Coop Dagligvaruhandel är ett affärsområde inom Kooperativa Förbundet (KF). Coop bedriver dagligvaruhandel inom butikskedjorna Coop Forum, Coop Extra, Coop Konsum, Coop Nära samt Mataffären.se och Daglivs

1. Ett intensivt år
för Coop Norden
”Grunden är lagd.”
Koncernchef Svante Nilssons
kommentar på sidan 3.
Stora samordnings-
fördelar i
Coop-koncernen
Varuförsörjningen är
Coop Nordens
gemensamma bas.
Sidan 10–11.
Coops egna varumärken
är positiva drivkrafter
Nu satsar vi på
gemensamma
varumärken. Sidan 12.
2003
Årsredovisning
samt ekologiskt och socialt
Försäljning av resultat medföljer
som bilaga
ekologiska varor
minskade användningen av kemiska
bekämpningsmedel med 57 000 kg.
Sidan 18.
1
VERKSAMHETEN 2003. EKONOMISKT, EKOLOGISKT OCH SOCIALT.

2. ÅRET I KOR THET
RÖRELSERESULTAT, MSEK FÖRBÄTTRAT RESULTAT. POSITIVT KASSAFLÖDE
450 457 Koncernens resultat före skatt var 22 MSEK för 2003 jämfört med
300 255 320 –353 MSEK för 2002, vilket innebär en förbättring om 375 MSEK.
Rörelseresultatet uppgick till 457 MSEK, vilket innebar en ökning
150 134
om 348 MSEK jämfört med 2002. Resultatet är belastat med kost-
0 nader av struktur- och engångskaraktär om –553 MSEK och har
COOP NORDEN 2003 –150 tillförts totalt 296 MSEK från försäljningen av Margarinfabrikken
Svante Nilsson, vd och koncernchef –300
Norge samt intäktsföringen av KFs garanti avseende Coop Sveri-
–252 ges resultat 2002.
i Coop Norden AB 3 Coop Norden Coop Danmark
Coop Norge Coop Sverige Koncernens kassaflöde efter finansnetto förbättrades kraftigt
Moderbolag Coop Norden AB + övrigt
Vision och affärsidé 5 gentemot föregående år. Det positiva kassaflödet förklaras främst
av en lägre bindning i rörelsekapital samt en lägre investeringsnivå.
Marknad 6
Varuförsörjningen 10 ÖKAT RESULTAT I DOTTERBOLAGEN
Roger Gehrman, Coop Danmark visade en betydande resultatökning jämfört med 2002. Rörelseresultatet före struk-
vice vd och chef för varuförsörjningen 11 turkostnader steg med 280 MDKK till 275 MDKK, vilket till stor del förklaras med fjolårets belast-
ning för omställningen av Obs! till Kvickly xtra. Samtliga kedjor hade ett resultat på nivå med eller
Coops egna varumärken 12 högre än 2002, med störst framgång för SuperBrugsen och Fakta.
Fakta växte med totalt 22 butiker och visade en god utveckling både gällande försäljning och
Coops butikskoncept 14
resultat under 2003.
Ekonomiskt resultat i korthet 16 Coop Norges resultat utvecklades väl i både handels- och industriverksamheten. Rörelseresul-
tatet före strukturkostnader ökade från 157 MNOK 2002 till 177 MNOK, (293 MNOK inräknat för-
Ekologiskt resultat i korthet 18 säljningen av margarinverksamheten). Samtliga butikskedjor, som drivs av samvirkelagen, visade för-
säljningsökningar jämfört med fjolåret, med undantag av Coop Marked där det sker en reduktion
Socialt resultat i korthet 20 av antalet butiker.
Coop Sveriges intäkter ökade med 1 procent jämfört med 2002, vilket innehåller en ökning för
Vad betyder Coop för dig? 22
Coop Forum och en svag minskning för Coop Konsum, det senare på grund av en reduktion av
Ebbe Lundgaard, ordförande antalet butiker. Rörelseresultatet före strukturkostnader ökade med 156 MSEK till 225 MSEK, vilket
delvis förklaras av betydande avsättningar till företagets pensionsstiftelse i fjol och försäljning av
i Coop Norden AB 23
fastigheter under 2003.
C O OP DANM ARK 26
NORDENS STÖRSTA INKÖPARE
Året i korthet ekonomiskt, ekologiskt, socialt 27 Att Coop är Nordens största inköpare av dagligvaror ger kunderna ett intressant utbud av varor till
bra priser. För att fullt ut använda de möjligheterna har Coop omorganiserat inköps- och kategori-
H.C. Madsen, vd i Coop Danmark 28 organisationerna. Den helt integrerade kategoriorganisationen för Nonfood har sitt säte i Köpen-
hamn. Kategoriorganisationen för Bygg & Trädgård är placerad i Stockholm och Oslo. Kategorior-
C O OP NORGE 29
ganisationen för dagligvaror har sin huvudsakliga placering i Köpenhamn, men har också nationella
Året i korthet ekonomiskt, ekologiskt, socialt 30 spegelorganisationer för att säkerställa att de skillnader som ändå finns i marknaderna tillgodoses.
Svein Fanebust, vd i Coop Norge 31
ÖKAD SATSNING PÅ GEMENSAMMA VARUMÄRKEN
C O OP SVER IGE 32 Coop är det nya nordiska varumärket för standardprodukter med hög kvalitet och lägre pris än andra
ledande varumärken. X-tra blir Coops nya gemensamma lågprisvarumärke i Norden. Priserna är
Året i korthet ekonomiskt, ekologiskt, socialt 33
bland de lägsta på respektive marknad. Sortimentet kommer att bestå av ett begränsat antal varor
Svein E. Skorstad, vd i Coop Sverige 34 i strategiskt utvalda kategorier.
Id, ideas daily, är ett nytt varumärke för engångsartiklar, ljus och servetter. Id kommer så små-
ningom även att omfatta husgeråd som kastruller, glas, porslin och hemtextil. Tero är Coops egna
Styrelse och ledning 35 varumärke för basvaror inom det eltekniska området med ett komplett program av lampor – från
vanliga glödlampor och energisparlampor till halogenlampor. Tero-varumärket innefattar även bat-
Coop-koncernen 2003 beskrivs i två delar: en terier.
verksamhetsberättelse och en separat redovisning
av resultatet för 2003. Båda publikationerna speglar
GEMENSAMMA POLICIES FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING
resultatet i sin helhet – ekonomiskt, ekologiskt och
Gemensamma inköp innebär gemensamma krav och därför har Coop Nordens styrelse behandlat
socialt. Dessa enheter samt kompletterande uppgif-
gemensamma policies på områdena miljö, etik samt produktsäkerhet och hälsa. De bygger på
ter finns på:
kooperativa värderingar och ger uttryck för höga ambitioner både när det gäller varor och drift.
www.coopnorden.com, www.coop.dk, Resultaten ska offentliggöras, som en del av årsberättelsen och på andra sätt. Vi ska ha en stän-
www.coop.no och www.coop.se. dig dialog med ägare, konsumenter och andra intressenter för att påverka utvecklingen.
FÖR ATT UNDERLÄTTA FÖR LÄSAREN HAR FÖLJANDE
FÄRGKODER ANVÄNTS: Nästa redovisning publiceras i mars 2005.
NORDEN DANMARK NORGE SVERIGE
Per den 31 december 2003 motsvarade 1 SEK 1,218 DKK och 1,076 NOK. MI
M
LJÖ ÄRKT
Ekonomiskt s s s s Bilaga: Coop Nordens årsredovisning 2003 samt ekologiskt och socialt resultat. TR
YCKSAK
341 039
Produktion: Coop Norden AB i samarbete med Intellecta Communication AB.
Ekologiskt s s s s
Repro och tryck: Fagerblads 2004. Miljömärkt trycksak. Papper: Arctic Silk, Scandia 2000.
Socialt s s s s
2 Foto: Magnus Fond, Anders Qwarnström. Illustrationer: Nausikaa.

3. Grunden är lagd
Så är det dags att summera ett mycket mensamma inköp av dagligvaror, i
intensivt 2003, koncernens andra verk- Coop Nordens food-organisation. Vi
samhetsår och mitt första som vd och fortsätter naturligtvis det strategiska
koncernchef för Coop Norden AB. samarbetet med våra finländska kollegor
Även om resultatet är en rejäl förbätt- med en gemensam målsättning att öka
ring jämfört med föregående år är vi våra samhandelsaffärer. För att korta
självklart inte nöjda. Vi känner dock att avstånden och minska vårt totala resan-
de flyttade vi också 1 oktober vårt
vi har tagit flera steg i rätt riktning. Psy-
kologiskt betyder det mycket, inte huvudkontor från Göteborg till Stock-
minst för alla duktiga medarbetare, att holm.
vi 2003 också når ett plusresultat efter Genom alla dessa åtgärder har vi
finansiella kostnader. skaffat oss den organisatoriska plattform
Svaga resultat i flera av kedjorna, för som krävs för att vi under åren framöver
höga overheadkostnader och stora ska kunna realisera alla de effektiviser-
strukturkostnader är förklaringarna till ingar och synergier som vår fusion ger
att vi inte når våra resultatmål. möjlighet till.
I det korta perspektivet är den lönsamhet som våra ägare ställer
”Vi känner dock att vi har tagit potentialerna störst inom tydliga krav på. Att fusionera tre bolag
varuförsörjningen, där vi och samtidigt göra en turn around tar
flera steg i rätt riktning. Psyko- nu fullt ut nyttjar hela vår tid. Nu har vi lagt en bra grund och vi
logiskt betyder det mycket, inte inköpskraft i förhandling- räknar med att resultaten successivt ska
arna med våra leverantörer visa sig under de närmaste 12–18 måna-
minst för alla duktiga medarbeta- inom de olika områdena. derna.
re, att vi 2003 också når ett plus- vi På lite längre sikt har självklart de största
Hårdnande internationell konkur-
rens, branschglidning, rollförskjutning-
resultat efter finansiella kostnader.” potentialerna i butiksle- ar mellan leverantörs- och detaljistledet;
det. Vi är nu i full gång förändringskrafterna i vår bransch är
Ser vi däremot till vad vi faktiskt gjort med koncerngemensam affärsutveck- många. Kampen om kunderna blir allt
under året har vi anledning att känna ling där konceptutveckling och best tuffare. Efter det vi åstadkommit under
viss stolthet. Vi har etablerat en helt ny practice är grundbultar i arbetet. De 2003 står Coop Norden bättre rustat att
lednings- och organisationsstruktur och områden vi kommit längst med är stor- bli en av vinnarna i den kampen.
är nu en integrerad koncern med bland marknad och stor-supermarket, där vi
annat koncerngemensamma funktioner redan i år kommer att kunna se resultat Stockholm i mars 2004
för de strategiska områdena varu- när vi öppnar de första Coop Forum-
försörjning, affärsutveckling och IT. stormarknaderna enligt vårt förnyade
Parallellt med dessa tunga strukturför- stormarknadskoncept och de första
ändringar har vi genomfört kraftfulla vidareutvecklade Coop Extra-butiker-
effektiviseringsprogram ute i samtliga na. Hela eller delar av dessa koncept Svante Nilsson
tre dotterbolag där det så kallade 2-pro- kommer vi sedan att använda i den fort- Vd och koncernchef
centprojektet i det svenska dotterbola- satta utvecklingen av våra kedjor i alla
get varit det mest omfattande. Vi har tre länderna.
integrerat NAF (Nordiskt Andelsför- 2003 var alltså i första hand ett år av
bund), som i nästan nittio år skött den uppbyggnad. Vi fick visserligen ett för-
nordiska konsumentkooperationens ge- bättrat resultat men vi har långt kvar till
3

4. Eldsjälar
Coop Marked, en kedja med eldsjälar.
(COOP NORGE)Nyckelvärdet för Coop Marked är service. Därför tog kedjan under 2002 fram ett pro-
gram för utveckling av medarbetarna – Eldsjälsprogrammet. Ett antal butikschefer får utbildning i
de centrala värdena och utvalda strategiska teman. Dessa ”Eldsjälar” får sedan i uppgift att utbilda
kedjans övriga butikschefer i de centrala värdena: ”Det vi inte har det skaffar vi”, ”Rätt priser”,
”God och personlig service” och ”Butiken som lokal knutpunkt”. Dessutom får butikscheferna lära
sig presentationsteknik och mötesledning. Möjlighet till påverkan och medbestämmande i alla led
har varit ett centralt tema i programmet, som fått ett entusiastiskt mottagande med stort engage-
mang. Coop Marked är Norges största närbutikskedja och de allra flesta butikerna ligger i glesbygd.
4

5. VISION OCH AFFÄRSIDÉ
”En bättre och tryggare vardag genom lönsamma,
VISION medlemsägda butiker.”
I en nyformulerad vision uttrycker Coop Norden sin målbild.
Bättre vardag betyder sådant som ett bra utbud, bra priser och god service. Tryggare vardag rymmer sådant
som god produktkvalitet, ärlig produktinformation, höga krav på etik, miljö och hälsa.
”Vi ska med motiverade och engagerade medarbetare
AFFÄRSIDÉ erbjuda medlemmar och kunder ett brett sortiment varor
så att effektivitet, pris, kvalitet, service och omtanke gör
vårt erbjudande konkurrenskraftigt.”
En ny affärsidé beskriver de viktigaste principerna för hur visionen ska uppnås.
FRÅN MEDLEMMAR TILL BUTIK
Mer än fem miljoner medlemmar
De tre konsumentkooperationerna har drygt fem
KONSUMENTFÖRENINGAR miljoner medlemmar. Varje medlem har en röst
och representeras genom de nationella förbun-
BRUGSFORENINGER SAMVIRKELAG den. Det ger en unik möjlighet till inflytande.
De nationella förbunden och brugsforeninger/
samvirkelag/konsumentföreningar
FDB i Danmark med 401 brugsforeninger och
1,6 miljoner medlemmar. Coop NKL i Norge med
216 samvirkelag och 0,9 miljoner medlemmar.
KF i Sverige med 63 konsumentföreningar och
2,9 miljoner medlemmar.
Förbunden och Coop Norden
FDB äger 38% i Coop Norden, Coop NKL 20%
och KF 42%.
Coop Norden och dotterbolagen
Coop Norden äger 100% i dotterbolagen Coop
Danmark, Coop Norge och Coop Sverige.
Butikerna
Coop Danmark driver 1 140 butiker. 463 butiker
drivs av 401 brugsforeninger. Coop Sverige
driver 398 butiker. Dessutom drivs 679 butiker
av DDF eller KF. Coop Norge driver inga butiker
men äger koncepten. De 953 butikerna drivs av
de 216 samvirkelagen.
5

6. MARKNAD
Coop först med full integration
i Norden
Fortsatt globalisering skärper Leverantörerna byggde tidigt upp en interna- Traditionella supermarkets står under hård
konkurrenstrycket tionell struktur, utifrån krav på effektiv pro- press från olika håll; stormarknader (hyper mar-
Tilltagande konkurrens med ökad prispress duktion och låga arbetskraftskostnader. På så kets), stormatbutiker, service-/tillgänglighets-
har det senaste decenniet skapat hårt tryck på sätt uppstod ett antal mycket starka internatio- butiker (convenience stores) och lågprisbutiker.
högre effektivitet i detaljhandeln. Detta har i nella leverantörer, medan detaljhandeln till Det finns utrymme för traditionella supermar-
sin tur drivit på globalisering, teknisk utveck- följd av sin lokala prägel fick en svagare ställ- kets också framöver, men då är läget och den
ling och förskjutningen i butiksformat mot ning. lokala konkurrensbilden avgörande.
stormarknader och lågprisbutiker. Även kun- Utvecklingen av egna varumärken i detalj- Tillgänglighet har blivit en allt viktigare
dernas krav har skärpts – inte minst under handeln ska delvis ses i detta ljus. Att kunna dimension i marknadssegmenteringen vid sidan
trycket av den allt starkare konkurrensen från erbjuda kunderna mer prisvärda varor samt att av de traditionella dimensionerna pris och sor-
internationella aktörer – både när det gäller förbättra butiksmarginalen är de två främsta timent. Hög tillgänglighet i form av närhet och
priser och upplevelser. drivkrafterna bakom den växande andelen egna öppettider motiverar högre priser. Närhet är
Detaljhandelsföretagen i Norden verkade butiksvarumärken. Denna dubbla vinst bygger avgörande i val av butik för 54 procent av kun-
under lång tid i en tämligen stabil konkurrens- främst på att producentmarginalen och kost- dens val. Sortiment styr 35 procent av valen och
situation. Den har nu förbytts, i bitvis drama- naderna för marknadsföring minskar. Varu- låga priser 27 procent av valen. (Se diagram
tisk förändring, där det gäller för de gamla aktö- märkesprofileringen får fokus på butikerna nedan.)
rerna att utvecklas eller försvinna från scenen. istället för de enskilda produkterna, vilket inne- Många av Coops nuvarande supermarkets
Aktörerna formerar sig sedan en tid i gräns- bär att fronten i varumärkeskriget flyttas kommer att utvecklas till service-/tillgänglig-
överskridande block och utvecklingen accelere- framåt. Skapandet av Coop som master brand hetsbutiker. Det är en annan affärsmodell, som
rar under trycket av nya internationella aktörer speglar detta. Coop kommer att ha en allt star- påverkar både sortiment och driftsformen.
som etablerar sig, branschglidning och olika kare närvaro både i butikskoncepten och i de Eftersom tillgängligheten är det avgörande
initiativ av befintliga aktörer. Konkurrensen egna varumärkena. behöver man till exempel inte annonsera lika
hårdnar dag för dag. Läs mer om Coops varumärkesstrategi på mycket. Annonseringens främsta funktion är att
sidan 12. skapa trafik.
Både horisontell och vertikal integration Stormarknader är det område där de skandi-
Utvecklingen präglas alltmer av integration – Butiksformer i Norden – det handlar naviska marknaderna uppvisar störst likhet. Det
horisontell och vertikal. Den horisontella inte- om marknadsanpassning är också det segment, där Coop i nuläget är mest
grationen handlar om att aktörer lierar sig med Den nordiska marknaden uppvisar tämligen dominerande med Coop Obs! i Norge, Coop
varandra för att få stordriftsfördelar och slag- stora skillnader när det gäller förekomsten av Forum i Sverige och Kvickly xtra i Danmark.
kraft. Den vertikala handlar om att eliminera olika butiksformer och i vilken typ av butiker
kostsamma mellanled. tillväxten finns. Även om en del av olikheterna
Coop Norden är först med en totalintegre- är tämligen låsta av historiska eller geografiska
rad nordisk konstruktion och är därmed på- orsaker är trycket stort i riktning mot mark-
drivande i utvecklingen, både när det gäller nadsanpassning och harmonisering.
horisontell och vertikal integration. Butiker med primärt fokus på lågpris (hard
Den horisontella integrationen fortskrider i discount) är ett dynamiskt segment framför allt
olika former: fusioner (som i Coop Nordens i Danmark. I Norge står lågprisbutikerna (de KUNDENS VAL AV DAGLIGVARUBUTIK
fall), uppköp, allianser och organisk tillväxt. har en mindre aggressiv prisprofil och kallas
ICA är ett block som byggts upp via fusioner därför soft discount) för närmare hälften av Lätt att hitta 11%
och allianser, medan Axfood/Spar Finland hela detaljhandelsförsäljningen i landet, men
Öppettider 15%
främst byggts upp genom förvärv. Norges- trots detta är prisnivån genomsnittligt högre än
Trivsel 16%
Gruppen ingick under året ett samarbete med i övriga Norden.
Carrefour och samarbetar också med Spar Fin- Lågprissegmentet är växande också i Sveri- Färskvaror 16%
land och danska Dagrofa/Supergros. Den tyska ge. De senaste åren har Netto och Lidl etable- Prisvärt 20%
lågpriskedjan Lidl expanderar främst organiskt rat sig där. I Sverige finns också högeffektiva Personal 24%
och inledde sin nordiska expansion med att gå storbutikskoncept inom livsmedel med stora
Billigt 27%
in i Finland 2002. Efter Sverige 2003 står Dan- sortiment, god kvalitet och låga priser. Lanse-
mark och Norge på tur 2004. ringen av Coop Extra i Sverige innebär att Sortiment 35%
Bakgrunden till den vertikala integrationen Coop ger sig in i detta dynamiska segment av Närhet 54%
är att leverantörerna traditionellt haft en orim- stormatbutiker, som kan betraktas som ett 0% 20% 40% 60%
ligt hög marginal jämfört med detaljhandeln. kärnområde för Coop. Källa: Supermarket/Sifo Sverige
6

7. Hela den nordiska dagligvarumarknaden är sprungen ur att det funnits fria köp-
män och konsumentkooperativ – men inga riktiga kedjor. Utvecklingen i de tre
länderna har inte varit helt identisk, men rör sig sedan ett antal år efter likartade
mönster och i samma riktning.
MARKNADSBESKRIVNING POSITION MARKNADSANDEL
Danmark KONSUMENT-
KOOPERATIONENS
Snabb integration trots fragmenterad ägarbild I Danmark har konsumentko- MARKNADSANDELAR
Danskar är mer traditionella i sitt sätt att handla än sina nordiska grannar vilket upp- operationen en stark ställning AV DAGLIGVAROR
muntrar små butiker. Små aktörer präglar också dagligvaruhandeln i Danmark på ett med 26,4 procent av den
helt annat sätt än i övriga Norden. Enskilda butiker står för cirka 30 procent av den totala försäljningen med eta-
DANMARK
totala försäljningen. Den fragmenterade ägarstrukturen har försvårat för stora aktörer blerade kedjor som Kvickly,
26,4%
att köpa sig in på marknaden. Det finns också bestämmelser som förbjuder etablering SuperBrugsen och Fakta. Den (26,6)
av externt belägna butiker större än 3 000 kvadratmeter, vilket har ytterligare försvårat största konkurrenten är
för multinationella företag att bryta sig in och konkurrera med de lokala handlarna. Dansk Supermarked med
Från att ha varit fast i en fragmenterad struktur så ökar nu integrationen snabbt i cirka 30 procent av markna-
Danmark. De fria handlarna har samlat sig i SuperGros under Dagrofagruppen, där den, och Netto som sin störs-
samarbetet snabbt fördjupats och där man nu talar om gemensamma detaljhandels- ta kedja.
koncept.
Norge KONSUMENT-
KOOPERATIONENS
Lågpriskoncepten dominerar – men högsta prisnivån i Norden I Norge har konsument-
MARKNADSANDELAR
Strukturomvandlingen i Norge framtvingades initialt av Rema- och Rimibutikernas fram- kooperationen 23,8 procent AV DAGLIGVAROR
gångar. För att stärka sin konkurrenskraft tvingades de andra aktörerna till olika samar- av marknaden. Koncepten
beten, inom och utanför landets gränser. Hakon Gruppen fusionerades med svenska omfattar allt från smålivsbuti-
NORGE
ICA. Sedan köpte Ahold in sig i detta år 2000. ken Coop Marked till lågpris-
23,8%
Norge har etableringsstopp för stormarknader sedan 1998 och därför är antalet butiken Coop Prix. Den (24,3)
stormarknader lägre än i de övriga nordiska länderna. Detta, samt Norges topografi, främsta konkurrenten i
gör att mindre butiker dominerar. Däremot innebär fokuset på pris att det är svårt att Norge är NorgesGruppen
driva butiker som en liten aktör, eftersom kostnadseffektiviteten då blir sämre. med 34 procent.
I Norge står lågprisbutikerna för nästan hälften av den totala försäljningen i landet.
Trots detta har landet generellt sett en hög prisnivå. Mot den bakgrunden är konsu-
menterna ovilliga att betala ytterligare prispremium för smalare koncept.
Sverige KONSUMENT-
Nya aktörer skärper konkurrensen KOOPERATIONENS
I Sverige står konsument-
MARKNADSANDELAR
I Sverige har samarbetet mellan de fria handlarna successivt breddats och fördjupats. kooperationen för 18,1 pro- AV DAGLIGVAROR
Exempelvis har ICA sitt ursprung i fria handlares samverkan och Axfood samarbetar cent av dagligvarumarkna-
med en betydande del av Sveriges fristående handlare. Marknaden i Sverige präglas av den. Stormarknadskonceptet
SVERIGE
relativt få aktörer. En viktig händelse under senare år är Aholds inträde i ICA där dock Coop Forum och supermar-
18,1%
butikerna fortfarande ägs av de enskilda handlarna. ketkedjan Coop Konsum är (18,5)
Till skillnad från de andra skandinaviska länderna råder inga generella etablerings- väl spridda och har en god
hinder i Sverige. Tvärtom bistår lokala politiker lågprisbutiker att etablera sig som en position. Den främsta kon-
konkurrenspolitisk åtgärd. Lågprisaktörer har funnits länge, men lågprissegmentet bör- kurrenten är ICA med 37 pro-
jar först nu – i och med inträdet av nya internationella aktörer – att få en mer fram- cent av marknaden.
trädande plats i marknadsbilden. Stormarknads- och storbutikssegmentet är expan-
sivt. Renodlingen av koncept och varumärken har kommit långt i Sverige.
7

8. BILLIGARE OCH
EFFEKTIVARE LOGISTIK Minskade overheadkostnader
(COOP DANMARK) Coop Logistik har
genomfört en omfattande analys
av lagret och distributionssyste-
(COOP SVERIGE) Våren
mets placering. Nonfood kommer i 2003 startades ett projekt
fortsättningen att distribueras från som ska minska de cen-
Odense, torra varor från Albert- trala kostnaderna i Coop
slund, Vejen, Vejle och Aalborg, Sverige. Projektet har det
och färskvaror från Hasselager och tuffa, men realistiska
Brøndby. Distributionen från målet att få ner overhead-
Christianfeld Mejericenter har pla- kostnaderna till 2 procent
cerats under Hasselager, som där- av omsättningen senast
med blir Nordeuropas största 2005. Då ska kostnader-
centrum för färskvaror. Omlägg- na för verksamheten i
ningen av mjölk- och köttdistribu- leden bakom butik och
tionen, effektiviseringar i alla led, terminal ha minskat med
en engagerad insats från våra i storleksordningen 500
medarbetare och minskad sjuk- miljoner kronor.
frånvaro gav upphov till stora Den kraftiga ned-
besparingar, som resulterade i åter- dragningen är nödvändig
betalningar till butikerna. när nu konkurrensen
inom dagligvaruhandeln
hårdnar och prisfrågorna Coop Sveriges nya lokaler i Solna.
LAGRET I BODØ LÄGGS NER hamnar allt mer i fokus.
OCH ERSÄTTS AV NYTT LAGER Kunder och medlemmar
FÖR FRUKT OCH GRÖNSAKER kräver konkurrenskraftiga priser, hög kvalitet Tyngdpunkten i besparingarna ligger på perso-
(COOP NORGE) Styrelsen för Coop och god service. För att kunna erbjuda det på nalkostnaderna. Coop Sverige i det närmaste
Norge fattade 2003 beslut om ned- sikt måste Coop Sveriges verksamhet effektivi- halverar antalet medarbetare i den centrala
läggning av lagret i Bodø den 1 seras. organisationen. Många tunga beslut om upp-
februari 2004. Samtidigt kommer Under sommaren och hösten 2003 ifråga- sägningar har därför varit nödvändiga. En ökad
ett mindre lager, med cirka sju sattes alla rådande strukturer och aktiviteter. samordning av verksamheter inom Coop-kon-
anställda, att byggas upp för distri- Målet var att hitta ett förenklat och mer kost- cernen bidrar också till att sänka kostnaderna
bution av frukt och grönsaker inom nadseffektivt arbetssätt för att skapa en service- liksom en effektivisering av marknadsföringen.
Bodøs närområde. Övriga funktio- organisation med ett kraftfullt marknadsfokus, Dessutom innebär servicekontorets flytt till nya
ner vid lagret i Bodø förs över till en organisation som tydligt sätter kunder och lokaler att hyreskostnaderna sänks.
Tromsø och Trondheim. butiker i centrum.
EFFEKTIVISERING AV
TERMINALSTRUKTUREN
(COOP SVERIGE) Coop Sverige har tagit steget
mot en mer storskalig och effektiv varuhan-
tering genom att verksamheten vid distribu-
tionsterminalerna koncentreras till färre
enheter. Vi får större och mer specialiserade
terminaler.
Större terminaler gör det möjligt att ta
emot större volymer från leverantörerna vil-
ket ger bättre inköpspriser. Kostnaderna i
hanteringen sjunker. Dessutom kan servicen
till butikerna förstärkas. På sikt ger rationa-
liseringen också förutsättningar för invest-
eringar i arbetsmiljö och ergonomi.
Effektiviseringen av terminalstrukturen
genomförs framförallt under 2004. När den
vunnit genomslag förväntas den ge en årlig
besparing på cirka 40–60 MSEK.
8

9. Irma & Irma City
Färdigt och fettsnålt
(COOP DANMARK)Två av de främsta önskemålen hos konsumenterna är fler goda fettsnåla matvaror och
fler sunda och välsmakande färdigrätter.
Irma, som grundades 1886 och är världens näst äldsta dagligvarukedja, visade att kedjan fort-
farande står för det som är nytt och innovativt. I samarbete med det lilla, moderna mejeriet Thise
presenterade Irma världens fettsnålaste mjölk, ”Jersey Promille Skummet Mælk”, med endast 0,05
procent fett. Kombinationen god smak och låg fetthalt gjorde mjölken till en försäljningsframgång.
Irmas nya koncept för servicebutiker, Irma City, lockar till sig ständigt fler kunder genom att erbju-
da snabbmat med hög kvalitet, ett attraktivt sortiment och en prispolitik som är mycket konkurrens-
kraftig jämfört med övriga servicebutiker. Irma City finns nu på tre olika platser i Köpenhamn.
9

10. COOP-KONCERNEN
Stora samordningsfördelar i
Coop-koncernen
Den kooperativa affärsmodellen bygger på att inom detaljhandeln. Genom att slå samman fördelar arbetar vi för att skapa gemensamma
det finns stora vinster att hämta i samverkan. dagligvaruhandeln i de tre skandinaviska konsu- processer och arbetsmetoder. När det gäller
Coop Norden bär syn för sägen. Redan under mentkooperationerna skapades Nordens störs- affärsutveckling handlar det om att bygga det
2002 – koncernens första år – beräknades sam- ta dagligvaruföretag med goda möjligheter att gemensamma varumärket och våra egna varu-
verkansvinsterna till 367 MSEK. Under 2003 inte bara möta de internationella storkonkur- märken, att utveckla kedjekoncept och att lära
gav samverkan 483 MSEK. Sedan fusionen har renterna utan också att ta ledarskapet på många av varandra i arbetet med best practise. På lång
alltså cirka 850 MSEK kunnat utvinnas genom områden. Syftet med Coop Norden är att för- sikt finns de allra största samverkansfördelarna
synergier. Detta har så långt ännu inte kunnat bättra kund- och medlemserbjudandet och öka här. I det kortare perspektivet är det inom varu-
slå igenom i form av sänkta priser i stor skala, intjäningsförmågan genom att utnyttja kon- försörjning som de största synergierna finns.
men har gjort det möjligt för Coop att bibehålla cernens storlek och alla de kunskaper som finns Coop-koncernen har genom sina stora inköps-
sin marknadsposition och stärka konkurrens- i de fusionerade företagen. Därför har Coop volymer redan kunnat få gynnsamma ramavtal
kraften. Och det är bara början. Norden nu byggt upp gemensamma funktioner hos branschens stora leverantörer. Inköpspri-
Coop-koncernen skapades för att möta för Varuförsörjning, Affärsutveckling och IT. serna har kunnat sänkas med mellan 5 och 25
utvecklingen i dagligvaruhandeln i Europa med IT-investeringarna är fortsatt höga och för procent.
allt större aktörer i såväl leverantörsledet som att kunna åstadkomma besparingar och andra
10

11. VARUFÖRSÖRJNING
Varuförsörjningen
– Coop Nordens gemensamma bas
”Coop är Nordens största inköpare av daglig-
varor”, säger Roger Gehrman som är chef för
”Det är mycket som
Coop Nordens varuförsörjning. ”Det skapar
stora möjligheter att erbjuda våra kunder ett
förenar kunderna i
intressant utbud av varor till bra priser. För att
vi fullt ut ska kunna använda de möjligheterna
Danmark, Norge och
kräver det att vi samordnar vårt inköpsarbete
så långt som möjligt. Det handlar om att har-
Sverige, men det finns
monisera vårt utbud och ta bort onödiga skill-
nader mellan länderna samtidigt som vi behål-
också en del som skiljer.
ler de olikheter som är viktiga på respektive
marknad. Det är mycket som förenar kunderna
Vi har organiserat våra
i Danmark, Norge och Sverige, men det finns
också en del som skiljer. Vi har organiserat våra
inköps- och kategori-
inköps- och kategoriorganisationer så att de
fokuserar på samordning och harmonisering
organisationer så att de
men ger utrymme för de nödvändiga olik-
heterna.”
fokuserar på samordning
”Vårt gemensamma varuförsörjningsarbete
har några viktiga grunder”, fortsätter han. ”Den
och harmonisering men
första är satsningen på egna varumärken som
skapar både stora inköpsvolymer och synergier
ger utrymme för de nöd-
när det gäller utvecklings- och marknadsför-
ingskostnader. Den andra är en gemensam
Roger Gehrman, vice vd i Coop Norden och
chef för varuförsörjningen.
vändiga olikheterna.”
metodik när vi bygger upp våra sortiment för
att maximera harmoniseringsmöjligheterna.
Den tredje är våra gemensamma policies när
det gäller miljö, etik samt produktsäkerhet och tionsmönstren, som måste speglas fullt ut i antal områden som förpackningar och upp-
hälsa. De är en förutsättning för harmoniserade Coops erbjudande. handling av tryck och papper. Nu samordnas
sortiment och större inköpsvolymer inte minst insatserna område för område, till exempel
inom livsmedelområdet.” Nonfood butikshyllor, frysdiskar och kundvagnar men
En helt integrerad funktion med säte i Köpen- också tjänster som el, telekommunikation och
hamn sköter koncernens alla inköp av nonfood, försäkring.
COOP NORDENS VARU- förutom de som gäller Bygg & Trädgård. Mark-
FÖRSÖRJNING BESTÅR AV: naden för nonfood inom dagligvaruhandeln är Gemensam speditionsorganisation
växande och ett prioriterat område i koncernen. Samordningsarbetet fortsätter i koncernen. Ett
Food Här utvecklas också en rad egna varumärken. exempel är logistikområdet. Där har vi börjat
Detta är kategoriorganisationen för daglig- med ett antal gemensamma nyckeltal för att
varor och har sin huvudsakliga placering i Bygg & Trädgård kunna jämföra de olika verksamheterna och
Köpenhamn, men det finns också nationella Ett segment där Coop Norden är stora i Norge kunna införa bästa praxis tvärsöver. Alla inflö-
spegelorganisationer för att säkerställa att de och Sverige. Funktionen är helt integrerad och den till Skandinavien kommer att samordnas i
skillnader som finns i marknaderna tillgodo- är placerad i Stockholm och Oslo. en gemensam speditionsorganisation.
ses. Dagligvaror är Coops kärnverksamhet och
det vi gör här är helt avgörande för vår lång- Indirekta varor
siktiga framgång. Det handlar både om exter- Funktionen köper in alla produkter, varor och
na märkesvaror och egna varumärken. När det tjänster som inte säljs vidare till kunderna.
gäller märkesvaror gäller det att samordna så Också här gäller det att samordna och effekti-
mycket som möjligt av sortimenten och för- visera inköpen inom och mellan marknader
handla fram gemensamma nordiska inköps- och koncept för att skapa stora inköpsvolymer
avtal med bättre villkor. På livsmedelsområdet och därigenom kunna sänka kostnaderna. Stora
finns det dock nationella skillnader i konsum- besparingar har redan kunnat uppnås på ett
11

12. COOPS EGNA VARUMÄRKEN
Coops egna varumärken
är positiva drivkrafter
GEMENSAMMA
VA R U M Ä R K E N
Coop Nordens egna varumär- ”Våra egna varumärken
ken bygger på och utvecklas
med fokus på kundernas önske- ska fortsätta att vara
mål och köpbeteende. Konsu-
mentkooperationen har genom positiva drivkrafter för att
åren utvecklat en allt större kun-
skap om vad kunderna efterfrå- skapa bättre alternativ
gar. Med den som grund har vi
identifierat och framgångsrikt för konsumenterna och
kunnat fylla luckor inom olika
varukategorier och på det sättet en mer effektiv livsmedels-
bidra till ett starkare erbjudan-
de till våra kunder. industri och handel.”
Pris är en viktig dimension,
men det finns andra. Genom
Änglamark (Sverige), Natura på livsmedel kombinerar vi ett stringent lön-
Økologi (Danmark) och Coop samhetstänkande med lika stringenta krav på
Natur (Norge) har vi snabbare produktkvalitet. Miljö- och kvalitetssäkring –
drivit fram ekologiska alternativ det vi kallar ”varusäkring” – är en förutsättning
inom en rad kategorier. På andra för egna varumärken. Varusäkerheten är av tra-
områden har vi genom innova- dition mycket hög i hela den nordiska koope-
tionskraft blivit marknadsledare rationen och den säkerställdes tidigare i Dan-
– till exempel när det gäller färsk mark i det egna Laboratoriet och i Sverige i
färdigmat eller genom att vara de Coop Provkök. Varusäkringen drivs nu utifrån
första att lansera en helt ny och en gemensam miljöpolicy, fortsatt höga krav
efterfrågad produkt – Quorn – i och gemensamma styrande principer. Vi arbe-
Sverige. Med lågprismärken i tar efter producentansvarsprincipen och är
respektive land har vi levt upp hårda kravställare på leverantörerna när det gäl-
till löftet att kunna erbjuda våra ler varusäkerhet. För att säkerställa leverantö-
kunder bra varor till lågt pris. rernas varusäkring kommer vi att använda
Löftet lever kvar – nu förstärkt externa experter.
med ett nytt gemensamt varu-
märke – X-tra, som också säljs av Stor satsning på egna varumärken
den finska konsumentkoopera- inom nonfood
tionen. När det gäller utvecklingen av egna varumär-
Kunderna väljer. De kom- ken inom nonfood är potentialen mycket stor.
mer aldrig vilja ha enbart våra Här finns möjligheter att gå hela vägen till pro-
egna varumärken, men de vill ha ducent och skapa egna varumärken och därmed
ett stort och mångfacetterat eliminera fördyrande mellanled. Eftersom pro-
utbud. Det kommer vi att fort- duktområdet är mycket heterogent handlar det
sätta bidra till. Våra egna varu- om ett successivt arbete. Under 2003 lansera-
märken ska fortsätta att vara des varumärket Tero för glödlampor och i bör-
positiva drivkrafter för att skapa jan av 2004 lanserades id, ideas daily, för ljus,
bättre alternativ för konsumen- servetter och engångsartiklar. Ett antal nya
terna och en mer effektiv varumärken inom olika områden kommer suc-
livsmedelsindustri och handel. cessivt att lanseras under 2004.
Målet är att egna varumärken ska utgöra en
Lönsamhet och varu- betydande andel av Coops sortiment inom
säkring ledstjärnor för nonfood inom en inte allt för avlägsen framtid.
livsmedel De är också ett medel att förstärka butiks-
När det gäller egna varumärken profilerna.
12

13. Satsning på gemen- bestå av ett begränsat antal varor i strategiskt Tero
utvalda kategorier. Varumärket introduceras suc- Under 2002 utvecklade Coop ett eget varumär-
samma varumärken cessivt för kunderna och samtidigt kommer Blå- ke för basvaror inom det eltekniska området –
Coop vitt i Sverige, Godt kjøb i Danmark och XP i Tero. Tero har fått sitt namn från terotechnolo-
Coop är det nya nordiska varumärket för pro- Norge successivt bytas ut mot X-tra eller Coop. gy, en vetenskap som omfattar funktionsduglig-
dukter med hög kvalitet och lägre pris än andra X-tra uppfyller Coops högt ställda krav på kva- het och pålitlighet både när det gäller mänskli-
ledande varumärken. Produkterna kommer att litetssäkring. X-tra kommer även att finnas i en ga behov och tekniska prestanda. Under förra
säljas i kooperationens butiker och stormarkna- del av den finska kooperationens butiker. året lanserades ett komplett program av Tero-
der i Danmark, Norge och Sverige och även i lampor – från vanliga glödlampor och energi-
finska kooperationens butiker. I Sverige innebär Id sparlampor till halogenlampor. Lamporna ersät-
det att Signum kommer att byta namn till Coop. I början av februari 2004 lanserade Coop Nor- ter det gamla sortimentet av lampor i Danmark,
I Norge konverteras det norska varumärket den ett nytt varumärke bland annat för en- Norge och Sverige. Tero-varumärket har varit
Coop till den nya nordiska Coop-designen. I gångsartiklar, ljus och servetter. Id kommer så framgångsrikt och kommer att byggas ut inom
Danmark införs Coop som ett nytt märke. småningom även att omfatta husgeråd som andra generiska kategorier, till exempel batteri-
kastruller, glas, porslin och hemtextil. er och verktyg.
X-tra Produkterna är Svanen-märkta och priset lig-
X-tra är Coops nya gemensamma lågprisvaru- ger under märkesleverantörernas och kvaliteten
märke i Norden och priserna är bland de lägsta är jämförbar eller högre.
på respektive marknad. Sortimentet kommer att
Nationella varumärken det nya nordiska lågpriskonceptet X-tra. Coop- N AT I O N E L L A V A R U M Ä R K E N
produkterna är omsorgsfullt utvalda och håller
Danmark
Coop Danmark minst lika hög kvalitet som andra kända varu-
Coop Danmark har en lång rad egna varumär- märken, men till lägre priser. Coop Natur är ett
ken, men det är särskilt fem som profileras eget märke för ekologiska produkter med hög
starkt och som är populära hos konsumenter- kvalitet. Alla Coops Naturprodukter har god-
na. Under varumärket Bluecare marknadsförs känts av Debio och bär Ø-märket, som är en
varor för tvätt och rengöring. Minirisk är en garanti för ekologisk produktion.
serie rengörings-, baby- och hygienprodukter
samt blöjor, som minimerar risken för allergi Coop Sverige
och skonar överkänslig hud. Natura Økologi är Coop Sverige har tre egna varumärken. Blåvitt
Coops ekologiska varumärke i Danmark. lanserades redan 1979 som ett lågprismärke
Danefrost är Danmarks största märke för djup- och ersätts nu av X-tra. Signum-produkterna
fryst. Danefrost kommer successivt att bytas ut har samma höga kvalitet som andra ledande Norge Sverige
mot Coop. Friends är ett märke för barn- och varumärken men till ett lägre pris. Signum fasas
babykläder, blöjor och annat för barn i åldern ut under två år och ersätts av Coop. Änglamark
0–4 år. är det ledande svenska miljövarumärket. Samt-
liga livsmedelsprodukter är KRAV-märkta,
Coop Norge förutom vissa charkprodukter, där nitrit tillsätts Varumärkena Danefrost i Danmark, XP i
Coop Norge har tre plattformar för egna varu- av hälsosäkerhetsskäl. Kaffe, te, chokladkaka Norge och svenska Blåvitt och Signum kom-
märken. XP är Coops lågpriskoncept i Norge och kakao är dessutom Rättvisemärkta. mer att ersättas med de gemensamma Coop
och det kommer under 2004 att ersättas med och X-tra.
13

14. COOPS BUTIKSKONCEPT
15 koncept i tre länder
KONCEPT INRIKTNING OCH SORTIMENT MÅLGRUPP
Närbutiker
Kedja med lokala minimarknader över hela Familjer och hushåll som handlar i lokalområdet.
Danmark. De flesta butikerna håller öppet alla
dagar i veckan. Aktuellt sortiment med färskvaror.
Kedjechef: Preben Jensen
Personlig service och flera extra servicefunktioner,
Antal butiker: 339
t.ex. post.
Närbutiker, oftast på mindre orter. De här butiker- Familjer och hushåll som handlar i lokalområdet.
na har den minsta golvytan, men ändå ett aktuellt
Kedjechef: Preben Jensen utbud med färskvaror och löpande nyheter inom
Antal butiker: 79 nonfood.
* Norges största närbutikskedja med starkt fokus på Lite äldre människor samt familjer med starka
personlig service och lokal anpassning. Sortimen- rötter i lokalmiljön.
Kedjechef: Per Jakobsen tet täcker vardagsbehovet av dagligvaror och
Antal butiker: 386 utvalda produkter inom nonfood.
Supermarkets
Danmarks största stormarknadskedja med fokus Kvalitetsmedvetna konsumenter med höga krav
på färskvaror, god kundservice och ett aktuellt på varorna, både när det gäller säkerhet och
Kedjechef: Nick Bigler
varuutbud. matglädje.
Antal butiker: 283
Stor- och minimarknader, främst i Storköpenhamn. Moderna och kvalitetsmedvetna storstadskonsu-
Kvalitetsprodukter, god service och attraktiva menter, med intresse för nya trender, gastronomi,
Verkställande direktör: butiker. Har ett brett sortiment och en stor mark- ekologi och djurens välfärd. Singlar i alla åldrar.
Alfred Josefsen nadsandel inom ekologiska varor.
Antal butiker: 64
*
Norges största stormarknadskedja Coop Mega är Flerpersonshushåll, med eller utan barn, som vill
matvarubutiken som har specialiserat sig på ha ett varierat sortiment och bra matvaror.
Kedjechef: Wenche Løvland mattips och recept.
Antal butiker: 157
Sveriges största integrerade dagligvarukedja. Människor med moderna värderingar. Primärt
Kedjan har ett av Europas bredaste utbud av 35–50 år, men också fokus på 15–35 år.
ekologiska produkter och ledstjärnan i verksam-
Kedjechef: Thomas Evertsson
heten är matmästeri och ekologi.
Antal butiker: 342
Under året har utvecklingsarbetet med den nya Konsumenter med behov att storhandla – fler-
storbutikskedjan Coop Extra fortsatt. Coop Extra personshushåll och barnfamiljer.
ska, genom en kunnig och engagerad personal, vara
Kedjechef: Thomas Evertsson
ortens bästa matbutik – genom att erbjuda extra bra
Antal butiker: 13
priser på ett varuutbud som passar storköpskunden.
14

15. KONCEPT INRIKTNING OCH SORTIMENT MÅLGRUPP
Stormarknader/Varuhus
Toppmoderna varuhus med aktuellt sortiment av Moderna och kvalitetsmedvetna konsumenter
nonfood och stort kvalitetsutbud av färskvaror. från ett stort geografiskt område.
Kedjechef: Michael Thurau
Finns i Danmarks största städer.
Antal varuhus: 14
Varuhus som är primära inköpsställen både för Moderna och kvalitetsmedvetna konsumenter
Kedjechef: Michael Thurau dagliga inköp och storköp. Stort sortiment med med intresse för god mat.
Antal varuhus: 73 färskvaror och nonfood.
*
Coop Obs! är Norges enda landsomfattande Barnfamiljer och vuxenhushåll.
Tillförordnad kedjechef: stormarknadskedja, med allt från dagligvaror till
Tom Hermansen kläder och sportutrustning.
Antal butiker: 21
* Coop Obs! Bygg är Norges första och hittills enda ”Gör-det-själv”-kunder och konsument-
aktör på gör-det-själv-marknaden, med ett renod- marknaden.
Kedjechef: Josef Gimsøy lat konsumentkoncept, stora rationella butiker
Antal butiker: 14 och fasta låga priser.
Coop Forum – Sveriges största stormarknadskedja Två- eller flerpersonshushåll som vill handla
erbjuder den bredaste kombinationen av daglig- rationellt och prisvärt.
Kedjechef: Hans Johansson varor, specialvaror och Bygg & Trädgård.
Antal butiker: 43
Lågprisbutiker
Lågprisbutiker över hela Danmark. Sortimentet Unga familjer med många järn i elden, singel-
består av färskvaror, specerivaror m.m. Butiker för hushåll med snabba småinköp och livsnjutare som
Verkställande direktör:
billiga och snabba kvalitetsinköp. inte vill lägga ner så mycket tid på att handla.
Claus Jensen
Antal butiker: 266
*
Lågprisbutiker över hela Norge, med alla dagliga I första hand barnfamiljer och ungdomar som
hushållsvaror till låga gula priser hela året. håller på att etablera sig.
Kedjechef: Aud Lundstad
Antal butiker: 325
* Coop Norge äger koncepten men driver inga butiker. De 953 butikerna drivs av 216 samvirkelag.
15

16. EKONOMISKT RESULTAT
Strukturåtgärder gav förbättrat
resultat
Verksamhetsåret 2003 var det första kalender- KONCERNENS KASSAFLÖDE efter finansnetto för- COOP NORGES RESULTAT utvecklades väl i både
året där gemensam drift omfattar tolv månader bättrades kraftigt gentemot föregående år. handels- och industriverksamheten. Rörelse-
i Coop Norden-koncernen. Det positiva kassaflödet förklaras främst av en resultatet före strukturkostnader ökade från
Det ekonomiska utfallet av verksamhetsåret lägre bindning i rörelsekapital samt en lägre 157 MNOK 2002 till 177 MNOK, (293
2003 präglas av blandade resultat inom butiks- investeringsnivå. Koncernens likvida medel MNOK inräknat försäljningen av margarin-
driften, samt av betydande satsningar på struk- vid årsskiftet uppgick till 1 812 MSEK (898 verksamheten). Samtliga butikskedjor, som
turåtgärder för att dra fördel av de möjligheter MSEK). Av koncernens totala checkräk- drivs av samvirkelagen, visade försäljningsök-
som den nordiska samordningen syftar att ge ningskredit om 3 840 MSEK, var endast 36 ningar jämfört med fjolåret, med undantag av
upphov till. Utöver koncerngemensamma MSEK (830 MSEK) utnyttjade den 31 decem- Coop Marked där det sker en reduktion av
struktursatsningar har stora effektiviserings- ber 2003, vilket förklaras av det positiva kassa- antalet butiker.
program ägt rum inom Coop Sverige. flödet.
COOP SVERIGES INTÄKTER ökade med 1 procent
Driften i Kvickly xtra, Kvickly, Coop Kon-
COOP DANMARK VISADE en betydande resultat- jämfört med 2002, vilket innehåller en ökning
sum och Coop Forum genererade inte förvän-
ökning jämfört med 2002. Rörelseresultatet för Coop Forum och en svag minskning för
tade resultat, medan däremot övriga kedjor har
före strukturkostnader steg med 280 MDKK Coop Konsum, det senare på grund av en
överträffat förväntningarna.
till 275 MDKK, vilket till stor del förklaras reduktion av antalet butiker. Rörelseresultatet
RÖRELSENS INTÄKTER ÖKADE med 2,5 procent med fjolårets belastning för omställningen av före strukturkostnader ökade med 156 MSEK
jämfört med 2002 till 86 054 MSEK. Justerat Obs! till Kvickly xtra. Samtliga kedjor hade ett till 225 MSEK, vilket delvis förklaras av bety-
för valutaeffekter var ökningen 4,1 procent. resultat på nivå med eller högre än 2002, med dande avsättningar till företagets pensionsstif-
Starkast var ökningen i försäljning till samvir- störst framgång för SuperBrugsen och Fakta. telse i fjol och försäljning av fastigheter under
kelagen i Norge, speciellt till stormarknaderna Fakta växte med totalt 22 butiker och visa- 2003.
Obs! och till lågpriskedjan Prix. Trots den goda de en god utveckling både gällande försäljning
utvecklingen i butiker tappade den kooperati- och resultat under 2003.
va detaljhandeln i Norge något i marknadsan-
del på grund av en låg nyetableringstakt. Coop
Danmarks butiksintäkter ökade med 2 procent, FÖRDUBBLING AV INTERNETFÖRSÄLJNINGEN
vilket var en något lägre ökning än totalmark-
(COOP DANMARK)När den klassiska stolen Ägget, av den danske arkitekten Arne
nadens ökning. Bäst utveckling hade Fakta och
Jacobsen, började säljas på NETtorvet kl. 24.00 såldes stolar för hela 460 000
Dagli’-/LokalBrugsen, medan Kvickly och
kronor under de första 17 minuterna. År 2003 blev året då de danska konsu-
Kvickly xtra tappade i försäljning mot fjolåret.
menterna på allvar tog till sig Coop Danmarks nätbutik NETtorvet. Den
I Sverige var försäljningen oförändrad gent-
genomsnittliga dagsförsäljningen passerade under året en halv miljon kronor
emot föregående år, vilket medförde en redu-
och erfarenheterna visar att det inte finns några gränser för vilka typer av
cerad marknadsandel. Coop Forums försälj-
varor som kan säljas. På 10-i-topp-listan över mest sålda varor finns bland
ning ökade och Coop Konsums minskade, det
annat: höj- och sänkbara sängar, exklusiva viner och motionsmaskiner.
senare i huvudsak som följd av en nedgång i
Verksamheten på www.coop.dk
antalet butiker.
utökades med flera nya butiker.
KONCERNENS RESULTAT efter finansiella poster Under hösten öppnades till
var 22 MSEK för 2003 jämfört med –353 exempel en exklusiv butik med
MSEK för 2002, vilket innebär en förbättring damunderkläder på nätet. Det
om 375 MSEK. Rörelseresultatet uppgick till var Asanti, ett klassiskt danskt
457 MSEK, vilket innebar en ökning om 348 märke för damunderkläder,
MSEK jämfört med 2002. Resultatet för år som revitaliserade sig i modern
2003 är belastat med kostnader av struktur- och stil. Kunderna kan se och bestäl-
engångskaraktär om 553 MSEK samt tillfört la varorna på nätet och sedan
intäkter av positiv engångskaraktär med totalt hämta och betala dem i någon
296 MSEK från försäljningen av Margarin- av företagets cirka 800 butiker
fabrikken Norge och intäktsföringen av KFs i Kvickly, Kvickly xtra, Super-
garanti avseende Coop Sveriges resultat 2002. Brugsen, Dagli’- och LokalBrug-
Strukturkostnaderna avser i huvudsak Coop sen.
Sveriges effektiviseringsprogram samt bildan-
det av en koncerngemensam Varuförsörjnings-
funktion i Danmark.
16

17. 2003 I SAMMANDRAG JÄMFÖRT MED 2002 COOP NORDENS INTÄKTER
FÖRDELADE PER LAND
E K O N O MI SK T 2003 2002
Rörelsens intäkter MSEK 86 054 83 976 Sverige 33% Danmark 46%
Bruttomarginal, % 17,6 17,6
Rörelseresultat exklusive engångsposter, MSEK 713 615
Rörelseresultat, MSEK 457 109 Norge 21%
Resultat efter finansiella poster, MSEK 22 –353
Resultat efter skatt, MSEK 29 –205
Eget kapital, MSEK 3 818 4 093
Riskbärande kapital, MSEK 4 718 5 193 OPERATIVT RÖRELSERESULTAT, MSEK
Operativt kapital, MSEK 8 168 11 273
Nettoskuld, MSEK 3 451 6 079
450 457
Rörelsekapital, MSEK –2 636 –789
320
300 255
Nettoinvesteringar inkl förvärv, MSEK 475 1 493
150 134
Avkastning på operativt sysselsatt kapital, % 4,71 1,08
0
Soliditet, % 20,4 22,1
–150
Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,73 1,17
–300
Räntetäckningsgrad, ggr 3,61 2,46 –252
Kassaflöde från löpande verksamhet, MSEK 2 905 –809 Coop Norden Coop Danmark
Coop Norge Coop Sverige
Antal butiker Coop Norden 1 074 1 073 Moderbolag Coop Norden AB + övrigt
HALVA PRISET OCH ÖKAD
FÖRSÄLJNING
(COOP NORGE) När Coop började köpa in
skor på nordisk nivå sjönk snittpri-
serna i de norska Coop-butikerna
SVERIGES FÖRSTA SJÄLVBETJÄNINGSKASSA
med nästan hälften. Efter prissänk-
(COOP SVERIGE) Coop Forum i Jönköping blev först med en självbetjäningskassa
ningen ökade Coops skoomsättning
i butik. Här sköter kunden betalningen av sina varor helt på egen hand. med 15 procent, trots en bransch-
Kassan är öppen för de medlemmar som handlar med ShopExpress. I buti- nedgång på 6 procent (2003 jämfört
ken läser kunden med hjälp av en handscanner själv av streckkoden på varor- med 2002). Runt 70 procent av skoin-
na och packar ner dem direkt. köpen sker nu på nordisk nivå och
Eftersom varorna redan är regi- målet är att den siffran ska öka ytter-
strerade när kunden kommer till ligare i framtiden. Antalet reklama-
kassan, behöver de inte lastas upp tioner i butikerna har också minskat,
på bandet. Kunden drar bara sitt något som tydligt visar att kunderna
betalkort och avslutar köpet. Grin- nu får billigare och bättre skor sam-
den vid kassan öppnas automa- tidigt som butikernas vinst ökar.
tiskt och kunden tar sitt kvitto och
går.
Ett enkelt sätt att handla som
definitivt minskar köerna.
17

18. EKOLOGISKT RESULTAT
Gemensamma nordiska policies
Gemensamma inköp innebär gemensamma Coop till enda samarbetspartner i en egen menter trädgårdsmöbler som inte kommer från
krav och därför har Coop Nordens styrelse reklamkampanj för ekologiska varor som star- skogar som utsätts för skövling utan istället från
behandlat gemensamma policies på områdena tade hösten 2003. Kampanjen har förlagts till kontrollerad, hållbar produktion.
miljö, etik samt produktsäkerhet och hälsa. De samma tidpunkt som Coops ekologiska miljö-
bygger på kooperativa värderingar och ger veckor, eftersom departementet ansåg att Coop 200 ton solidaritetskaffe från
uttryck för höga ambitioner på dessa områden, hade de mest genomtänkta marknadsplanerna. Guatemala
både när det gäller varor och drift. Miljön påver- (COOP NORGE) Coop Kaffe köpte närmare 200
kas främst genom de varor vi säljer, och därför Färsk kyckling utan campylobakter ton kaffe från kooperativet Fedecocagua i Gua-
ska vi ha ett brett urval varor som bidrar till en (COOP DANMARK) Under tre år har Coop Dan- temala under 2003. Coop Norge Kaffe AS
hållbar utveckling. Etikpolicyn handlar om mark sålt världens första garanterat campylo- blandar nu det här kaffet i alla sina blandning-
vilka krav vi ställer på våra leverantörer, oavsett baktfria djupfrysta kyckling för att minska de ar där det är möjligt. Dessutom säljer man kaf-
varifrån vi köper varorna. På området hälsa och växande problemen som den sjukdomsalstran- fet under eget märke – ”Cafe Futuro”.
säkerhet uttrycker policyn vikten av att vi erbju- de bakterien orsakar. Den första färska kyck-
der hälsosamma och säkra varor i våra butiker. lingen som var helt fri från campylobakter lan- Sänkt pris på ekologisk mjölk
Gemensamt för alla dessa policies är att serades i början av 2003 i samarbete med (COOP SVERIGE) Priset på ekologisk mjölk sänktes
resultaten ska offentliggöras, som en del av års- leverantören, Danpo. med 25 öre i Coop Konsums butiker. Det var
berättelsen och på andra sätt. Vi ska ha en stän- ytterligare ett litet steg mot målet att bara sälja
dig dialog med ägare, konsumenter och andra Ekologiska produkter minskar använd- ekologisk mjölk på Coop Konsum. En ökad
intressenter för att påverka utvecklingen. ning av kemiska bekämpningsmedel efterfrågan på ekologisk mjölk bidrar till att fler
(COOP SVERIGE) Under 2003 sålde Coop Norden bönder kan ställa om till ekologisk djurhåll-
Bredaste och billigaste sortimentet av 93 800 ton ekologiska produkter. Det minska- ning.
ekologisk mat de enligt våra uppskattningar användningen av
(COOP SVERIGE) Störst utbud av ekologisk mat kemiska bekämpningsmedel med cirka 57 000 kg. Ekologisk bomull – först i Norden
hittar man i konsumentkooperationens butiker (COOP SVERIGE) Coop är först i Norden med eko-
det visade Konsumentverkets undersökning av Först med 100% FSC-märkta logiskt märkta bomullsprodukter. Efter knappt
ekologiska livsmedel. Här kostade också den trädgårdsmöbler två års hårt arbete finns nu Änglamarks Svanen-
ekologiska matkorgen minst. (COOP DANMARK) Coop Danmark kunde, som och KRAV-märkta frottéhanddukar, örngott,
första större danska företag, garantera att alla lakan och påslakan från Änglamark på Coop
Coop valdes till offentlig sam- säsongens trädgårdsmöbler av trä kom från Forum.
arbetspartner för ekologisk kampanj hållbar produktion med officiell FSC-märk-
(COOP NORGE) Jordbruksdepartementet valde, i ning. Det var resultatet av fyra års målmedve-
konkurrens med alla stora dagligvarukedjor, tet arbete med att garantera danska konsu-
18

19. COOP BLAND DE BÄSTA PÅ EKOLOGISKA LIVSMEDELS ANDEL AV TOTALA LIVSMEDELSFÖRSÄLJNINGEN I KRONOR
MILJÖ I NORGE COOP DANMARK COOP NORGE COOP SVERIGE
(COOP NORGE)I en stor profilunder- 0,7% (0,6) 3,8% (3,0)
4,2% (4,3)
sökning av 115 stora norska före-
tag som MMI (Markeds- og Media-
instituttet) genomförde under
2003 ansåg 47 procent av de till-
frågade att Coop är ett av Norges
mest miljömedvetna företag. Det
gav Coop en femteplats i total- FÖRDELNING AV FÖRSÄLJNING AV EKOLOGISKA ARTIKLAR PER KATEGORI
rankningen av miljömedvetandet. COOP DANMARK COOP NORGE COOP SVERIGE
Coop ligger därmed i täten bland
Njutningsmedel, Specerivaror,
alla handelsföretag i landet och är kioskvaror 6% djupfryst 17% Kött, chark, Kolonial, djupfryst,
avgjort bäst bland dagligvarukon- Kolonial- Frukt, fisk 12% drycker 30%
Vin, sprit 1% varor grönt 15%
kurrenterna i Norge. Frukt,
42%
Kött, fisk, Kött, grönsaker
chark 8% chark 2% 17%
Frukt, grönsaker, Bröd, ägg,
Bröd, blommor 15% mejerivaror Mejeri,
mejerivaror 41% matbröd 41%
53%
COOP KONSUM I TOPP
(COOP SVERIGE) Även 2003 rankades Coop Konsum på första plats när det gäller miljö-
image och ökade ytterligare avståndet till konkurrenterna. Tidningen Miljö Eko
genomför varje år en imagebarometer där konsumenter och miljöchefer betyg-
satt svenska företags miljöimage.
Förstaplaceringen är ett resultat av en mängd miljöaktiviteter på olika fronter.
Bland annat har Coop Konsum under flera år genomfört en bred miljöutbildning
för de anställda vilket också har lett till en ökad ekologisk försäljning.
2003 I SAMMANDRAG
COOP F Ö R- CO O P F Ö R- CO O P F Ö R- CO O P FÖR-
E K O L OG I SK T NORDEN ÄNDRI NG , % DANM ARK ÄNDRI NG , % NO RG E ÄNDRI NG , % S V E RI G E ÄNDRING, %
Total försäljning av miljömärkta/ekologiska livsmedel i ton 93 800 1 51 900 –2 3 887 6 38 010 5
Antal miljömärkta/ekologiska livsmedelsprodukter 2 297 7 1 200 1 152 9 945 16
Försäljningsandel av miljömärkta kemtekniska produkter
i % av total försäljning kemtekniska produkter 16 46 34
Antal miljömärkta kemtekniska produkter 354 24 55 2751)
Försäljningsandel av miljömärkta hygienprodukter
i % av total försäljning hygienprodukter 11 21 43
Antal miljömärkta hygienprodukter 442 27 35 3801)
Antal miljömärkta (Svanen, EU-Blomman), övriga varor 1 149 330 74 745
Antal FSC-märkta produkter 125 41 15 69
2)
Återvunnen plast på terminal/lager i ton 625 822 900
Återvunnen well på terminal/lager i ton 378 3 333 13 907
Mängd koldioxidutsläpp från lager/
terminal till butik i ton 16 042 8 152 24 961
1) Inkluderar Bra Miljöval.
2) Gäller butik.
Coop Norges uppgifter omfattar endast omsättning och drift i Coop Norges distributionsenheter och ej försäljning i butik.
19

20. SOCIALT RESULTAT
God arbetsmiljö och bra
utvecklingsmöjligheter
Coop Nordens arbetsplatser ska kännetecknas Kompetens och ledarskap ETIK I FJÄRRAN ÖSTERN
av god arbetsmiljö och bra utvecklingsmöjlig- Ett nordiskt traineeprogram startade under
(COOP DANMARK) För att se till att non-
heter och i övrigt sunda arbetsvillkor. Personal- 2003, där upplägget bygger på erfarenheterna
food-varorna från Fjärran östern
funktionerna har till uppgift att initiera och från de tre nordiska ländernas tidigare program.
lever upp till Coops etiska krav har
stödja genomförandet av det arbetet och där- Kandidater till nästa generations dotter-
kurser i revision genomförts för
med etablera vår personalpolitik. bolagsledningar ska utvecklas i ett ’’highpoten-
medarbetarna i Intergroup Far
I den konkurrensutsatta värld vi verkar, tial’’-program. Urval av deltagare har gjorts
East Limited, som ansvarar för
kommer förutsättningarna för våra arbetsupp- under året medan programstart sker våren
inköpen från Kina, Indonesien,
gifter och därmed arbetsinnehåll ständigt att 2004. Programmet har också till syfte att få
Pakistan och Vietnam. En leveran-
ändras. Dessa förändringar måste genomföras fram fler kvinnliga toppledare.
tör, som i mitten av 2003 inte gav
med professionalism, god etik och respekt för Arbete har under året påbörjats med att
Intergroups medarbetare tillträde
den enskilde medarbetaren. etablera en koncerngemensam ledarutveck-
för kontroll, har uteslutits som
I det integrerade Coop Norden har dotter- lingsprocess och en process för kompetens-
leverantör.
bolagen huvudansvaret för personalarbetets utveckling.
genomförande. För att få en rörlighet av kompetens mellan
På koncernnivå ligger huvudansvaret för de olika enheterna och dotterbolagen har en
policy och riktlinjer samt operativt ansvar för modell för en nordisk jobbmarknad utvecklats
ett antal nyckelprocesser inom ledarförsörj- och börjat implementeras.
ning, kompetensutveckling, löner och villkor
samt facklig samverkan. Översyn av villkor
Översyn av belöningssystem och anställnings-
Organisationsutveckling och villkor inom Coop Norden har påbörjats. Häri
bemanning ligger riktlinjer för bonussystem, lönepolicy
Under året har den nordiska strukturen etable- och anställningskontrakt.
rats och ett antal koncerngemensamma funk-
tioner bildats. Samtidigt har behov funnits för Facklig samverkan
en effektivare organisation med en tydlig för- Ett informationsorgan med deltagare från de
delning av vad som görs nordiskt och i respek- tre nordiska länderna – EWC-rådet – startades
tive dotterbolag samt mellan dotterbolagen och under 2003. Samarbetet ska vidareutvecklas så
de detaljhandelsdrivande föreningarna. att en bra facklig samverkan kan vidmakthållas
Organisationen och bemanningen har, trots med möjlighet till tidig påverkan i beslutspro-
en komplicerad avtalssituation, vuxit fram i ett cesser.
nära och förtroendefullt samarbete med de
fackliga organisationerna.
20