Det gröna manifestet

Det gröna
manifestet
Enklare – Lönsammare - Bättre
Centerpartiets plattform för en borgerlig miljöpolitik

augusti 2006

www.centerpartiet.se

1

Innehållsförteckning
Förord .......................................................................................................................................... 5
100-punktsprogram för en grön politik ............................................................................................ 6
1. Grön industripolitik.................................................................................................................. 10
1.1 Viktiga områden i en grön industripolitik ............................................................................. 11
1.1.1 EU och omvärlden ........................................................................................................ 11
1.1.2 Energi ......................................................................................................................... 13
1.1.3 Teknikskifte bland produkter och processer .................................................................... 15
1.1.4 Transporter ................................................................................................................. 16
1.2 Politisk samordning och dialog med näringslivet ................................................................... 18
2. Grön Transportpolitik ............................................................................................................... 20
2.1 Ett hållbart transportsystem ................................................................................................ 20
2.1.1 Ett transportsystem med helhetssyn.............................................................................. 20
2.1.2 Miljövänligt bränsle...................................................................................................... 21
2.1.3 Paket för bränslebyte ................................................................................................... 21
2.1.4 Investeringsstöd till bussar med alternativa drivmedel .................................................... 22
2.1.5 Klimatkrav för Miljöklass 1-diesel................................................................................... 22
2.2 Internalisering av transporternas kostnader .......................................................................... 23
2.3 Inför transportplaner .......................................................................................................... 23
2.4 Sjöfart............................................................................................................................... 24
2.4.1 Sjöfarten – en internationell angelägenhet .................................................................... 24
2.4.2 Utnyttja marknadskrafterna ......................................................................................... 25
2.4.3 Förbättra miljösäkerheten till sjöss................................................................................ 26
2.5 Järnväg.............................................................................................................................. 26
2.5.1 En miljövänligare järnväg ............................................................................................. 27
2.5.2 Internationellt samarbete ............................................................................................. 27
2.6 Luftfart ............................................................................................................................. 27
2.6.1 Internalisering av luftfartens kostnader ......................................................................... 28
2.7 Kombitrafik........................................................................................................................ 28
3. Grön Klimatpolitik. .................................................................................................................. 30
3.1 Klimatmål .......................................................................................................................... 30
3.2 Internationellt agerande...................................................................................................... 31
3.1.1 Gemensam europeisk miljöpolitik .................................................................................. 32
3.3 Det personliga ansvaret....................................................................................................... 32
3.3.1 Personliga utsläppsrätter .............................................................................................. 33
3.3.2 Skatteavdrag för de som skänker pengar till klimatförbättrande åtgärder.......................... 33
3.4 Näringslivets ansvar ........................................................................................................... 33
3.4.1 ”Grön kommission” ...................................................................................................... 33
3.4.2 Riskkapitalfonder för miljöinvesteringar ........................................................................ 34
3.4.3 Nationell vätgasstrategi ............................................................................................... 34
3.5 Det offentligas ansvar......................................................................................................... 34
3.5.1 Offentlig upphandling .................................................................................................. 34
3.5.2 Informationsinsatser .................................................................................................... 35
3.5.3 Klimatinvesteringsprogram - KLIMP............................................................................... 35
3.6 Utsläppssektorn Transporter................................................................................................ 35
3.7 Utsläppssektorn Bostäder .................................................................................................... 36
3.8 Utsläppssektorn Industrin ................................................................................................... 36

2

3.8.1 Handel med utsläppsrätter............................................................................................ 36
3.8.2 Vita certifikat ............................................................................................................. 37
4. Grön Bostadspolitik.................................................................................................................. 39
4.1 Ett långsiktigt hållbart boende ............................................................................................ 39
4.1.1 Minskad miljöpåverkan................................................................................................. 39
4.1.2 Minskad energiförbrukning........................................................................................... 40
4.2 En god boendemiljö............................................................................................................ 40
4.2.1 Farliga ämnen.............................................................................................................. 41
4.2.2 Buller.......................................................................................................................... 41
4.3 Skatter.............................................................................................................................. 41
4.3.1 Ta bort de negativa effekterna ...................................................................................... 42
4.3.2 Skapa positiva incitament ............................................................................................ 42
5. Grön Kemikaliepolitik ............................................................................................................... 43
5.1 Vi lever i en kemikalie-cocktail............................................................................................. 43
5.2 REACH............................................................................................................................... 43
6. Grön Produktpolitik - Teknikskifte ............................................................................................. 45
6.1 Biomimik – att härma naturen ............................................................................................ 45
6.2 Nya jobb............................................................................................................................ 46
6.3 Offentlig upphandling......................................................................................................... 46
6.4 Avfall och resursutnyttjande ............................................................................................... 47
6.4.1 Taxor och avgifter ....................................................................................................... 48
6.4.2 Utveckla producentansvaret ......................................................................................... 48
6.4.3 Återvinningscertifikat.................................................................................................. 49
6.4.4 Avfallsförbränning....................................................................................................... 49
7. Grön Naturpolitik..................................................................................................................... 51
7.1 Biologisk mångfald.............................................................................................................. 51
7.1.1 Odlingslandskapet ........................................................................................................ 52
7.1.2 Skog ........................................................................................................................... 53
7.2 Tätortsnära natur ............................................................................................................... 53
7.3 Havsmiljön......................................................................................................................... 54
7.3.1 Östersjön..................................................................................................................... 55
8. Grön Internationell politik ........................................................................................................ 57
8.1 Nya hot mot säkerheten och miljöhot som en säkerhetspolitisk faktor .................................... 57
8.2 Miljöproblemen är gränslösa ................................................................................................ 58
8.2.1 Klimatförändringar....................................................................................................... 58
8.2.2 Brist på vatten ............................................................................................................ 59
8.2.3 Miljöflyktingar och Megastäder..................................................................................... 60
8.2.4 Kampen om oljan ........................................................................................................ 61
8.3 Internationell rätt och miljön .............................................................................................. 62
8.4 Miljömål för den europeiska unionen ................................................................................... 63
8.4.1 Gemensam miljöpolitik i EU ......................................................................................... 64
8.4.2 Tio miljömål för den Europeiska Unionen ...................................................................... 64
9. Grön storstadspolitik................................................................................................................ 67
9.1 Trafik ................................................................................................................................ 67
9.1.1 Satsning på storstadsluften........................................................................................... 67
9.1.2 Trängselavgifter och andra styrmedel i storstadstrafiken ................................................. 68
9.1.3 Utveckling av miljövänliga trafikanläggningar ................................................................ 69
9.1.4 Bygg bort tung trafik förbi bostadsområden och skolor................................................... 69

3

9.1.5 Miljöbilar – ja tack! ...................................................................................................... 70
9.1.6 Kollektivtrafik ............................................................................................................. 70
9.1.7 Cykling ....................................................................................................................... 71
9.2 Naturen in på knuten ......................................................................................................... 71
9.2.1 Förtäta med förnuft ..................................................................................................... 71
9.2.2 Tillgängliga grönområden ............................................................................................. 71
9.2.3 Fler Nationalstadsparker............................................................................................... 72
9.3 Det ska vara enkelt att vara miljövän ................................................................................... 72
9.3.1 Hemkörning av varor och hållbar konsumtion................................................................. 72
9.3.2 Sopsortering ............................................................................................................... 73

Bilaga 1 Ekonomiska satsningar för miljön
Bilaga 2 Centerpartiets miljöpolicy

4

Förord
Enklare, lönsammare, bättre

Miljöpolitiken tar sin utgångspunkt i människors engagemang för att komma tillrätta med
miljöproblemen. För att miljöfrågorna ska ges utrymme på den globala politiska agendan måste
miljöfrågor diskuteras och lösas i ett internationellt perspektiv.

På grund av dagens överutnyttjande och bristfälliga hantering av naturresurser, utsläpp och
välståndsklyftor är det lätt att se hela det ekologiska systemet som hotat. Vår framtida säkerhet
och överlevnad kommer att kräva ett ökat internationellt samarbete med miljöfrågorna i fokus.
Det är viktigt att detta samarbete snarast kommer igång på allvar och att det pågående "slaget om
jordens resurser" får stå tillbaka för en gemensam ansträngning för ökad global säkerhet och en
kamp för en bättre miljö.

För många upplevs den ökade globaliseringen som ett hot. För Centerpartiet är det en möjlighet,
en möjlighet till ökad förståelse mellan länder, ökade möjligheter för alla de människor som idag
lever under mycket tuffa förhållanden. Globaliseringen ger mycket goda möjligheter för svenska
företag och företagare. Sverige ligger mycket långt fram i utvecklingen av produkter och tjänster
som bidrar till en hållbar utveckling. Med satsningar på forskning och utveckling, enklare regler,
riskkapital och skatteregler kan vi bli världsledande.

Dagens regering har tyvärr visat sig ytterst inkompetent vad gäller de utmaningar som en
globaliserad värld för med sig. Det finns varken visioner att ta till vara möjligheterna eller
handlingskraft att göra någonting åt problemen. Sverige har enorma möjligheter till framgång,
tillväxt och nya jobb om vi tar tillvara de möjligheter som globaliseringen för med sig.

Miljöarbetet måste sättas i fokus för att tillväxt och utveckling ska kunna svara upp till en hållbar
utveckling. Genom att vi i Sverige använder lagstiftning och ekonomiska styrmedel för att
skydda naturen, kan vi alltså göra en tjänst för de företag som satsar på miljöarbete och ny
teknik. Företag skall kunna tjäna pengar på att vara miljövänliga inte straffas. Det är den absolut
starkaste drivkraften för en omställning, ett teknikskifte, mot ett hållbart samhälle.

Världen förändras ständigt och vi människor är bra på att anpassa oss till nya villkor. Men nu
lever vi faktiskt i en tid där vi kan bestämma oss för hur vi vill ha det och styra en del av
utvecklingen åt rätt håll.

Socialdemokratins spridda, isolerade insatser, krångel och byråkrati i miljöpolitiken måste bytas
mot långsiktighet och målmedvetet arbete. Lösningen på framtidens miljöproblem är inte att
med hjälp av sopspioner jaga människor som försöker förbättra miljön, utan lösningen är att se
till så att vi gör det enklare, billigare och mer lönsamt att vara miljövänlig.

Vi vet att industrin är redo att ta sig an utmaningen och världsmarknaden, för att ställa om till ett
hållbart samhälle. Centerpartiet är också redo att ta sig an denna framtid. En viktig uppgift för
en borgerlig regering, blir att vara lyhörda mot industrin och formulera en grön industripolitik.
Ett starkt Centerparti skapar förutsättningar för ett hållbarare, grönare och modernare Sverige.

Claes Västerteg, Miljötalesman Centerpartiet

5

100-punktsprogram för en grön politik
1. Av solidaritet med våra medmänniskor och kommande generationer måste de
internationella insatserna prioriteras. Sverige bör återta rollen som en internationellt
framträdande röst och använda svenska ansvarstagande företagare för att bygga
demokrati, förbättra miljön och stärka de mänskliga rättigheterna i världen.
2. Prioritera EU-arbetet i allmänhet och miljöarbetet inom EU i synnerhet. Använd
majoritersbeslut inom miljöområdet.
3. Använd inflytandet i WTO för att för att styra dess ekonomiska arbete till att bli mer
miljöorienterat och för att harmonisera det globala miljöarbetet.
4. Regeringen måste vara aktiv i att påverka EU:s politik men också återrapportera till
allmänhet och företag vad som händer inom EU och vilka politiska beslut som fattas.
5. Ett hållbart samhälle måste bli EU:s nya stora uppdrag, landsbygden och jordbruket kan
spela en avgörande roll i denna omställning. Därför bör en förändring ske där vi går från
CAP (Common agricultural policy) till CEP (Common environmental policy)
6. Öka det nordiska samarbetet inom miljöområdet för att få större genomslagskraft i
världen.
7. Energipolitiken ska präglas av långsiktiga spelregler och kräver därmed långsiktigt
syftande politiska uppgörelser.
8. Sverige ska tillsammans med EU satsa på en mångfald av förnybara och miljövänliga
energikällor för att minska sårbarheten i ekonomin och energiförsörjningen samtidigt
som miljön skonas.
9. Fasa ut de skadliga och icke miljövänliga energislagen i den takt som tillförseln av ny
energi medger. Allt för att skapa stabilitet på energimarknaden.
10. Fortsatt användning och utveckling av ekonomiska styrmedel som gröna elcertifikat och
utsläppsrätter så att miljövänliga och förnybara lösningar utvecklas.
11. Öka konkurrensen på energimarknaden så att det utvecklas en rejäl priskonkurrens och
delta aktivt i EU:s arbete för ökad konkurrenskontroll.
12. Se över möjligheterna att införa en effektbörs, ett system för att klara behovet av effekt
vid olika konsumtionstoppar.
13. Satsa 1 miljard kr utöver regeringen per år för forskning och utveckling men också andra
stimulanser för utveckling av nya energikällor och nya fordonsbränslen.
14. Inrätta ett skatteavdrag på forskning och utveckling för att stimulera miljövänlig tillväxt.
15. Upprätta riskkapitalfonder för att underlätta implementering av forskningsresultat.
16. Forskningspolitiken ska vara långsiktig så att Sverige ska kunna få en världsledande
position inom bland annat miljöteknik och för att säkra spetskompetensen
inommiljöområdet.
17. Staten ska i sin upphandling välja produkter utifrån den bästa kvartilen, dvs. de bästa 25
procenten tillgängliga på marknaden ur miljö- och energisynpunkt.
18. Tillverkare och konsumenter ska stimuleras till att satsa på transportmedel drivna med
miljövänliga bränslen samt bränslesnåla modeller.
19. Sverige ska vara pådrivande för att hela EU:s transportsystem effektiviseras och
integreras genom fler gemensamma regelverk, styrmedel och infrastrukturprojekt.
20. Politiska institutioner som fattar beslut om lagar, regler och förordningar måste
samordna sina beslut för att undvika oönskade negativa miljöeffekter.
21. Myndigheterna måste samordna sin tillsynsverksamhet för att underlätta för företagen att
kombinera högkvalitativ näringsverksamhet och högkvalitativt miljöarbete.

6

22. Sverige måste minska byråkratin kring miljöprövningar och myndigheterna måste
effektivisera sina processer för företag och andra när de investerar i hållbara och bättre
lösningar.
23. För att öka industrins incitament att ta ett större miljöansvar bör företag som ligger i
framkant belönas.
24. Inrätta en ”Grön kommission” mellan olika samhällsaktörer för att Sverige ska bli bäst
på miljöteknik och förnybar energi.
25. Inrätta ett samlat transportverk, för att undvika att dagens olika statliga verk tänker
utifrån sitt eget verks transportmedel.
26. Olika transportlösningar ska vägas in i MKB-processen.
27. Hälsoperspektivet bör ingå i Vägverkets ”nollvision”.
28. Förbjud försäljningen av nytillverkade fordon som enbart kan drivas av fossila bränslen
efter 2015
29. Det ska synas på priset om man valt att tanka bensin med etanolinblandning.
30. Alla tjänstebilar som drivs med el, alkohol eller gas bör få en nedsättning till 60 % av
förmånsvärdet.
31. Ge 10 000 kronor i skattereduktion åt privatpersoner som köper miljöbil.
32. Investeringsstödet för spårfordon bör utökas till att omfatta bussar i kollektivtrafik som
drivs med alternativa drivmedel.
33. Inför en beskattning av trafiken som bättre motsvarar samhällets kostnader.
34. Transportsektorn ska ingå i EU:s system för utsläppsrätter.
35. Förändra plan- och bygglagen för att göra det möjligt för landets kommuner att kunna
förelägga om transportplaner.
36. Sveriges riksdag och regering samt våra EU-parlamentariker ska i högre grad arbeta mot
och ställa höga krav på sjösäkerhet i IMO och i EU.
37. Ställ högre krav på de fartyg som trafikerar Östersjön.
38. Den långväga godstrafiken bör föras över från väg till järnväg, i större utsträckning än
idag.
39. Ha en ökad samordning av de nationella järnvägssystemen inom EU och med
angränsande länder, vilket skulle bidra till färre transporter på väg och med flyg.
40. Flygtrafiken ska betala sina egna miljökostnader i större utsträckning än idag.
41. Slopa Vänsterkartellens flygskatt eftersom den genom sin utformning har en oväsentlig
miljöstyrande effekt.
42. Främja kombitrafikens utveckling genom att ett utökat samarbete med berörda parter,
nationella och internationella, initieras.
43. Ett nät av större kombitrafikterminaler ska bildas i Sverige och i resten av EU.
44. Klimatfrågan är en av de viktigaste samhällsfrågorna och vi måste agera för att hejda
klimatförändringarna men också möta effekterna som vi oundvikligen kommer att
drabbas av.
45. Sänk utsläppen av växthusgaser med 30 % till år 2020 (jämfört med 1990års nivå) och
komplettera med ett temperaturmål om en maximal global uppvärmning med 2°C.
46. Sänk utsläppen av växthusgaser med 35 % till år 2030 (jämfört med 1990års nivå).
49. Var och en har ett ansvar för att sänka sina utsläpp av växthusgaser. Detta vill vi
uppmuntra med personliga utsläppsrätter och skatteavdrag för pengar till
klimatåtgärder.

7

50. Företag som satsar på klimatåtgärder ska uppmuntras och vi vill se styrmedel som består
mer av morötter än av förbud.
51. Utveckla EU:s handelssytem med utsläppsrätter.
52. Inför ”vita certifikat” för att uppmuntra energieffektivisering.
53. Beroendet av olja som uppvärmingsform i boendet skall brytas.
54. Energiförbrukningen i boendet skall minska genom bl a införandet av individuell
mätning av värme och varmvatten.
55. Direktverkande el som uppvärmningsform vid byggandet av nya hus bör förbjudas.
56. Kemiska ämnen i byggmaterial kartläggs och de ämnen som är hälsofarliga fasas ut.
57. Buller och luftföroreningar skall omgärdas av strikta normer för såväl inom- som
utomhusmiljö.
58. Investeringar i energibesparande i boendet åtgärder inte skall leda till högre
fastighetsskatt.
59. Lyft upp kemikalierna i samhället på den politiska agendan.
60. Ha en kemikalielagstiftning som fasar ut farliga kemikalier.
61. Ställ krav på den som tillverkar, säljer eller använder kemikalier att redovisa riskerna.
62. Ett starkt kemikaliedirektiv där det ställs tydliga krav på att farliga kemikalier ska bytas
ut.
63. Att godkännanden av farliga kemikalier bara ska ske under en begränsad period.
64. Ett starkt REACH är en konkurrensfördel även för småföretag.
65. Intensifiera forskning kring produktutveckling och teknikskiften, gärna genom
biomimik.
66. Ta vara på möjligheten med nya jobb och tillväxt inom miljösektorn.
67. Avfallshierarkin ska vara grundprincipen i avfallspolitiken.
68. Utveckla producentansvaret till att omfatta alla varor.
69. Inför återvinningscertifikat för att mer återvunnet material ska användas och efterfrågas.
70. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska försvaras.
71. Ha ett fortsatt fungerande jordbruk, med vall och betande djur i hela landet.
72. Våtmarker måste återställas och nyskapas.
73. Fler naturvårdsavtal framför reservatsbildningar i skogen.
74. Skydda livet i Östersjön och Västerhavet genom åtgärder som marina skyddsområden,
minskad övergödning, minskade fiskekvoter och säkrare sjötransporter.
75. Inrätta en Östersjöregering och en Östersjödomstol för att rädda vårt känsliga innanhav.
76. Fyll PSSA-klassningen av Östersjön med verkligt innehåll.
77. Inför utsläppsrätter för kväve och fosfor i Östersjön.
78. Miljöfrågorna måste ingå i säkerhetsbegreppet och en bred, heltäckande syn på detta är
nödvändig för att vi ska kunna möta framtidens utmaningar.
79. Det internationella klimatförbättrande arbetet måste intensifieras, inte minst genom en
satsning på en ökad omfattning Kyoto-protokollet, inte minst i tid, antal aktörer och
tuffare mål.
80. Vattenförsörjningen är vital för att trygga bl.a. fred, säkerhet, tillväxt och hälsa. Därför
bör Sverige prioritera upp vattenförsörjningen på den politiska agendan.
81. Sverige bör bli aktivare i internationella vattenförsörjningsprojekt.
82. Sverige ska satsa på speciella utbildningar i hållbar utveckling riktade till kvinnor i
fattiga länder, då dessa i de flesta fattiga tar ett oerhört stort ansvar i vardagen.
83. Det svenska biståndet bör innefatta en högre andel biståndsmedel avsett till så kallade
sociala investeringar.

8

84. Det är viktigt att Sverige aktivt arbetar för att alternativ förnybar energiförsörjning förs
upp på EU:s och FN:s dagordningar.
85. För att komma till rätta med miljöproblemen, och de därtill kopplade
säkerhetsrelaterade problemen, måste vi också hantera det stora problemet med
fattigdomen.
86. Sverige bör i FN verka för att FN:s medlemsländer omsätter det skrivna folkrättsliga
ordet i konkret handling då det gäller mellanstatliga konflikter kopplade till miljö, vatten
och utsläpp.
87. Företagen behöver regler som är enkla och lika i hela EU. Därför är en europeisk
miljöpolitik bra både för miljön och för företagandet.
88. Vetot ska avskaffas inom EU:s miljöpolitik och ersättas med majoritetsbeslut.
89. Investeringsbidrag till storstäderna för åtgärder för en bättre luftmiljö.
90. Ekonomiska styrmedel i storstadstrafiken är bra men besluten ska fattas lokalt.
91. Satsa på miljövänliga byggprocesser av trafikleder.
92. Satsningar krävs för att bygga bort och minimera tung trafik i bostadsområden och förbi
skolor.
93. Lokala lösningar för att uppmuntra miljöbilar är utmärkt, t ex gratis parkering för
miljöbilar och motorvärmaruttag för miljöbilar.
94. Skyltning från huvudled till mackar med alternativa bränslen.
95. Inga sociala avgifter eller skatt för löneförmån om en arbetsgivare vill uppmuntra sina
anställda att åka kollektivt eller cykla till jobbet.
96. Satsa på säkra och lättframkomliga cykelvägar.
97. Bevara grönområden och bygg i första hand på sanerad mark, övertäckta spårområden
mm.
98. Försiktig och smart förtätning av stadskärnor.
99. Inrätta fler nationalstadsparker som komplement till nationalparker.
100. Det ska vara enkelt att vara miljövän.

9

1. Grön industripolitik
Välfärdsstater med utvecklade ekonomier behöver i dagens globaliserade värld visa att hållbart
miljöarbete är förenligt med fungerande och växande industrier. Miljöarbetet kan – och ska –
göras tillsammans med företag och industrier så att både de och miljön kan vinna på det.
Miljöarbetet kan inte längre bedrivas med enkom förbud, regler och avgifter. Det tjänar varken
miljön eller ekonomin på. Någon måste visa vägen för hur miljövänlig tillväxt kan skapas. Om
inte det ledarskapet visas kommer svensk ekonomi att förlora när regeltyngda företag flyttar
utomlands, till länder som inte har samma möjligheter att arbeta med hållbar utveckling och
miljöskydd. Vi får inte försitta chansen att bli världsledande i miljö- och miljöteknikarbete.
Missar vi tåget är risken stor att alla blir förlorare.

Vi måste sluta tro att Sverige är förmer eller bättre än andra länder i miljöarbetet. Sverige måste
återta sin förlorade plats i den internationella politiken och börja visa större intresse för EU-
politiken. Dagens miljöutmaningar är globala, därför måste vi också söka efter globala lösningar.
Det duger inte enbart med nationellt avgränsade miljöförbättrande åtgärder eller med en
regering som brister i kommunikation med omvärlden. Sverige skall ligga i framkant vad gäller
miljöarbetet men det får inte innebära att vi allvarligt försämrar vår egen industris
konkurrenskraft. Vi bör därför bli pådrivande för högt ställda internationella miljökrav och en
verkningsfull global miljöpolitik.

Tyvärr har den socialdemokratiska regeringen visat ett så bristande internationellt engagemang
att man på ett antal internationella sammankomster underlåtit att låta Sverige representeras av
ansvariga politiker. Med det beteendet skickas dels signalen att Sverige inte är intresserad av
omvärlden och dels signalerar man till befolkningen och aktörer i Sverige – på tydligaste
tänkbara sätt – att omvärlden inte är något att bry sig om.

Alla länder har genom världshistoriens gång nått framgångar – kulturella så väl som
ekonomiska – när interaktion och utbyte har skett med omvärlden. Därför är det extra beklagligt
att vittna den pågående svenska politiska isolationism som den socialdemokratiska regeringen
ägnar sig åt. Denna politiska isolering kan bara betyda stagnation för ett – med internationella
mått mätt – litet land som Sverige.

Det är därför intressant att observera socialdemokratins – tydligt bakåtsträvande och
socialkonservativt pådrivna – påståenden om att Sverige skulle vara världsbäst på än det ena än
det andra. Särskilt intressant blir detta när rapport efter rapport visar att Sverige inte klarar av
att följa med i utvecklingen och konkurrensen med andra länder.

En av de största globala utmaningarna är att komma tillrätta med utsläppen av
klimatpåverkande gaser. För att vi ska kunna nå målet om halverade utsläpp av växthusgaser till
år 2050 anser Centerpartiet att vi bör åstadkomma 30 procent minskning till år 2020 (jämfört
med 1990 års nivå). För att detta ska vara möjligt krävs stora ansträngningar men istället för att
nedslås och bli negativa, låt oss se det som möjligheter. I dessa ansträngningar finns också
affärsmöjligheter och nya jobb. Låt oss ta oss an framtiden och använda miljön som en hävstång
in i framtiden. Redan idag exporterar svenska miljöteknikföretag tjänster och produkter för nära
25 miljarder kronor om året. En vision om en miljövänlig industriproduktion går att förverkliga
och kan generera många nya jobb och en ökad tillväxt i vårt land.

10

1.1 Viktiga områden i en grön industripolitik
En grön industripolitik består av flera olika delar. Inte minst är det viktigt med en ökad dialog
mellan näringsliv, forskning och politik så att två så viktiga intressen som ekonomi och miljö kan
nå en optimal samexistens. I samarbetet mellan miljöintressen och ekonomiska intressen kan
Sverige komma ett steg längre i utvecklingen och vara något vassare i den internationella
konkurrensen – samtidigt som vi kan vara förebilder i vårt miljöarbete.

1.1.1 EU och omvärlden
Centerpartiet vill:
• Av solidaritet med våra medmänniskor och kommande generationer måste de internationella
insatserna prioriteras. Sverige bör återta rollen som en internationellt framträdande röst, verka
för öppenhet och insyn i produktionsförhållanden samt att använda ansvarstagande företagare
för att bygga demokrati, förbättra miljön och stärka de mänskliga rättigheterna i världen.
• Prioritera EU-arbetet i allmänhet och miljöarbetet inom EU i synnerhet. Använd
majoritetsbeslut inom miljöområdet.
• Använd inflytandet i WTO för att styra dess ekonomiska arbete till att bli mer miljöorienterat
för att harmonisera det globala miljöarbetet.
• Regeringen måste vara aktiv i att påverka EU:s politik men också återrapportera till allmänhet
och företag vad som händer inom EU och vilka politiska beslut som fattas.
• Sverige måste agera för att likvärdiga miljö- och konkurrensvillkor gäller först och främst i hela
EU och så småningom globalt. T ex bör systemet med utsläppsrätter byggas ut globalt.
• Ett hållbart samhälle måste bli EU:s nya stora uppdrag, landsbygden och jordbruket kan spela
en avgörande roll i denna omställning. Därför bör en förändring ske där vi går från CAP
(Commun agricultural policy) till CEP (Common environmental policy).
• Öka det nordiska samarbetet inom miljöområdet för att få större genomslagskraft i världen.

Med en tydlig och kraftfull global miljöpolitik – med någorlunda jämbördiga miljöregler –
skulle man samtidigt som man gynnar miljön komma åt en del av de ekonomiska och sociala
problem som företag som flyttar över nationsgränserna innebär.

Centerpartiet vill göra EU smalare men vassare. Med det menar vi att EU ska låta bli de små
frågorna och istället verkligen ta sig an de stora frågorna. Miljöfrågan är en sådan och vi menar
att majoritetsbeslut ska användas för att höja tempot på gemensamma miljöåtgärder. Idag
bromsas alltför ofta gemensamma ansträngningar av nationella särintressen.

Vi vill att Europa ska ta sig an miljön som nästa stora utmaning och forma en gemensam
europeisk miljöpolitik, Common Environmental Policy (CEP). Den gemensamma miljöpolitiken
måste bygga på att vi inte låter länder smita undan sitt miljöansvar. Den europeiska
miljölagstiftningen kan inte vara beroende av några länders välvilja och strävan efter att vara
föregångare och gå före när det gäller miljölagstiftning. Föroreningar i haven och luften stannar
inte vid gränskontroller. Föroreningarna bryr sig inte om nationernas gränser.

En gemensam europeisk miljöpolitik gynnar tillväxten. Precis som miljöföroreningar rör sig fritt
över gränserna arbetar många företag i flera europeiska länder. Det företagen behöver är regler
som är enkla och lika i hela EU. Därför är en europeisk miljöpolitik också bra för företagandet.

11

Även handeln med utsläppsrätter måste harmoniseras inom EU-området. Idag uppkommer
störningar i marknaden och det råder ojämlik konkurrens eftersom olika länder tillämpar olika
tilldelningsprinciper. Vidare ska även transportsektorn omfattas av utsläppshandelssystemet (se
mer om detta under kapitlet Transporter).

Att gemensamt ta sig an de globala miljöhoten i den rika världen handlar om solidaritet med
våra medmänniskor och kommande generationer. Tredje världen kommer till exempel att
drabbas oerhört svårt av klimatförändringarna – ett miljöproblem som den industrialiserade
delen av världen har orsakat.

Ansvarsfulla svenska företag kan vara med och bygga demokrati, stärka miljön och de mänskliga
rättigheterna i världen. På många håll ser vi att den positiva ekonomiska utvecklingen som sker
leds av företag som investerar och därmed skapar bättre villkor för fattiga länder. Den goda
företagartradition som svenska företag har är en exportfördel och tas emot positivt på många håll
i världen. Det ”goda företagandet” är därmed en konkurrensfördel.

I detta viktiga arbete bör man engagera världshandelsorganisationen (WTO) för att få ett
verkligt globalt perspektiv. En början är att driva frågorna inom EU.

Vidare måste Sverige bli bättre på att återrapportera nationellt om vad som är på gång och vad
som beslutas inom ramen för den europeiska unionen. Detta dels för att öka intresset för EU-
politiken och de möjligheter som detta för med sig för det fortsatta miljöarbetet. Men det är även
viktigt för att de svenska företagen ska kunna få samma offentliga service – bland annat vad
gäller politisk informationsservice – som deras europeiska konkurrenter.

Sveriges representanter måste ha sakkunskap, språkkunskap, förhandlingskunskap och inte
minst en korrekt bild av vad svensk industri är. Utan dessa kompetenser kommer Sverige aldrig
att bli en internationell förebild och internationellt ledande inom miljöpolitiken.

12

1.1.2 Energi
Centerpartiet vill:
• Energipolitiken ska präglas av långsiktiga spelregler och kräver därmed långsiktigt syftande
politiska uppgörelser.
• Sverige ska tillsammans med EU satsa på en mångfald av förnybara och miljövänliga
energikällor för att minska sårbarheten i ekonomin och energiförsörjningen samtidigt som
miljön skonas.
• I takt med att ny energi tillförs skall de skadliga och icke miljövänliga energislagen fasas ut.
Allt för att skapa stabilitet på energimarknaden.
• Öka satsningarna på FUD (forskning, utveckling och demonstration) av förnybara och
miljövänliga energikällor samt energieffektivisering.
• Sverige ska utreda möjligheterna att införa ett system med vita certifikat, för att stimulera
företagens investeringar i effektivare processer.
• Öka insatserna för att hushålla med och spara energi.
• Fortsatt användning och utveckling av ekonomiska styrmedel som gröna elcertifikat och
utsläppsrätter så att miljövänliga och förnybara lösningar utvecklas.
• Öka konkurrensen på energimarknaden så att det utvecklas en rejäl priskonkurrens och delta
aktivt i EU:s arbete för ökad konkurrenskontroll.
• Se över möjligheterna att införa en effektbörs, ett system för att klara behovet av effekt vid
olika konsumtionstoppar. Elpriset kan då variera över tiden, för att också motsvara tillgången
på energi vid den specifika tidpunkten.

Långsiktiga regler som tryggar näringslivets energitillgång är avgörande för tillväxt och fortsatt
utveckling. Svenska företag måste kunna lita på att det finns energi till rimliga priser också i
framtiden. Tack vare ny teknik går det att producera effektivt utan att det samtidigt förstör
miljön och slösar med energi. Svenska företag har varit framgångsrika i detta avseende.

Därför är det viktigt att inte ständigt ändra spelreglerna för energiproducenterna och
energikonsumenterna. Ständigt ändrade spelregler leder till otrygghet och uteblivna
miljöinvesteringar, det leder till höga elpriser och gammal miljöbelastande teknologi. Därför
måste energipolitiken präglas av långsiktiga – och breda blocköverskridande – uppgörelser. Den
framtida energiförsörjningen måste lösas genom en mångfald av förnybara energikällor.
Egentligen är resonemanget lika enkelt som grundläggande portföljteori. Precis som man måste
blanda hög- och lågriskaktierna i portföljen för att minska sårbarheten, måste vi satsa på många
olika energikällor. Dagens i stort sett ensidiga beroende av olja och kärnkraft har visat sig ha
allvarliga konsekvenser för människoliv, miljö, säkerhet, jobb och ekonomi.
Kärnkraften är förvisso relativt ren ur miljösynpunkt under själva driftstiden, men problemen är
desto större vid uranbrytningen och förvaringen av förbrukat bränsle. Om de omfattande
riskerna (med långtgående konsekvenser för liv och mycket långsiktig förorening av livsmiljön
på plats samt spridningsrisken för avfallet) med kärnkraften tas i beaktande visar det sig att det
inte är ett attraktivt alternativ att öka beroendet av kärnkraften. De säkerhetspolitiska riskerna
kring kärnkraften i världen är stora och anrikat uran riskerar att komma i orätta händer och kan
användas som ett maktmedel av icke demokratiska regimer.

Oljeanvändningen har medverkat till merparten av dagens klimatproblem. Dessutom har oljan
lett till internationella konflikter, ekonomiska kriser och kommer att göra det igen så länge vi är

13

kvar i oljeberoendet. Det starka oljeberoendet gör EU och Sverige mycket sårbart om vi inte gör
något nu och snabbt.

Nya energislag som bidrar till en framtida trygg energiförsörjning måste fasas in i den takt som
utvecklingen medger och ske med största möjliga marknadsmässiga lösningar så att svenska
företag och medborgare kan känna sig trygga vad gäller energi till rimliga priser.

Ett hållbart energisystem är idag ett av EU:s viktigaste uppdrag för att klara jobben och miljön i
framtiden. Det är viktigt att Sverige tar en aktiv del i att påverka den europeiska energipolitiken
och i det nationella arbetet tar stor hänsyn till de mål som EU kommit överens om, exempelvis i
Grönboken om energi. Sverige måste också aktivt delta i utvecklingsarbetet som innehåller bl.a.
forskning, utveckling, energieffektivisering och konkurrenskontroll.

De historiska erfarenheterna visar att beroendet av ett fåtal energislag är alltför riskfyllt och
ohållbart. Istället måste det satsas på en mångfald av energislag och energikällor. Då krävs stora
satsningar på FUD (forskning, utveckling och demonstration) av förnybara och miljövänliga
energikällor samt energieffektivisering. Det krävs också stabila spelregler. Då minskar industrins
risktagande och nyinvesteringar kan komma till. Ett exempel på detta är systemet för elcertifikat
som bl.a. Centerpartiet infört och som lett till att många nya gröna elproducenter kunnat etablera
sig. Utsläppsrätterna visar också att det varit ett effektivt styrmedel med god miljöeffekt, även
om det funnits vissa inkörningsproblem. Systemet bör av konkurrensskäl, på sikt, bli ett globalt
system.

Förutom att ställa om till förnybara energikällor måste vi också effektivisera användningen av
elenergin och uppmuntra de som sparar energi. Ett system som skulle gagna detta är en marknad
med effektiviseringsåtgärder, s.k. ”vita certifikat”. De vita certifikaten bygger på samma princip
som finns för elproducenterna med de gröna elcertifikaten och skulle innebära en ”konstruerad”
marknad för att få till stånd energieffektiviseringar som annars inte skulle vara lönsamma med
dagens elpriser. Man ålägger alla distributörer av elenergi att leverera en viss mängd
energieffektivisering. Distributörerna kan då välja att genomföra effektiviseringsåtgärderna
själva eller köpa vita certifikat genom att någon annan, t ex en verkstadsindustri, har minskat sin
energianvändning i motsvarande grad och fått tillgodoräknat sig vita certifikat. Marknaden
kommer självklart att efterfråga de mest kostandseffektiva effektiviseringsåtgärderna

Detta verktyg för effektivare elanvändning är inget okänt styrmedel. Inom EU diskuteras vita
certifikat och i England och Italien håller system på att utvecklas och införas. Den svenska
Energimyndigheten deltar också i studier av vita certifikat. Centerpartiet vill se över
möjligheterna att införa ett system med vita certifikat och hur detta ska kunna samverka med
andra system och skatter på området.

Ett svenskt energisystem måste bygga på en trygg bas av energiproduktion, men också klara de
toppar som behövs från tid till annan. Därför bör det byggas upp ett system för att klara
efterfrågan av energi vid s.k. effekttoppar. Att skapa en effektbörs är ett sätt att klara detta. En
effektbörs skulle öka möjligheterna att säkra tillgången av elenergi så att de delar av det svenska
samhället som absolut behöver energi vid effekttoppar också kan få detta. Det skulle också
möjliggöra exempelvis dag- och nattaxor, vilket ger kunderna bättre möjlighet att styra sitt
elpris.

14

De brister i konkurrens som möjliggör de höga priser som många företag på elmarknaden kan ta
ut ser Centerpartiet mycket allvarligt på. Höga elpriser skadar svensk industri och är en tung
börda för konsumenter. Centerpartiet är dock övertygat om att en återreglering av elmarknaden
inte är bästa sättet att hålla tillbaka de höga elpriserna. Bristen på konkurrens blir inte bättre av
ett monopol. Istället råder vi bot på höga elpriser med ytterligare konkurrens.

För att detta ska ske måste konkurrensen på elmarknaden förbättras. Centerpartiet vill därför
förbättra infrastrukturen och stärka effektöverföringskapaciteten såväl inom landet som med
utlandet. Dessutom bör konkurrenslagstiftningen bli skarpare. Dessa förändringar bör göras
både på den svenska och nordiska marknaden likväl som den europeiska.
Konkurrenslagstiftningen måste hela tiden syfta till att sätta konsumentintresset i första rummet.
Att ge konsumenterna verktyg att aktivt påverka sitt energival och sin energikonsumtion ger
konsumenterna makt och kan leda till skärpt konkurrens.

1.1.3 Teknikskifte bland produkter och processer
Centerpartiet vill:
• Satsa 1 miljard kr utöver regeringen per år för forskning och utveckling men också andra
stimulanser för utveckling av nya energikällor och nya fordonsbränslen.
• Inrätta ett skatteavdrag på forskning och utveckling för att stimulera miljövänlig tillväxt.
• Upprätta riskkapitalfonder för att underlätta implementering av forskningsresultat.
• Forskningspolitiken måste vara långsiktig för att Sverige ska kunna få en världsledande
position inom bland annat miljöteknik och för att få spetskompetens inom miljöområdet.
• Att staten i sin upphandling skall välja produkter utifrån den bästa kvartilen, dvs. de bästa 25
procenten tillgängliga på marknaden ur miljö- och energisynpunkt.
• Förändra ”Lagen om offentlig upphandling” (LOU) så att hela offentliga sektorn ges samma
möjlighet att i sin upphandling välja produkter ur bästa kvartilen tillgängliga på marknaden ur
miljö- och energisynpunkt.

Traditionell miljöpolitik har i stor utsträckning sysslat med att lösa enskilda frågor, en och en. I
viss utsträckning har det varit framgångsrikt, t.ex. i form av återvinning av material och Agenda
21-arbete. Tyvärr har detta ”gnetande” inte på långt när löst de stora överskuggande
miljöproblemen, arbetet går helt enkelt för långsamt. Miljöpolitiken behöver därför en annan
utgångspunkt och en större kraft. Det är inte bara politiken som skall utveckla en bättre miljö
utan här kan det offentliga och privata samverka för att nå bättre resultat. I stället för att ägna
mycket tid åt detaljer, som att ersätta enskilda komponenter i produktionsprocessen eller
långsamt förfina avgaskraven, behövs en mer omfattande systemsyn. En systemsyn där politiken
utgår från att det är produktionsprocessen som behöver förändras, inte dess enskilda delar. Vi
behöver ett teknikskifte, inte ett skifte av enskilda komponenter. Därför måste politiken och
företagandet ha siktet inställt på ett teknikskifte. Här är det vitalt att närings-, forsknings- och
miljöpolitiken samspelar.

För att driva fram energikällor och ny miljöteknik måste det satsas på forskning och utveckling.
Detta kan dels göras genom statligt finansierad forskning och dels genom privat finansierad
forskning. Centerpartiet vill satsa 1 miljard kr per år, utöver regeringen, för forskning och
utveckling men också andra stimulanser för utveckling av nya energikällor och nya

15

fordonsbränslen. Detta skulle nästan innebära en fördubbling av satsningarna inom området1.
Denna miljard skall samverka med företagens forskningssatsningar för att få ut maximalt av
satsade resurser.

För att driva fram en snabbare användning av forskningsresultaten bör privat forskning och
utveckling få skattelättnader, detta kan exempelvis ske genom skatteavdrag. Forskningsresultat
som har kommit fram nära en användare av resultaten har också en större chans att nyttjas än
forskningsresultat som har kommit fram långt bort från den potentiella användaren. Därför
måste vi – för miljöns skull – satsa på stimulanser för privat forskning.

Vidare bör riskkapitalfonder för stöd av miljöteknik och miljöteknikdrivna industriprojekt
upprättas. Detta för att stimulera implementeringen av de forskningsresultat som är
miljöanpassade. Medlen ska kunna användas som SOD-finansiering för att göra idéer till
verklighet. Huvudsyftet med denna riskkapitalförsörjning är att det ska finnas medel att satsa på
nya idéer där marknaden ännu inte har vågat gå in och försörja riskkapital på traditionellt vis.

Även forskningspolitiken – liksom energipolitiken – måste vara långsiktig. Det är inte ovanligt
att företag som jobbar med banbrytande forskning har projekt som löper på omkring tio år.
Internationellt sett brukar dessa avancerade forskningsprojekt ligga på omkring 20 år. Därför
måste Sverige ha en långsiktig forskningspolitik om positionen som ett högteknologiskt land
med spetskompetens ska nås. Dagens vacklande forskningspolitik kanske duger till
grundforskning. Men en vacklande forskningspolitik låter oss inte bli världsledande inom
miljöteknik, miljövänliga produkter eller processer.

Såväl stat, landsting som kommuner är stora aktörer på marknaden vad det gäller både energi
och ekonomi. Staten skall i sin upphandling vara ett föredöme och upphandling skall ske från
den bästa kvartilen, dvs. de bästa 25 procenten tillgängliga på marknaden ur miljö- och
energisynpunkt. Den offentliga sektorn i övrigt skall i sin upphandling uppmuntras att ställa
tydliga krav på energieffektivitet och upphandla från den bästa fjärdedelen. För många företag
är det avgörande att få ”den första kunden” – den som möjliggör expansion och vidare
teknikutveckling. Den offentliga upphandlingen skulle verkligen kunna göra skillnad, om man
valde miljöteknik och nya innovationer i större utsträckning än idag. Genom miljörådets
databasverktyg för ekologiskt hållbar upphandling, EKU, finns en god förutsättning för statliga
och offentliga aktörer i Sverige att bilda sig en uppfattning om miljöpåverkan och
energiförbrukning hos olika produkter på marknaden och var de bästa produkterna finns. Vi
anser också att myndigheter som Naturvårdsverket och Energimyndigheten har en roll i att
vägleda i miljöaspekter vid offentlig upphandling.

1.1.4 Transporter
Centerpartiet vill:
• Underlätta möjligheterna för kombitransporter, både nationellt och internationellt.
• Att tillverkare, konsumenter och distributörer stimuleras till att satsa på transportmedel drivna
med miljövänliga bränslen samt bränslesnåla modeller.
• Öka satsningarna på forskning och utveckling av miljövänliga bränslen och teknik.

1
Regeringen satsar idag 815 miljoner på energiforskning, 65 miljoner på teknikupphandling och
marknadsintroduktion, 89 miljoner på stöd för marknadsintroduktion av vindkraft samt 350 miljoner på KLIMP
(klimatinvesteringsprogram), vilket sammanlagt blir drygt 1,3 miljarder kronor.

16

• Att satsningar som syftar till att minska användandet av fossila bränslen inte ger förtur åt
något särskilt bränsle eller någon särskild teknik.
• Att Sverige ska vara pådrivande för att hela EU:s transportsystem effektiviseras och integreras
genom fler gemensamma regelverk, styrmedel och infrastrukturprojekt.
• Att transportsektorn ska inkluderas i handel med utsläppsrätter
• Att Sverige ska vara pådrivande för att EU:s transportpolitiks miljöpåverkan minimeras.

Fungerande transporter och infrastruktur är en nödvändighet för en fungerande industri.
Samtidigt är trafiken en starkt bidragande källa till luftföroreningar (framför allt gällande
kväveoxider och partiklar) och koldioxidutsläpp. Koldioxidutsläppen bidrar i sin tur till
växthuseffekten.

Det är därför viktigt att underlätta för industrin att använda sig av miljövänliga transporter. Det
kan handla om utbyggnad av järnvägsnätet och att underlätta möjligheterna för – nationella så
väl som internationella – kombitransporter som minskar mängden frakt som går på framförallt
väg.

De mindre miljövänliga transporterna på väg och i luften kommer dock att finnas kvar, och bör
så göra, då dessa ger möjligheter till en mycket hög logistisk tillgänglighet. Därför är det av
största vikt att stimulera dessa transportslag att använda sig av miljövänliga bränslen såsom
etanol, RME, biogas eller varför inte inom en snar framtid vätgas. Effektivare motorer är också
en självklar del i en satsning på miljövänligare transporter.

För en omställning till ett grönt transportsystem krävs det att Sverige satsar på forskning och
utveckling. Satsningarna handlar såväl om traditionell forskning som om stöd till näringslivet i
deras teknikutveckling. Det är viktigt att satsningarna inte ger förtur åt något särskilt bränsle
eller någon särskild teknik. De investeringar vi gör idag i infrastruktur och annat skall inte binda
oss i en eller några få lösningar utan se till att vi är teknikneutrala för att skapa handlingsfrihet i
framtiden. Det är slutresultatet - minskad miljöpåverkan - som vi efterfrågar och troligen
kommer flera olika bränslelösningar att vara just lösningen för framtiden.

För att ytterligare stimulera övergången till mer miljövänliga transporter bör transportsektorn
inkluderas i EU:s handelssystem med utsläppsrätter. Centerpartiet anser också att hela EU måste
arbeta för en betydligt förbättrad infrastruktur. Transportsystemet är en förutsättning för tillväxt
och en god ekonomi. I dagens Europa korkas många transportvägar igen av för mycket trafik.
Orsaken är ofta en dålig infrastruktur och resultatet blir höga ekonomiska kostnader, ökad
olycksrisk och miljöförstöring.

Sverige ska också vara pådrivande för att det europeiska transportsystemet miljöanpassas. Vi får
inte se EU:s regler och nivåer som ett hinder utan som en möjlighet att driva på utvecklingen
även i andra länder. Om Sverige agerar offensivt i arbetet för att minska klimatpåverkan och öka
trafiksäkerheten har vi möjlighet att visa vägen för övriga EU.

17

1.2 Politisk samordning och dialog med näringslivet
Centerpartiet vill:
• Beslut om lagar, regler och förordningar måste samordnas för att undvika oönskade negativa
miljöeffekter.
• Myndigheterna måste samordna sin tillsynsverksamhet och rådgivning för att underlätta för
företagen att kombinera högkvalitativ näringsverksamhet och högkvalitativt miljöarbete.
• Sverige måste minska byråkratin kring miljöprövningar och myndigheterna måste effektivisera
sina processer för företag och andra när de investerar i hållbara och bättre lösningar.
• För att öka industrins incitament att ta ett större miljöansvar bör företag som ligger i
framkant på miljöområdet belönas.
• Inrätta en ”Grön kommission” mellan olika samhällsaktörer för att Sverige ska bli bäst på
miljöteknik och förnybar energi.

Precis som det ska ställas höga krav på näringslivet att jobba miljömedvetet och efter ett antal
miljömål ska det ställas höga krav på den offentliga sektorn och politiken. Som det ser ut idag
råder en näst intill total brist på samordning mellan olika politikområden, politiska institutioner
och myndigheter. Ett slående exempel är att fastighetsskatten höjs när villaägare gör
miljöförbättrande åtgärder.

Vad som är minst lika illa – om inte värre för svensk ekonomi ur ett makroperspektiv – är att
svenska myndigheter inte samordnar sin tillsynsverksamhet i fullgod utsträckning. Företagare
vittnar om hur de får tillsynsbesök av myndigheter i tid och otid. Detta resulterar i en rad
merarbete för företagarna med mindre tid och resurser till faktisk verksamhet och miljöarbete
och mer tid till byråkrati. Det uppstår legitimitetsbrist för politiken och får olustiga
samhällseffekter när olika samhällssektorer inte kan samordna sina verksamheter. Politiken
tappar i trovärdighet och effekt när höga miljökrav ställs på näringslivet samtidigt som dessa
krav inte ställs på de offentliga aktörerna och politiken. Därför måste samordningen mellan
myndigheter.

Svenska myndigheter på alla nivåer måste effektivisera handläggningen av olika
miljöansökningar. Företag får idag vänta åratal på att få sin sak prövad och prövningen är för
många sökanden väldigt otydlig och svår att följa. Detta är inte godtagbart i ett rättssamhälle.
Sverige riskerar att jobb försvinner och att vi dessutom får en sämre miljö när svenska
myndigheter inte förmår att vara effektiva i detta avseende. Svenska företag måste kunna ställa
samma krav på myndigheterna som myndigheterna ställer på företagen och företagaren.

Centerpartiet förespråkar ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken och anser att sådana bör
utvecklas och förädlas. Företag skall kunna tjäna pengar på att vara miljövänliga inte straffas.
För att stimulera företag att öka sitt ansvarstagande och snabba på ett teknikskifte bör företag
som ligger i framkant i sitt miljöarbete belönas. Det kan till exempel ske genom återbetalning av
tillsynsavgifter på ett liknande sätt som sker med kväveoxidavgifterna, där de som gjort
förbättringar och har låga utsläpp får tillbaka, på bekostnad av de med höga utsläpp.

Vidare kräver omställningen från ett fossilbaserat samhälle till ett samhälle byggt på
förnyelsebara energikällor att alla samhällsaktörer verkligen blir delaktiga. Det är strategiskt
viktigt både för Sverige som land och för enskilda företag att det privata näringslivet involveras i
omställningen. En miljödriven tillväxt rymmer en fantastisk potential för svenska företag, jord

18

och skogsbruk och för Sverige som land. Det stigande oljepriset visar tydligt på behovet av att –
inte bara för miljöns skull utan också för ekonomins skull – tänka nytt.

Centerpartiet vill ingå ett partnerskap med olika samhällsaktörer som till exempel svensk
basindustri, miljöteknikföretag, fordonsindustrin, bränsletillverkare, försäkringsbranschen och
forskare till ett konstruktivt och framåtsyftande arbete för att åstadkomma ett teknikskifte för
hållbar produktion. Både Island och Finland har tidigare arbetat på liknande sätt.

Statsministerns s.k. Oljekommission är ett lovvärt initiativ men vi menar att kommissionen ser
alltför isolerat på just oljan samt att bredden bland samhällets olika aktörer saknas.

Centerpartiet vill sätta upp mål och staka ut en linje för att Sverige ska bli bäst på miljöteknik
och förnybar energi. Därför bör Sverige tillsätta en ”Grön kommission” som får ta på sig
ledartröjan i detta arbete. Samarbetet bör i ett första skede identifiera vad som behöver göras i
olika delar av samhället för att Sverige t.ex. ska kunna bli ett världsledande land vad gäller
omställningen till förnybara energikällor, utveckling och försäljning av grön teknik samt hållbar
utveckling. Vilka insatser behöver staten göra? Vilka spelregler behöver näringslivet? Vad kan
göras för att privatpersoner ska stimuleras att vara med i denna omställning? Hur skapas
förutsättningar för teknikneutralitet?

Spridda, isolerade insatser och krångel och byråkrati i miljöpolitiken måste bytas mot
långsiktighet och målmedvetet arbete. Vi vet att industrin är redo att ta sig an utmaningen och
världsmarknaden, för att ställa om till ett hållbart samhälle. Centerpartiet är också redo att ta sig
an denna framtid. En viktig uppgift för en borgerlig regering, blir att vara lyhörda mot industrin
och formulera en grön industripolitik. Detta är ett viktigt led i att skapa många nya jobb och en
hållbar utveckling samtidigt.

19

2. Grön Transportpolitik
2.1 Ett hållbart transportsystem
Centerpartiet har en vision om framtidens transportsystem som bygger på att transportsystemet
ska bidra till tillväxt och företagande samtidigt som trafikens negativa miljöpåverkan minimeras.
Vi vill se ett väl utvecklat transportsystem med säkra, miljövänliga och tillgängliga transporter
där det övergripande målet ska vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och
långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet.

2.1.1 Ett transportsystem med helhetssyn
Centerpartiet vill:
• Att olika typer av transportmedel ska utgöra länkar i en helhet.
• Inrätta ett samlat transportverk, för att undvika att dagens olika statliga verk tänker utifrån
sitt eget verks transportmedel.
• Att olika transportlösningar ska vägas in i MKB-processen.
• Att hälsoperspektivet bör ingå i Vägverkets ”nollvision”.

Olika typer av transportmedel ska utgöra länkar i en helhet. För att få en helhetssyn på
transportsystemet anser vi att det ska bildas ett transportverk i vilket vägverkets, banverkets,
luftfartsverkets och sjöfartsverkets uppgifter ska hanteras. Detta för att de olika statliga verken
inte ska tänka utifrån sitt eget verks transportmedel. Ett sammanhållet transportsystem är viktigt
för att underlätta arbetsresor, rekreationsresor och inte minst godstransporter. Om möjligheten
att lätt och smidigt resa med kollektiva transportmedel försvåras, är risken stor att biltrafiken
ökar vilket ytterligare belastar våra vägar samt miljön.

Olika trafikslag måste utnyttjas och komplettera varandra på korta och långa distanser.
Vägtransporter, järnväg, sjöfart och flyg ska alla ses som integrerade delar i ett och samma
kommunikationssystem. Ett ändamålsenligt nyttjande av olika trafikslag i förening med högt
ställda miljökrav innebär också att hela trafiksektorns miljöbelastning kan minska.

Inte minst i transportpolitikens planeringsprocess är det helheten som skall vara vägledande.
Kraven på att Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) görs inför stora projekt, borde ställas med
utgångspunkten att transportbehovet kan klaras även med andra lösningar. Idag har man ofta
redan före MKB:n låst fast sig vid att det t ex ska byggas en järnväg. Frågan handlar då bara om
vilken dragning järnvägssträckan skall få eller om den överhuvudtaget skall byggas, som noll-
alternativ. Centerpartiet vill istället att även andra transportlösningar vägs in i MKB-processen.

Transportsystemet måste också ta hänsyn till människors hälsa. I dagens samhälle förefaller
många glömma bort att transporter medför hälsoproblem och olyckor. Att ett införande av
trängselavgifter i Stockholm skulle kunna minska antalet dödsfall med drygt 40 liv per år på
grund av minskade luftföroreningar är något som har förvånat många. Vägverkets ”nollvision”
är en vision som borde vara självklar att eftersträva och också användas som utgångspunkt för att
utforma framtidens transportsystem på ett bättre sätt också ur ett allmänt folkhälsoperspektiv.

20

2.1.2 Miljövänligt bränsle
Centerpartiet vill:
• Att tillverkare och konsumenter ska stimuleras till att satsa på bränslesnåla fordon och fordon
drivna med miljövänliga bränslen.
• Satsa på forskning och utveckling av miljövänliga bränslen och effektivare teknik, utan att ge
förtur åt något särskilt bränsle eller någon särskild teknik.

Centerpartiet anser att fordon som bil och buss är nödvändiga. För många människor är dessa
viktiga transportmedel i vardagen. Lastbilstransporter är avgörande för många företags
överlevnad. Sett i ett större perspektiv är det dock uppenbart att vägtrafikens miljöbelastning
måste minska. För närvarande expanderar den europeiska bilflottan med ca 3 miljoner fordon
per år. Vägtransporterna står för 84 procent av alla utsläpp av växthusgaser som kommer ifrån
transportsektorn och transportsektorn står i sin tur för en tredjedel av alla koldioxidutsläpp. För
att bilen även i framtiden ska kunna utgöra ett bra kommunikationsmedel, utan att äventyra
klimatet och ha en säker tillgång på drivmedel, är det av stor vikt att utveckla bränslen som
ersätter de fossila bränslena. Det handlar även om att sänka bränsleförbrukningen i vägtrafikens
fordon genom effektivare motorer.

Centerpartiet vill att tillverkare och konsumenter stimuleras till att satsa på bränslesnåla fordon
och fordon drivna med miljövänliga bränslen. Vi tror på stimulans av alternativen, alltså
morötter istället för piska, så att människor ges en möjlighet att välja ett miljövänligt bränsle.
Med en ökad efterfrågan följer teknikutveckling och infrastruktur, utan vidare påtryckningar
från politiskt håll.

För en omställning till ett grönt transportsystem krävs det att Sverige satsar på forskning och
utveckling. Satsningarna handlar såväl om traditionell forskning som om stöttning av
näringslivet i deras teknikutveckling. Det är viktigt att satsningarna inte ger förtur åt något
särskilt bränsle eller någon särskild teknik. Det är slutresultatet - minskad miljöpåverkan - som
vi efterfrågar.

2.1.3 Paket för bränslebyte
Centerpartiet vill:
• Förbjud försäljningen av nytillverkade fordon som enbart kan drivas av fossila bränslen efter
2015
• Att det ska synas på priset om man valt att tanka bensin med etanolinblandning.
• Alla tjänstebilar som drivs med el, alkohol eller gas bör få en nedsättning till 60 % av
förmånsvärdet.
• Ge 10 000 kronor i skattereduktion åt privatpersoner som köper miljöbil.

Centerpartiet vill vi se en bortre parantes som förbjuder försäljning av nytillverkade fordon som
enbart kan drivas av fossila bränslen efter 2015. Vi vill vara tydliga och långsiktiga i våra krav för
att markera för fordons- och drivmedelstillverkare vilka politiska krav som vi tänker ställa.
Under april månad 2006 var 11,2 % av alla nya bilar som såldes i Sverige en miljöbil. Kravet om
en bortre parentes 2015 känns därför inte utopiskt men det gäller ändå att i tid skapa incitament
för en övergång till mer miljövänliga alternativ.

21

Den etanolinblandning som idag finns i merparten av försåld bensin gör att en viss skattelättnad
borde uppkomma på bensin, något som dock än så länge inte har kommit konsumenterna till del.
Det går idag inte att se på priset att man valt att tanka bensin med etanolinblandning. För att öka
efterfrågan på drivmedel med inblandning av förnyelsebara bränslen föreslår vi att man, förutom
befrielse från koldioxidskatt och energiskatt på det förnyelsebara bränslet, också bör ge en extra
rabatt på energiskatten för den del fossila bränslen som blandas med de förnyelsebara. I dagsläget
finns etanol som drivmedel, dels som låginblandning upp till 5 % i bensin, dels som E85 med 85
% etanol och 15 % bensin. För E85 är etanoldelen skattefri medan bensindelen beskattas med
koldioxidskatt och energiskatt. En extra rabatt på energiskatten för bensindelen i E85, förslagsvis
motsvarande andelen etanol, dvs. 85 %, skulle innebära 34 öre lägre skatt per liter E85.

Nedsättningen av förmånsvärdet för miljöklassade tjänstebilar har starkt bidragit till den ökade
försäljningen av miljöbilar. I dag skiljer man dock på elbilar och gasbilar (nedsättning till 60 %)
jämfört med bilar som drivs med alkohol (nedsättning till 80 %). Denna skillnad är inte
teknikneutral och missgynnar fordon drivna på gas och etanol. Centerpartiet anser att
nedsättningen skall vara generell. Alla bilar som drivs med el, alkohol eller gas bör få en
nedsättning till 60 % av förmånsvärdet.

Som en ytterligare stimulans ger vi 10 000 kronor i skattereduktion åt privatpersoner som väljer
att köpa en miljöbil. För enkelhetens och teknikneutralitetens skull föreslår vi att rabatten är lika
för alla, oavsett inköpspris eller innehavstid.

2.1.4 Investeringsstöd till bussar med alternativa drivmedel
Centerpartiet vill:
• Att investeringsstödet för spårfordon bör utökas till att omfatta bussar i kollektivtrafik som
drivs med alternativa drivmedel.

Enligt Vägverket drivs idag ca 10 % av Sveriges bussar i kollektivtrafik med alternativa bränslen.
Att låta investeringsstöd, som idag endast omfattar spårbunden trafik, även gälla för bussar som
drivs med alternativa drivmedel skulle ge stora miljövinster.

Genom att stimulera trafikhuvudmännen att investera i miljövänliga bussar vidgas marknaden
för alternativa bränslen och miljövänliga motorer, vilket i sin tur är en morot för
drivmedelsföretagen och fordonstillverkarna att öka ansträngningarna för att ta fram miljövänlig
teknik. Investeringsstödet för spårfordon bör därför utökas till att omfatta även bussar i
kollektivtrafik som drivs med alternativa drivmedel.

2.1.5 Klimatkrav för Miljöklass 1-diesel
Centerpartiet vill:
• Att den nuvarande svenska MK 1 dieseln flyttas över till skatteklass MK 2.
• Att specifikationen för MK 2-diesel ändras så att europadieseln ryms inom kraven och
skatteklassas därefter.

Mot bakgrund av allvaret i klimatfrågan så menar vi att det är dags att även föra in
klimataspekten i miljöklassystemet. Vi vill höja ribban för MK1 diesel så att även utsläppen av

22

växthusgaser vägs in. För att ett motorbränsle ska få tillhöra MK 1 måste utsläppen av
växthusgaser vara lägre än för konventionell diesel. Centerpartiet föreslår därför att den
nuvarande svenska MK 1 dieseln flyttas över till skatteklass MK 2. Samtidigt föreslår vi att
specifikationen för MK 2-diesel ändras så att europadieseln ryms inom kraven och skatteklassas
därefter. Eftersom konkurrensen i tillverkningsledet är bättre för europadieseln har den ett lägre
marknadspris än den svenska MK 1 dieseln. För konsumenten blir därför priset, med
europadiesel i skatteklass 2, oförändrat eller lägre jämfört med priset för dagens MK 1 diesel.

För statskassan innebär skattesubventionen på MK 1 diesel en utgift på ca 3 miljarder årligen.
Miljövinsten, jämfört med den moderna europadieseln, står inte i relation till denna kostnad.
Centerpartiet anser att dessa pengar kan göra bättre miljö- och samhällsnytta på andra håll och
föreslår därför att nuvarande MK 1-diesel slås samman med MK 2-dieslen. Även MK 2 dieseln
subventioneras idag med ca 32 öre/liter (40 öre/liter inkl moms) jämfört med MK 3 och det
menar vi att den ska fortsätta att göras, för att kompensera för de merkostnader som det innebär
att få fram ett i princip svavelfritt bränsle. Vi vill inte hamna i den situationen att prisskillnaden
blir så liten att försäljningen av MK 3 diesel åter ökar i volym.

2.2 Internalisering av transporternas kostnader
Centerpartiet vill:
• Införa en beskattning av trafiken som bättre motsvarar samhällets kostnader.
• Att transportsektorn ska ingå i EU:s system för utsläppsrätter.

Ett viktigt medel för att nå ett långsiktigt hållbart transportsystem är att trafiken och de olika
trafikslagen får bära sina egna kostnader. Med en förändring av beskattningen av trafiken, som
bättre motsvarar samhällets kostnader, skulle trafikanterna bättre kunna känna till effekterna
och även kunna göra ett klokare val av transportslag. En beskattning som så nära som möjligt
motsvarar den externa marginalkostnaden, d.v.s. den extrakostnad som tillkommande trafik
orsakar det övriga samhället i form av t.ex. vägslitage, buller, olyckor och avgasutsläpp, vore
önskvärd. Statens Institut för Kommunikationsanalys (SIKA) har konstaterat att
transportnäringen inte på långa vägar betalar de skatter som motsvarar de kostnader man
orsakar samhället.

Som ett led i att minska koldioxidutsläppen bör även transportsektorn ingå i EU:s system för
utsläppsrätter. Som systemet ser ut idag skapas varken maximal miljöeffekt eller rättvisa mellan
olika branscher och sektorer i samhället.

2.3 Inför transportplaner
Centerpartiet vill:
• Förändra plan- och bygglagen för att göra det möjligt för landets kommuner att kunna
förelägga om transportplaner.

Trafiken är en starkt bidragande källa till att åtskilliga svenska kommuner får svårt att klara
EU:s miljökvalitetsnormer för luft, framför allt gällande kväveoxider (NOx) och partiklar (PM
10). Sänkta halter av kvävedioxid har kunnat sättas i samband med bättre hälsa för barn. Höga
partikelutsläpp innebär bl.a. en ökad risk för flera former av cancer.

23

Ett sätt att förbättra luftkvaliteten i våra större städer är att införa transportplaner, d.v.s.
styrdokument för att i samband med nya projekt och verksamheter säkerställa att
transportbehovet minimeras och negativ miljöpåverkan förebyggs.

I samband med större exploateringsprojekt åläggs exploatören att i förväg beräkna
miljökonsekvenserna av sitt förslag, inklusive en beskrivning av alternativa möjligheter att nå
samma mål. Detta regleras i lagen om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB).

Idag ställs dock inga krav på exploatören att redovisa vilka transportbehov som uppkommer på
grund av projektet, hur dessa kan minimeras eller hur dessa kan styras mot transportslag som
har en låg negativ inverkan på hälsa och miljö. Sådana krav skulle kunna ställas i en
transportplan, ett styrdokument för att säkerställa att behovet av transporter minimeras och
negativ miljöpåverkan förebyggs.

Centerpartiet vill förändra plan- och bygglagen för att göra det möjligt för landets kommuner att
kunna förelägga om transportplaner. Detta skulle ge kommunerna möjlighet att besluta om
transportplaner i samband med genomförandet av nyexploateringar, som bestämmelser i
detaljplaner samt som föreläggande riktad direkt mot verksamhetsutövaren.

En transportplan kan innehålla:
Placering och utformning av hållplatser
Informationssystem för kollektivtrafiken
Placering av byggnader så att avståndet till knytpunkter för kollektivtrafik minimeras.
Säkra p-platser för cyklar som minimerar risker för stöld.
Tankställen för miljöbilar.
Särskilda platser för poolbilar.
Ekonomiska incitament för miljövänligt resande.

2.4 Sjöfart
Sjöfarten har en given plats i ett grönt transportsystem. Sverige som land har utomordentligt
goda förutsättningar att bättre nyttja sjöfarten i transportarbetet. Där det är möjligt att flytta
gods från våra vägar till både sjöfart och järnväg är det bra ur flera synvinklar. Dels minskar
trängsel och slitage på våra vägar, dels finns miljövinster att göra. Goda förutsättningar för
sjöfarten är således bra ur flera perspektiv.

Cirka 90 % av den svenska exporten går sjövägen. Svensk sjöfart konkurrerar på en marknad
med tuffa villkor. Den höga andelen export via sjöfart utgör betydande summor för ett land som
är beroende av exporten för ett fortsatt välstånd. Sjöfarten innebär dock också stor miljöpåverkan
i form av avgaser, avfall, oljeutsläpp till havs och störningar på sjöars och havs ekosystem. Det är
därför viktigt att miljöreglerna skärps för sjöfarten för att bland annat kunna rädda Östersjöns
känsliga miljö.

2.4.1 Sjöfarten – en internationell angelägenhet
Centerpartiet vill:
• Att Sveriges riksdag och regering samt våra EU-parlamentariker i högre grad arbetar mot och
ställa höga krav på sjösäkerhet i IMO och i EU.

24

Precis som sjöfarten är gränslös är också regleringarna inom sjöfartens område gränslösa. Det
centrala arbetet sker därför internationellt. Det betyder att Sveriges riksdag och regering samt
våra EU-parlamentariker måste arbeta mot och ställa krav i IMO och i EU.
Att internationellt förbättra miljösäkerhetsarbetet är också nödvändigt ur ett
konkurrensperspektiv. Om inte alla omfattas av samma regler blir konkurrenssituationen inte
rimlig. Vi har sett alltför många exempel på vidriga arbetsförhållanden och undermåliga fartyg i
de fall där fartyg i vinstgivande syfte går under s.k. bekvämlighetsflagg.

EU har redan betytt mycket för arbetet med sjösäkerhet, men det har hittills tenderat att bli som
en reaktion på större sjöfartsolyckor. Man måste istället jobba proaktivt. Det måste vara ett
självklart arbetsområde för EU att verka för en mer miljösäker sjöfart.

När EU utvidgades till att också omfatta Polen, Estland, Lettland och Litauen blev Östersjön ett
innanhav helt omslutet av EU-länder samt Ryssland. Det betyder att EU borde kunna utnyttjas i
betydligt större utsträckning än idag för att skydda miljön i Östersjön. Även förutsättningarna
att använda EU för att få till stånd åtgärder via IMO har förbättrats tack vare utvidgningen. I
och med att stora sjöfartsländer som Cypern och Malta blivit en del av EU finns numera nästan
halva världsflottan inom unionen. Detta innebär också att EU har fått en mycket stark röst i
IMO. Därför kan det vara mycket framgångsrikt för länderna runt Östersjön att först komma
överens inom HELCOM (eller i den Östersjöregering som vi föreslår i kapitel 7.3.1) för att sedan
föra upp frågan på EU-nivå. Om HELCOM är framgångsrika i EU kan EU sedan verka för att
få igenom internationella bestämmelser i IMO. Sverige måste alltså vara pådrivande och arbeta
för att EU i högre grad ska utnyttja de nya muskler utvidgningen gett oss.

2.4.2 Utnyttja marknadskrafterna
Centerpartiet vill:
• Att det i högre grad tas hjälp av marknadskrafterna för att driva fram den miljösäkra sjöfarten,
genom exempelvis att det vid all offentlig upphandling ska ställas krav på miljösäkra
sjötransporter.

Centerpartiet tycker att det i högre grad ska tas hjälp av marknadskrafterna för att driva fram
den miljösäkra sjöfarten. Detta betyder att det vid all offentlig upphandling ska ställas krav på
miljösäkra sjötransporter. Vi kräver att exempelvis Försvaret vid inköp av bränsle, utnyttjar sin
konsumentmakt och köper in bränsle som transporterats miljösäkert. Inom ramen för
miljöledningssystemen ska det redan idag tas miljöhänsyn vid upphandling men alltför ofta
prioriteras miljön bort i ett senare skede och hänsynen blir ytterst marginell. Vi anser att större
vikt måste läggas på miljöaspekter vid offentlig upphandling och där är självklart transporterna
en viktig del.

Idag är det relativt lätt att få reda på ursprungsland och innehåll i produkter men däremellan
finns ett stort informationsglapp. Konsumenten ges inte information om hur transporten av
produkten gått till. Just vid transporter till sjöss kan det vara flera sjömils skillnad på
miljöpåverkan. Det vore önskvärt om det fanns lättillgänglig information om hela kedjan av
miljöpåverkan. Särskilt viktigt känns det att få reda på fakta om transporter av
petroleumprodukter. Vi vill därför uppmuntra branschen att ta fram någon form av
miljömärkning/-klassning som lätt kan ge kunden säker information om transporten.

25

2.4.3 Förbättra miljösäkerheten till sjöss
Centerpartiet vill:
• Att det ställs högre krav på de fartyg som trafikerar Östersjön.

Centerpartiet vill att det ställs högre krav på de fartyg som trafikerar Östersjön. Ett krav på
dubbel botten och dubbelt skrov, även för äldre fartyg som transporterar miljöfarligt gods i
Östersjön, ser vi som en självklarhet. Vi tycker också att alla oljetankers som trafikerar Östersjön
under vintertid bör använda isklassförstärkt tanktonnage. För samtliga fartyg måste gälla höga
krav på kontinuerlig tillsyn och ett bra underhåll.

För att stärka kunskaperna kring miljöfrågorna vill vi även se krav på miljökompetens hos
fartygens personal, en typ av Östersjökörkort. Krav på färdskrivare är också nödvändigt
eftersom myndigheter etc. då kan se om ett fartyg otillåtet passerat ett marint reservat eller
befunnit sig i ett område där det skett ett oljeutsläpp.

För att än mer stärka skyddet av Östersjön tycker Centerpartiet att följande förslag bör läggas
fram till IMO:
Ett trafikövervakningssystem (VTS/VTMIS) i Östersjön. Bör även kombineras med
obligatorisk lotsning av oljetankers och andra fartyg med miljöfarlig last som passerar
känsliga områden. Fartyg som inte uppfyller gällande kvalitetskrav ska alltid ha
obligatorisk lotsning.
Rapporteringsskyldighet för samtliga lastfartyg som går in i Östersjön
Farledsseparering vid trånga passager i Östersjön som Kadettrännan, Finska viken,
Gotland och Bornholm.
Fartyg med miljöfarlig last ska endast få trafikera vissa utvalda farleder, vilket innebär
att de inte kommer att trafikera känsliga marina områden. Dessutom undviker man att
särskilt stora tankfartyg blir påseglade av mindre och snabbare fartyg.
Restriktioner för trafik inom marina reservat.
Krav på att ett fartyg med miljöfarlig last inte skall få lämna hamn om väderleken kan
utgöra en risk.

För att dessa krav ska kunna genomdrivas krävs det att den svenska regeringen bedriver
påtryckningar i både EU och IMO.

2.5 Järnväg
Centerpartiet vill:
• Att den långväga godstrafiken i större utsträckning än idag bör föras över från väg till järnväg.

Järnvägstrafiken har sin givna plats i transportsystemet, främst ur miljö- och
trafiksäkerhetssynpunkt men också för att minska belastningen på vägnätet. När nu både
regionala och interregionala snabbtåg kommit i trafik på allt flera håll, vidgas möjligheterna till
arbetspendling och större arbetsmarknader. Samtidigt har tåget kommit att bli ett bra alternativ
till flyget på längre sträckor och utan tidsförluster.

26

Den långväga godstrafiken bör i större utsträckning än idag föras över från väg till järnväg, där
så är möjligt. Betoningen på "där så är möjligt" är viktig p.g.a. att det i alla delar av landet idag
inte är möjligt att flytta gods från väg till järnväg. Detta kräver fortsatt arbete med att förbättra
möjligheterna för kombitrafik.

2.5.1 En miljövänligare järnväg
Centerpartiet vill:
• Att det vid igångsättandet av nya järnvägsprojekt tas stor hänsyn till miljön.
• Att underhållet av järnvägen sker med hänsyn till miljön.

Vid igångsättandet av nya järnvägsprojekt, liksom vid andra exploateringsprojekt, är det viktigt
att stor hänsyn till miljön tas. Alternativa dragningar och trafikslag måste undersökas, i syfte att
minimera miljöpåverkan. Även underhållet av järnvägen måste ske med hänsyn till miljön och
gällande lagstiftning.

Tåget har kapacitet att transportera mycket per energienhet. Detta gör det inte mindre angeläget
att transporterna sker med förnyelsebar energi. Tillgången till förnyelsebar el är avgörande för
att minska järnvägstrafikens miljöpåverkan och det är därför viktigt att transportnäringen
efterfrågar förnyelsebar el. På sikt kommer systemet för elcertifikat och andra beslut som
Centerpartiet varit en del av att leda till en större andel förnyelsebar energi och därmed kommer
även järnvägstrafiken att miljöanpassas ytterligare.

2.5.2 Internationellt samarbete
Centerpartiet vill:
• Ha en ökad samordning av de nationella järnvägssystemen inom EU och med angränsande
länder, vilket skulle bidra till färre transporter på väg och med flyg.

En ökad samordning av de nationella järnvägssystemen inom EU och med angränsande länder
är viktigt för att på ett bättre sätt kunna utnyttja järnvägen. Idag måste tåg ofta stoppas vid
gränserna för byte av lok och förare samt för tekniska kontroller. Olika elsystem och spårvidder
ställer också till problem. Detta kostar både pengar och tid och bidrar till förseningar och i
förlängningen till ökande väg- och flygtransporter.

Centerpartiet anser att Sverige ska verka för ett gemensamt europeiskt järnvägssystem där
operatörer med olika nationell hemvist ges samma tillgång till järnvägsinfrastrukturen. Bättre
standardisering och marknadsöppnande är ett sätt att bättre dra nytta av de
järnvägsinvesteringar som både gjorts och ska göras. För att ytterligare underlätta smidighet och
säkerhet bör den internationella tågtrafiken införa ett gemensamt språk. Förslagsvis kan detta
språk vara engelska, liksom inom luftfarten.

2.6 Luftfart
Flyget spelar en viktig roll på de långa avstånden i transportsystemet. Samtidigt som detta
faktum måste erkännas är det viktigt att inte blunda för flygets negativa miljöpåverkan.
Möjligheterna att ta sig mellan alla delar av landet till våra flygplatser med internationell trafik
och inrikestrafik är dock oerhört viktiga för såväl näringsliv, den offentliga sektorn som
privatpersoner.

27

2.6.1 Internalisering av luftfartens kostnader
Centerpartiet vill:
• Att flygtrafiken ska betala sina egna miljökostnader i större utsträckning än idag.
• Att arbetet med miljökostnader för flyget sker i ett internationellt samarbete.
• Slopa Vänsterkartellens flygskatt eftersom den genom sin utformning har en oväsentlig
miljöstyrande effekt.

Att flygtrafiken, liksom andra trafikslag, måste betala sina egna kostnader i större utsträckning
än idag är ett krav Centerpartiet ställer på framtidens transportsystem.

Flygtrafiken orsakar samhället kostnader i form av påverkan på klimatet, buller,
luftföroreningar och en höjd katastrofberedskap/sjukvårdskostnader. Luftfarten har även stor
påverkan på fågellivet under vissa perioder och i vissa områden. Detta måste beaktas i val av
flygrutter och exploateringsplaner.

Det är viktigt att arbetet med skatter för flyget sker i ett internationellt samarbete, eftersom
flygbolagen annars kan välja att fylla på bränsle i det land som har förmånligast skatter.
Vänsterkartellens nypåfunna variant av flygskatten ska därför slopas eftersom den genom sin
utformning har en oväsentlig miljöstyrande effekt, istället bör det tas fram en flygskatt som är
miljögynnande och internationellt gångbar.

Att transportsektorn innefattas i EU:s system för utsläppsrätter av koldioxid är ett viktigt steg för
att gå mot en internalisering av luftfartens kostnader.

Regeringen har, tillsammans med dess samarbetspartier, utifrån en miljöorienterad motivering,
beslutat att införa en flygskatt. Centerpartiet säger nej till denna skatt eftersom den genom sin
utformning har en oväsentlig miljöstyrande effekt. Det enda flygskatten medför är en försämrad
kollektivtrafik, genom att den riskerar att orsaka nedläggning av flyglinjer med svagt
reseunderlag. Därigenom försämras näringslivets förutsättningar och privatpersoners
resmöjligheter i många delar av landet.

2.7 Kombitrafik
Centerpartiet vill:
• Främja kombitrafikens utveckling genom att ett utökat samarbete med berörda parter,
nationella och internationella, initieras.
• Att ett nät av större kombitrafik-terminaler bildas, i Sverige och i resten av EU.
• Införa standardiserade lösningar på EU-nivå som skulle underlätta ökad kombitrafik.

Kombitrafik innebär en kombination av olika transportslag, exempelvis flyg, lastbil och båt, och
är ett optimalt utnyttjande av olika transportslag. Lastbil är bra på korta sträckor och där det inte
finns tillgång till spår. Tåg är ett bra alternativ på längre sträckor.

Att frakta gods med kombitrafik ligger helt i linje med omställningsarbetet till ett grönt
transportsystem. De långa avstånden i vårt land, med industrier spridda överallt, gör att Sverige
är som gjort för kombitrafik. Transporter till och från Europa kan ske effektivt med

28

kombitrafik, inte minst då järnvägsspår har byggts ut i delar av landet. Framtida
järnvägsinvesteringar kommer troligtvis att medföra att kombitransporterna kommer att gå
ännu snabbare samtidigt som trafikstockningar i Europa blir alltmer påtagliga. Förutom att
kombitrafik är bra ur miljösynpunkt, kan det ur ett ekonomiskt perspektiv också vara ett
intressant transportalternativ, särskilt när det gäller större godsvolymer och längre
transportsträckor.

Trots kombitrafikens stora potential sker de flesta transporter med lastbil, vilket innebär ökad
trängsel och sämre miljö. Förutsättningar måste alltså skapas för att göra järnvägs- och
sjötransporter mer konkurrenskraftiga i förhållande till vägtransporter. Detta skulle göra att
järnväg och kombitrafik blir mer attraktiva som transportalternativ. Företagens krav på optimal
logistikplanering gör dock att kombitrafik idag inte alltid ses som tillräckligt pålitlig och snabb.
Tid är pengar. Försenade leveranser resulterar många gånger i dyra böter för företagen.

Det som talar mot kombitrafik är bl.a. att omlastningar mellan olika transportslag förlänger
transporttiden. För att få lönsamhet i kombitrafiken och för att den ska bli mer
konkurrenskraftig, måste tiden begränsas och kostnader pressas för lyft och rangering.
Pålitligheten är en avgörande faktor. En annan avgörande faktor är att avståndet till
kombiterminalen inte får vara för stort. Centerpartiet ser en framtid där ett nät av större
terminaler bildas, i Sverige och i resten av EU. Även standardiserade lösningar på EU-nivå skulle
underlätta möjligheterna för en framtid med en ökad kombitrafik. Det gäller att klara hela
kedjan av transporter, oavsett vilket transportslag som används. Arbetet med att underlätta
kombitrafik måste alltså intensifieras. För att främja kombitrafikens utveckling och företagens
logistikplanering måste ett utökat samarbete med berörda parter, nationella och internationella,
initieras.

29

3. Grön Klimatpolitik.
Centerpartiet vill:
• Klimatfrågan är en av de viktigaste samhällsfrågorna och vi måste agera för att hejda
klimatförändringarna men också möta effekterna som vi oundvikligen kommer att drabbas av.

Klimatfrågan är en avgörande framtidsfråga för livet på jorden. Att stoppa utsläppen av
växthusgaser är en enorm global utmaning. Klimatförändringar sker trögt och effekterna av de
utsläpp som redan skett har bara till viss del börjat märkas. Med ett förändrat klimat ska vi inte
bara räkna med vattenhöjningar, temperaturhöjningar och extremare väder, med dessa
förändringar följer även nya spridningsvägar för sjukdomar, förändrade odlingsgränser och brist
på färskvatten. De länder och områden som kommer att drabbas hårdast av
klimatförändringarna är utvecklingsländerna, där många ekosystem redan är hårt ansträngda
och där det dessutom finns en stor bräcklighet i de ekonomiska systemen. Det är vårt ansvar att
ta klimatfrågan på allvar och agera med alla tillgängliga medel för att motverka
klimatförändringar.

Nya forskarrön menar att växthuseffekten går fortare än vad som förut har antagits, samtidigt
ser vi idag inte den minskningen av växthusgaser som skulle behövas snarare blir vi allt mer
varse om klimatproblemets komplexitet. Nu krävs det snabbare och effektivare politiska beslut
och insatser världen över. Sverige ska vara ett föregångsland och ett föredöme i EU:s
klimatarbete. Därför satsar vi ännu mer på att förverkliga Sveriges miljömål om halverade
utsläpp av växthusgaser till år 2050.

Vår vision är att Sverige ska vara ett föregångsland i omställningen mot ett miljömässigt hållbart
samhälle. Men politiken har precis som nationsgränser sina begränsningar. Bara politiska beslut,
oavsett om de handlar om lagstiftning eller stimulanser, kan aldrig helt ersätta det personliga
ansvaret. Däremot har politiska beslut en avgörande roll för att människors miljövänliga
beteende ska uppmuntras, inte försvåras. Centerpartiet vill uppmuntra och ta tillvara all den
kunskap och engagemang som finns i samhället för att minska klimatförändringarna.

3.1 Klimatmål
Centerpartiet vill:
• Sänk utsläppen av växthusgaser med 30 % till år 2020 (jämfört med 1990års nivå) och
komplettera med ett temperaturmål om en maximal global uppvärmning med 2°C.

Vi tycker att det är hög tid för att sätta upp realistiska mål som hänger samman med EU:s
klimatmål för perioden efter 2010. Det finns riksdagsbeslut på att vi ska halvera utsläppen till
2050 (jämfört med 1990-års nivå). Ska vi nå dit så gäller det att vi sätter fart och också sätter upp
delmål längs vägen. EU:s miljöministrar har enats om att industriländerna bör minska sina
utsläpp med 15–30 procent senast 2020 (och med 60–80 procent senast 2050). Vi kan inte gömma
oss bakom detta resonemang utan vi måste även göra insatser på hemmaplan. Samtidigt får vi
inte riskera välfärden, därför måste utsläppsminskningarna göras där de är mest
kostnadseffektiva. Centerpartiet menar att det är möjligt med ett svenskt klimatmål på 30
procents minskning av utsläppen av växthusgaser till år 2020 samt att målet skall uppnås utan
kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer.

30

Det gröna manifestet

Recommandé

Recommandé

Contenu connexe

Similaire à Det gröna manifestet

Similaire à Det gröna manifestet (20)

Plus de Centerpartiet

Plus de Centerpartiet (20)

Det gröna manifestet