1. ARBETSRO I KLASSEN
- värdesätt människan och gemenskapen
www.conscientia.se, info@conscientia.se
Metoden är utvecklad av skolarbetare i Finland, Sverige och
Brasilien. Känslornas handbok, Pertti Simula, Notis förlag 2015.
(CreativeCommons – materialet kan kopieras om källan anges)
2. UTMANINGAR
• Ständigt behov av andras uppmärksamhet
• Störande uppjagat beteende
• Likgiltighet, brist på motivation, dålig självkänsla
• Arrogans, anser sig stå över alla regler
• Nedvärdering, hån, fysiska aggressioner, mobbning
• Bråk, konflikter, ilska, raseriutbrott
• Allmänt kaos i klassrummet
• Tysta elever som inte vågar komma fram
• Allt känns som krav, utbrändhet, stress
• Skolallergi, skolfobi, självdestruktivitet
• Egen frustration, maktlöshet och stress
3. VANLIGA SÄTT ATT
BEMÖTA UTMANINGAR
• Man känner ångest, missnöje, ilska, maktlöshet, sorg,
skam, cynism.
• Krav på att omedelbart lösa problemet, som gör att
uppmärksamhet (makt) koncentreras på problemet.
• ”Tyst nu, gör inte så, gör så här!” – tillrättavisningar
• ”Om du bara vill, så kan du…” – skuldbeläggande
• Kritik, skäll, straff, förnedring, uteslutning
• Konkurrens, betygssättning, beröm, premier, fördelar
• Krav på att alla ska bete sig lika.
4. Vårt sätt att bemöta utmaningar kommer från det som
alla maktstrukturer använder.
Detta sker rutinmässigt och gör problemen kroniska.
UPPFOSTRAN INRIKTAS PÅ BETEENDET:
• Krav, kontroll, regler
• Morot och piska – beröm och kritik
• Konkurrens – krav på att vara bäst
UPPFOSTRAN BASERAD PÅ MEDVETENHETEN:
• Att värdesätta människan, gemenskapen och naturen
5. UPPFOSTRAN FÖR ATT VÄRDESÄTTA MÄNNISKAN OCH
GEMENSKAPEN
• Avveckla krav på att lösa problemet. Kämpa inte
emot något ont, arbeta i stället för något gott, ont
kan endast botas med gott.
• Från kontroll till kontakt - varje människa vill bli
respekterad i sin känsla. Respektera känslor.
• Förstärk den mänskliga rikedomen hos alla. Kritisera
inte. Förstärkt hälsa kan bota sjukdomen.
• Skapa jämlikhet och samhörighet genom förstärkt
och fördjupad demokrati.
• Bemöt din egen stress – respektera dig själv.
8. MAN VILL BLI SEDD, ACCEPTERAD
OCH RESPEKTERAD:
i sina känslor, handlingar, sin helhet
• FÖR DEN ARGA/RÄDDA ÄR DET VIKTIGARE ATT BLI
RESPEKTERAD I SIN KÄNSLA ÄN ATT FÅ SIN VILJA
(SINA KRAV) IGENOM.
• Ilska uppstår från allra första början ur rädsla, man
upplever sig hotad.
• Aggressivitet är ett sätt att dölja sin osäkerhet. Man
upplever det som att det bästa försvaret är att
attackera.
9. • ANSVAR = FRIHET: TOTAL FRIHET
ATT KÄNNA, BEGRÄNSAD ATT
HANDLA
• ALLT VAD JAG SER HOS DEN
ANDRA FINNS I MIG SJÄLV PÅ
NÅGOT SÄTT
• DET JAG GÖR GENTEMOT ANDRA,
GÖR JAG MED MIG SJÄLV INOM
MITT INRE
• MÄNNISKAN ÄR SIN
MEDVETENHET
• ONT KAN ENDAST BOTAS MED
GOTT
• JÄMLIKHET LEDER TILL
GEMENSAMT ANSVAR
10. ANSVAR ÄR FRIHET,
MOTSATSEN TILL KRAV
• Vi använder ordet ansvar på ett
förvirrande sätt. Vi säger: “Det är ditt
ansvar!”, när vi inte menar frihet.
• Krav är motsatsen till frihet.
• Använd inte alls ordet ansvar. Använd
alltid orden frihet eller krav.
11. MÄNSKLIGA RIKEDOMAR -
essentiella förmågor och
talanger
HÄMNINGAR – attityder som
förvränger/förhindrar
rikedomar och möjligheter
Sinnesförmåga
Minnesförmåga
Intuition
Kärlek, glädje...
Ansvarskänsla, mod,
initiativ...
Kreativitet
Bedömningsförmåga
Etiskt sinne
Estetiskt sinne
Självdisciplin
Inlärningsförmåga
Talanger
Fysiska förmågor
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Negativ emotionell vana (oro,
ångest, rädsla, skam, missnöje,
ilska...)
Censur, attityd att förtrycka
medvetenhet – kamp eller
flyktattityd
Idealisering
- perfektionism
- storhetsmani
- gränslöshet
Missunnsamhet, avundsjuka
Egocentricitet
1
2
3
4
5
HÄLSA/BALANS/DET GODA SJUKDOM/NEUROS/DET ONDA
MÄNSKLIGA RIKEDOMAR OCH HÄMNINGAR
12. KALLE FÖRSÖKER SÅRA LENA
LENA REAGERAR MED INSIKT OM ATT KALLE FÖRST
OCH FRÄMST SÅRAR SIG SJÄLV:
Kalle till Lena: Du är en idiot.
• Lena: Kalle, det låter som att du kränker dig själv.
DE NÄRSTÅENDE REAGERAR MED GEMENSAMT
ANSVAR:
Kalle till Lena: Du är en idiot.
• Maria bredvid: Kalle, det låter som att du sårar dig
själv.
• Mats: Jag är av samma åsikt, du förringar dina
kunskaper.
• Ulla: Kalle, vad känner du?
14. NÅGON SKULDBELÄGGER DIG PÅ ETT ILSKET
SÄTT
• Du: Vad känner du/ni?
• Denna någon: Det hör inte hit! Det är inte din sak!
Du är ingen terapeut!
• Du: Ja, jag bara tror att det som man känner är en
viktig sak för en. Det är viktigt att respektera det.
SAMMANFATTNING: När du bemöter den andras
känslor med respekt, är det ett tecken på att du
respekterar dina egna känslor. Du har kontakt med
dig själv och är öppen för kontakt med andra
också.
15. SUND ELLER OSUND KÄNSLA?
• Kärlek är livets grundkänsla.
• Ångest, rädsla och ilska är nödvändiga vid hot/fara.
• Skam/skuld tyder på att man har etisk känsla. Sorg
är tecken på kärlek.
I DEN MÅN KÄNSLAN INTE GYNNAR LIVET ÄR DEN
OSUND, T. EX.:
• - vanemässig oro, ångest
• - förlamande eller lättväckt ångest, rädsla
• - bitterhet, förödande hat eller vrede
• - kronisk sorg, nedstämdhet
• - kvävande ”kärlek”
16. RASTLÖSHET, SVÅRIGHET ATT KONCENTRERA
SIG
• Känsla: ångest, rädsla, att vara uppjagad, ilska…
• Hon accepterar inte medvetenhet om sin känsla.
Med detta undviker hon kontakten med sig själv (de
mänskliga rikedomarna).
• Anledningar: samhälle, föräldrar, hon själv, kanske
arv…?
• Hjälp till att acceptera rastlösheten i sig, be henne att
beskriva denna känsla, avveckla krav på att bli av
med den.
• Tillämpa bekräftande samtal: ”Jag ser i dig
kreativitet, koncentrationssinne...”
17. AVUNDSJUKA (missunnsamhet)
INVIDERE = AVUNDSJUKA PÅ LATIN
in = inte, videre = se
VAD VILL MAN INTE SE?
• det goda, det vackra, glädje
• kunskap, utveckling, framgång
• kärlek, närhet, lycka
VILL INTE SE = VILL FÖRSTÖRA
• för sig själv
• för andra, verkligheten/livet
18. BEKRÄFTANDE SAMTAL
• Iaktta och känn medvetet efter dina egna känslor, de
hör till din frihet. Reflektera över vad dina känslor
kan berätta om dig.
• Uppmärksamma och prata om elevens känslor med
respekt. Kanske känner hon på samma sätt som du.
• Bekräfta medvetenhet om mänskliga rikedomar i
henne. (Undvik att berömma.)
• Om så behövs, beskriv hur hon motarbetar det goda.
- Kom ihåg: det man gör mot andra gör man mot sig
själv i sitt inre.
19. ATT BERÖMMA – RISKER 1(2)
• Beröm leder lätt till jämförelse. Den som
inte får beröm, upplever sig vara sämre.
Detta ger näring till konkurrensmentalitet.
• Beröm medför duktighetskrav. Det ger
näring till kravfullhet, perfektionism och
egocentricitet – depressivitet och
aggressivitet.
• När beröm ges på ett vanemässigt,
generaliserande eller överdrivet sätt, är det
inte trovärdigt (nära till smicker), det är
förolämpande.
20. ATT BERÖMMA – RISKER 2(2)
• Den som berömmer tar sig rätten att värdera
andra.
• Ibland har den som ger beröm behov av att själv
vara i centrum för uppmärksamhet.
• Beröm, belöning och kritik medför att
uppmärksamheten förs över från förverkligande
till resultat. Närvaro och glädje i själva handlingen
blir svårare.
• Ett gammalt talesätt: Eget beröm luktar illa. Gäller
detta även när man berömmer andra?
21. I STÄLLET FÖR ATT BERÖMMA
VÄRDESÄTT MÄNNISKAN OCH GEMENSKAPEN
VÄRDESÄTT MÄNNISKAN:
• Utveckla en vana att respektera dina egna och andras
känslor.
• Utveckla en vana att bekräfta medvetenhet om
mänskliga rikedomar. Den ”värsta” behöver mest,
den ”bästa” minst.
• Ge inte makt till problem, ta fram det sunda.
• Ersätt krav och kontroll med motivation.
• Undvik vitsord, beröm, belöning, kritik, jämförelse…
VÄRDESÄTT GEMENSKAPEN:
• Skapa jämlikhet i deltagandet – fördjupad demokrati.
22. MOTIVERANDE UPPFÖLJNING
- lärare och elev
• Avstäm med eleven vad som planerades inför
förra perioden.
• För en dialog för att se vad som blev gjort. Ta reda
på vad som var hinder och faktorer som
underlättade.
• Ta hänsyn till hinder, underlättande faktorer, det
ogjorda och behov för fortsatt arbete för att
planera nästa period.
• Undvik beröm, belöning och kritik. Koncentrera dig
på arbetsuppgifter och beteendemönster.
25. ARBETSRO GENOM JÄMLIKHET
- värdesätt gemenskapen
• Skapa i klassen en anda av jämlikhet och gemensamt
ansvar genom att fördjupa och förstärka deltagandet
med principer om direkt demokrati.
• Klassen skapar överenskommelser om samarbete
och konsekvenserna vid regelbrott. Konsekvenser
måste gynna mänsklig utveckling.
• Man lär sig det solidariska handlingssättet, och
stödjer och hjälper den som har det svårt.
• Klassen tränar sig i att tillämpa de bestämda
rutinerna.
26. DEN SOCIALA STRUKTUREN
ALLMÄNNA LAGAR
• Att använda våld är
förbjudet.
• Att stjäla är förbjudet.
• Att förnedra andra är
förbjudet.
• Att ljuga är förbjudet.
• …
ÖVERENSKOMMELSER
• Mobiltelefonen används
inte under lektionen.
• …
(Ju färre regler, desto lättare
att få dem respekterade.
Tror du på kontroll eller på
medvetenheten, dvs.
människan?)
27. ”GODA” KONSEKVENSER VID REGELBROTT
• Eleven får bekräftande samtal.
• Eleven fungerar som konsult vid en annan elevs
stödundervisning.
• Eleven hjälper en annan elev i ett ämne hon har
svårigheter.
• Eleven förbereder och introducerar något
intressant tema för diskussion i klassen.
• Eleven gör klassrummet vackrare.
• Eleven organiserar evenemang.
• I klassen tillämpas positiv motivation för att
utveckla samarbete
28. VAD ÄR MOD?
• Är det tecken på mod när en
större förtrycker en mindre?
• Är det tecken på mod när en
grupp förtrycker en människa?
29. ATT FÖRHINDRA AGGRESSIONER
Koncentrera dig på att förhindra den destruktiva
handlingen med respekt.
Säg “nej“ med positiv energi och respekt, hänvisa till
lag eller överenskommelser.
I nödsituation: använd din ilska som styrka på ett
medvetet sätt.
Leta inte efter syndabock, döm inte. Bemöt konfliktens
deltagare separat.
Undvik frågan varför, den leder till minskat ansvar.
Utmana ingen till att be om förlåtelse.
Tillämpa formellt lagens/reglernas konsekvenser.
Reflektera efteråt med arbetsgruppen över gruppens
handlingssätt, utan att peka på någon.
30. FÖRSTÄRKT MAJORITET
Människan/gruppen syftar på något gott (fördel, njutning…)
sett ur sin egen synvinkel. Det goda kan vara ngt ont
p.g.a. hämningar.
• Respektera allas känslor.
• Hjälp gruppen att bli medveten om det
goda/fördelen/njutningen, som gruppen försöker nå
genom sitt vanliga handlingssätt.
• Belys det goda/njutningen gruppen kunde nå genom ett
idealt handlingssätt.
• Utmana gruppen till att jämföra dessa två goda ting och
att välja mellan dem.
• Gruppen övar sig i det nya handlingssättet.
31. MOBBNING
KALLE MOBBAR PETER: Gruppen reagerar direkt med
gemensamt ansvar för att stoppa den fysiska
aggressionen.
Gruppen: ”Kalle, du attackerar dig själv.”
Kalle får välja en konsekvens.
Peter får bekräftande samtal om det behövs.
DEN OSYNLIGA MOBBNINGEN, UTFRYSNING: Gruppen
lär sig att reagera: ”Kalle, du utesluter dig själv från
gemenskapen.”
OM PROBLEMET ÄR SVÅRT TILLÄMPAR GRUPPEN
FÖRSTÄRKT MAJORITET.
33. DIN BARNDOM –
DITT SÄTT ATT KÄNNA
• Kände du dig oftast glad, trygg, älskad, entusiastisk
eller orolig, ängslig, rädd, missnöjd, ledsen,
förnedrad, skamfylld, arg, maktlös…?
• Pratade dina föräldrar öppet om sina/dina
känslor?
• Känslovanor betyder beroende. Man kan befria sig
bara delvis eftersom alla slags maktstrukturer
alltid är förtryckande.
• Paulo Freire: Den förtryckta blir en förtryckare.
34. Transferens i relationer:
BARN OCH FÖRÄLDRAR =
ELEV OCH LÄRARE =
UNDERSTÄLLD OCH FÖRMAN =
MAKE OCH MAKA
• Mamman och pappan är de första förmännen.
• Det förhållande som barnet utvecklar med sina
föräldrar, blir ett mönster för framtida
(makt)relationer.
ÄPPLET FALLER INTE LÅNGT FRÅN TRÄDET.
35. KÄNN DINA KÄNSLOR
• När du ser dig i spegeln, vilka känslor syns tydligast
i ditt ansikte?
• Stanna upp, ta dig tid, känn efter i din kropp.
Kroppen är känslornas spegel.
• Vad känner du i dina känslor? Beskriv din känsla.
Skaffa dig en vana att medvetet känna dina
känslor.
• Dina känslor hör till din frihet, respektera dem.
Men denna frihet blir begränsad p.g.a. dina
känslovanor.
• Du behöver inte ge uttryck för dina känslor. Det
räcker att du accepterar medvetenhet om ditt sätt
att känna.
36. VAD KÄNNER DU?
Känsla Mycket
stark
Stark Lite Mycket
lite
Glädje
Nyfiken-
het
Ångest
Ilska
37. VANLIGA RÅD ATT BEMÖTA DEN ARGA
• ”Ta inte åt dig. Ta det inte personligt. Bry dig inte om
honom.” - Dessa råd känns lätt som krav, irriterande
och kränkande.
• ”Säg ifrån?” Att sätta gränser för hans ilska eller
handling? Blir det bra om man säger: ”Sluta vara arg!
Bete dig inte så aggressivt!” Ibland fungerar det med
raka rör.
• Men ofta gör man ingenting annat än irriterar sig
och känner sig sårad och handlingsförlamad,
inklusive arg på sig själv. Det råder stark känsla av
krav.
38. ”HUR MYCKET BEHÖVER JAG TA EMOT AV HANS ILSKA?”
• Att känna och handla är separata saker.
• Man behöver inte ta emot av andras ilska.
PÅ VILKET SÄTT TAR MAN ÅT SIG? Man ställer krav på
honom: han får inte vara arg. Man vill inte se hans
ilska.
• Man har krav på sig själv att inte bli arg. Man förtrycker
medvetenheten om ilskan. Man förtrycker sig själv.
Detta känns kränkande och förlamande.
• Man är offer för sitt eget krav.
• Se öppet hans ilska. Han har frihet att känna det han
känner. Då tar du inte åt dig.
39. HUR UNDVIKER DU ATT BLI SÅRAD?
Det är inte förbjudet att bli sårad. Krav på att inte bli
sårad blockerar dig, du gör dig sårbar.
Vem har ansvaret för ditt sätt att känna?
Kom ihåg: Den som angriper den andra, angriper sig
själv i sina tankar och känslor.
När någon kränker dig väcks medvetenheten om din
självnedlåtande läggning. Om du inte accepterar
medvetenhet om detta, reagerar du mot
medvetenheten, dvs. mot dig själv.
40. ATT BEMÖTA DEN ARGA 1(2)
• Ilska och rädsla är inte förbjudna men vi agerar som om
de voro förbjudna. Vi vill inte ha dem. Vi vill inte ha
medvetenhet om dem = vi förtrycker oss själva.
• Man blir lätt smittad. Räkna till tio.
• Det är bättre att uttrycka sin ilska än att försöka
förtränga medvetenhet om den. Det bästa är att
acceptera medvetenhet om ilskan och att handla utåt
med respekt.
• Stanna upp, känn dina känslor, din ångest, rädsla,
frustration, irritation, maktlöshet… Acceptera och
respektera dina egna känslor. Man är helt fri att känna.
• Tänk på vad den arga känner bakom ilskan, kanske
osäkerhet, frustration, förtvivlan, maktlöshet…
Respektera hennes känslor.
41. ATT BEMÖTA DEN ARGA 2(2)
• I henne känner du troligen igen också dina egna känslor –
hon är din ”känslospegel”.
• Kanske kan du fråga henne på ett respektfullt sätt t. ex.:
”Jag tror att det finns något missnöje eller frustration hos
dig. Är detta sant?”
• Acceptera hennes reaktion: Hon kanske blir ännu argare,
vill inte prata om sina känslor. Om hon inte vill prata,
lämna henne medvetet ensam.
• Undvik att hamna i argumentation eller i försvar.
• Ta inte åt dig = ge inte makt. Älta inte.
• Undersök allt ur ett större perspektiv.
• Kärlek är livsenergi. Hat är dess förnekelse.
42. OND CIRKEL: CENSUR - TRAUMA
• Upplever något ont. Förnekar det med hårdhet. Förnekar
medvetenhet om det.
• Förnekar sig själv. Sårar sig själv. Traumatiserar sig.
• Upplevelse av att inte få finnas – orättvisa.
• Vill få uppleva sin existens genom andra, vill få andras
uppmärksamhet = kärlek:
– Andras acceptans/beundran: snäll, duktig, perfekt,
framgångsrik, makt…
– Andras uppmärksamhet: vill jämt bli sedd av andra
– Andras medömkan/skuldkänsla: depressivitet,
självdestruktivitet, offerattityd…
– Andras rädsla/hat/förakt: aggressivt/förstörande/
elakt/motbjudande beteende
… beroende: droger, vara bäst, shopping, självattack…
43. EXEMPEL PÅ TRAUMATISKA FAKTORER
• Pappan dricker och slår mamman.
• Föräldrarna är aldrig hemma.
• Sexuellt övergrepp, våld
• Föräldern beundrar och berömmer sitt barn, som
kan uppleva detta som bedömning och krav – detta
känns djupt kränkande.
• Föräldern vill att barnet alltid ska vara glatt och
nöjt, att hon inte ska må dåligt, dvs. vara orolig,
missnöjd, ledsen, arg… Detta känns som
känslokontroll – kränkande (kvävande kärlek).
44. EXEMPEL PÅ IDENTIFIKATION
inre spegling
JAG
Jag tror att hon ser i mig:
• avståndstagande
• storhetsvansinne
• jag står inte upp för mig
• jag öppnar mig för andras
aggressivitet
• hon gillar inte att jag inte
är rak, utan mesig och svag
MIN CHEF
Jag ser i henne:
• flykt, censur
• mindervärdeskomplex
• hon tror inte på sig
själv och döljer detta i
sin aggressivitet
• i grund och botten
osäkerhet
46. RÄTT ATT STÄLLA KRAV FÖRUTSÄTTER
MAKT
• Krav utan makt är verkningslösa.
• Maktens kärna är att få ställa krav.
• Krav medför underkastelse, förtryck.
• Krav är motsatsen till frihet, ansvar, kärlek och
medvetenhet.
• Makt att ställa krav på att handla i:
• - det yttre (beteende och yttre handlingar) –
inget problem om kraven är rättvisa
• - det inre (andliga, känslo- och tankemässiga
handlingar) – alltid problem, kränkning
47. PERFEKTIONISM OCH GRÄNSLÖSHET LEDER TILL
MAKTMISSBRUK
• Perfektionism; man måste vara felfri, allt ska
göras felfritt…
• Storhetsmani (megalomani); man måste kunna
allt gränslöst, man är oersättlig, svårighet att sätta
gränser, säga nej.
• Upplever lätt att allt är hennes ”ansvar” (=krav),
skuld. Råd och möjligheter förvandlas till krav.
• Symtom: Oro, frustration, maktlöshet, skam,
skuld, stress, utbrändhet…
48. KRAV – GLÄDJE ELLER RÄDSLA/ILSKA?
• Upplever du krav som en möjlighet - glädje eller som
ett måste - motstånd?
• Om kravet är hårt, reagerar du säkert med
motstånd.
• Om du har många måsten motarbetar du dig själv.
• Förväntningar förvandlas lätt till krav.
• Att prestera är att förminska kärleken och glädjen.
• En krävande pappa/mamma = krävande barn?
49. KRAV KÄNNS SOM NÅGOT ONT
En specialpedagog: ”Kravet provocerar rädsla och
ilska; måste klara av, får inte göra fel - ensamhet
och egocentricitet… Kravet känns som ett
anklagande, ett straff, något elakt menat,
stoppande.”
50. ATT KONTROLLERA KÄNSLOR ÄR
ATT FÖRTRYCKA MÄNNISKAN
Krav att inte få känna vad man känner orsakar en ond
cirkel.
• ”Gråt nu inte.” - Känns som nedvärderande.
• ”Var inte rädd.” - Att vara rädd är skamligt.
• ”Det går snart över.” - Man får inte stanna upp och
känna vad man känner.
• ”Du ska inte bli arg!” – Känns kränkande.
• Kravet att inte bli sårad gör en lätt kränkt.
• När man trycker ner sin känsla blockeras den. Känslan
väntar aktivt på att få bli accepterad. Detta medför att
känslan blir kronisk. Att trycka ner känslan är som att
förtrycka människan.
51. VAD ÄR KVÄVANDE ”KÄRLEK”?
• Föräldern älskar sitt barn och vill med all sin styrka
barnets bästa. Detta kallas för den ovillkorliga
kärleken.
• Med sin starka vilja kräver hon att barnet ska ta
emot hennes goda vilja i form av råd och förbud –
det ovillkorliga är villkorat - krävande.
• Barnet upplever sig icke respekterat i sina känslor,
nedtryckt, kvävt.
• Barnet reagerar med revolt – depressivitet eller
aggressivitet. När barnet upplever sig starkt nog,
vill hon bryta sig ut ur ett sådant tillintetgörande
förhållande.
53. Chefen ställer krav och utövar press:
• omorganisationer, nya metoder
• mera arbete, mindre resurser
• orättvisor
KRAV OCH PRESS
VILKET FÖRHÅLLNINGSSÄTT?
• Uppfattar sanningen.
• Accepterar medvetenheten.
• Anpassar arbetskvaliteten.
• Planerar långsiktigt.
• Tänker på helheten.
STRESSAR SIG INTE I ONÖDAN
• Känner frustration, trötthet.
• Vill inte; förnekar medvetenhet.
• Kritiserar, anklagar, ältar...
• Hamnar i ond cirkel.
• Allt förvandlas till krav.
STRESSAR SIG SJÄLV I ONÖDAN
54. SAMHÄLLET SKAPAR STRESS (rädsla, ilska…)
Samhällets
karaktär
Konsekvenser Detta medför att folket
känner
Konkurrens,
girighet,
spekulation –
pengar är makt
Oändligt ökande
prestationskrav,
konstant brådska,
gränslös ojämlikhet
Osäkerhet, rädsla,
upphetsning, avund,
egoism, cynism, stress
Representativ
demokrati
Man delegerar sin makt
till få representanter
Främlingskap,
osäkerhet, känslan av
att bli lurad
Konflikt mellan
arbetsgivare och
arbetstagare
Underkastelse,
exploatering av
arbetskraft
Främlingskap,
osäkerhet, cynism,
förödmjukelse, hat
Gränslös tillväxt i
produktion och
konsumtion
Motsägelser, förstörelse
av natur och mänskligt liv
Ångest, rädsla,
maktlöshet,
förnekelse av känslor
55. MAKTSTRUKTUR ÄR EN FÄLLA
• Maktstruktur provocerar känslor som
underlägsenhet, rädsla, sorg, skam, skuld, ilska och
maktlöshet. Samtidigt är det såsom förbjudet att ha
dessa känslor.
• Om man vill leva i stämningen av jämlikhet är
förtrycket som en sjukdom, som maktstrukturen
lyckats inplantera i vårt sätt att känna, och med det
förhindra frigörelse.
56. DEN SUNDA OCH SJUKA STRESSEN
• Varje situation kan bemötas med den optimala
(sunda) stressen.
• Att vilja är att stressa sig. Viljan är stressens
förgasare.
• Viljan uppstår från frihet dvs. ansvar. Vi stressar
oss så mycket som vi ”vill”. Men vi upplever oss
ofta som offer.
• Den sjuka stressen uppstår när man upplever
resurser och behov på ett obalanserat sätt.
57. HUR BEHANDLA STRESS? 1(2)
Stressymtom är larm. Det är bra att
larmsystemet fungerar.
Stanna upp, ta tid. Känn efter i din kropp, dess
symtom, dina känslor på ett medvetet sätt.
Vila, sköt kroppen, respektera ditt ”verktyg”.
Krav på att snabbt lösa komplicerade problem
gör dem kroniska. Utveckla en mera ödmjuk
inställning.
Reflektera över din obalans – hämningar =
stressattityder.
58. MÄNSKLIGA RIKEDOMAR -
essentiella förmågor och
talanger
HÄMNINGAR – attityder som
förvränger/förhindrar
rikedomar och möjligheter
Sinnesförmåga
Minnesförmåga
Intuition
Kärlek, glädje...
Ansvarskänsla, mod,
initiativ...
Kreativitet
Bedömningsförmåga
Etiskt sinne
Estetiskt sinne
Självdisciplin
Inlärningsförmåga
Talanger
Fysiska förmågor
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Negativ emotionell vana (oro,
ångest, rädsla, skam, missnöje,
ilska...)
Censur, attityd att förtrycka
medvetenhet – kamp eller
flyktattityd
Idealisering
- perfektionism
- storhetsmani
- gränslöshet
Missunnsamhet, avundsjuka
Egocentricitet
1
2
3
4
5
HÄLSA/BALANS/DET GODA SJUKDOM/NEUROS/DET ONDA
MÄNSKLIGA RIKEDOMAR OCH HÄMNINGAR
59. HUR BEHANDLA STRESS? 2(2)
Ha tolerans med dina hämningar, försök inte
att förändra dig men öva dig i nya vanor.
Skapa en vision om det ideala (utopi) för att ha
en tydlig riktning och för att inte agera som
”brandman”.
Planera praktiska åtgärder. Anpassa dig till det
som du inte kan förändra.
Informera din förman formellt och tydligt om
dålig arbetskvalitet samt ogjort arbete. Be
om råd och hjälp. Kritisera inte. Ställ inte
krav.
60. A R B E T S R O O C H M O T I V A T I O N
- värdesätt människan och gemenskapen
• RESPEKTERA ANDRAS OCH EGNA SÄTT ATT
KÄNNA.
• SKAPA VANAN ATT ÖMSESIDIGT BEKRÄFTA
MEDVETENHET OM DE MÄNSKLIGA
RIKEDOMARNA.
• SKAPA JÄMLIKHET OCH SAMHÖRIGHET
GENOM DIREKT DEMOKRATI.
• RESPEKTERA DIG SJÄLV.
61. CONSCIENTIAMETODEN
uppfostran för att värdesätta människan och gemenskapen
INDIVID/GEMENSKAP
Självkännedom, rikedomar och hämningar, relationer
Bekräftande samtal – värdesätt människan
Positiv motivation – värdesätt gemenskapen
Samarbete genom direkt demokrati – solidaritet
GRUNDTANKAR:
• Ansvar = frihet: respektera känslor!
• Allt vad jag ser hos dig, finns i mig på något sätt
• Det jag gör mot andra, gör jag även mot mig själv
• Människan är sin medvetenhet
• Man kan endast bota det onda med något gott
• Jämlikhet leder till samarbete
62. EN REFLEKTION ÖVER DET ANDLIGA, KÄNSLOMÄSSIGA,
INTELLEKTUELLA, SOCIALA OCH FYSISKA
• God/ond gärning uppstår från gott/ont sätt att tänka,
känna och handla andligt (handla i det metafysiska).
Reflektera över din tanke, känn din känsla. Öppnar din
känsla kanalen för goda eller onda energier? Vilken är
din metafysiska inställning? Ditt val uttrycks i ditt
sociala beteende samt i din fysiologiska aktivitet.
• Aristoteles: alltets ursprung är metafysisk energi från
den “första motorn”, som är ren handling. Ren handling
är gränslöst intensiv handling i godhet, skönhet och
sanning dvs. i kärlek. Jahve/Gud/Allah... är ren kärlek.
• Människan är skapad till avbild av ren handling. Du är
dig själv när du handlar kärleksfullt.
1 Att kämpa emot det onda, betyder att du ger makten till det onda.
Små djur försöker visa sig stora och hotande, arga.
I sista linjen ordet få skulle behöva vara får
1 Med individ: röker, super, äter för mkt... Din känsla, den andraskänsla, sen dialog-reflektion
2 Med grupp: baktaleri, gruppens reaktion det vigtigaste – gruppens känsla, planering hur bemöta, träning...
Kroniskt missnöje, hur grupen bemöter detta, sina egna känslor först, sen respelt för den andras känsla-missnöje...
Det låter att du känner dig irriterad, berätta vad kan det gälla.
Krav leder till att ilskan är förbjudet.
Esikerkit: 1 Isä juo ja lyö äitiä2 Vanhemmat eivät ole koskaan kotona 3 Raiskaus 4 Vanhemmat ihannoivat lastaan ja kehuvat kovin, kehumiset aiheuttavat odotukset, siis vaatimukset 5 Vanhemmat pyrkivät kaikin tavoin estämään että lapsi voisi ”huonosti” ts olsi tyytymätön, loukkantunut, surullinen, vihainen…
Hur mycket på arbetsplatser ställs krav på känslor? Får man känna missnöje, frustration? Betraktas det med respekt och nyfikenhet?
Ska man känna sig glad och lycklig i klientarbete?
Lätt att säga: säg nej, visa vad du kan, hinner och är möjligt, planera ordentligt,
Förbered en tydlig rapport: halv timme … en kvart