2. Klassiska Antiken - Hippokrates 460-377f.Kr – den kliniske läkekonstens fader och även bakgrundsgestalt till etikläran. Vården i Europa är till stor del grundad på den grekiska traditionen. Han hade en helhetssyn på människan. Han menade att människan var en del av sin miljö Han antog att man blev sjuk när det var obalans mellan de fyra kroppsvätskorna, blod, slem, gul och svart galla. Denna uppfattning rådde långt in på 1600-talet Han hade en stärkt uppfattning att man skall hjälpa alla oavsett status, ekonomi, kön eller trosuppfattning.
7. Medeltiden - Jesus var den stora helaren. Mycket hände politiskt och Romarna störtades och den katolska kyrkan fick mycket att säga till om i samhällen. Stark tillväxt förbyttes till stagnation och politisk oro. Svält på grund av torka och digerdöden gjorde sitt intåg och dödade nästan halva Europas befolkning. Tusen års mörker. Nu anammades trolldom, religion och andra föreställningar. Utbildning att vårda sjuka existerade inte. Man började hörsamma Kyrkans visdom och även Hippokrates läror.
8. Diakoni. Hjälp till de fattiga och behövande har alltid varit en av kyrkans grundläggande funktioner. Diakonissor (Diakon) ”De som tjänar” Det var den tidens ”hemsjuksköterskor.” Den första man skickade till Rom som hemsjuksköterska (Diakon) hette ”Phoebe” De kvinnor som vid sidan om klostren bedrev sjukvård beskylldes för att vara Häxor. De första beskrivna häxbränningarna utfördes i slutet av 1500-talet och finns även beskrivna mycket tidigare. Kyrkan var rädd för dessa hedniska varelser som de påstod hade förbund med djävulen. De kallades också skogsvidjor och sågs härstamma från fornnordiska gudinnan Skade som ansågs hade magiska krafter. År 1608 fick Sverige en ny, sträng häxlag som föreskrev dödsstraff för alla former av trolldom grundad på bibelns bud "du skall icke låta en trollkona leva"
9. Även om det var kyrkans påfund att avrätta häxor så fanns präster som stred för att bevisa deras oskuld. Tillslut så bevittnade många om falsk vittnesbörd och man slutade äntligen avrätta dessa kvinnor. Dessa kvinnor var ofta inte skrivkunniga och deras kunskap var tyst och fördes vidare muntligt. Det som fanns nedskrivet brändes av kyrkan.
10. Kärleken till din nästa.Tjäna andra.I den sjuka människan såg man Gud. Man såg vårdandet som ett kall. Matteus 7:12 Är bibelns och omvårdnadens gyllene regel. ”Allt vad ni vill att människor ska göra er, det skall ni också göra dem”. (vilket även omfattar våra fiender) Matteus symbol är en bevingad människa (ofta kallad ängel). Barmhärtighetstanken är den kristna trons grundpelare. Detta har påverkat utvecklingen av sjukvård och omvårdnad genom tiderna. Vårdvetenskapliga sällskapet utgår från en vårdvetenskap som har en bild av människan som enheten kropp, själ och ande. Vårdandets ursprungliga idé utgår från barmhärtighetstanken och den medmänskliga kärleken, caritas, vilket innebär att vilja tjäna och ta ansvar för den andres lidande i syfte att stödja denne mot hälsa.
11. 1100-talet. På Klostren bedrevs sjukvård och man gjorde provisoriska sjukvårdsinrättningar. Vården utformades mycket efter prästers och munkars utsagor. Munkar bedrev sjukvård vid sina kloster dit åldrande och sjuka gick sin pilgrimsfärd. Nunnorna var ålagda att lyda sina överordnanden inom sitt kloster och man bedrev sjukvård även där. Man hade även egna Örtagårdar. Digerdöden dödade ungefär ca 25 miljoner människor i Europa på 1300-talet. Vården gavs på Helgeandehus vården baserade sig på omvårdnad och isolering. I Sverige fick man då vårdas i karantän och det upprättades 50 inrättningar. Andra farsoter Lepra Kolera Syfilis Dessa inrättningar stängdes när protestantismen ersatte katolicismen mitten av 1500-talet
12. Helgeandshus Helige andens hus; Domus sancti Spiritus Kallades i Europa under medeltiden kombinerade ålderdomshem och sjukhus drivna av välgörenhetsstiftelser, som var en viktig del av tidens omsorgsväsen. Redan på 1300-talet har man sett att de funnits. Återigen så aktualiserades denna typ av vård för de svårast sjuka, som inte kunde vårdas i hemmen.
13. Kyrkan var den organisation som hade utbildade präster och inom Katolska organisationen fanns munkar och även nunnor. Omvårdnaden kunde då verbaliseras ned i skriftlig form. Därför har olika religioner en stark påverkan på den Omvårdnadsteoretiska utvecklingen. Till skillnad från Diakonerna så avsade de sig nunnorna allt eget leverne för att vårda patienten i Guds tro. De tjänade Gud och utvecklade utformningen av vården till patienterna tillsammans. Klosterväsendets främsta medicinska bidrag var främst själavården och odlingen och recept på örter som kunde lindra och bota.
14. 1a sjukhuset i Paris tillkom på 1100-talet. ”Hôtel dieu” Än idag så existerar sjukhuset. Där avbildades Nunnor ”experter” som undervisar ”Noviser"
15. Renässansen är den period då medeltiden avslutades och antikens kulturarv sägs ha återuppväckts. Renässansen pågick från sent 1300-tal till början av 1600-talet. Renässansen var motsägelsernas tid. Tidsåldern präglades av konsten, vetenskap & Humanism.
16. 1500-talet Klostren avskaffades och myndigheter växte upp och tog över utformningen av sjukvården. Den katolska kyrkan avskaffades av Gustav Vasa och de fick även mycket kritik och vid reformen så revs många kloster och de sjuka fick återigen förlita sig på dem med gott sinne och man vårdades återigen i hemmen. Mycket av det skriftliga materialet förstördes. Kvinnors arbete nedvärderades och de fick ej heller skola sig. Samhället härjades av infektionssjukdomar och man behövde isolera dessa människor i olika institutioner. I slutet av 1600-talet hade infektionssjukdomarna stark inverkan på befolkningens hälsotillstånd. Hospitalen uppstod för att kunna begränsa spridningen. De som arbetade där var tyvärr outbildade och råa. Man började inse att man måste införa en barmhärtigare samhällsvård. Ordet omvårdnad påträffas första gången i en bok i Sverige kring 1590 talet. Omvårdnad kommer från ordet Umvarpa = vilket står för ”vara av vikt, angå någon, ägna någon vård och omsorg.
17. Barmhärtighetssystrar Från skillnad till nunnorna skulle de inte svära löften och de skulle lyda en läkare . De skulle även skolas in i yrket. Barmhärtighetssystrarna grundades av Vincent De Paul 1577-1660
18. Diakonianstalten i Kaiserwerth var det 1a moderna sjuksköterskeskolan (1836) Makarna Fliedner var dem som grundade skolan och utformade utbildningsordningen. Flera svenska sjuksköterskor utbildade sig vid skolan, även Florence Nightingale Florence Nightingale (1820- 1910) Utbildning fick hon via kloster och Diakonianstalten i Kaiserwerth. Hon införde hygientänkandet i omvårdnadsarbetet. Hon bildade också sjuksköterskeskolan St Thomas Hospital 1860. Hon gjorde en åtskillnad mellan vård och Läkekonsten
19. Statlig legitimation fick man 1957. Då gick man från lärlingssystem till effektiv yrkesutbildning. 1977 kom Högskolereformen. Sjuksköterskeutbildningen vart då Högskolemässig och inträdeskravet var tvåårig gymnasialskola. Karaktärsämnet var ”omvårdnad” och man läste 80 P. 1980 avskaffades många av mentalsjukhusen och man skulle integrera de psykiskt sjuka i samhället då det innan hållits segregerade. 1993 Kom en ny Högskolereform och Sjuksköterskeutbildningen förlängdes ett år & blev då 120 P. Inträdeskravet var då inte behövligt att man gått en vårdutbildning innan. Referens Barbro Holmdahl sjuksköterskans historia från sjukvakterska till omvårdnads doktor.
