dessa områden utan förkommer i alla samhällsgrupper.4

Blotta misstanken om en olovlig sexuell relation eller tecken på omoraliskt beteende kan försätta flickor
och kvinnor i livsfara. Flertalet kvinnor som mördas i hederns namn är unga och ogifta och har vid
obduktion visat sig vara oskulder. Enligt chefsrättsläkaren i Amman, som utreder alla dödsfall där det
finns misstankar om hedersrelaterade brott, tar man emot omkring 300 flickor per år, vars familjer kräver
en försäkran om att flickornas mödomshinna är oskadd. Chefsrättsläkaren uppger att han i flera fall
bevisat att flickan i fråga varit oskuld, men ändå fått tillbaka hennes kvarlevor några månader senare.5

Undersökningar visar att omkring 90% av de kvinnor som mördats i hederns namn, vid obduktion visat
sig vara oskulder.6 Ungefär 70% av offren för hedersmord är mellan 15 och 27 år.7

Mellan åren 1986-1999 utgjorde hedersmorden mellan 17-34% av det totala antalet mord i Jordanien
under ett år:

år antal mord hedersmord andel i %

1986 66 22 33
1987 69 18 26
1988 76 23 30
1989 62 20 32
1990 82 22 26
1991 76 24 31
1992 93 27 29
1993 96 33 34
1994 87 24 27
1995 78 20 25
1996 108 19 17
1997 105 25 23
1998 108 22 20
1999 67 17 25
2002 22

Källa: Faqir Fadia: Intrafamily femicide in defence of honour: the case of Jordan. Third World Quarterly, Vol 22, No 1,
2001 och The Jordan Times 2002-12-29

Hedersmord 9

KvinnOR gES SKyDD – i fängElSE
Mellan 40-60 kvinnor frihetsberövas varje år av de jordanska myndigheterna för att skydda dem mot
hedersrelaterad brott och mord.8 Lagen om brottsförebyggande åtgärder från 1954 medger att kvinnor
kan placeras i fängsligt förvar genom administrativa beslut i syfte att skydda dem under upp till tre år.9
Ett problem är att när kvinnorna väl fängslats behandlas de som omyndiga och kan inte lämna fängelset
när de själva vill. Myndigheterna kan kvarhålla kvinnorna om de fruktar för kvinnas säkerhet och liv.10

En kvinna som hålls i administrativt förvar kan dock släppas om en manlig släkting till henne
undertecknar en begäran om det. Ofta måste släktingarna skriva under en försäkran om att de inte
kommer att skada eller döda flickan eller kvinnan. I flera kända fall har dock kvinnorna mördats
omedelbart efter frigivningen. Om släktingarna vägrar skriva under kvarhålls kvinnan. Det finns exempel
på kvinnor som har suttit fängslade i upp till 12 år:

Kifah (fingerat namn) var 18 år när hon först fördes till kvinnofängelset utanför Amman år 1989.
Hon hade träffats av fyra av de 22 skotten som hennes farbror avlossat mot henne när hon försökte
rymma med sin pojkvän. Farbrodern letade reda på paret och hann i kapp dem precis innan de
lyckats ta sig över gränsen till ett grannland. Hennes “brott” var att hon vägrat gifta sig med sin
kusin. Fortfarande efter 12 år satt Kifah fängslad.11

Tidigare hölls de hotade kvinnorna tillsammans med dömda brottslingar vid Women’s Correctional and
Rehabilitation Center – ett kvinnofängelse söder om Amman. Under senare år har fängelseledningen
inrättat en speciell avdelning för de förföljda kvinnorna. Enligt uppgifter finns det hälso- och sjukvård
på området, liksom socialarbetare, en lekskola för kvinnornas barn samt ett bibliotek. Vidare bedrivs
undervisning för att öka kvinnornas möjligheter till försörjning.12

År 2005 inrättades ett center, “Family Rehabilitation Center”, i Amman där våldsutsatta och hotade
kvinnor skulle kunna söka sig, men centret har ännu inte tagits i drift.13

HEDERSMORD i JORDaniEnS lagStiftning OcH pOlitiK
Den jordanska konstitutionen från 1953, garanterar alla jordanska medborgares rättigheter oavsett kön.

Enligt den jordanska strafflagen kan mord straffas med livstids fängelse eller dödsstraff. Lagen medger
dock strafflindring för hedersmord och i de allra flesta fall av hedersmord åtnjuter förövaren starkt
reducerade straff. I ett fall dömdes en far som mördat sin dotter till 6 dagars fängelse.14

Människorättsorganisationer, kvinnorörelser, kungahuset och enskilda personer har under flera års tid
drivit omfattande kampanjer för att bekämpa strafflindring och straffrihet för hedersmord. I mars 1999
skrev kung Abdullah ett brev som instruerade premiärministern att “ändra lagarna som diskriminerar
kvinnor och utsätter dem för orättvisa”.15 Regeringen presenterade ett förslag till lagändring med skärpta
påföljder för hedersmord. Förslaget antogs av överhuset men i november 1999 röstade underhuset i
parlamentet emot detsamma. I januari 2000 gjorde regeringen ett nytt försök att få igenom lagreformen,
som återigen godkändes av överhuset men som stoppades av parlamentets underhus efter en diskussion
som varade i tre minuter.16

Lagreformen mötte starkt motstånd bland många parlamentariker som bland annat tolkat förslaget
som ett sätt att “legalisera obscenitet och äktenskapsbrott”. Kampanjen för lagreformen utfördes, enligt
enskilda parlamentsledamöter, av personer som mottagit pengar från utlandet “i syfte att infiltrera det
jordanska samhället och sprida omoral”.17 Andra parlamentsledarmöter har hävdat att de är emot
äktenskapsbrott, men att de än mer emotsätter sig att enskilda personer har rätt att döda eller ta lagen
i sina egna händer. I en undersökning som gjordes av den engelskspråkiga dagstidningen The Jordan
Times framgick att 62% av jordanierna motsatte sig ändringsförslaget av artikel 340. Det främsta skälet
som angavs var rädslan för att det skulle kunna leda till “moraliskt sedefördärv i samhället.”18

Hedersmord 10

Under åren 2001-2003 var underhuset tillfälligt upplöst och i mitten av 2001 antogs ett antal
“provisoriska” lagar som sedan ratificerades av parlamentet när den nya lagstiftningen väl samlats. Även
ett av de lagrum som behandlar hedersmord berördes.

aRtiKEl 340
Före lagändringen av artikel 340 som genomfördes år 2001 kunde den man som förövat hedersmord
helt undgå att straffas under vissa omständigheter enligt artikel 340:§1 i den jordanska strafflagen. Detta
lagrum användes dock sällan i praktiken.19 Lagändringen från år 2001 innebar dock fortsatt strafflindring
förövare av hedersmord för varje man som attackerar sin hustru eller någon annan kvinnlig släkting som
begår äktenskapsbrott eller befinner sig “olagligt i säng” med en annan, och dödar, sårar eller skadar
en av dem eller båda. Lagen gjordes dessutom könsneutral genom att ytterlikare en klausul lades till
som tillerkänner samma strafflindring för kvinnor som begår hedersmord.20 I september 2003 skulle
parlamentet ratificera lagändringen av artikel 340. Återigen godkändes lagändringen av överhuset men
stoppades av underhuset.21

aRtiKEl 98
Artikel 98, vilket vanligtvis är det lagrum som används för strafflindring lyder: “den som begår ett brott i
ett anfall av raseri, orsakat av en orättfärdig och skadlig handling från offrets sida, åtnjuter strafflindring.”
Lagen är könsneutral och omfattar således såväl kvinnor som män.

Till skillnad från artikel 340 krävs inte att gärningsmannen ertappat offret på bar gärning (in flagrante)
eller någon annat bevisstandard för att påvisa kvinnans felsteg.

Strafflindring kan ges för sådana brott som är straffbara med döden, däribland överlagt mord och artikel
98 stipulerar att straffet kan sänkas till minst ett års fängelse. Dessutom kan domstolarna ytterligare
halvera straffet om offrets familj avstår från sin rätt att anmäla brottet till domstol. När det gäller så
kallade hedersmord är offrets anhöriga samma familj, vars medlemmar är delaktiga eller medskyldiga till
brottet. Familjen avsäger sig därför nästan alltid rätten att anmäla brottet. Detta leder till att förövarna av
hedersmord kan dömas - och ofta döms - till fängelse i sex månader.22

Trots att artikel 98 är könsneutral, gynnar lagen i dess praktiska tillämpningen enbart män.
Hedersrelaterade brott som uppenbarligen är planerade, bedöms regelmässigt av domstolarna som utslag
av ett ”anfall av raseri” hos gärningsmännen. Domstolarna accepterar även de mest triviala utmaningar
mot den patriarkala auktoriteten som “orättfärdiga och skadliga” handlingar från offrets sida.23

I ett fall av hedersmord som rapporterades i The Jordan Times, skriver till exempel domstolen i sitt
utslag att offret utmanade normer och traditioner och var en rebellisk person som förorsakade sin familj
skam och vanära “genom att lämna hemmet utan deras vetskap eller tillstånd”. Enligt journalisten och
kvinnorättsaktivisten Rana Husseini, har ageranden såsom att lämna sitt hem eller att yttra ord som
“Det är mitt liv och jag är fri att göra som jag vill” betraktats som “orättfärdiga och skadliga handlingar” i
jordanska domstolar.24

Ordningsmakten anklagas för partiskhet vad gäller våld mot kvinnor i Jordanien. Vanligtvis undlåter
polisen att seriöst utreda eller samla relevanta bevis från alla parter som är involverade i brottet eller
mordet.25

lIbanon
Uppgifterna om antalet hedersmord i Libanon går isär. I samband med en konferens om hedersmord
som hölls i Beirut i maj 2001, hävdade libanesiska advokater att i genomsnitt en kvinna i månaden
faller offer för hedersmord. Siffran baserades på antalet fall som tagits upp i rättegång och advokaterna
menade att det verkliga antalet är betydligt högre.1 Det är dock svårt att göra uppskattningar eftersom
hedersmord ofta arrangeras så att de ska se ut som olyckor.

Enligt studier som gjorts av den libanesiska kvinnorättsorganisationen The Lebanese Council to Resist
Violence Against Women (LECORVAW) har antalet hedersmord ökat under senare år. Under 2002 ägde

Hedersmord 11

minst 20 mord rum, varav ett skedde inne i en rättssal. LECORVAW menar att allmänheten i Libanon
gärna vill tro att förekomsten av hedersmord är ett mindre problem än i omgivande länder.2 Libanesisk
media rapporterade om mellan två och tre fall av hedersmord i månaden under hela år 2001.3

HEDERSMORD i libanOnS lagStiftning
År 1999 gjordes vissa ändringar i den libanesiska lagstiftningen gällande hedersmord. Fram till dess
medgav strafflagen straffminskning eller till och med straffrihet för hedersmord.4

I likhet med den syriska lagstiftningen, innehöll den libanesiska lagen begreppet “tvivelaktig hållning”,
åsyftande offrets beteende i en “misstänkt” situation. Ett sådant beteende hos offret kunde föranleda
strafflättnader för förövaren. Det var domarens sak att utifrån sitt eget omdöme avgöra vad som kunde
betraktas som “tvivelaktig hållning” hos offret. Begreppet missbrukades, vilket visas i följande exempel:

En bror ser sin syster tillsammans med en lärare på bygatan. Brodern dödar henne och söker
strafflindring genom att åberopa att hans syster uppvisat en “tvivelaktig hållning”.

I ett annat exempel ser en bror sin syster anlända till hemmet tillsammans med en grupp vänner.
Han dödar henne och hävdar att en av de unga männen i gruppen var hennes älskare och åberopar
systerns “tvivelaktiga hållning”.5

Trots vissa förändringar i lagen tas gärningsmannens motiv fortfarande i beaktande och förövaren kan
i praktiken slippa undan med ett kortare fängelsestraff. Kvinnor som mördar sina män i hederns namn
åtnjuter ingen strafflindring.6

FN:s barnkommitté, vars uppgift är att granska efterlevnad av Konventionen om barnets rättigheter
(Barnkonventionen) i de länder som anslutit sig till konventionen, uttryckte år 2002 sin oro över
förekomsten av hedersmord i Libanon:

Noting the statement by the delegation that the problem of crimes comitted in the name of honour do not
exist in the State Party, the Committe is nevertheless concerned that the provisions relating to “honour
crimes” remain in the Penal Code. It is deeply concerned at the statement by the delegation that in some
cases such crimes are not punished at all.

The Committee recommends that the State party:
(a) Rapidly review its legislation with a view to eliminating all provisions allowing sentences to be reduced
if the crime in question is committed in the name of honour;
(b) Amend the law in accordance with international standards and ensure prompt and thorough
investigations and prosecutions; and
(c) Undertake awareness-raising activities to make such practices socially and morally unacceptable.7

pakIstan
Kvinnor i Pakistan ses som andra klassens medborgare och utsätts för en systematisk diskriminering.
De förnekas sina ekonomiska, sociala, medborgerliga och politiska rättigheter, och diskrimineras av en
lagstiftning som den militäre diktatorn Zia ul-Haq införde på 1970- och 80-talen.1

Den icke-statliga kommissionen för mänskliga rättigheter i Pakistan, HRCP, konstaterade i sin rapport
för år 2000 att trots att nästan 51 procent av landets cirka 150 miljoner invånare är kvinnor har de
fortfarande en underordnad status i samhället.2 Redan från födseln diskrimineras flickor och kvinnor
ur alla samhällsklasser, även om kvinnor från de fattigare samhällsklasserna är särskilt utsatta för den
systematiska diskrimineringen.

Antalet hedersmord i Pakistan är alarmerande och straffriheten är så gott som total. I takt med att alltfler
kvinnor i landet får kunskap om och, om än med försiktighet, börjar kräva sina rättigheter, tycks antalet
hedersmord och annat våld mot kvinnor öka.

Hedersmord 12

Många fall av hedersmord uppmärksammas av media och människorättsorganisationer men glöms sedan
bort. I andra fall lider kvinnor i tysthet, dör en våldsam död och begravs i anonyma gravar.

Och trots att Pakistans regering under president Pervez Musharraf vid upprepade tillfällen kraftfullt
fördömt hedersmord i officiella uttalanden, och utlovat åtgärder för att skydda kvinnors mänskliga
rättigheter i Pakistan, har situationen för Pakistans kvinnor endast förbättrats marginellt under de senaste
åren.

HEDERSbEgREppEt i paKiStan
Hedersmord, som från början var en balochistansk och pashtunsk stamtradition, förekommer i hela
landet men är särskilt vanligt i provinserna Balochistan, NWFP (the North West Frontier Province), övre
Sindh och Punjab. Hedersmorden sker övervägande på landsbygden i avlägsna byar, men förekommer
även i urbana miljöer och udersökningar visar att det finns ett betydande stöd och acceptans för
hedersmord i stora delar av samhället, även bland den välutbildade befolkningen.3

Det är i huvudsak två faktorer som utgör grunden för det hedersrelaterade våldet mot kvinnor i Pakistan;
dels betraktandet av kvinnor som handelsvara, dels själva hedersbegreppet.

Synen på kvinnan som objekt eller handelsvara är djupt rotad i stamkulturen. Kvinnor betraktas, oavsett
klass, etnicitet eller religion, som de manliga familjemedlemmarnas ägodelar, snarare än mäniskor med
värdighet och rättigheter. Ägaren har rätt att besluta om ägodelens öde.4 Alla äktenskap i stamsamhället
involverar betalning i form av brudpris. Flickan eller kvinnan överlämnas till brudgummen i utbyte mot en
summa som överlämnas till brudens far. Brudpriset varierar beroende på kvinnans status, hälsa , skönhet
och ålder. Likt andra ägodelar höjer bruden mannens status och heder.

Ägande av och kontroll över eftertraktansvärda egedomar, särskilt kvinnor, guld och land (zan, zar, zamin)
kopplas till mannens heder. Begreppet heder (ghairat) är nära förknippat med mannens samhälleliga
status och respekt (izzat), som i sin tur är beroende av ägande, välstånd och egendom. Kvinnan betraktas
som ett värdeföremål och utgör därmed en integrerad del av mannens eller stammens heder. Kvinnan
och kvinnokroppen är bärare av den manliga hedern, men besitter själv ingen sådan.5 Kvinnans kropp får
inte ges eller tas annat än genom reglerade utbyten som män beslutat om, och kvinnan måste vakta och
bevara sin kyskhet och oskuld.

I den traditionella “rättsskipningen” görs ingen åtskillnad mellan misstänkta eller bevisade otillåtna
sexuella relationer. Minsta misstanke om otillåtet sex medför att mannens och familjens heder skändas
och kvinnan förlorar sitt värde som begärlig egendom och handelsvara - och därmed rätten till liv. Således
blir de pakistanska kvinnornas rätt till liv avhängigt av att de följer de sociala normerna och traditionerna.6

I provinsen Sind i södra Pakistan kallas hedersmord för “karo kari”. Karo betyder svart man och kari
svart kvinna och orden syftar på personer som har sexuella relationer utanför äktenskapet, vilket är
förbjudet i Pakistan. En “svart man” och en “svart kvinna” är personer som drar skam över andra enligt
hederskulturen och i syfte att återupprätta den skändade hedern hackas offret till döds med yxor eller
hackor, oftast med deltagande från alla byns män.7 Hedersmorden sker ofta offentligt och med byns
underförstådda eller uttryckliga stöd.8

Bland de pashtunska stammarna i North West Frontier Province (NWFP) och i Baluchistan i sydväst
kallas hedersmorden för tur och innebär att offren kan hackas ihjäl, slaktas med kniv, brännas eller
skjutas.9 I det befolkningsrika Punjab sker dödandet oftast med skjutvapen och hedersmordet är oftare
resultat av individers beslut. Hedersmord i Punjab sker oftast i det privata.

Föreställningen om vad som smutsar ner och skändar en mans heder har ständigt utvidgats och sträcker
sig långt över de sexuella normerna. Även sådant beteende eller handlande som strider mot gällande
sociala normer kan uppfattas som vanhedrande och föranleda hedersmord. Det kan handla om att
kvinnor själva vill välja vem de ska gifta sig med, att kvinnor begär skilsmässa från misshandlande makar
eller kvinnor som våldtagits. Mannens kontroll begränsas inte till kvinnans sexualitet utan omfattar även

Hedersmord 13

hennes uppförande och handlingar, hennes rörelser, hennes sätt att tala. “Förseelser” som att maten inte
serveras i tid, att kvinnan ger svar på tal eller trotsar mannens förbud att gå och besöka någon utanför
hemmet rapporteras kunna leda till allvarliga bestraffningar. Hedersmord utförs ofta på de mest vaga
grunder som i fallet med en make som dödade sin hustru efter att ha drömt att hon bedragit honom. I
ett annat fall mördades en kvinna i Baluchistan av sin make efter att hon besökt sin familj utan mannens
tillstånd.10

I de flesta samhällena finns inget annat straff för kari än döden. En mans förmåga att skydda och
återupprätta sin heder bedöms av hans familj och grannar. Genom att döda den som dragit skam
över familjen demonstrerar mannen sin makt och förmåga att skydda sin heder och hedersmorden
utförs därför ofta helt öppet. Det sociala trycket på männen att utföra hedersmord är stort, även om det
bara handlar om beskyllningar, rykten eller skvaller. En man som ignorerar ryktena riskerar att själv bli
betraktad som skamlig och vanhedrande.11

Mannens skändade heder återupprättas endast delvis genom att kvinnan dödas för hennes påstådda
eller verkliga sexuella “överträdelse”. Han måste också döda karo, det vill säga den man som kvinnan
påstås ha varit involverad med. Men eftersom den utpekade kvinnan mördas först hinner karo ofta få
vetskap om detta och ta till flykt. Konflikten kan då lösas genom förhandling och kompensation. Om båda
sidor ger sitt medgivande arrangeras ett möte eller avtal, faislo, eller ett jirga, stamråd, där bägge parter
finns representerade. Mötet syftar till att återställa balansen genom att förhandla fram kompensation
för skadorna. En karo som vill undkomma måste betala kompensation för att hans liv ska sparas samt
för mannens förlorade heder och för förlusten av den mördade kvinnan. Kompensationen kan antingen
bestå av pengar eller överlämnandet av en flicka/kvinna från karos familj, eller bägge delarna. Inom varje
stam finns en fast angiven storlek på kompensationen.12

Det här systemet gör det möjligt att tjäna pengar eller att erhålla kvinnor. Amnestys rapporter beskriver
även “påhittade” hedersmord, där män anklagar sina hustrur eller systrar för att ha en förbindelse med
en förmögen man i utpressningssyfte. I dessa fall dödas vanligen kvinnan och den utpekade mannen
förmås sedan betala en stor summa i kompensation till mannen. Riskerna är få och förövaren är så gott
som säker på att hedersmord bedöms mycket milt av domstolarna – om fallet överhuvudtaget tas upp.13

HEDERSMORD i paKiStan
Det är omöjligt att fastställa hur många hedersmord som äger rum i Pakistan eftersom många aldrig
anmäls eller på annat sätt registreras. Pakistanska medier och människorättsorganisationer hävdar att
det mördas tre kvinnor om dagen i så kallade hedersmord i Pakistan. Stämmer beräkningarna mördas
över 1000 kvinnor om året i hederns namn i Pakistan.14 I en studie från 2001 som utförts av Punjab
Women Development and Social Welfare Department framkommer att endast 5 procent av alla våldtäkter
och hedersmord anmäls. Enligt Pakistans kommission för mänskliga rättigheter, HRCP, ökar antalet
hedersmord och även andra former av våld mot kvinnor i Pakistan.15

Under 2002 ökade antalet kända hedersmord med 25 procent jämfört med året innan.16 Enbart i
provinsen Sindh i södra Pakistan rapporterades mer än 300 hedersmord ha ägt rum. Minst 161 flickor
och kvinnor mördades av sina anhöriga i provinsen Punjab. Siffror och information från övriga delar av
landet saknas men tjänstemän på HRCP befarar att de verkliga siffrorna är betydligt högre. På grund
av bristande resurser kan inte kommissionen verka i några av de mest konservativa provinserna såsom
Baluchistan. Enligt en annan människorättsorganisation, Lawyers for Human Rights, rapporterades 549
fall i inhemsk media under perioden januari-augusti 2002.17

Att hedersmord tycks öka i omfattning har flera förklaringar. Regeringens misslyckande med att vidta
effektiva åtgärder för att stoppa fenomenet samt den näst intill totala straffrihet som omger hedersmorden
är viktiga faktorer. Analytiker i Pakistan nämner också orsaker som statsinstitutionernas försvagning samt
en ideologisk och demokratisk samhällskris, vilket bidragit till att olika grupper söker alternativa modeller
som inspirerats av bland annat talibanerna i Afghanistan. Den ekonomiska nedgången i landet har
fördröjt utbildningsinsatser och demokratiseringsprocesser.

Hedersmord 14

Andra pekar på en brutalisering av det pakistanska samhället som ägt rum under de senaste årtiondena,
genom att en rad nya brott belades med dödsstraff. Den ökande tillgången till vapen bland landsbygdens
befolkning i Afghanistankonfliktens kölvatten, kan också ha bidragit till ökad våldsanvänding vid
familjefejder och hedersrelaterade tvister.18

I takt med att alltfler kvinnor i landet får kunskap om och, om än med försiktighet, börjar kräva
sina rättigheter, tycks antalet hedersmord och annat våld mot kvinnor öka. Advokater från Sukkur
advokatsamfund menar att den ekonomiska nedgången i landet har tvingat ut alltfler kvinnor på
arbetsmarknaden, något som många män motsätter sig av rädsla för att kvinnor ska exponeras för nya
människor, idéer och influenser.19

Den ökade anmälningsbenägenheten – att anhöriga och grannar nu anmäler brott som tidigare ignorerats
kan delvis förklara de stigande siffrorna, menar man på Pakistans kommission för mänskliga rättigheter,
HRCP.20

OffREn OcH föRövaRna
Kvinnor i alla åldrar riskerar att utsättas för hedersmord och bland offren återfinns såväl flickor i
förpubertal ålder, som mor- och farmödrar. De utpekade kvinnorna får aldrig tillfälle att ge sin version av
händelserna.21 Även män dödas i hedersmord. För de manliga släktingarna till den anklagade kvinna, kan
även karo, (mannen som kvinnan påstås ha haft en otillåten relation med), utgöra måltavla.

Besluten om hedersmord fattas av individer och morden utförs antingen i det privata eller offentligt, i de
flesta fall av äkta män, fäder eller bröder till de mördade kvinnorna. I vissa fall kan jirgas, stamråden,
besluta om att en kvinna skall avrättas och sedan skicka ut män för att utföra dådet.22 Pakistans
kommission för mänskliga rättigheter, HRCP har observerat att föräldrarna tvingar allt yngre pojkar att
mörda sina systrar som motsätter sig tvångsäktenskap. Pojkarna får sedan fädernas formella förlåtelse
och undgår därmed åtal och straff.23

Hedersnormen är internaliserad hos många pakistanska kvinnor och det har förekommit att även kvinnor
har godkänt och varit delaktiga i hedersmord. Det finns uppgifter om att hedersmorden på senare tid
börjat drabba fler än den “vanhedrande” kvinnan då även andra kvinnliga familjemedlemmar som försökt
ingripa, har mördats.24

HEDERSRElatERaDE bROtt OcH StaMRåD, JiRgaS
En nationell och internationell proteststorm bröt ut i juni 2002 sedan Mukhtaran Mai, en omkring 30-årig
kvinna “dömts” av ett lokalt jirga att gruppvåldtas sedan hennes 12-åriga bror påstods ha haft en “olaglig
affär” med en flicka från en annan stam. Flickan kom från Mastoistammen, som hade högre status än
pojkens egen, och affären ansågs ha vanärat Mastoistammens heder.25

Den 22 juni 2002 verkställdes “domen” och Mukhtaran Mai fördes till en hydda där hon våldtogs under
en och en halv timma av fyra män. Efter gruppvåldtäkten kastades hon ut på gatan och tvingades gå hem
genom byn endast iklädd en söndersliten skjorta. Ingen av de församlade byborna ingrep för att förhindra
övergreppen, trots Mukhtarans rop på hjälp.

Händelsen läckte dock ut till media och gav upphov till en nationell och internationell proteststorm som
gjorde det omöjligt för de officiella myndigheterna att inte agera. Den 30 juni anmälde Mukhtaran Mai
gruppvåldtäkten och 14 män greps. Fyra av dem åtalades för att ha utfört våldtäkten och övriga tio
åtalades för medhjälp. I augusti 2002 dömde anti-terrorismdomstolen i Dera Ghazi Khan sex män till
döden; fyra av dem dömdes för att ha utfört våldtäkten och två män dömdes för att ha deltagit i det jirga/
panchayat som beordrat gruppvåldtäkten. Övriga åtta personer frikändes. Såväl Mukhtaran Mai som
staten överklagade domstolens beslut att frikänna åtta av männen till högsta domstolen i Lahore.

Den 4 mars 2003 upphävde högsta domstolen i Lahore tidigare domar och frikände fem av de sex
män som dömts till döden, samt omvandlade dödsstraffet till livstids fängelse för den sjätte personen.
Som skäl för domstolens beslut anfördes “brist på bevis” samt “bristfällig utredning”. Mukhtaran Mai

Hedersmord 15

och delstatsregeringen i Punjab överklagade den nya domen var för sig och dessa båda överklaganden
behandlas nu som ett ärende av Högsta domstolen i Pakistan. Prövningen av ärendet inleddes den
27 juni 2005. Den 28 juni upphävde Högsta domstolen tidigare beslut från domstolen i Lahore samt
fastställde att samtliga 13 män som inledningsvis anklagades för delaktighet i gruppvåldtäkten, inklusive
dem som frikänts, åter skulle gripas och hållas frihetsberövade. Den fjortonde mannen är fortfarande
frihetsberövad och avtjänar sitt livstidsstraff.

Det så kallade Meerwala-fallet är ett extremt exempel på den typ av egenmäktig och godtycklig
“rättsskipning” som förekommer i rurala områden och som baseras på lokal sedvanerätt. Amnesty
International fruktar att systemet med stamråd kommer att fortleva om de inte uttryckligen förbjuds eller
förändras.27

HEDERSMORD i paKiStanSK lagStiftning
Den pakistanska konstitutionen garanterar jämlikhet mellan könen, bland annat genom artikel 25 som
fastslår att “Alla medborgare är lika inför lagen och har rätt till samma skydd från lagens sida”. Officiellt
och enligt landets strafflag betraktas hedersmord som mord men staten misslyckas dock systematiskt
med att förhindra, utreda och ställa de ansvariga för hedersmorden inför rätta.

Pakistan har två parallella rättssystem, ett sekulärt och ett religiöst. Det var den militäre diktatorn Zia
ul-Haq som i slutet av 70-talet underminerade det civila domstolssystemet genom att införa en federal
shari’a domstol som skulle tillse att landets lagar följde Koranen och Sunnah, profeten Muhammeds
uttalanden och direktiv.28 Enligt den pakistanska grundlagen måste alla lagar vara förenlig med islamisk
rätt. 1979 infördes de religiösa strafflagarna hudood som kriminaliserar mord, stöld, hädelse, apostasi,
äktenskapsbrott, våldtäkt utanför äktenskapets ramar, alkohol och hasardspel. Enligt hudood-lagarna kan
straff som stening, spöstraff, strypning eller stympning utdömas.

I praktiken tillämpas straffen mycket sällan. Spöstraffet har tagits bort utom för vissa typer av brott.29

En tredje form av rättsskipning förekommer i stora delar av de västra gränsområdena, där den
pakistanska statsmakten endast har en begränsad kontroll. Stamområdena är juridiskt autonoma
gentemot pakistansk lag, vilket innebär att den lokala sedvanerätten står över pakistansk lag. I klan-
och stamsamhällena råder ett godtyckligt och informellt system av rättsskipning enligt shari’a och
stamtraditioner. Jirgas, lokala och traditionella byråd där byälste och/eller andra ledare ingår, löser tvister
och konflikter i byn.30

Det är särskilt de omdiskuterade lagarna quisas (vedergällning) och diyat (kompensation, blodspengar)
som förhindrar att kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld eller våld i hemmet får upprättelse. Quisas
och diyat utfärdades 1990 som föreskrifter eller förordningar men antogs av parlamentet år 1997 som
gällande lag och ersatte därmed delar av strafflagen.

Quisas och diyat omfattar brott såsom mord, dråp och åsamkande av fysisk skada, och omdefinierar
brotten i islamska termer, såsom islam har tolkats i Pakistan. Omtolkningen innebär att mord, dråp och
åsamkande av fysisk skada betraktas som ett brott mot enskild person och faller således inte under
allmänt åtal. Enligt dessa lagar tillåts offret eller dennes familj bestämma om straffet ska bli vedergällning
enligt principen öga för öga, tand för tand eller om förövaren ska betala en ersättning eller få nåd.

Quisas och diyat förstärker synen på att mord inom familjen i första hand är en privatsak och att mord
på familjemedlemmar är en familjeangelägenhet som inte måste leda till åtal, utan blir föremål för
förhandling. Eftersom offret eller offrets anhöriga har rätt att välja mellan hämnd och förlåtelse samt rätt
att besluta om att åtal mot förövaren ska läggas ned, innebär det att familjer väljer att inte ställa förövaren
inför rätta. I närmare 90 procent av fallen med hedersmord är förövaren en familjemedlem.31

Quisas kan endast tillämpas efter att de mycket strikta beviskraven uppfyllts. I praktiken tycks lagen om
quisas inte tillämpas, även om den fortfarande finns kvar.32 Däremot tillämpas diyat, vilket har fått till följd
att personer som begått mord inte straffas eller att förmögna och inflytelserika personer kan slippa straff
genom att betala kompensation till offrets familj.

Hedersmord 16

Den pakistanska strafflagen föreskriver dödsstraff för mord. Särskilda regler gäller om mordoffrets lagliga
arvinge är avkomma till förövaren. I sådana fall är maxstraffet för förövaren 14 års fängelse. En man som
dödar sin hustru, med vilken han har barn kan sålunda inte dömas till döden.33

pOliSiäRa OcH RättSliga MynDigHEtER
Rättskipningen präglas av ineffektivitet och korruption. Vittnen och enskilda inom rättssystemet mutas
eller hotas ofta. Lagen som förbjuder mord garanterar inte att det blir rättegångar vid hedersmord eller att
straff utdöms.

Det pakistanska domstolsväsendet, som kraftigt domineras av män, reflekterar samhällets attityder till
kvinnor och tenderar att stå på de manliga förövarnas sida. Delar av rättsväsendet tycks vara övertygade
om att varje ingrepp mot den patriarkala samhällstrukturen riskerar att splittra samhället, varför det är
rättsväsendets sak att förhindra en sådan omstörtning.34 Domarna på lägre nivå, men ibland även domare
på högre nivå tenderar att underbygga och förstärka diskriminerande och traditionella normer, snarare än
att säkra könens likhet inför lagen i enlighet med landets konstitution. Den enskilde domarens attityder
lämnas stort utrymme.35

Polisen agerar eller låter sig ofta användas som traditionens och moralens väktare, snarare än att utföra
sin uppgift att upprätthålla statens lagar. Kvinnor som allvarligt skadats av sina makar och som vågat
uppsöka polis, utsätts ofta för ytterligare förnedring från polisens sida. Inte sällan vägrar polisen att ta
emot kvinnans anmälan. Kvinnan avråds ofta från att göra en anmälan och uppmanas att åka hem och
försöka reda ut saken med maken.36 Polisen tar nästan alltid förövarens parti i hedersmord och förövarna
åtalas mycket sällan.37

Fäder använder sig av polisen för att finna och återföra eller godtyckligt gripa döttrar som gift sig
men män som de själva valt mot föräldrarnas vilja. Ofta anmäler fadern att dottern bortförts av någon
främmande man, eller också anklagas dottern för zina, utomäktenskaplig otillåten sexuell relation.38

KönSDiSKRiMinERanDE lagStiftning i paKiStan
Shari’a-lagen, såsom den tolkas i Pakistan, diskriminerar kvinnor vid till exempel arv och skilsmässor. I
brottmål är en kvinnas vittnesmål mindre värt än en mans.

Hudood-lagarna som infördes 1979 medförde att tidigare lagstiftning gällande äktenskapsbrott, zina, och
våldtäkt, zina-bil-jabr, ändrades. Sex utanför äktenskapet blev för första gången i landets historia ett brott.
Även unga flickor som nått puberteten kunde nu åtalas för att ha haft olagliga sexuella relationer, vilket
kan bestraffas med stening till döds. Bestraffningen har dock hittills aldrig utförts i Pakistan.39 Kvinnor
som utsätts för våldtäkt riskerar att anklagas för äktenskapsbrott och häktas. Detta, i kombination med
den upplevda skammen, gör att mycket få våldtäkter anmäls. I häktet är risken stor att de utsätts för
ytterligare fysisk, psykisk eller sexuell tortyr.40

Vid våldtäkt ligger bevisbördan på offret. Om kvinnan blir gravid och inte kan bevisa våldtäkten riskerar
hon att bli dömd för att ha haft en sexuell relation utan att vara gift. Våldtäkt kan bestraffas med hängning
medan äktenskapsbrott och sexuella relationer utanför äktenskapet kan bestraffas med stening. Dessa
brott kom att gå under namnet zina förordningen.41 Våldtäkt inom äktenskapet erkänns inte som ett brott.

vålD MOt KvinnOR i paKiStan
Pakistanska kvinnor utsätts för våld, såväl i hemmet som i övriga samhället. Inofficiella undersökningar
visar att över 80 procent av alla kvinnor på något sätt misshandlas i hemmet.42 Enligt the Pakistan
Institute of Medical Sience utsätts mer än 90 procent av alla gifta kvinnor för misshandel av sina makar.
Orsaker såsom att mannen varit missnöjd med maten eller städningen, eller att kvinnan fött ett barn
av “fel” kön, det vill säga en dotter, uppges föranleda misshandel i form av sparkar, slag och sexuella
övergrepp.43

Mäns våld mot kvinnor och våld i hemmet betraktas av många som mannens rätt att uppfostra kvinnan
och brotten anmäls nästan aldrig. Om kvinnorna vänder sig till polisen riskerar de att utsättas för

Hedersmord 17

ytterligare hot och trakasserier från samhället i övrigt. En misshandlad kvinna kan i de flesta fall inte
heller räkna med något stöd från den egna familjen. Att en dotter vill skilja sig uppfattas som en skam för
kvinnans familj, och kan leda till att familjen tvingar henne att återvända till maken eller att hon mördas i
hederns namn.44

Dessutom spelar sociala och ekonomiska faktorer en stor roll. Om en dotter återvänder hem till sin familj
så innebär det utgifter för familjen. Familjen har vanligtvis också betalat den erforderliga hemgiften och
om kvinnan då skiljer sig så riskerar familjen att förlora sin “investering”.45

Rapporter visar att under år 2000 våldtogs en kvinna varannan timme i Pakistan.46 Icke-muslimska
kvinnor är särskilt utsatta för sexuella övergrepp och polisen vidtar sällan några åtgärder för att gripa
förövarna. I vissa fall är poliser direkt inblandade i övergreppen.

“SOtDöDEn” – Ett ExtREMt uttRycK föR DEt SyStEMatiSKa vålDEt
Mellan 1994-2002 rapporterades 4.000 pakistanska kvinnor – och detta enbart i området kring
huvudstaden Islamabad - ha dränkts in i fotogen varefter olika familjemedlemmar satt eld på dem.
Pakistanska kvinnorättsaktivister kallar det choola – spisdöden, eller sotdöden.47 Människorätts-
organisationer i Pakistan uppskattar att tre kvinnor om dagen dör till följd av choola. Kvinnorna är oftast i
åldern mellan 18 och 35 år, och ungefär en tredjedel av dem är gravida då de dör.48

Skälen för att bränna dessa kvinnor varierar, men vanligast är att kvinnan inte lyckats frambringa en son,
eller att mannen vill gifta sig med en andra hustru utan att kunna försörja den första, eller att kvinnan haft
långvariga konflikter med svärmodern.

Människorättsförsvarare menar att männens familjer ofta mutar polisen för att få dessa dödsfall klassade
som självmord.49 Pakistans kommission för mänskliga rättigheter, HRCP uppskattar att förövaren grips i
mindre än 20 procent av fallen och att de misstänkta ofta släpps inom några dagar.50

Fallen av syrakastning, som leder till att offret vanställs mycket svårt, tycks också öka.

SKyDD föR utSatta KvinnOR
Våldsutsatta kvinnor har sällan någonstans att ta vägen och avsaknaden av “gömställen” bidrar till
kvinnornas näst intill totala isolering. En kvinna som reser ensam riskerar att bli föremål för övergrepp från
polisen, främmande män eller manliga släktingar som jagar henne.51

År 1999 öppnades sex kriscenter för kvinnor i olika delar av landet. Kriscentren erbjuder viss rättshjälp
och kan hänvisa kvinnor i behov av skydd till de statliga kvinnohusen för utsatta kvinnor, Darul
Amans. Kvinnohusen är otillräckliga, både vad gäller deras antal och det stöd de erbjuder och är ofta
överbelagda. Kvinnorna som sökt skydd stängs in och lär sig inte heller några färdigheter som skulle
möjliggöra för dem att bygga upp sina liv utanför kvinnohuset. Personalen på Darul Amans rådger ofta
de skyddssökande kvinnorna att försonas med sina makar och återvända till, vad som måste anses vara
en oföränderlig misshandelssituation.52 Avsaknaden av skyddat boende och avsaknaden av kvinnohus i
tillräcklig omfattning har gjort att kvinnor ibland sökt skydd i fängelse.53

Det finns inga statliga institutioner som erbjuder rättshjälp för dessa kvinnor. Däremot finns det i de flesta
städer så kallade kriscenter, Family Crisis Centers, som erbjuder viss rådgivning och som kan hänvisa
till kvinnohus. Det finns endast ett fåtal ideella organisationer som har kapacitet att bistå kvinnor med
anmälningar om våld och övergrepp och samtidigt ge dem det moraliska och sociala stöd som behövs.54

tvångSgiftE OcH aRRangERaDE äKtEnSKap
Att kvinnor själva väljer vem de gifter sig med anses ofta skada familjens heder, och dessa kvinnorna
hotas, förnedras, hålls inlåsta eller tvingas in i äktenskap med någon annan. Om de väljer att gifta sig i
domstol mot föräldrarnas vilja riskerar de att anklagas för zina, olaglig sexuell förbindelse, om föräldrarna
inte erkänner äktenskapet som giltigt. Paret har ofta svårt att bevisa att äktenskapet ingåtts lagligt
eftersom domstolarna inte alltid för register över ingångna äktenskap.55

Hedersmord 18

Enligt Pakistans grundlag har såväl kvinnor som män rätt att välja vem de vill ingå giftermål med och
ingen får tvingas in i ett giftermål. I praktiken ser det helt annorlunda ut och flertalet äktenskap arrangeras
av brudparets fäder.

En positiv trend är att pakistanska domstolar mer och mer har dömt till kvinnans fördel i fall som gällt
tvångsäktenskap. Frågan behandlas nu av Högsta domstolen, som med prejudicerande verkan förväntas
bekräfta kvinnors rätt att själv få välja vem de vill gifta sig med.56

Kvinnor har få möjligheter att styra över sina liv och det är fortfarande mycket vanligt att unga flickor gifts
bort på traditionsenligt sätt i arrangerade äktenskap, trots att de inte vill och med mycket äldre män.
Tvångskonvertering – ofta i syfte att ingå ett tillfälligt äktenskap – förekommer.57

Skilda kvinnor har låg status och riskerar att förlora vårdnaden om sina barn.58

syrIen
vålD MOt KvinnOR i SyRiEn
Våld mot kvinnor i Syrien är underrapporterat och det förs ingen officiell statistik. Enligt en rapport som
Syrian General Union of Women (SGUW) publicerade i april 2006 utsätts var fjärde gift kvinna för våld
i sitt hem.1 Enligt studien, som finansierats av UNIFEM, hade 22% av de tillfrågade kvinnorna utsatts
för psykiskt eller fysiskt våld. Vad gäller det fysiska våldet förövades det i 72% av fallen av en manlig
familjemedlem, såsom make, far eller bror.

CEDAW-kommittén, som granskar staternas efterlevnad av FN:s konvention om avskaffande av alla
former av diskriminering av kvinnor (CEDAW) fastslog i sina slutliga rekommendationer från år 2007
att den syriska regeringen utan dröjsmål måste vidta omfattande åtgärder för att bekämpa våld mot
flickor och kvinnor. Den syriska staten uppmanades att anta lagstiftning som kriminaliserar våld mot
kvinnor, inklusive mäns våld mot kvinnor i hemmet. Regeringen måste se till att kvinnor som utsätts
för våld får skydd och upprättelse samt att förövarna ställs inför rätta. Våldtäkt inom äktenskapet måste
kriminaliseras. Kommittén uppmanade även regeringen att ändra lagen som medger att en våldtäktsman
som gifter sig med sitt offer kan undgå att straffas för sitt brott. Kommittén uttryckte också sin oro över
den akuta brist på skyddat boende och annat stöd för våldsutsatta kvinnor.2

HEDERSMORD
Det saknas statistik kring hur många flickor och kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld och
hedersmord i Syrien och uppfattningen om problemets omfattning går vitt isär. Exempelvis menar US
State Department att hedersmord i Syrien är mycket sällsynta och sker företrädelsevis på landsbygden.3 I
en artikel från IRIN, (en nyhetsbyrå kopplad till FN:s Office for the Coordination of Humanitarian Affairs)
som publicerades i oktober 2005, finns det tvärtom uppgifter om att hedersmord är vanliga i Syrien.
Bland annat omnämns uppgifter från en oberonde hemsida om diskriminering av kvinnor, Syria Women
Observatory, uppskattar att omkring 200 hedersmord årligen äger rum i landet.4

I april 2007 publicerade det Danska flyktingrådet en rapport från en “fact finding mission” till Damaskus
under början av samma år.5 Ett av de områden som särskilt behandlas i rapporten är förekomsten av
hedersmord och även här skiljer sig uppfattningen markant mellan olika uppgiftslämnare i Syrien:
En kvinnoorganistionen med kopplingar till regeringen menar att hedersmorden gradvis minskat i Syrien
under de senaste 20 åren och att det endast begåtts sju hedersmord under de senaste 10 åren. Samma
organisation menar att problemet endast förekommer i vissa delar av landet där klansamhället lever kvar.

UNICEF:s lokalkontor i Damaskus uppger att bara i staden Aleppo är det runt 40 flickor som årligen
riskerar hedersmord eller andra sociala, familjerelaterade problem. Ytterligaren en uppgiftslämnare, en
advokat, framhåller att hedersmord är mycket vanliga och antalet kan vara så högt som 200-300 mord
årligen, vilket skulle placera Syrien som femte land i världen vad gäller förekomsten av hedersmord.
Uppgiftslämnaren uppger att informationen samlats in genom de lokala tidningarna och att hon varje

Hedersmord 19

månad hittar rapporter om 2-3 fall från olika delar av Syrien och som oftast beskrivs som olyckor eller
självmord, men som i realiteten utgör hedersmord. Hedersmord förekommer enligt advokaten i såväl
städer som på landsbygden. Som exempel anger hon att det under år 2006 rapporterades om 2-3 fall i
staden Afrin, 4-5 fall i staden Swaida och 13 fall under en enda månad i Edlib.

Två advokater uppger att de flesta hedersmord begås i de nordöstra delarna av landet men att det även
förekommer i andra delar samt i städer.

Flera uppgiftslämnare understryker att hedersmord inte är begränsat till någon särskild religiös grupp
utan förekommer bland såväl druser som muslimer och kristna. En ambassad i Damaskus uppskatar
att minst 100 hedersmord begås årligen i Syrien. Gemensamt för de flesta uppgiftslämnare är att man
påpekar att det saknas officiell statistik kring hedersmord.

HEDERSMORD i SyRiSK lagStiftning
En bidragande orsak till de mycket skiftande uppfattningarna kan vara hur “hedersmord” definieras.
I strikt juridisk mening krävs att mordes begås omedelbart när kvinnan ertappas på bar gärning (in
flagrante delicto) med att ha utomäktenskapligt sex. Flera syriska uppgiftslämnare i den danska rapporten
menar att om en kvinna dödas en månad efter att den utomäktenskapliga sexuella relationen uppdagats,
eller om en familj letar efter sin dotter som anses ha begått ett fel och sedan hittar och dödar henne,
är det inte att betrakta som hedersmord. Andra uppgiftslämnare menar att hedersmord mycket väl kan
begås långt efter att den sexuella akten ägt rum, t.ex i samband med att man upptäcker att dottern är
gravid.6

Flera lagrum överser med mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterade brott, genom strafflindring.
I juli 2009 avskaffade president Bashar al-Assad artikel 548 (1) och (2) i den syriska strafflagen från
1949. Artikel 548 (1) fastslog att den man som “ertappar sin hustru, mor, dotter eller syster med att begå
äktenskapsbrott (flagrante delicto) eller olagliga sexuella handlingar med en annan och dödar eller skadar
en av dem eller båda, undgår straff. Artikel 548 (2) fastslog att den man som förövat mord eller skada ska
åtnjuta strafflindring om han ertappat sin hustru eller mor eller dotter eller syster i en misstänkt situation
(attitude équivoce) med en annan.

Den nya Artikel 548 som ersatte den tidigare lyder: “Han som ertappar sin hustru, syster, moder eller
dotter med att begå en olaglig sexuell handling och oavsiktligt dödar eller skadar dem ska avtjäna minst
två år i fängelse”.

Lagändringen innebär visserligen ett stopp för total straffrihet men leder samtidigt till att hedersmord även
fortsättningsvis behandlas annorlunda än “vanliga” mord. Reformen omfattade endast artikel 548 och
flera andra artiklar som också är tillämpliga vid hedersmord är oförändrade.

Artikel 192 i strafflagen anger att domaren kan sänka straffet i fall av hedersmord om domaren fastställt
att motivet för brottet varit hedervärt. Istället för dödsstraff kan livstids fängelse utdömas och istället för
livstid straffarbete kan domaren döma till livstids fängelse eller fängelse i 15 år. “Milt fängelsestraff” kan
ersätta fängelse eller straffarbete.7

Ytterligare en artikel, 242, medger att domaren kan sänka straffet, både för kvinnor och män, i de fall då
mord har begåtts i vredesmord och motiverats av en olaglig handling från offrets sida.8

Utomäktenskapliga affärer är olagliga i Syrien. Lagstiftningen gällande äktenskapsbrott är
könsdiskriminerande: kvinnor som i domstol befinns vara skyldiga till äktenskapsbrott kan dömas till
mellan 3 månader och 2 års fängelse. Motsvarande straff för män är mellan 1 månad och 1 års fängelse.9

Enligt några uppgiftslämnare i den danska rapporten döms en kvinna som dödat sin man på grund av att
han begått äktenskapsbrott, till 15 års fängelse. Motsvarande straff för en man som dödat sin hustru av
samma skäl var före lagändringen fängelse i mellan 5 månader till ett och ett halvt år.10

Hedersmord 20

natiOnEll KaMpanJ
Syria Women Observatory initierade år 2006 en nationell kampanj och samlade in namnunderskrifter
från tusentals personer som stödde organisationens krav på lagändringar vad gäller straffrihet och
strafflindring för hedersmord. På sin hemsida beklagar organisationen i april 2007 att “den officiella
responsen” uteblivit trots ett års kampanjarbete och massivt stöd från olika delar av samhället.11

År 2008 kom the National Forum on Honor Crimes med en rad rekommendationer, däribland att artikel
548 skulle upphävas och artikel 192 ändras. National Forum on Honor Crimes sponsrades av den
syriska kommissionen för familjeangelägenheter, (Syrian Commission for Family Affairs) i samarbetet med
Justitieministeriet och Ministeriet för religiösa donationer.

turkIet
HEDERSbEgREppEt i tuRKiEt
Det finns många olika ord för “heder” i det turkiska språket. Seref beskriver en sorts heder som är
kopplad till mannens eller de manliga släktingarnas prestationer. Det är uteslutande män som besitter
och kontrollerar seref.

Ett annat ord, namus, beskriver en typ av sexuell heder som förutsätter både fysiska och moraliska
kvaliteter som en kvinna bör ha. Kvinnans namus måste skyddas och bevaras under hela hennes liv;
såväl före, under som efter äktenskapet.

De kvinnliga familjemedlemmarnas namus är avgörande för hela familjens heder och anseende. Därför
förväntas kvinnor även skydda namus hos andra flickor/kvinnor som är släkt med dem: döttrar, barnbarn,
svärdöttrar. Samtidigt är det en alltför viktig uppgift för att anförtro åt kvinnorna själva och det åligger
därför familjen män att vaka över kvinnornas kyskhet och beteende.1

Unga flickor och kvinnor hålls inlåsta i hemmen, de blir utfrysta eller till och med mördade för att de haft
en (verklig eller påstådd) utomäktenskaplig affär eller för att de blivit våldtagna, för att de gift sig med
män de själva valt. Även “missgärningar” som att ha pratat med män, eller gått på bio kan få de mest
fatala följder.2

H.A endast 12 år gammal, dödades av sin familj efter att de hört hennes namn läsas upp i
lokalradion. En väninna hade ringt in till radion och önskat en kärlekssång i H.A:s namn. Detta
upplevdes som en stor skam för familjen eftersom det skulle uppfattas som om flickan hade en
kärleksaffär i omgivningens ögon.3

HEDERSMORD i tuRKiEt
Uppgifterna om antalet hedersmord i Turkiet går isär. I flera artiklar refereras till forskare som uppger
att det rör sig om 200 kända fall årligen, men att det verkliga antalet kan vara betydligt fler.4 US State
Department uppger att av rapporter i turkisk media att döma, rör det sig om dussintals hedersmord varje år. 5

Hedersmord förekommer i alla delar av Turkiet men är vanligast på landsbygden i landets södra och
sydöstra delar. Genom omfattande migration till städerna har sedvänjan även “flyttat in” i städerna.6

Migrationen leder till att den unga generationens flickor (och pojkar) får bättre utbildning samtidigt som
de exponeras för den “moderna” livsstilen i staden. Det sociala trycket på såväl den yngre som den äldre
generationen sägs ha lett till att antalet mord, misshandel och annat våld inom familjen ökat.7

HEDERSKultuREn OcH SExuElla övERgREpp
Kvinnor som utsatts för våldtäkt i Turkiet riskerar att drabbas av ytterligare våld från familjens sida,
utfrysning, tvångsäktenskap eller till och med mord.

Hedersmord 21

Necla Akdeniz var en 14-årig flicka från provinsen Kulp i Diyarbakir. En kväll 1999 sov hon hos
släktingar tillsammans med sina systrar, sju och nio år gamla. En 40-årig släkting till Necla, en
byvakt*, knackade på dörren.

Enligt uppgift våldtog byvakten Necla efter att ha hotat henne med en pistol. Necla talade inte om
för någon att hon hade våldtagits, men ett halvår därefter var det uppenbart att hon var gravid.
En ung pojke ska ha ombetts att erkänna våldtäkten i utbyte mot en summa pengar, men senare
talade Necla om att hon hade våldtagits av sin släkting, som sattes i häkte men därefter frigavs.
Neclas barn var dödfött.

Under tiden hade hennes anhöriga haft familjeråd och kommit överens om att återupprätta sin
”heder”. Folk fick höra talas om familjerådets beslut, och någon rapporterade det till polisen som
enligt uppgift hävdade att de inte kunde ingripa. Advokater fick samtidigt höra talas om vad som
hänt Necla och försökte kontakta henne. Poliser såg till att advokaterna inte fick veta var hon
befann sig, och de hann inte få kontakt med Necla.

Necla hade återvänt till en släktings hem och en kusin hade dödat henne med två skott i huvudet.
Efter nio dagar, då ingen hade begärt att få hennes kropp, begravde kommunen henne på en
kyrkogård för icke identifierade människor.8

* Byvakter är bybor som får pengar och vapen av regeringen för att de ska kunna agera som milis i avlägsna
områden i sydost. De har gjort sig skyldiga till många övergrepp; många har anklagats för våldtäkt och våldsdåd.
Systemet med byvakter stärktes i slutet av 1980-talet i samband med att PKK:s verksamhet ökade, och
byvakterna åtnjöt samma straffrihet som andra säkerhetsstyrkor, t.ex. polisen och gendarmeriet. De anser sig
f.n. ha stora befogenheter och utsätter civila för övergrepp.

När det gäller sexuella övergrepp används hedersbegreppet som en ursäkt för att tysta offret och inte
agera. Det här leder till att sexuellt våld hålls dolt och “privat”. Det skapas ett klimat där det är mycket
svårt för kvinnor att tala om de sexuella övergrepp de utsatts för eftersom det anses vara skamligt att ta
upp sådant som ska hållas privat. Kvinnor som trots detta vågar talar öppet om de övergrepp de utsatts
för, finner det ytterst svårt att få rättvisa. Både staten och närsamhället ser till att de blir tystade.

”Jag vill dela med mig av min smärta. De skuldbelägger mig. Varför? Vad har jag gjort? Var det för
att jag gick ut, för att jag berättade min historia som de förebrår mig? Naturligtvis ska jag berätta
min historia. Jag har stolthet också. Jag har heder. Jag är tvungen att berätta. Om de tystar mig,
vad ska jag göra? Folk slår mig. Om jag inte talar, hur ska jag kunna rentvå [min heder, mitt namn].
Sedan skulle jag gömma mig, andra som blivit överfallna skulle gömma sig, och vad skulle sedan
hända! Ska kvinnor inte alls gå ut på gatorna?”

Kvinna som utsatts för våldtäkt 9

Enligt turkisk lag betraktas sexuellt våld mot kvinnor som en “kriminell handling mot allmän anständighet
och familjen”. Amnesty pekar på farorna med en sådan definition som gör våldtäkt till ett angrepp på och
brott mot familjen eller närsamsamhället snarare än på individen. Kvinnors fysiska och psykiska integritet
inför lagen hamnar i skymundan till förmån för familjens och samhällets skändade heder.

Enligt den turkiska lagen kan en man som våldtagit en kvinna dömas till villkorlig dom om han gifter sig
med offret. Den våldtagna kvinnan döms därmed till ett livslångt straff när hon tvingas ingå äktenskap
med förövaren. För offrets familj innebär giftermålet att hedern räddas.

Hedersmord 22

StatEn, SExuEll tORtyR OcH HEDER
Eftersom samhället fäster så stor vikt vid kvinnors heder d.v.s. deras sexuella ”renhet”, har
hedersbegreppet använts av statstjänstemän som ett sätt att kontrollera oliktänkande. Genom att tortera
och förnedra kvinnor angrips såväl kvinnan som hennes familj och omgivning. Hedern fläckas av staten
när polis, säkerhetsstyrkor och gendarmeri utsätter kvinnor för sexuellt våld.

Alla kvinnor riskerar att drabbas av våld, men på grund av den diskriminering som förekommer i
Turkiet, riskerar kurdiska kvinnor i större omfattning att utsättas för våld från statsanställdas sida. Det
gäller särskilt de kvinnor som lever i sydöstra delen av landet, och de som hyser politiska åsikter som
regeringen och militären finner oacceptabla.

Amnesty befarar att statsanställda kan tillgripa tortyr i form av våldtäkt i vetskapen om att de som utsätts
troligen inte kommer att rapportera vad som hänt. Om en våldtäkt avslöjas kan det påverka kvinnans och
alla hennes anhörigas förmodade heder. Våldtäkt är således ett effektivt sätt för förövarna att rikta in sig
både mot kvinnan och hennes omgivning, och samtidigt kunna räkna med straffrihet för sina brott.10

”Jag lever i ett land där orättvisa i samhället och all slags grymhet existerar. Jag ansåg att det var
min plikt som människa att angripa detta. I många år hade jag arbetat på en socialistisk tidning.
Därför hade jag blivit våldtagen och torterad. Min skam kom inte ur detta, det var något annat. Vad
då?

Heder? Det var polisens torterare som våldtog mig. Så nu hade jag förlorat min heder? Satt hedern
i mina könsorgan eller i min hjärna? Fläckades min heder därför att jag inte kunde skydda dessa
organ, för att de låg utom min viljas kontroll? Eller, hade jag inte till det yttersta försvarat de värden
jag trodde på?

Och min man? Var min heder fläckad för honom? Varför såg jag mig själv som hans heder? Varför
tänkte jag att han aldrig skulle röra mig mera? Det var inte mitt fel. Och varför letade jag efter skuld
hos mig själv? Jag tänkte inte så när jag hängde där naken. Varför tänkte jag så nu?”

Asiye Güzel Zeybek11

HEDERSMORD i tuRKiSKa lagStiftningEn
I april 2005 trädde en ny strafflag i kraft som avsevärt förbättrade skyddet för kvinnor. Våldtäkt inom
äktenskapet kriminaliserades. Möjligheten att få strafflindring vid hedersmord togs bort.

Enligt artikel 52 i den tidigare strafflagen kunde strafflindring medges om en person begått mord i ett
upprört sinnestillstånd (“aggravated agitation”). Förövare av hedersmord åtnjöt ofta strafflindring med
stöd av denna lagparagraf, även om själva begreppet hedersmord inte förkom i lagstiftningen.

tRaDitiOnER StaRKaRE än lagEn?
Vanligtvis fattas beslutet om att döda den vanhedrande kvinnan i familjeråd med de manliga släktingarna.
Familjerådet består ofta av fadern och bröderna, men även farbröder, farfäder och svågrar kan ingå.14
Dessa släktingar kan även aktivt delta i själva planeringen av mordet eller sanktionera handlingen genom
sitt tysta stöd. I familjerådet utses den person som ska utföra mordet.

Hedersmord betraktades även tidigare som ett brott, men ett förståeligt eller rent av rättmätigt sådant.
Män som begår hedersmord får sina manliga släktingars och närsamhällets mer eller mindre uttalade
stöd.

Hedersmord 23

noter
inlEDning

1) UNFPA - United Nations Population Fund, http://www.unfpa.org Violence Against Women and Girls.

2) UNICEF 1997: Women Commentary
COMMISSION ON HUMAN RIGHTS, Fifty-sixth session Item 11 (b) of the provisional agenda: Civil and Political Rights
Including Questions of: Disappearances and Summary Executions.
Report of the special rapporteur, Ms. Asma Jahangir, submitted
pursuant to Commission on Human Rights resolution 1999/35
http://193.194.138.190/Huridocda/Huridoca.nsf/TestFrame/b72f2cfe9aa28e58802568ab003c572e

HEDERSMORD – HuR SKa DEt DEfiniERaS?

3) Odeh, L.A. i Feminism and Islam (ed. Mai Yamani), 1996.
Sharon K Araju, 2000: Crimes of Honour and Shame: Violence against Women in Non-Western and Western Society.
Ghada Humeidan och Vivian Habash: Crimes of Honour, Al Hayat Organization.

4) Womens Center for Legal Aid and Counselling: A Gap Analysis Report on the Status of the Palestinian Women, 2000

5) Sharon K. Araju, 2000: Crimes of Honour and Shame: Violence against Women in Non-Western and Western
Society.

6) Gendercide Watch: Case Study: ”Honour” Killings and Blood Feuds, http://www.gendercide.org
Amnesty International: Pakistan:Honour killings of girls and women, AI Index: ASA 33/18/99, http://www.amnesty.se

7) Women’s International Network News, summer 99, vol. 25, issue 3: Arab ”honour” based on murder of women.

HEDERSMORD OcH iSlaM

År 1982 fanns det tjugotvå länder som enligt sin konstitution var muslimska eller islamska stater. Dessa inkluderade:
Algeriet, Bahrain, Egypten, Förenade arabemiraten, Iran, Irak, Jemen, Jordanien, Kuwait, Libyen, Malaysia, Maldi-
verna, Mauritanien, Marocko, Oman, Pakistan, Qatar, Saudiarabien, Singapore, Somalia, Sudan, Syrien och Tunisien.
Ytterligare tre länder ansåg sig vara muslimska stater, nämligen Afghanistan, Bangladesh och Turkiet. I Libanon är
islam delvis statsreligion.
(Källa: Spatz, Melissa, A ”Lesser” Crime: A Comparative Study of Legal Defenses for Men Who Kill Their Wives” :
Columbia Journal of Law and Social Problems , 24:597, 1991)

9) Lexington Area Muslim Network, http://leb.net/pipermail/lexington-net/2001-March/002495.html
Status of Muslim Women Nor Well Understood, 2001-03-27
Muslim Women’s League, ”Position Paper on ”Honour Killings”. http://www.mwlusa.org
Faqir Fadida, Intrafamily femicide in defence of honour: the case of Jordan, Third World Quarterly, Vol 22, No 1, 2001.

10) Spatz, Melissa, A ”Lesser” Crime: A Comparative Study of Legal Defenses for Men Who Kill Their Wives” : Colum-
bia Journal of Law and Social Problems , 24:597, 1991.
Baker Nancy V mfl: ”Familly Killing Fields: Honour Rationales in the Murder of Women, Violence against women, vol 5
nr 2, Febuary 1999.

HEDERSbEgREppEt

11) Shalhoub-Kevorkian, Nadera: The politics of disclosing female sexual abuse: a case study of Palestinian society,
1999 http://www.sciencedirect.com

12) ) Sharon K. Araju, 2000: Crimes of Honour and Shame: Violence against Women in Non-Western and Western
Society.

Society.

14) Tahire Kocktürk-Runefors: En fråga om heder. Tidens förlag 1991.
Shalhoub-Kevorkian, Nadera: The politics of disclosing female sexual abuse: a case study of Palestinian society, 1999
http://www.sciencedirect.com

15) Social politik, nr 2, 2000: Tema gränsland
Edna Yaghi: Honour Killings, March 2001 och IPS World News: ”Gender-Jordan: Cheat and get killed”, 2000-12-08.

Hedersmord 24

16) Suzanne Ruggi, Middle East Report, spring 1998: Honour Killings in Palestine.

17) Tahire Kocktürk-Runefors: En fråga om heder. Tidens förlag 1991.
Renata Rabichev: The Mediterranean concepts of honour and shame as seen in the depiction of the biblical woman.

att åtERuppRätta föRlORaD HEDER

18) Al-Khayyat, 1990, Honour and Shame: Women in Modern Iraq.

19) SvD, Hedersmord toppen på ett isberg, 2002-01-23.

Society.

21) Suzanne Ruggi, Middle East Report, spring 1998: Honour Killings in Palestine.
KWAHK, Kurdish Media: Kurdish women take action against honour killings , 2000-05-31, http://www.kurdishmedia.
com

22) Amnesty International: Pakistan:Honour killings of girls and women, AI Index: ASA 33/18/99, http://www.amnesty.se

Society.



Society.

HEDERSMORD i SaMbanD MED vålDtäKt OcH incESt

27) Shalhoub-Kevorkian, Nadera: The Politics of Disclosing Female Sexual Abuse: A Case Study of Palestinian Society.
Child Abuse and Neglect, vol 23, issue 12, December 1999 http://www.sciencedirect.com

28) Shalhoub-Kevorkian, Nadera: The Politics of Disclosing Female Sexual Abuse: A Case Study of Palestinian Society.
Child Abuse and Neglect, vol 23, issue 12, December 1999 http://www.sciencedirect.com

lagStiftning

29) Spatz, Melissa, A ”Lesser” Crime: A Comparative Study of Legal Defenses for Men Who Kill Their Wives” : Colum-
bia Journal of Law and Social Problems , 24:597, 1991

30) Faqir Fadida, Intrafamily femicide in defence of honour: the case of Jordan, Third World Quarterly, Vol 22, No 1,
2001.

31) IPS (Inter Press Service News Agency): Jordan: Cheat and Get Killed, 1999-12-08.

32) Pressmeddelande från Kurdistan Regional Government (KRG), Nordic Representation: ”New law puts an end to
mitigating circumstances for honour related killings”, 2002-09-19

lanDinfORMatiOn:

JEMEn

1) Honor Crimes in Yemen. A legal and social analysis on Violence against Yemeni women pertaining to honor. May
2005.
http://www.surgir.ch/data/surgir/content/document/171.pdf

2) Honor Crimes in Yemen. A legal and social analysis on Violence against Yemeni women pertaining to honor. May 2005.

3) Länder i fickformat. Yemen. Utrikespolitiska Institutet.

2005. http://www.surgir.ch/data/surgir/content/document/171.pdf

Hedersmord 25

2005.

US State Department: Yemen. Country Reports on Human Rights Practices, March 2002.
http://www.state.gov

JORDaniEn

1) Yaghi, Edna: Honour Killings.

2) Faqir Fadia: Intrafamily femicide in defence of honour: the case of Jordan. Third World Quarterly, Vol 22, No 1,
2001.

2001.

4) Socialpolitik, nummer 2, 2000: Tema Gränsland: Mord för syns skull.

5) Socialpolitik, nummer 2, 2000: Tema Gränsland: Mord för syns skull.

6) Inter Press Service (IPS) 1999-12-08: Jordan: Cheat and Get Killed.

7) Humeidan, Ghada och Habash, Vivian: Crimes of Honour. Al Hayat Organization.

8) Human Rights Watch: Jordanian Law Excuses Murder, 1999-08-11, http://www.hrw.org

2001.

10) Al-Raida: Imprisonment to Protect Women Against ”Crimes of Honor”: A Dual Violation of Civil Rights, Vol. XIX,
Fall/Winter 2001-2002.
http://www.lau.edu.lb/centers-institutes/iwsaw/raida.html

11) Al-Raida, Imprisonment to Protect Women Against ”Crimes of Honor”: A Dual Violation of Civil Rights, Vol. XIX,

12) Al-Raida, Imprisonment to Protect Women Against ”Crimes of Honor”: A Dual Violation of Civil Rights, Vol. XIX,

13) Svenska UD: Mänskliga rättigheter i Jordanien 2006. Landrapport.
http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/070306/2948d3bc941c1d9f9bfd465ba1fc79c5/
Jordanien%5fMR.2006.pdf

14) Araji, Sharon K: Family Violence Including Crimes of Honor in Jordan. Violenve Against Women, May 2001, Vol 7,
Issue 5.

15) Herizons 2000, Honour Killings. http://www.wccpenang.org/herizons_10.htm

16) Feldner Yotam, All in the Family: How the perpetrators of Honour Killing get off lightly. The Review, January 2001.
http://www.aijac.org.au/review/2001/261/essay261.html

17) Inter Press Service (IPS) 1999-12-08: Jordan: Cheat and Get Killed.

18) Feldner Yotam, All in the Family: How the perpetrators of Honour Killing get off lightly. The Review, January 2001.
http://www.aijac.org.au/review/2001/261/essay261.html

19) Human Rights Watch: Honoring the killers: Justice denied for ”honor” crimes in Jordan. (2004)
http://www.hrw.org/reports/2004/jordan0404/




Hedersmord 26



24) The Jordan Times samt BBC News Online: Jordan’s dilemma over ’honour killings’ 2003-09-10

25) Faqir Fadia: Intrafamily femicide in defence of honour: the case of Jordan. Third World Quarterly,
Vol 22, No 1, 2001.

libanOn

1) BBC News 2001-05-13: Beirut hosts ”honour killing” conference.

2) Samtal med representanter för The Lebanese Council to Resist Violence Against Women (LECORVAW), september
2002.

3) US State Department: Lebanon - Country Report on Human Rights Practices, March 2002. http://www.state.gov


US State Department: Lebanon - Country Report on Human Rights Practices, March 2002. http://www.state.gov

5) Moghaizel, Laure: The Arab and Mediterranean World: Legislation Towards Crimes of Honour i Empowerment and
the Law - Strategies of Third World Women (ed. Margaret Schuler)


7) Committe on the Rights of the Child, Report on the Twenty-ninth Session, Geneva, 14 January-1 February 2002.
http://www.un.org

paKiStan

1) Amnesty International, Pakistan: Insufficient protection of women. Index: ASA 33/006/2002
http://web.amnesty.org/library/index/engasa330062002


3) Amnesty International, Media briefing: Violence against women in Pakistan. Index 33/010/2002

Amnesty International, Pakistan: Violence against women in the name of honour. Index ASA 33/017/1999

4) Amnesty International, Pakistan: Honour killings of girls and women, Index: ASA 33/018/1999


5) Amnesty International, Pakistan: Honour killings of girls and women, Index: ASA 33/018/1999


6) Amnesty International, Pakistan: Violence against women in the name of honour. Index ASA 33/017/1999


8) Amnesty International, Pakistan: Violence against women in the name of honour. Index ASA 33/017/1999

9) Omvärldsbilder i veckan 030106-12
http://www.smvk.se/Omvarldsbilder

Hedersmord 27

Hedersmord

Recommandé

Recommandé

Contenu connexe

Plus de Amnesty International Sverige

Plus de Amnesty International Sverige (20)

Hedersmord