Politisk rapport från Centerpartiet. Observera datum på rapporten - politiken är en föränderlig värld.

1. Sänk
energikostnaderna
10 förslag för att bygga och bo energisnålt
september 2006
www.centerpartiet.se

2. Spara pengar och energi
Miljön påverkas i hög grad av hur vi bor och av de lokaler vi använder. Hur vi bygger och
använder våra bostäder, hur de värms, hur boendet påverkar vårt beteende och vilka material
våra byggnader består av är faktorer som påverkar miljön. På samma sätt påverkas våra liv och
vårt eget välbefinnande av hur vi bor. Bostadspolitik och energieffektivisering av bostäder är
viktiga delar av Centerpartiets miljöpolitik. Energieffektivisering och omställning till förnybara
energikällor är viktiga steg på vägen mot en hållbar utveckling och minskad miljöpåverkan i
samhället.
Energiförbrukningen i bostäder och lokaler står för ungefär 40 procent av Sveriges totala
energianvändning. I första hand går energin åt för att värma ytor och vatten och för att driva
olika typer av apparater. I en kartläggning som EU-projektet ”Environmental Impacts of
Products” (EIPRO) genomfört konstaterar man att boendet står för omkring 35 procent av den
privata konsumtionens totala miljöpåverkan.
De senaste 30 åren har användningen av el i svenska hushåll fördubblats, vilket framför allt beror
på att andelen elvärme ökat liksom antalet elektriska apparater i hemmen. Samtidigt vet vi att
kunskapen och tekniken för att använda energin mer effektivt och använda olika energiformer
smartare finns. Men det som ofta saknas för att vi till fullo ska ta till vara modern kunskap och
teknik är tillräcklig motivation för att vi, när vi står i butiken eller när vi står inför att bestämma
oss för vilka system som ska finnas i våra hus, ska välja de mest energieffektiva systemen och
apparaterna. Det billigaste köpet eller den billigaste investeringen går ofta före att köpa den bästa
tillgängliga tekniken.
Flera framgångsrika åtgärder har dock genomförts för att effektivisera energianvändningen.
Men den utvecklingen gäller inte för elanvändningen. Trots att elsparande åtgärder som
tilläggsisolering och värmepumpar stimulerats visar Statistiska Centralbyråns statistik att
2

3. elanvändningen inte har minskat de senaste 10 åren, utan varit relativt konstant. Vi förbrukar
ungefär lika mycket el idag som vi gjorde för 10 år sedan.
Förslag till energieffektiviserings-program
Energiförbrukningen, särskilt i våra bostäder, kan bli avsevärt effektivare. Många byggnader har
ett påtagligt och omfattande renoveringsbehov. Det gäller mindre villor, men också
miljonprogrammets flerbostadshus. Om vi ska trygga vår boendestandard måste vi ta oss an detta
växande ”underhållsberg”. Gör vi det kan vi samtidigt ta till vara en väldigt stor miljömöjlighet,
om renoveringarna genomförs på rätt sätt.
Genom att använda ny teknik när miljonprogrammet ska upprustas kan vi göra stora
energibesparingar, och få till stånd en attitydförändring och ett ökat miljömedvetande hos dem
som bor där. Den billigaste kilowatt-timmen är den som aldrig används.
För att teknikskiftet och attitydförändringen ska komma till stånd måste vi tänka långsiktigt och
brett. I många fall har regeringens mål och ambitioner varit lovvärda, men i konkret handling
har de verktyg regeringen valt kännetecknats av kortsiktiga stöd knutna till avgränsade
teknikområden. Resultatet har blivit osäkerheter kring regeringens ambitioner och i vissa fall till
och med en störning av marknaden, eftersom olika former av stöd på tveksamma grunder
gynnat vissa tekniker framför andra. Ska vi kunna få en mer miljöriktig energianvändning i våra
bostäder måste de stöd som ges till teknikutveckling och teknikinvesteringar vara långsiktiga och
teknikneutrala. Om den enskilde och marknaden får långsiktiga och teknikneutrala incitament
till energieffektivisering kommer olika aktörer att hitta den ekonomiskt och miljömässigt mest
effektiva lösningen.
I den här rapporten presenterar Centerpartiet 10 förslag för att minska energianvändningen i
våra bostäder, och använda olika energiformer på ett smart och effektivt sätt. Förslagen ska ses
3

4. som vårt bidrag till det energieffektiviseringsprogram som Allians för Sverige förbundit sig i
valmanifestet att utforma och genomföra efter ett maktskifte. Genom att effektivisera el- och
energianvändningen i våra bostäder förbättras möjligheterna att trygga den energiintensiva
industrins behov av energi framöver. En effektivare energianvändning i hemmen går med andra
ord hand i hand med våra möjligheter att exportindustrin och den energiintensiva svenska
basindustrin möjligheter att trygga jobb och produktion i Sverige.
1. Lev upp till EU:s mål
Inom EU har man beslutat om målet att andelen energi från förnybara energikällor ska öka från
6 till 12 procent av den samlade energiförbrukningen 2010. Samtidigt har man slagit fast att 2010
ska 22,1 procent av elkraften och 5,75 procent av bränslet komma från förnybara energikällor.
EU:s mål för energisparande är att fram till 2020 spara 20 procent i förhållande till den nivå man
skulle ha hamnat på utan åtgärder.
Det program för energieffektivisering som en ny Allians-regering ska forma ska syfta till att
Sverige kan leva upp till de gemensamma mål som EU ställer upp.
2. Öka konkurrensen på energimarknaden
Höga elpriser är en tung börda för många hushåll. De höga priserna beror till viss del på att vissa
styrinstrument fungerar dåligt, men framför allt på att effekterna av den gröna skatteväxlingen
blivit höjda energikostnader för såväl hushåll som industri och att konkurrensen på
energimarknaden fungerar dåligt. Svenska energikonsumenter måste kunna lita på att det
kommer att finnas energi till internationellt konkurrenskraftiga priser i framtiden.
Ska vi kunna ge den tryggheten måste vi föra till ny energi och spara energi. Men vi måste också
bryta upp det skadliga korsvisa ägandet mellan de tre stora energiaktörerna Vattenfall, E.ON
4

5. och Fortum. En Alliansregering kommer att undersöka möjligheten att helt eller delvis lösa upp
detta samägande i syfte att öka konkurrensen på energimarknaden. EU:s konkurrenslagstiftning,
som nu moderniseras, ska få en skarp tillämpning. Konkurrenslagstiftningen ska sätta
konsumenternas intresse i första rummet. Energimyndighetens och Konkurrensverkets
övervakning ska öka i syfte att upptäcka och förhindra sådant som hämmar en fungerande
konkurrens på energimarknaden.
Energimarknaderna blir alltmer globala. Elmarknaden blir i allt högre utsträckning europeisk
och elpriserna harmoniseras. Bättre överföringskapacitet mellan länderna kan innebära att vi
totalt sett utnyttjar resurserna bättre, och att vi gemensamt kan klara topparna i
energiförbrukningen. Ska vi kunna hålla energipriserna på en rimlig nivå måste energiföretagen
ha realistiska och stabila villkor. Ständigt ändrade spelregler leder till otrygghet och uteblivna
investeringar, vilket i sin tur leder till höga elpriser och till att miljöbelastande teknik inte byts ut.
3. Garantera basindustrin god energitillgång
God tillgång på el och annan energi är en grundförutsättning för vårt moderna samhälle. För att
svensk industri ska kunna fortsätta generera exportintäkter och skapa nya arbetstillfällen krävs
det en god tillgång på energi till internationellt konkurrenskraftiga priser. Det förutsätter stabila
spelregler som möjliggör långsiktiga investeringar, både inom den energiintensiva industrin och
hos kraftproducenterna. Denna viktiga aspekt måste uppmärksammas inom det handelssystem
med utsläppsrätter som EU infört för att uppfylla åtagandena i Kyoto-protokollet. För att
europeiska företag ska ha jämförbara konkurrensvillkor med företag i andra länder är det
angeläget att handelssystemet utvidgas så att det också kommer att omfatta andra länder och
världsdelar. Den energiöverenskommelse som Allians för Sverige har träffat för den kommande
mandatperioden lägger grunden för en bred samsyn kring energifrågorna som kan ha
förutsättningar att gälla under lång tid framöver. En sådan tydlig och stabil politisk
5

6. viljeinriktning är vad den energiintensiva industrin och kraftproducenterna behöver för att våga
lägga viktiga investeringar i Sverige.
Den energiintensiva industrin verkar på en global marknad. Även energimarknaderna är i allt
högre grad internationella. Därför är det viktigt att regelverket i Sverige inte utformas på ett sätt
som försämrar konkurrenskraften för svensk industri.
Den el- och energiproduktion Sverige har ska användas på rätt sätt. Genom att effektivisera
energianvändningen i våra bostäder förbättras möjligheterna att trygga den energiintensiva
industrins behov av energi framöver. En effektivare energianvändning i hemmen går med andra
ord hand i hand med våra möjligheter att ge exportindustrin och den energiintensiva svenska
basindustrin förutsättningar att trygga jobb och produktion i Sverige.
4. Nej till mer grön skatteväxling
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har sagt att de tänker fullfölja den så
kallade gröna skatteväxlingen, och att de under kommande mandatperiod vill växla skatter och
avgifter motsvarande ytterligare 13 miljarder kronor.
Den skatteväxling som hittills genomförts har inneburit att skatterna för hushållen höjts med
närmare 13 miljarder kronor, vilket innebär att hushållen fått bära strax över 80 procent av de
höjda skatterna i den samlade skatteväxlingen. Om vänsterkartellen väljer att fortsätta
skatteväxlingen med samma profil som tidigare kommer det att innebära att hushållen belastas
med ytterligare 10,5 miljarder i höjda skatter. Om lika stor andel som tidigare läggs på höjd
energiskatt på el kommer den skatten att höjas med 5,6 miljarder kronor, vilket motsvarar en
höjning av elpriset med 6,6 öre/kWh (exkl. moms). Om det blir verklighet kommer
energikostnaderna för en normalvilla, som förbrukar 25 000 kWh om året, att öka med 2 000
kronor/år. Ovanpå detta kan höjda skatter på drivmedel, höjda fordonsskatter, höjda
6

7. sophämtningsavgifter och höjd skatt på flygresor komma att läggas, om den typ av höjningar
som hittills gjorts följs av ytterligare höjningar.
Tillsammans med Allians för Sverige har Centerpartiet lovat att avbryta den gröna
skatteväxlingen. För oss är det en självklarhet att människor ska ha råd att bo, och att man ska ha
råd att värma sitt hus utan att behöva lägga alltför stor andel av sin lön på energikostnader. Det
innebär att en villaägare kan räkna med att få 2 000 kronor mer kvar i plånboken varje år,
jämfört med om det fortsatt blir en socialdemokratisk regering.
5. Statliga ”Nega-watt-lån”
Redan idag lönar det sig att investera i energieffektivt boende. Men investeringskostnaden är ofta
hög och det tar tid innan investeringen återbetalat sig i form av sänkta energikostnader. Hur lång
den verkliga ”återbetalningstiden” blir på den investering man gjort är ofta svårt att bedöma,
eftersom energipriserna varierar och utvecklingen är svår att förutse för den enskilde. Att till
exempel byta ut alla tvåglasfönster till treglasfönster med lågemissionsskikt, i en normalvilla på
120 m2, ger en energibesparing på i genomsnitt 3500 kWh/år vilket motsvarar sänkta
energikostnader med 2100 -4000 kr/år. Återbetalningstiden på en sådan investering ligger på
mellan 10 och 12 år.
Hela samhället vinner på ett mer energieffektivt boende, eftersom energikapaciteten då kan
användas till annat, eller inte behöver byggas ut i samma takt som annars hade blivit nödvändigt.
Därför är det samhällsekonomiskt motiverat att hjälpa människor att klara finansiera den initiala
kostnaden för att investera i mer energieffektiva lösningar. Därför vill vi ge fastighets- och
villaägare möjlighet att ta ett statligt lån till förmånliga villkor för att finansiera investeringar i
energieffektiviseringar, ett så kallat ”Nega-watt-lån”. För att vara berättigad till lånet ska vissa
kriterier uppfyllas, t.ex. att en energideklaration genomförs och att energiåtgången underskrider
Boverkets byggnormer för energihushållning. ”Nega-watt-lån” skulle t.ex. kunna ges till den
7

8. som vill tilläggsisolera vinden eller fasaden, eller till den som vill installera energieffektiva fönster
eller solvärme.
”Nega-watt-lånet” ska vara teknikneutralt, till skillnad från dagens ”Miljö-ROT” som den som
installerar energieffektiva fönster eller biobränsle som uppvärmning kan få.
6. Förmånliga lån för energisnålt byggande
Om energieffektiviseringsarbetet ska bli långsiktigt måste statens incitament vara generella och
teknikneutrala, och inte utformade som riktade och kortsiktiga stöd. Därför vill ge möjlighet att
teckna ett förmånligt statligt lån för den som vill bygga ett energieffektivt hus.
Villkoret för att få ta lånet bör vara att husägaren bygger bättre och mer energisnålt än vad
Boverkets normer för nybyggnad anger (BBR, Boverkets Byggregler). Gör man det ska man
kunna ta ett statligt lån på upp till 25 procent av byggnadens värde. Lånemöjligheten ska också
omfatta befintliga byggnader som genomgår en omfattande renovering som innebär att man når
bättre värden än vad normerna för nybyggnad anger. Lånemöjligheten ska gälla både för småhus
och flerbostadshus.
7. Individuell mätning av el, värme och varmvatten
Den enskildes beteende spelar stor roll för hur mycket energi som förbrukas. Studier från bland
annat Energimyndigheten visar att energianvändningen kan variera med upp till 3 gånger i
identiska hus och upp till 5-6 gånger i identiska lägenheter, beroende på att de som bor i
husen/lägenheterna beter sig olika. Om man mätte förbrukningen av värme och varmvatten och
lät mätningen vara ett underlag för den enskilde hyresgästens hyra skulle energiförbrukningen
sannolikt minska. Individuell mätning av el, värme och varmvatten är en stor potential för
8

9. energibesparing, men innebär också en stor möjlighet för den enskilde att minska sina
energikostnader.
I Tyskland har individuell mätning och debitering av värme, varm- och kallvatten varit
obligatoriskt i 25 år, och erfarenheterna är mycket goda. I genomsnitt har förbrukningen
minskat med 20 procent i de tyska hushållen sedan de individuella mätarna infördes (källa:
Boverket).
Idag har ca 15 000 svenska lägenheter någon form av individuell mätning av värme och/eller
varmvatten. Den utvecklingen har till stor del skett genom privata initiativ. Men i takt med att
tekniken utvecklats har installationskostnaderna för mätutrustningen pressats ned och
tillförlitligheten i ökat. För många fastighetsägare vore en övergång till individuell mätning av
värme och varmvatten lönsam redan idag, med en återbetalningstid på mellan fyra och nio år.
Under senare år har man i många flerbostadshus, främst bostadsrätter, övergått från en
individuell mätning av el till kollektiv sådan. Skälet är framförallt möjligheterna till att få bättre
pris som storkund, jämfört med flera små enskilda kunder. Nackdelen är att debiteringen då ofta
skett efter storlek på lägenheten och incitamentet för den enskilde att spara el då försvinner.
Med individuella elmätare möjliggörs ”undermätning”, så att exempelvis bostadsrättsföreningen
kan debitera var och en för sin verkliga förbrukning.
Tiden är mogen för individuell mätning av värme och varmvatten i våra flerbostadshus. Det
finns en väl utvecklad teknik och vi har flera goda exempel, internationellt och runt om i landet.
Därför föreslår vi att krav införs på mätutrustning för el, värme och varmvatten vid
nybyggnation av flerbostadshus. För att stimulera att individuella mätare installeras också i
befintliga fastigheter föreslår vi att ett statligt investeringsstöd för installationskostnader i det
befintliga fastighetsbeståndet införs. Stödet skulle kunna uppgå till 30 procent av
investeringskostnaden (exkl. moms), med ett högsta tak på 1000 kronor per lägenhet.
9

10. 8. Inför förenklade energideklarationer
För att öka medvetenheten om hur energieffektiv den egna bostaden är bör våra bostäder
energideklareras. Energideklarationen innebär att den enskilde fastighetsägaren får ett mått på
bostadens energieffektivitet, men innebär också att den som står i begrepp att köpa en fastighet
kan få information om fastighetens energiförbrukning och driftskostnader och ta med det i
beräkningarna innan man bestämmer sig för att fullfölja köpet.
Energideklarationer i sig leder inte till energieffektivisering. Men de synliggör möjliga
energieffektiviseringar. En förutsättning för att systemet ska fungera är att det utformas så att det
är enkelt att förstå och enkelt att genomföra för den enskilde fastighetsägaren.
För att alla ska kunna och vilja energideklarera sitt hus bör det finnas ett förenklat
deklarationsförfarande där fastighetsägaren själv lämnar in sitt deklarationsunderlag. Endast de
byggnader som har omvittnat dålig energiprestanda ska behöva besiktigas av experter, men den
fastighetsägare som vill göra en ”stor” energideklaration med besiktning av en oberoende expert
ska kunna göra det. Giltighetstiden för en förenklad deklaration skulle kunna vara 2 år, och för
en fullskalig 10 år. Genom att erbjuda två nivåer på deklarationen får fastighetsägaren möjlighet
att välja den nivå som passar, vilket kommer att innebära att införandet underlättas och fler
kommer att kunna och vilja använda deklarationsmöjligheten.
9. Stärk den kommunala energirådgivningen
Den kommunala energirådgivningens främsta uppgift är att ge oberoende råd till konsumenter i
energifrågor. Rådgivningen handlar om energi, teknik och konsumentvägledning, men får inte
omfatta besiktningar eller vända sig till kommunens egna förvaltningar eller bolag. I 2004 års
uppföljning av den kommunala energirådgivningen (ER 2005:10) konstaterar
10

11. Energimyndigheten att nästan 70 procent av landets kommuner satsar mindre än 20 000 kr per år
på verksamheten, och att en tredjedel av energirådgivarna arbetar mindre än tio timmar i veckan
med energirådgivning. Den kommunala energirådgivningen är ett viktigt medel för att vi ska
kunna nå målen om effektivare energianvändning. Energirådgivarna har en viktig roll att fylla
både lokalt och nationellt.
Om energideklarationer införs kommer behovet och efterfrågan av energirådgivning, inte minst
bland småhusägare, att öka. I samband med det skulle de kommunala energirådgivarna kunna
ges en mer aktiv roll, bland annat genom att få göra hembesök och energisparplaner för de
kunder som efterfrågar detta. För att fler konsumenter ska kunna ta del av tjänsten bör det
ställas högre krav på den kommunala energirådgivningen, t.ex. att kommunala energirådgivare
ska ha en viss kompetens för att kommunen skall vara berättigat till bidrag till sin verksamhet,
och ägna en viss del av sin arbetstid åt energifrågor. För att klara högre krav och ökad
efterfrågan behöver ytterligare medel successivt skjutas till verksamheten.
10. Pröva vita certifikat
En effektivare användning av energin skulle underlättas om vi skapade en marknad för
effektiviseringsåtgärder, s.k. ”vita certifikat”. Systemet med vita certifikat bygger på samma
princip som det system som redan finns för elproducenterna (de gröna certifikaten), dvs. en
”konstruerad” marknad som syftar till att få till stånd energieffektiviseringar som med dagens
elpriser annars inte skulle varit lönsamma. Certifikaten innebär att alla el-distributörer åläggs att
leverera en viss mängd energieffektivisering. Distributörerna kan välja att genomföra
effektiviseringsåtgärderna själva eller att köpa vita certifikat av någon annan, t ex en
bostadsrättsförening som installerat treglasfönster och därmed minskat sin energianvändning så
att föreningen kan tillgodoräkna sig vita certifikat.
11

12. Vita certifikat diskuteras inom EU och i England och Italien håller sådana system på att
utvecklas och införas. Också den svenska Energimyndigheten deltar i studier av vita certifikat.
En ny regering bör se över möjligheterna att införa vita certifikat och hur det skulle kunna
samverka med andra system och skatter på energiområdet.
12