I boken "Åter till full sysselsättning" (Tiden debatt 2012) argumenterar förbundsekonomen på Handels Stefan Carlén och utredaren och författaren Christer Persson för en mer aktiv finanspolitik i syfte att motverka arbetslösheten. Presentationen hölls på Arena Idés ekonomiska råds seminarium den 14 januari 2013 då också Socialdemokraternas gruppsekreterare Emma Lennartsson deltog.

1. Åter till full sysselsättning
Om behovet av en aktiv ekonomisk politik
Stefan Carlén och Christer Persson
Sysselsättningspolitiken har alltid så länge det funnits ett
socialdemokratiskt parti varit en huvudfråga. Vi anser den
vara så viktig, att inga doktriner … komma att hindra oss att
utan fördomar försöka finna vägarna fram till ett samhälle,
där man har sysselsättningen tryggad.
Tage Erlander

4. Massarbetslöshetens gissel
Ökad social och ekonomisk utslagning
• Utsatta grupper slås långvarigt ut från arbetsmarknaden / har svårt att få en fast
anknytning till arbetslivet
• Försämrad folkhälsa, ökad sjuklighet, minskad medellivslängd
• Ökad fattigdom, växande klyftor och ökad kriminalitet
Löntagarnas position på arbetsmarknaden försvagas
• Ökat antal otrygga anställningar, ofrivilliga deltider
• Arbetsgivarnas marknadsmakt stärks, ökad belastning på alla löntagargrupper
• Ökad rädsla och osäkerhet i arbetslivet, tystare arbetslivsklimat, svårare att arbeta
facklig med organisering, förebyggande arbetsmiljöarbete, utvecklande arbetsplatser
mm
Undergräver statsfinanser och långsiktig finansiering av
välfärden
• Kraftigt minskade skatteintäkter och ökade sociala utgifter
• Långsiktig press på den produktiva välfärden (välfärdstjänster, socialförsäkringar,
omställning mm)

5. Behovet av en aktiv
ekonomisk politik
Den kapitalistiska marknadsekonomin
har en inneboende instabilitet
Motverkas av en aktiv ekonomisk
politik
Penningpolitik:
- Räntesättning
- Växelkursförändring
Finanspolitik
- Skatter
- Offentliga utgifter (konsumtion och
investeringar)
Automatiska stabilisatorer
Beslutade åtgärder

6. Historiska utvecklingen av stabiliseringspolitiken
Mellankrigstiden: Marknadsliberal
åtstramande politik skapar Nytänkandets revolution
massarbetslöshet
• Stockholmsskolan
Arbetslösheten i Sverige 1911 - 1950 • Keynes General Theory: 1936
• Rhen/Meidnermodellen
utvecklas
– Från massarbetslöshet till
överfull sysselsättning
– Åtstramande finanspolitik,
solidarisk lönepolitik, aktiv
arbetsmarknadspolitik (1951)
– Vid lågkonjunkturer en
expansiv finanspolitik
• Den aktiva finanspolitikens
skördetid 1945-1973

7. Arbetslöshet i Sverige, EMU och USA 1960-2012
Massarbetslöshetens
återkomst 70-talskrisen
Krisen 1974/75 en vägdelare
Ny ekonomisk politik etableras
baserad på monetarism (Milton
Friedman).
Åtstramningspolitiken i Europa på 70-
talet leder till massarbetslöshet, USA
under Reagans första tid på 80-talet.
Stimulanspolitik i Sverige leder till
fortsatt hög sysselsättning (74/76)
Krisen 1990 leder till att Sverige också
drabbas av massarbetslöshet.
- Kronförsvaret genom höga räntor
leder till en åtstramande
sparchock som ökar
arbetslösheten från 2 till 11
procent.
- Ett nytt ekonomiskt tänkande
(normpolitik) etablerar sig i Sverige

8. Massarbetslöshet i Europa sedan 1970-talet
och i Sverige sedan 1990-talet
Vad var det som hände?
• Finanskapitalismens utveckling från 1970-talet – några särdrag och konsekvenser
- Ekonomins finansiella sida har fått allt större betydelse i jämförelse med produktionen
- Kortsiktigt beteende som allt mer inriktas på att maximera aktieägarnas avkastning
- Kraftig expansion av finanssektorn, av finansiella instrument
- Sjunkande löneandel och stigande vinstandel – har lett till minskade produktiva investeringar
- Företagen priorietera nedskärningar och kostnadsjakt för långsiktigt ägande
- Vinsterna som görs sparas i större utsträckning, ökar förmögenhetsklyftor, minskar
sysselsättning
• Förändrat ekonomiskt-politiskt tänkande. Normpolitikens återinträde i Sverige under 90-
talets början
- I grunden ett förkastande av Rehn/Meidner-tänkande och keynesianska synsätt
- Bygger på särskilda ekonomiska doktriner, bla
- monetarism (Milton Friedman mfl)
- rationella förväntningar (Robert Lucas mfl)
- utbudsekonomi (övrig chicagoskola mm)
- Tyskland (ordoliberalism), Sverige (samlas under namnet normpolitik)
• Hävdade att staten inte med stabiliseringspolitik kunde skapa full sysselsättning (eftersom
individer och marknader anpassar sig) Istället skulle staten slå fast och upprätthålla normer för att
tvinga företag, hushåll och löntagare att anpassa sig. Anpassningsprocessen kunde bli tuff och
brutal – men det fanns ingen annan väg

9. Normpolitik på svenska
• Inflationsbekämpning överordnades målet om full sysselsättning 1990
• Bildt/Wibble-doktrinerna 1991-1994
• Enighet om normen att alltid hålla en fast växelkurs – orsakade en
katastrof som vi ännu inte hämtat oss ifrån 1990-1992
• Införandet av inflationsmål 2 procent, och en starkt oberoende riksbank
• Införande av ett hårt tvingade finanspolitiskt regelverk med
överskottsmål, utgiftstak, ”beräknat reformutrymme” balanskrav i
kommunerna mm
• Utbudsekonomi efter 2006
– Kraftigt sänkta skatter,
– Kraftigt försämrad a-kassa och nygammal arbetslinje
– Försämrade trygghetssystem och privatiseringsvåg bland offentliga tjänster
• Sverige 2012: Nödläge:
– Fortsatt massarbetslöshet, kraftigt ökad långtidsarbetslöshet och utslagning, ökade
sociala klyftor och hårt pressad välfärd

10. Ett nytänkande är på väg
• Ökat intresse internationellt och bland ekonomer för en mer
aktiv ekonomisk politik
• En renässans för ett mer Keynesianskt synsätt
• En aktiv ekonomisk politik har effekt på arbetslösheten
– IMF har erkänt att man underskattat ”multiplikatorerna”
– Avsaknad av aktiv ekonomisk politik har lett till ”persistens”, dvs att
kullar av arbetslösa permanent slås ut från arbetsmarknaden
• Synen på statsskuld och offentliga finanser
• Synen på inflation och arbetslöshet (phillipskurvan)

11. Statsfinanserna och en aktiv ekonomisk politik

12. Är en förändrad syn på finanspolitiken omöjlig?
En enkel tankefigur.
Budgetalternativ
BNP Skuld kr Skuld %
År 0 3 500 1 400 40,0
Tre olika alternativ för År 1
a) År 1 med överskott 1% av BNP 3 675 1 365 37,1
b) År 1 med budgetbalans 3 675 1 400 38,1
c) År 1 med underskott 1% av BNP 3 675 1 435 39,0
Skillnaden mellan alternativ a och c är ett utrymme av 70 miljarder för mer
efterfrågestimulanser (investeringar, höjd offentlig/privat konsumtion)
OBS! Är ”kameralt” beräknat utan några multiplikatoreffekter. Sett över ett år innebär dock en
extra stimulans av säg 70 miljarder att BNP ökar mer, och att statsskuldskvoten sjunker mer.

13. Inflation och arbetslöshet
Arbetslöshet och inflation i Sverige 1960-2010

14. Det långsiktiga sambandet mellan inflation
och arbetslöshet
Phillipskurva på lång sikt enligt Phillipskurva på lång sikt enligt ny
monetarister mfl forskning, Akerlof mfl

15. Investeringarna har minskat och arbetslösheten har ökat
Arbetslöshet och investeringskvot i Sverige 1960-2010

16. Sambandet mellan investeringar och arbetslöshet i Sverige 1960-2010
Källa: OECD, AMECO

17. Omprövning behövs av den
ekonomiska politiken
Ett nytt ekonomiskt tänkande
• Ständigt misslyckad stabilisering och bristande efterfrågan skapar ”persistens” och långsiktigt hög
arbetslöshet – ett nytt synsätt har vunnit insteg
• Stort behov av att öka investeringsvolymerna
• Behov av satsningar på välfärds-, arbetsmarknads, utbildnings- och näringspolitik är nödvändigt –
får inte trängas undan av nödvändiga investeringssatsningar
Aktivera finanspolitiken
• En passiv finanspolitik biter inte mot massarbetslösheten
Modernisera det finanspolitiska regelverket
• Fel att i denna extrema massarbetslöshetssituation samla pengar på hög
• Överskottsmålet är i dagsläget skadligt
Gör lånefinansiering av statliga infrastrukturprojekt till
huvudregel
• Är redan i dag möjligt, men borde bli huvudregel
Genomföra ett omfattande och uthålligt investeringsprogram