Kungälv

Annica Leaf
Annica LeafProcessledare/btr. Projektledare à STEPS, Strategiskt Entreprenörskap i Skolan
ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN!
KUNGÄLV 9 FEBRUARI 2012
MÅL MED FÖRMIDDAGEN

 09.30-11.30
 Presentation STEPS

 Vad är entreprenöriellt lärande? GY11

 Forskning och lärande

 Kreativa övningar

 Bedömning för lärande

 Formativ och summativ bedömning
VAD ÄR ENTREPRENÖRIELLT LÄRANDE?


Entreprenöriellt lärande innebär att
utveckla och stimulera generella
kompetenser som att ta initiativ, ansvar
och omsätta idéer till handling. Det handlar
om att utveckla nyfikenhet, självtillit,
kreativitet och mod att ta risker.
Kungälv
Kungälv
Arbetsformer    som stimulerar fantasi
 och skapande.
Inre drivkrafter och motivation är
 viktigt för det entreprenöriella lärandet
 i alla åldrar
Centralt är att sätta det eleverna gör i
 ett sammanhang och se till helheten
GY11
SKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG
”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och
  självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya
  idéer i handling och att lösa problem. Eleverna ska i
  skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar
  och att arbeta både självständigt och tillsammans med
  andra.
Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och
  förhållningssätt som främjar entreprenörskap,
  företagande och innovationstänkande. Därigenom ökar
  elevernas möjligheter att kunna starta och driva företag.
  Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet,
  samhällslivet och vidare studier.” (s.7, GY11)
ÖVNING

Hur entreprenöriella är ni?
 Leta reda på en person som du inte känner så väl.
 Ta reda på vilken potential ni två har och vad ni
 skulle kunna skapa tillsammans.

 Ni får 2 minuter på er.
JOHN HATTIE

Visible learning (Synligt Lärande)

”När eleven får tränas i att ta ett successesivt större ansvar
för sin kunskapsutveckling och när läraren blir elev av sin
egen undervisning dvs lär sig av hur undervisnigen ska bli
bättre, då blir det riktigt bra resultat"
 Sammanlagt 138 faktorer analyseras och rangordnas
  efter sina effektstorlekar. Faktorerna delas in i sex
  huvudkategorier – eleven, hemmet, skolan, läraren,
  läroplanen/utvecklingsprogram och undervisningen – för
  att övergripande visa hur stora bidrag till elevers
  studieresultat respektive område ger.
 Hatties syfte med studien är att få fram en sammanhållen
  idé om vad som är viktigt för att förklara och påverka
  elevers studieresultat.
FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVER
 Tydliga mål, framgångskriterier och att göra
  lärandet synligt är nyckelkomponenter för att få
  engagerade elever.
 En sjätte påverkansfaktor av relativt stor betydelse
  för skolprestationerna är elevernas motivation
  (0.48). Hattie diskuterar såväl värdet av
  motivationsbegreppet som sådant, som alla andra
  faktorer (intresse, uppmuntran, tydliga mål osv.)
  som ligger bakom motivation. Han noterar också att
  det är lättare att ”avmotivera” elever än att motivera
  dem.
Kungälv
FÖRSUMBARA EFFEKTER

När det gäller betydelsen av kön (0.12) finns det
 jämförelsevis många studier. Enligt Hattie finns det
 inga belägg för att skillnader mellan könen i sig
 leder till skillnader i skolprestationer. Det
 förekommer större skillnader inom grupper av
 pojkar och inom grupper av flickor än det är mellan
 könen.
HATTIES SAMMANFATTNING KRING SKOLAN
   De starkaste effekterna från skolan kan, enligt Hattie relateras till
    kännetecken inom skolor, såsom klimatet i klassrummet, influenser
    från kamrater eller frånvaron av störande elever i klassrummet.
    Andra betydelsefulla effekter inkluderar anpassning av läro- och
    kursplaner för att blir mer ändamålsenligt utmanande (exempelvis
    genom acceleration eller särskilda kursplaner för begåvade elever),
    och att skolan har rektorer som ser sig själva som ledare för
    undervisningen i styrningen av skolan.

   Påverkanseffekter som ligger nära noll är integrering,
    nivågruppering, klasstorlek, ”öppna” kontra ”traditionella” klassrum,
    åldersblandade/åldershomogena klasser och sommarkurser.

   Bland de mer negativa återfinns att gå om en årskurs och elevers
    skolbyten.
FRAMGÅNGSRIKA REKTORER

 De mer specifika strategier som anges för framgångsrika
  rektorer är uppmuntran och delaktighet i lärarnas lärande
  och utveckling, planering, koordinering och utvärdering
  av undervisningen.
 Detta exempelvis genom direkt inblandning i stöd och
  utvärdering i form av regelbundna klassrumsbesök och
  användning av formativ och summativ återkoppling till
  lärarna.
FRAMGÅNGSRIKA LÄRARE
Inom huvudkategorin läraren visar Hatties genomgång att gemensam
  videoanalys av undervisningen (0.88) har den högsta effektstorleken.
  Med detta avses en form av lärarutbildning/fortbildning enligt
  modellen: teori, demonstration, övning, återkoppling, stöd. Enligt
  Hattie uppvisas de bästa effekterna med återkommande och spridda
  tillfällen.
Lärares tydlighet i undervisningen (0.75) avser lärares förmåga att
  klargöra mål och kriterier för måluppfyllelse samt tydligheten i
  undervisningen kring organisation, förklaringar, exempel, handledd
  övning och bedömning av elevernas lärande.
Att bygga förtroendefulla relationer (0.72) med eleverna handlar om att
  respektera elevernas bakgrund och kultur samt ha förmåga att
  lyssna, känna empati, ge värme och uppmärksamhet. Elevens
  förtroende för läraren skapar trygghet i studiesituationen och leder till
  goda studieresultat.
Kungälv
FRAMGÅNGSRIK UNDERVISNING

 Formativ undervisning
 Ger eleverna feedback

 sker i dialog med eleven

 utvecklar elevers strategiska problemlösningsförmåga

 undervisning med transparenta och tydliga mål
Kungälv
Kungälv
FUNDERINGAR KRING DET HÄR?

 Spontana reaktioner …
 På vilka olika sätt kan läraren förmedla positiva
  förväntningar på eleverna? Finns det sätt som ni inte har
  prövat?
 Hur resonerar ni om sambandet mellan olika
  undervisningsstrategier och elevernas studieresultat?
 Finns det strukturer i er skola som hindrar er från att nå
  ”Utbildning av yppersta kvalitet?” Vad kan ni göra för att
  undanröja dessa hinder?
VAD FÖR SORTS UTMANINGAR FÅR ELEVERNA
MÖTA I SKOLAN?



 Vem sätter begränsningarna?
 Hur får vi skolan att bli viktig och på riktigt?

 Hur kan eleven bli mer aktiv i sitt lärande?

 Varierad och jämställd undervisning!
BEDÖMNING FÖR LÄRANDE! (BFL)
Hur kan läraren bli elev i sitt eget klassrum?
Strategier för
 Tydliggöra lärandemål, kunskapskvaliteter och
  betygsnivåer
 Skapa synliga tecken på lärande

 Ge återkoppling som utvecklar lärandet

 Aktivera eleverna som resurser för varandra

 Förmå eleverna att ta lärandet i egna händer
Kungälv
www.bedomningforlarande.se
EXEMPEL PÅ REDSKAP I BFL

   Matrisskrivande där syftet i undervisningen är kopplat till
    bedömningen
   Arbeta med elevexempel
   Hitta medel för att ta reda på hur eleverna uppfattat
    undervisningens syfte. (exit tickets, trafikljusmetoden…osv)
   Metoder för att snabbt kontrollera om eleverna förstår viktiga
    nyckelmoment i undervisningen.
   Arbeta med frågor som stimulerar
    analys, syntes, jämförelse, klassifikation, induktion &
    deduktion och värderingar
   http://www.bedomningforlarande.se/
EXEMPEL PÅ STRATEGIER


 See three before me!
 Kamratrespons ”Two stars and a wish! ”

 Medbedömning, nyttja eleverna som en resurs

 Sociala medier

 Digitala verktyg, Todaysmeet, Wordle, Skype etc…
PITCHA DIN IDÉ
ENTREPRENÖRIELLT LÄRANDET OCH
JÄMSTÄLLDHET

 Lilla Genushäftet 2.0
 http://www.steps.nu/

 Bedömning för lärande – Christian Lundahl

 Entreprenöriell pedagogik i skolan - Åsa Falk-Lundqvist
  mfl
 Den lärande hjärnan - Torkel Klingberg
1 sur 29

Recommandé

Att odla en gemensam bedömningskultur par
Att odla en gemensam bedömningskulturAtt odla en gemensam bedömningskultur
Att odla en gemensam bedömningskulturMalin Frykman
851 vues30 diapositives
Bedömning för lärande, Lilla Edet par
Bedömning för lärande, Lilla EdetBedömning för lärande, Lilla Edet
Bedömning för lärande, Lilla Edetmalinfrykman
864 vues46 diapositives
Bfl lilla edet 13 aug 2013 par
Bfl lilla edet 13 aug 2013Bfl lilla edet 13 aug 2013
Bfl lilla edet 13 aug 2013Ingela Lundh Pedagogiskt Centrum, GR Utbildning
728 vues37 diapositives
Bedömning för lärande Hulansskola, Lerum par
Bedömning för lärande Hulansskola, LerumBedömning för lärande Hulansskola, Lerum
Bedömning för lärande Hulansskola, Lerummalinfrykman
505 vues48 diapositives
Bedömning för lärande, Hulans skola Lerum par
Bedömning för lärande, Hulans skola LerumBedömning för lärande, Hulans skola Lerum
Bedömning för lärande, Hulans skola LerumMalin Frykman
408 vues48 diapositives
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15 par
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15Malin Frykman
3.4K vues52 diapositives

Contenu connexe

Tendances

Bedömning för lärande – en välsignelse eller en återvändsgränd par
Bedömning för lärande – en välsignelse eller en återvändsgrändBedömning för lärande – en välsignelse eller en återvändsgränd
Bedömning för lärande – en välsignelse eller en återvändsgrändmittlarande
616 vues27 diapositives
Bedömning nfu slideshare par
Bedömning nfu slideshareBedömning nfu slideshare
Bedömning nfu slideshareMichael Rystad
1.1K vues27 diapositives
FL2011: Bedömning för lärande Christian Lundahl handout 2011_v2 par
FL2011: Bedömning för lärande Christian Lundahl handout 2011_v2FL2011: Bedömning för lärande Christian Lundahl handout 2011_v2
FL2011: Bedömning för lärande Christian Lundahl handout 2011_v2Framtidens Lärande
3.8K vues40 diapositives
Flerspråksenheten kungälv par
Flerspråksenheten kungälvFlerspråksenheten kungälv
Flerspråksenheten kungälvSandra Svensson GR
358 vues20 diapositives
Förändrad professiolell roll, 2011 par
Förändrad professiolell roll, 2011Förändrad professiolell roll, 2011
Förändrad professiolell roll, 2011Pedagog Stockholm
850 vues17 diapositives
Kungälvs rektorsgrupp par
Kungälvs rektorsgruppKungälvs rektorsgrupp
Kungälvs rektorsgruppSandra Svensson GR
350 vues13 diapositives

Tendances(19)

Bedömning för lärande – en välsignelse eller en återvändsgränd par mittlarande
Bedömning för lärande – en välsignelse eller en återvändsgrändBedömning för lärande – en välsignelse eller en återvändsgränd
Bedömning för lärande – en välsignelse eller en återvändsgränd
mittlarande616 vues
FL2011: Bedömning för lärande Christian Lundahl handout 2011_v2 par Framtidens Lärande
FL2011: Bedömning för lärande Christian Lundahl handout 2011_v2FL2011: Bedömning för lärande Christian Lundahl handout 2011_v2
FL2011: Bedömning för lärande Christian Lundahl handout 2011_v2
Elevdelaktighet och elevaktivitet par mittlarande
Elevdelaktighet och elevaktivitetElevdelaktighet och elevaktivitet
Elevdelaktighet och elevaktivitet
mittlarande720 vues
Elevaktiva och kreativa arbetssätt i so undervisningen par mittlarande
Elevaktiva och kreativa arbetssätt i so undervisningenElevaktiva och kreativa arbetssätt i so undervisningen
Elevaktiva och kreativa arbetssätt i so undervisningen
mittlarande4.4K vues
Bedömning för lärande och ikt par Malin Frykman
Bedömning för lärande och iktBedömning för lärande och ikt
Bedömning för lärande och ikt
Malin Frykman794 vues
Learning studies – kompetensutveckling med lärandets objekt som fokus par Lärarrummet
Learning studies – kompetensutveckling med lärandets objekt som fokusLearning studies – kompetensutveckling med lärandets objekt som fokus
Learning studies – kompetensutveckling med lärandets objekt som fokus
Lärarrummet783 vues
Kollaborativt lärande 130222 par Sara Nyström
Kollaborativt lärande 130222Kollaborativt lärande 130222
Kollaborativt lärande 130222
Sara Nyström672 vues
Flippat ur ett formativt perspektiv par Malin Frykman
Flippat ur ett formativt perspektivFlippat ur ett formativt perspektiv
Flippat ur ett formativt perspektiv
Malin Frykman831 vues
Learning studies - exemplet matematik par Lärarrummet
Learning studies - exemplet matematikLearning studies - exemplet matematik
Learning studies - exemplet matematik
Lärarrummet591 vues
Kollaborativt lärande 130301 par Sara Nyström
Kollaborativt lärande 130301Kollaborativt lärande 130301
Kollaborativt lärande 130301
Sara Nyström363 vues
Pedagogisk dokumentation som ett systematiskt kvalitetsverktyg i förskolan par mittlarande
Pedagogisk dokumentation som ett systematiskt kvalitetsverktyg i förskolanPedagogisk dokumentation som ett systematiskt kvalitetsverktyg i förskolan
Pedagogisk dokumentation som ett systematiskt kvalitetsverktyg i förskolan
mittlarande2.3K vues
Leda och driva utveckling i skolan distansutbildning med högskolepoäng par Gabriel Montgomery
Leda och driva utveckling i skolan distansutbildning med högskolepoängLeda och driva utveckling i skolan distansutbildning med högskolepoäng
Leda och driva utveckling i skolan distansutbildning med högskolepoäng
Gabriel Montgomery1.6K vues

En vedette

Pp angered april 2016 par
Pp angered april 2016Pp angered april 2016
Pp angered april 2016Annica Leaf
126 vues9 diapositives
STEPS spridningskonferens par
STEPS spridningskonferensSTEPS spridningskonferens
STEPS spridningskonferensAnnica Leaf
239 vues22 diapositives
Nya Portar 2 par
Nya Portar 2Nya Portar 2
Nya Portar 2Annica Leaf
222 vues4 diapositives
Speakapp o e förslag 15 juni par
Speakapp o e förslag 15 juniSpeakapp o e förslag 15 juni
Speakapp o e förslag 15 juniAnnica Leaf
130 vues6 diapositives
Final Presentation par
Final PresentationFinal Presentation
Final Presentationcoleross
143 vues15 diapositives
Bildspel ärendegång pp par
Bildspel ärendegång ppBildspel ärendegång pp
Bildspel ärendegång ppAnnica Leaf
76 vues12 diapositives

En vedette(7)

Pp angered april 2016 par Annica Leaf
Pp angered april 2016Pp angered april 2016
Pp angered april 2016
Annica Leaf126 vues
STEPS spridningskonferens par Annica Leaf
STEPS spridningskonferensSTEPS spridningskonferens
STEPS spridningskonferens
Annica Leaf239 vues
Speakapp o e förslag 15 juni par Annica Leaf
Speakapp o e förslag 15 juniSpeakapp o e förslag 15 juni
Speakapp o e förslag 15 juni
Annica Leaf130 vues
Final Presentation par coleross
Final PresentationFinal Presentation
Final Presentation
coleross143 vues
Bildspel ärendegång pp par Annica Leaf
Bildspel ärendegång ppBildspel ärendegång pp
Bildspel ärendegång pp
Annica Leaf76 vues
Test Driven Design - GDG DevFest Istanbul 2016 par Lemi Orhan Ergin
Test Driven Design - GDG DevFest Istanbul 2016Test Driven Design - GDG DevFest Istanbul 2016
Test Driven Design - GDG DevFest Istanbul 2016
Lemi Orhan Ergin244.5K vues

Similaire à Kungälv

Elevledda utvecklingssamtal på S:t Olofs skola par
Elevledda utvecklingssamtal på S:t Olofs skolaElevledda utvecklingssamtal på S:t Olofs skola
Elevledda utvecklingssamtal på S:t Olofs skolafrokenmalla
8K vues7 diapositives
Mittlärande föreläsning par
Mittlärande föreläsningMittlärande föreläsning
Mittlärande föreläsningSundsvalls kommun
271 vues27 diapositives
Utvecklingsforum på Ullevi Konferens par
Utvecklingsforum på Ullevi KonferensUtvecklingsforum på Ullevi Konferens
Utvecklingsforum på Ullevi KonferensSandra Svensson GR
589 vues24 diapositives
Grunden till framgång par
Grunden till framgångGrunden till framgång
Grunden till framgångAdna Hadzic
476 vues16 diapositives
Undervisning för lärande Drottning Blanka Kba 2015 01 07 par
Undervisning för lärande Drottning Blanka Kba 2015 01 07Undervisning för lärande Drottning Blanka Kba 2015 01 07
Undervisning för lärande Drottning Blanka Kba 2015 01 07Ingela Lundh Pedagogiskt Centrum, GR Utbildning
620 vues31 diapositives
Kursintroduktion entreprenörskap par
Kursintroduktion entreprenörskapKursintroduktion entreprenörskap
Kursintroduktion entreprenörskapDaniel Nordström
2.1K vues33 diapositives

Similaire à Kungälv(20)

Elevledda utvecklingssamtal på S:t Olofs skola par frokenmalla
Elevledda utvecklingssamtal på S:t Olofs skolaElevledda utvecklingssamtal på S:t Olofs skola
Elevledda utvecklingssamtal på S:t Olofs skola
frokenmalla8K vues
Grunden till framgång par Adna Hadzic
Grunden till framgångGrunden till framgång
Grunden till framgång
Adna Hadzic476 vues
C lundahl handout2012 par clundahl
C lundahl handout2012C lundahl handout2012
C lundahl handout2012
clundahl5.7K vues
Clundahlhandout2012vt 120318113217-phpapp01 par Elisabeth Lindau
Clundahlhandout2012vt 120318113217-phpapp01Clundahlhandout2012vt 120318113217-phpapp01
Clundahlhandout2012vt 120318113217-phpapp01
Elisabeth Lindau558 vues
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4 par Malin Frykman
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4
Malin Frykman1.1K vues
Kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / Samhällskunskap i g... par Lärarrummet
Kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / Samhällskunskap i g...Kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / Samhällskunskap i g...
Kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / Samhällskunskap i g...
Lärarrummet343 vues
Skolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquist par Ante Runnquist
Skolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquistSkolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquist
Skolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquist
Ante Runnquist1K vues
Läroplanen1[1] par halmb
Läroplanen1[1]Läroplanen1[1]
Läroplanen1[1]
halmb432 vues
INACT Module 2 What are the Learning styles in Differentiated Instruction FIN... par caniceconsulting
INACT Module 2 What are the Learning styles in Differentiated Instruction FIN...INACT Module 2 What are the Learning styles in Differentiated Instruction FIN...
INACT Module 2 What are the Learning styles in Differentiated Instruction FIN...

Kungälv

  • 2. MÅL MED FÖRMIDDAGEN  09.30-11.30  Presentation STEPS  Vad är entreprenöriellt lärande? GY11  Forskning och lärande  Kreativa övningar  Bedömning för lärande  Formativ och summativ bedömning
  • 3. VAD ÄR ENTREPRENÖRIELLT LÄRANDE? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker.
  • 6. Arbetsformer som stimulerar fantasi och skapande. Inre drivkrafter och motivation är viktigt för det entreprenöriella lärandet i alla åldrar Centralt är att sätta det eleverna gör i ett sammanhang och se till helheten
  • 7. GY11 SKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG ”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Därigenom ökar elevernas möjligheter att kunna starta och driva företag. Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier.” (s.7, GY11)
  • 8. ÖVNING Hur entreprenöriella är ni? Leta reda på en person som du inte känner så väl. Ta reda på vilken potential ni två har och vad ni skulle kunna skapa tillsammans. Ni får 2 minuter på er.
  • 9. JOHN HATTIE Visible learning (Synligt Lärande) ”När eleven får tränas i att ta ett successesivt större ansvar för sin kunskapsutveckling och när läraren blir elev av sin egen undervisning dvs lär sig av hur undervisnigen ska bli bättre, då blir det riktigt bra resultat"
  • 10.  Sammanlagt 138 faktorer analyseras och rangordnas efter sina effektstorlekar. Faktorerna delas in i sex huvudkategorier – eleven, hemmet, skolan, läraren, läroplanen/utvecklingsprogram och undervisningen – för att övergripande visa hur stora bidrag till elevers studieresultat respektive område ger.  Hatties syfte med studien är att få fram en sammanhållen idé om vad som är viktigt för att förklara och påverka elevers studieresultat.
  • 11. FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVER  Tydliga mål, framgångskriterier och att göra lärandet synligt är nyckelkomponenter för att få engagerade elever.  En sjätte påverkansfaktor av relativt stor betydelse för skolprestationerna är elevernas motivation (0.48). Hattie diskuterar såväl värdet av motivationsbegreppet som sådant, som alla andra faktorer (intresse, uppmuntran, tydliga mål osv.) som ligger bakom motivation. Han noterar också att det är lättare att ”avmotivera” elever än att motivera dem.
  • 13. FÖRSUMBARA EFFEKTER När det gäller betydelsen av kön (0.12) finns det jämförelsevis många studier. Enligt Hattie finns det inga belägg för att skillnader mellan könen i sig leder till skillnader i skolprestationer. Det förekommer större skillnader inom grupper av pojkar och inom grupper av flickor än det är mellan könen.
  • 14. HATTIES SAMMANFATTNING KRING SKOLAN  De starkaste effekterna från skolan kan, enligt Hattie relateras till kännetecken inom skolor, såsom klimatet i klassrummet, influenser från kamrater eller frånvaron av störande elever i klassrummet. Andra betydelsefulla effekter inkluderar anpassning av läro- och kursplaner för att blir mer ändamålsenligt utmanande (exempelvis genom acceleration eller särskilda kursplaner för begåvade elever), och att skolan har rektorer som ser sig själva som ledare för undervisningen i styrningen av skolan.  Påverkanseffekter som ligger nära noll är integrering, nivågruppering, klasstorlek, ”öppna” kontra ”traditionella” klassrum, åldersblandade/åldershomogena klasser och sommarkurser.  Bland de mer negativa återfinns att gå om en årskurs och elevers skolbyten.
  • 15. FRAMGÅNGSRIKA REKTORER  De mer specifika strategier som anges för framgångsrika rektorer är uppmuntran och delaktighet i lärarnas lärande och utveckling, planering, koordinering och utvärdering av undervisningen.  Detta exempelvis genom direkt inblandning i stöd och utvärdering i form av regelbundna klassrumsbesök och användning av formativ och summativ återkoppling till lärarna.
  • 16. FRAMGÅNGSRIKA LÄRARE Inom huvudkategorin läraren visar Hatties genomgång att gemensam videoanalys av undervisningen (0.88) har den högsta effektstorleken. Med detta avses en form av lärarutbildning/fortbildning enligt modellen: teori, demonstration, övning, återkoppling, stöd. Enligt Hattie uppvisas de bästa effekterna med återkommande och spridda tillfällen. Lärares tydlighet i undervisningen (0.75) avser lärares förmåga att klargöra mål och kriterier för måluppfyllelse samt tydligheten i undervisningen kring organisation, förklaringar, exempel, handledd övning och bedömning av elevernas lärande. Att bygga förtroendefulla relationer (0.72) med eleverna handlar om att respektera elevernas bakgrund och kultur samt ha förmåga att lyssna, känna empati, ge värme och uppmärksamhet. Elevens förtroende för läraren skapar trygghet i studiesituationen och leder till goda studieresultat.
  • 18. FRAMGÅNGSRIK UNDERVISNING  Formativ undervisning  Ger eleverna feedback  sker i dialog med eleven  utvecklar elevers strategiska problemlösningsförmåga  undervisning med transparenta och tydliga mål
  • 21. FUNDERINGAR KRING DET HÄR?  Spontana reaktioner …  På vilka olika sätt kan läraren förmedla positiva förväntningar på eleverna? Finns det sätt som ni inte har prövat?  Hur resonerar ni om sambandet mellan olika undervisningsstrategier och elevernas studieresultat?  Finns det strukturer i er skola som hindrar er från att nå ”Utbildning av yppersta kvalitet?” Vad kan ni göra för att undanröja dessa hinder?
  • 22. VAD FÖR SORTS UTMANINGAR FÅR ELEVERNA MÖTA I SKOLAN?  Vem sätter begränsningarna?  Hur får vi skolan att bli viktig och på riktigt?  Hur kan eleven bli mer aktiv i sitt lärande?  Varierad och jämställd undervisning!
  • 23. BEDÖMNING FÖR LÄRANDE! (BFL) Hur kan läraren bli elev i sitt eget klassrum? Strategier för  Tydliggöra lärandemål, kunskapskvaliteter och betygsnivåer  Skapa synliga tecken på lärande  Ge återkoppling som utvecklar lärandet  Aktivera eleverna som resurser för varandra  Förmå eleverna att ta lärandet i egna händer
  • 26. EXEMPEL PÅ REDSKAP I BFL  Matrisskrivande där syftet i undervisningen är kopplat till bedömningen  Arbeta med elevexempel  Hitta medel för att ta reda på hur eleverna uppfattat undervisningens syfte. (exit tickets, trafikljusmetoden…osv)  Metoder för att snabbt kontrollera om eleverna förstår viktiga nyckelmoment i undervisningen.  Arbeta med frågor som stimulerar analys, syntes, jämförelse, klassifikation, induktion & deduktion och värderingar  http://www.bedomningforlarande.se/
  • 27. EXEMPEL PÅ STRATEGIER  See three before me!  Kamratrespons ”Two stars and a wish! ”  Medbedömning, nyttja eleverna som en resurs  Sociala medier  Digitala verktyg, Todaysmeet, Wordle, Skype etc…
  • 29. ENTREPRENÖRIELLT LÄRANDET OCH JÄMSTÄLLDHET  Lilla Genushäftet 2.0  http://www.steps.nu/  Bedömning för lärande – Christian Lundahl  Entreprenöriell pedagogik i skolan - Åsa Falk-Lundqvist mfl  Den lärande hjärnan - Torkel Klingberg