1. Per Schlingmann i samtal med RK:s
kommunikatörer
Ett sjuttiotal nyfikna och förväntansfulla kommunikatörer lyssnade på statssekreteraren,
Per Schlingmann i ett fullsatt Rotundan, onsdagen den 16 mars. Mötet var det första i sitt
slag och handlade om regeringens prioriteringar på kort och lång sikt samt om
tematisering som arbetssätt. Han förmedlade även en och annan tanke som kan
betecknas som visioner eller förväntningar.
– Alla som arbetar i Regeringskansliet ska känna att de är kommunikatörer och
kommunicerar helheten. Det är viktigt att kommunicera på ett enkelt, tydligt och öppet sätt,
uppmanade Per Schlingmann.
Det finns tre centrala begrepp som måste genomsyra vår kommunikation med
medborgarna tyckte, Per Schlingmann och de är: öppenhet, ärlighet, autenticitet.
– För det långsiktiga förtroendet är det viktigt att våga vara öppen i beskrivningen av olika
samhällsproblem, för både förvaltningen och politiken. Vi i Sverige har ett sätt att hantera
detta som bygger på att vi har självständiga myndigheter. När det gäller politiken så har vi
varit väldigt tydliga med att politiken inte kan konservera ett samhälle så som det har varit
utan snarare mana till människors omställningsförmåga.
– Det finns en stark växelverkan mellan politiken och kommunikationen, tyckte Per
Schlingmann. Därför ansvaret för kommunikationen både här och i alla organisationer är
en fråga för den yttersta ledningen. För att vi ska lyckas i vårt arbete krävs ett tätt
samarbete och kontinuerliga återkopplingar mellan den politiska ledningen, departementen
och Information Rosenbad.
Mottagarperspektivet som preferens
– Medielandskapet ser annorlunda ut idag än vad det gjorde för 10 år sedan och det
kommer att se helt annorlunda ut om tio år. Det kommer att påverka vårt sätt att
kommunicera både till innehåll och form, enligt Per Schlingmann. Behovet att kombinera
offentliga beslutsprocesser med att vara snabba och flexibla kommer att öka. Vissa
uttalanden av statsråd och företrädare för regeringen på twitter och annat vittnar på den
här komplexiteten med system som är ganska tröga och det tar tid med att ta fram
talepunkter.
Våra utmaningar
– En utmaning är att kommunicera reformer när de genomförs trots en ofördelaktig
medialogik. Sedan är det så att den här regeringen inte har egen majoritet i riksdagen
vilket gör kommunikationsarbetet mer komplext. En annan stor utmaning som Sverige
delar med väldigt många andra länder är, hur vi ser till att normalisera beslut som fattas i
EU-systemet, så att man inte betraktar EU-beslut som utrikespolitik, menade Per
Schlingmann.
– Det finns tre saker som jag tycker borde vara vägledande för vår kommunikation, sade
Per Schlingmann och det är: att vi ska vara en öppen regering och uppfattas som så, att
vara en närvarande regering och att vara en framtidsinriktad regering.
– Vi som jobbar med kommunikation bör vi ha ambitionen att varje enskilt beslut och varje
enskild reform, varje enskild kommentar sätts i ett sammanhang och återkopplas till det
övergripande syftet. Jag inser i grunden att detta är ett politiskt ansvar att formulera och
tydliggöra detta sammanhang. Det är ett skäl att vi har etablerat ett regeringens
nyhetsbrev och kommer att ha en temabanner på regeringen.se. Ambitionen är att lyfta
viktiga områden för att tydliggöra hela bredden för medborgarna, sade Per Schlingmann.

2. R
Några aktuella prioriteringar
- Japankrisen, Libyenkrisen, den ekonomiska politiken är en väldig viktig prioritering,
betonade Per Schlingmann. Vi har ett ökat fokus på sysselsättningen i den ekonomiska
politiken. I det ingår också att vi ska vara öppna om hur utsatt Sverige är i den
globaliserade världen. Den är avgörande för våra möjligheter att genomföra andra
reformer och det är avgörande för vår förmåga att skapa sysselsättning, menade han.
Bilden av Sverige som ett reformland
– Det som sker och det vi aktivt jobbar med är utifrån den Sverigebild som UD och
Svenska institutet jobbar med, men vi bygger på ytterligare en politisk dimension som
egentligen handlar om Sverige som ett reformland. Fokus på kvinnors förvärvsarbete,
fokus på förskolan, stabila statsfinanser men också den svenska individualismen, som
bland annat handlar om att man som ung kan välja högre utbildning utan att vara
beroende av sina föräldrars ekonomi, tyckte Per Schlingmann.
Tematisk planering som arbetssätt
– Vårt sätt att arbeta kommer att vara att jobba väldigt aktivt med tematisk planering. Som
en konsekvens av detta har vi ytterligare en statssekreterare på statsrådsberedningen
med den här inriktningen. Där har vi skapat en tydlig struktur och jobbar väldigt aktivt med
kommunikation och dialog. Tematisk planering ligger till grund för det här med nyhetsbrev
och temabanners och vår ambition är att lägga till fler typer av aktiviteter, berättade Per
Schlingmann.
– Jag tycker att det finns större möjligheter att arbeta med andra kanaler som dialog via
webb, möten och att finnas ute i samhället. Och det som ligger närmast innan
tilläggsbudgeten är dels på IT-sidan och Anna-Karin Hatts rundabordssamtal om hur IT
kan skapa livskraft i hela Sverige. Det öppna biståndet ligger också i den tematiska
planeringen, avslutade Per Schlingmann.
Text: Josef Salih, Information Rosenbad
Foto: Carl-Johan Friman, Information Rosenbad
Publicerat av Johanna Aschan, Förvaltningsavdelningen
Publicerat i Regeringskansliet nyheter
Tisdag 29 mars 2011, 09:55 | Senast ändrad tisdag 29 mars 2011, 09:55